Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kreativt skrivande

Att skriva en berättelse

Tuvalisa Rangström föreläser för gymnasieelever om att skriva texter för opera och teater. I inlägget sammanfattar jag hennes metod. 

IMG_6477 BESKUREN

Tuvalisa Rangström har tidigare arbetat som skådespelare men insåg efter många år i yrket att hon framframförallt är intresserad av själva textbygget: Att få skapa en värld och befolka den – att få fundera över vad personerna i ”hennes värld” tänker och hur de lever. Så nu arbetar Tuvalisa mest med att skriva texter och manus. Hon är bland annat med i Drottningholms slottsteaters konstnärliga råd i egenskap av dramaturg och librettist.

En metod för kreativt skrivande

”Jag börjar nästan alltid med att googla.” Om jag skulle få i uppgift att skriva något om gränser skulle jag googla gränser för att få inspiration (Några elever i klassen arbetar med gränser). Då får jag bland annat upp landsgränser, gränsvärldar inom musik, personliga gränser, gränser för vad människor får göra. Sedan associerar jag kring alla sökningar som kommer upp och skriver ned det i en liten bok. Mycket som känns oväsentligt kan hjälpa mig att komma vidare längre fram i processen.

Nästa steg är att googla bilder på gränser. För varje uppdrag organiserar Tuvalisa en mapp på Pinterest med bilder. En del bilder skriver hon ut och har på skrivbordet. En bild på en tennisplan som kommer upp kan kännas ovidkommande, eller kan det vara intressant att utgå från de vita strecken i arbetet med gränser? Vems spelplan, på vilken sida om strecket befinner sig personerna?

h489309_10

Sedan är det dags att stryka under i texterna. Hon sorterar textfragment, och när anteckningsboken är fylld är det bara att plocka ut lappar fyllda med koncentrerad text som den på bilden.

Voilá: En två timmars opera!IMG_6481HALVERAD

IMG_6479 HALVERAD

Personbeskrivning

För varje karaktär i berättelsen har Tuvalisa hon ett ark där hon berättar om personen. Det underlättar när hon ska skriva repliker, då går hon till anteckningarna och får en känsla för vad personen skulle säga.

Författaren Magnus Ljunggren har i ett äldre Kulaninlägg tipsat om två övningar vi kan göra för att hjälpa eleverna med personbeskrivning i en berättelse:
Tips 1, Börja med att dela ut tidningar och sax.  Elevernas uppgift är att klippa ut en okänd person i tidningen och fylla i: namn, ålder, familj, intressen, tycker illa om, tycker om, längtar efter, orolig för, pinsamt minne, den lyckligaste stunden i livet, hemlighet. Därefter sitta två och två och besvara frågorna: Nu är det ett möte, var någonstans är det möjligt att de träffats? När var och hur? Varför blir de osams? Vill eleverna fortsätta med uppgiften kan de sitta var och en, därefter två och två och skriva dagbok som de tänker att deras karaktär skriver.

Tips 2, Gör en berättelsemaskin, görs i helklass på whiteboard eller liknande. Alla i klassen ger förslag på varför, händelse, sen, verkan. 10 gånger 5 spalter blir 500 berättelser. Bestämmer man att det skall vara en kyss så kan man hitta på 10 olika orsaker och 10 effekter. 10 saker man är irriterad på. Samma upplägg. Mycket går att göra en berättelse 

varför händelse händer   sen effekt/verkan
kär kyss örfil emigrerar
spelar   fotboll krossar   fot böter pank
hoppa fallskärm bryter   benet förlorar   jobbet måste   flytta
Och   så vidare      


Precis som i böcker behöver teatern en dramaturgisk uppbyggnad med scener som bygger upp föreställningen innan konflikten tornar upp sig. Här återknöt Tuvalisa till tennisbanan och berättade att när hon googlade på gränser och fick upp tennisbana läste hon också att tennisbollens kärna är fylld med luft eller kväve. Hon tog upp det som en ovidkommande detalj som kunde vara intressant att inleda en scen med.

tennis-ball-1162640_960_720

Tuvalisa besökte en gymnasieklass som är med i språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM. Klassen som Tuvalisa mötte har tidigare sett Drottningholms slottsteaters uppsättning Syskonen i Mantua.

Tuvalisa gick runt och pratade med grupperna som arbetade med skriva manus på temat kontakt.  De arbetar med Magnus Florins libretto till Syskonen i Mantua, Örat och tonerna når längre än vi anarEleverna är indelade i grupper och varje grupp har fått en mening att utgå från i sin gestaltning ; Det finns gränser, Andra broar och torg där du kan röra vid mig utan sorg, Jag är en kropp med fötterna på jorden, En dans utan vila, som aldrig tar slut, Nu finns jag som ett eko av ett eko och Det finns gränser. Den 26 november visar eleverna delar av arbetsprocessen på Intimans scen. Du är välkommen att se hur ”Det finns gränser” och andra meningar från librettot kan gestaltas på en scen.

örat45

örat 3 beskuren75

Tidigare inlägg om kreativt skrivande

Kulan har haft flera dramaturger och författare som hållit workshops i kreativt skrivande för lärare: Vi lär oss skriva dramatik med Elisabeth Cronoberg. Författarskola ett och två med Magnus Ljungmark. Mats Wahl har en bra sida för gymnasiet, Så här fungerar dramatik 

Lita på publiken

Tuvalisa avslutade med säga att vi ska lita på publiken och inte skriva allt för övertydligt, det som inte står i texten kan vara minst lika viktigt och förmedla en fråga och känsla som publiken tar med sig hem.

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook

Vi lär oss skriva dramatik

En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut.

dramafisk

Fiskmodellscitatet tillskrivs Astrid Lindgren, modellen  stämmer också in på den dramaturgiska modellen. Något som vår kväll med dramatikern Elisabeth Croneberg handlade om.

Elisabeth pratade om vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi skulle tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

På webben finns det många definitioner och modeller på den dramaturgiska modellen så i det här här inlägget fokuserar jag på de övningarna vi fick göra som utgår från modellen. Övningar där vi arbetade med personbeskrivningar och vändpunkter, övningar som passar bra att göra i klassrummet. I slutet på inlägget tipsar jag också om litteratur för dig som vill läsa mer.

Övningar inför manusskrivande

Elisabeth försöker tänka rytmiskt när hon skapar en berättelse, en teknik som inte är så lätt att förmedla till eleverna. Men vi fick pröva på några konkreta korta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar i gång känslor och rytm.

  • Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter. Skriv det du känner, tänk inte och formulera inte om.  Kommer du inte på något att skriva så skriv ”jag kommer inte på något att skriva”.
  • Uppgift 2: Rita en bild på det första du tänker på . Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper en poäng är att det ska gå fort , då blir det inga prestationskrav .
  • Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text. Vad ser du? Vad känner du?

drama flöd

Mellan övning tre och fem

Berättade Elisabeth hur en berättelse är uppbyggd, med karaktärer, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter klimax. Vikten att ha tydliga karaktärer i dramat, en huvudkaraktär, protagonist. Den som vill något, har behov och har ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären att nå sitt mål. Konflikten kan var mellan andra personer (antagonist),  samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren, den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen. Elisabeths råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan eleverna börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta , exempelvis, ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor, drömmar …..

Uppgift 4: Skapa en karaktär. Vi fick sitta tre och tre och rita en vikmänniska. Alla fick börja med att rita huvud och hals, därefter bytte vi ark och ritade bålen och sedan byte av ark igen för att rita ben. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Därefter valde gruppen en karaktär de skulle berätta mer om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 beskrev vi karaktärsdragen och viljan på vikmänniskan. Vi skulle ha både bra och dålig egenskaper. Fundera på om det finns något av det vi skrivit om som ger mig information om en persons vilja, egenskaper och huvudproblem. Har jag skrivit att en person är rädd för vatten, en stressad lärare,  passar det in på någon av bilderna? Härbärgerar den här personen allt vad vi vill med berättelsen? Vi presenterade personerna för varandra i gruppen och berättade hur vi tänkt.

drama trer

Andra sätt för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen, här är förslag på bilder varav en kan upplevas som provocerande. Elisabeth pratade mycket om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.

drama vykort

Uppgift 5

Sista övningen var att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med Kära dramaturg och sluta med kära hälsningar.  Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Utgå gärna från en folksaga

drama hans o gret

När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor som oftast uppfyller beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen, folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderade sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

Låt eleverna ta ut akterna i sagan,  början, mitt och slut Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. Därefter kan de  fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan.  När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Vill eleverna arbeta med världsdramatik?

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Då rekommenderar jag August Strindbergs Fröken Julie som också går att läsa och börja arbeta med på en lektion. Använd med fördel samma upplägg som för Hans och Greta. Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?

Råd inför manuskrivande

drama manus

Spåna fritt och censurera dig inte, tänk en tratt som smalnar av vartefter du börjar välja bort. Skriv synopsis, kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid så låt eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.

Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat. Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När ni byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken.

Läs mer om att skriva dramatik

Elisabeth rekommenderade varmt författarna Julia Cameron, Det finns mycket av Julia fritt på nätet att läsa om du inte vill köpa boken lust att skriva.

dram boktips

Ett slumpvis valt uppslag från Bodil Malmstens bok som ger en rättvisande bild av en av de bästa böcker jag läst om skrivande, boken är också fylld med Bodils  foton och bilder.

malmsten

Inför teaterbesök

Ska klassen se en föreställning kan det var intressant att i förväg få läsa delar av manus, det brukar inte vara några svårigheter att få det av teatern. Det räcker gott med några sidor som ni läsa i förväg och fundera på hur orden kommer att gestaltas på scenen.  Det är ett förarbete innan teaterbesöket som brukar rendera mycket större nyfikenhet på själva föreställningen. Många teatrar lägger också upp texter på webbsidan från regissörer, scenografer och andra involverade som bidrar till en fördjupad teaterupplevelse.

Stöd från Kulan

Förutom att ta del av staden subventionerade teaterföreställningar( Kulanpremien)  hittar du författare som håller skrivarkurser på Kulan, på Kulan finns också rådgivare inom film, teater etc.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Inbjudan till en inspirationskväll

Testa workshops som passar bra att göra i klassrummet , workshops som resulterar i samhörighet och skratt  och därför passar extra bra när du har en ny klass och vill bygga en vikänsla. Temat för kvällen är ”Move your ass and your mind will follow”.

hälsa1

Programpunkter

Kvällen inleds med mat och mingel mellan 16.30 till 17.00. Elisabeth Söder från Kulan informerar  om höstens kulturerbjudanden till skolan och Alexandra Ljungkvist berättar om språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM. Därefter tar programmet vid och pågår mellan 17.15- 20.00 med avbrott för fika och stärkande godsak.

Cirkus Cirkör

Att bygga tillit och rörelseglädje, verksamhetsledare Clara Norman och cirkusartisten Isak Arvidsson berättar med film, prat och kanske en och annan rörelse!

Pantomimteatern

Att undervisa med kroppen och rörelsen somuttrycksmedel. Pantomimteatern visar hur vi kan skapa ett fysiskt och ordlöst möte som gör språk, social status och bakgrund sekundära. Pantomimteatern kopplar gärna  sina workshops till konkreta ämnen såsom språk, biologi, hälsa/ idrott men också till de kommunikativa och metakognitiva förmågorna som nämns i  i Lgr-11.

Marinonett workshop lutning

Kreativt skrivande med Kalle Haglund

Att sätta igång hjärnan och hjärtat. Lögner och fantasier kan få igång skrivandet. Kalle Haglund från Unga Dramaten tipsar om hur vi kan arbeta med kreativt skrivande och framföra en text. Kalle berättar hur han vid skolbesök låter eleverna göra korta och roliga skrivövningar som sedan varvas med inspirationsexempel från hans eget personliga fabulerande.

pl-kalle-haglund

Dansworkshop

Att utmana och stötta för att ge och ta plats . Workshop med dansaren Emelie Enlund, bland annat känd från danskompaniet JUCK. När Emelie  möter ungdomar brukar hon utforma sina workshops beroende på målgrupp. Generellt delar hon med sig av olika improvisationstekniker.

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Kontakt och anmälan

Anmäl till: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115751

Tid: 13 september, vi serverar mat  från 16.30. Programmet pågår mellan 17.00-20.00

Kostnad: Bekostas av Kulan och är gratis för Stockholms skolor

Plats: Påfågeln, S:t Eriksgatan 84 T-bana S:t Eriksplan. Teater för barn och unga. Hemmascen för Sverigebaserade Mittiprickteatern & Pantomimteatern.

Målgrupp; I planeringen har vi  främst tänkt på lärare som undervisar på gy. och högstadium men alla är välkomna.

 

Så här arbetar Stockholms skolor med Mina drömmars stad

Stockholms skolor har under Fogelströmåret erbjudits att publicera texter, bilder och filmer på webbplatsen Fogelström2017.se/skola. Men det som lockat mest har varit erbjudandet att få ge ut en bok som utan kostnad har distribuerats till skolan. Om detta har jag skrivit i tidigare blogginlägg

Du som vill läsa om hur klasserna tagit sig an uppgiften att arbeta med Mina drömmars stad hittar elevernas bidrag och lärarnas introduktion i det Digitala galleriet på webbplatsen  Vi har också en facebookgrupp. KULSTHLM  där jag och lärarna berättar hur arbetet fortskrider. I det här inlägget har jag valt ut några axplock på hur du kan arbeta med Mina drömmars stad, tips som i de flesta fall fungerar oavsett vilket tema du skall arbeta med.

IMG_0779_2

Alla behöver inte läsa hela boken för att få en känsla för Mina drömmars stad

Alla har inte läst boken Mina drömmars stad, men alla har läst utdrag, citat och tittat på bilder och filmer som Stockholmskällan och Stockholms stadsmuseum lagt upp på webben.

vällingby

Bilder som källa och redovisningsform

Många lärare har börjat sin introduktion av Mina drömmar stad genom att titta på utvalda bilder från förra sekelskiftet, bilder som du kan söka efter utifrån olika teman i Stockholms källan: fattigdom, barnarbete, industrialismen, arbetarrörelsen… Vid en träff i höstas tipsade Maria Avellone Neel från Stadsmuseet och redaktör Martin Nyblom om ingångar  för att arbeta med  Stockholms stadsmuseum och  Stockholmskällan i bokprojektet.

IMG_0782_2

Ett vanligt upplägg i klasserna har varit att utgå från gamla fotografier från Stockholm och sedan be eleverna ta egna bilder från samma plats  och i anslutning till det skriva analyser om vad som förändrats och vad som är sig likt.

Låta elever sitta två och två och fundera över vad bilden visar ”allt ligger i betraktarens öga”. Två elever fick samma bild, men såg de samma sak?

Barnen fick tänka att de klev in i en bild från Stockholmskällan och skulle tänka: Var är jag? Vad ser jag? Vad hör jag? Vad känner jag?

Tar foton för att illustrera texter och låtar om Stockholms Stad.

Teckna det de ser – inte det de vet” genom att göra en linje konturteckningar av Stockholmsbilder från förr.

Konstnärliga bilder som gestaltar Fogelströms humanism, i gestaltningen skall eleverna berätta om Stockholm och hur det är att vara stockholmare. Bilden skall belysa en mänsklig rättighet, göra den synlig i en specifik vardaglig scen. ”

79f3367772ad6fdb54c2a4c6c59ed4b5 3f9e690d801ec5cff62ac8b61dc0d037392cd34bf9ef1fd67dc7f04962bc985b

Facktexter och populärvetenskap

Bidrag som berättar om platsers utveckling.
När boken var utläst skrev eleverna historiska noveller i Per Anders Fogelströms anda. De arbetade mycket med att skapa trovärdiga berättelser och karaktärer och alla texter har en koppling till 1800-talets Stockholm på ett eller annat sätt.

Ingång till industraliseringen i Västeuropa. Parallellt skriver klassen texter om förra seklets Bromma. Skriver om framtiden, precis som Henning levde i början av en omvälvande tid, industraliseringen, lever vi i den digitala. Hur kommer det att påverka vårt arbete och levnadsvillkor?

Skriver debattinlägg kring nutidens Stockholms bostadsbrist, en parallell till 1860-talets Stockholms bostadsbrist.

3c0bce11-c4e3-4d28-bf54-8b023212dcf3

Kreativt skrivande och gestaltning

Eleverna har också valt en hemlig plats i Stockholm, vilken de har beskrivit för sina vänner, som sedan har fått gissa. Detta gjorde vi både skriftligt och muntligt.

Många som arbetar med nyanlända elever har tagit fasta på Hennings första upplevelse om Stockholm och låtit eleverna skriva om sina första minnen när de anlände.

Skriva om en sida i Mina drömmar stad med dagens uttryckssätt och vokabulär.

Dagboksanteckningar ur Hennings perspektiv.

Egna låttexter om Stockholm till kända melodier.

Skriver dikter med citat från boken som inspiration.

Dramatiserar avsnitt från boken.

Gör poddar och nyhetsprogram från sekelskiftet och dagens Stockholm

Skriver skräcknoveller i Stockholmsmiljöer med illustration.

Skriver om en sida från Mina drömmars stad med dagens uttryckssätt och vokabulär.

Funderar över vad som han ha hänt på platsen eller varför man gillar/ogillar en specifik plats i Stockholm.

Skriver noveller där de låter Fogelströms Stockholm vara platsen för ett drömlikt ”helvete” enligt Dante. Två litterära giganter i ett och samma projekt.

Tecknar en serie om Henning.

Stockholms-rap med eleverna

Spoken World dikter med rubriken Stockholm i mitt hjärta.

Beskriva sin egen drömmars stad

Bygga husmodeller av kända och okända hus i Stockholm.

gondolen 3

Så här närmar vi oss Fogelströms texter

Vi inledde med att titta på hur Fogelström arbetar med språket när han beskriver sin stad. Intressant har bland annat varit att titta på de första två sidorna där staden beskrivs som ett levande väsen med hjälp av stilfiguren gestaltning. Vi tittade även på vilka andra stilfigurer Fogelström använt i de två första sidorna och vilka effekter de olika stilfigurerna gav. Eleverna fortsatte sedan med att på egen hand läsa romanen och att svara på frågor i anslutning till de olika kapitlen som vi sedan diskuterade på lektionen. Några av frågorna handlade om att titta på företeelser då och jämföra dem med företeelser nu. Ex alkoholkonsumtion, könsrollsmönster, arbetsvillkor, fattigdom.

Eleverna fick i grupper titta på dagens siffror och statistik kring utvalda samhällsfrågor i som behandlas i romanen och presentera dessa för varandra. De fick även läsa Mustafa Cans artikel ”Stockholm skapar mer ångest än drömmar” som publicerades i SvD 19 augusti 2017. I Cans artikel hänvisar han till Fogelström och många stilfigurer som Fogelström använt går igen i den samtida artikeln. Can ser på dagens Stockholm med en kritisk blick och jämför det han ser med de drömmar han haft kring staden och sitt liv där.

Vi har nu gjort en mindmap med olika – även andra – texttyper som de känner till, t.ex: noveller, romaner, artiklar, serier, sms, chat, annonser, lagtexter, brev, dikter, låttexter, läromedel… etc. Jag kommer i nästa skede att ge eleverna i uppdrag att skriva ”Mina drömmars stad” i olika av de textformer som finns. De som är mer säkra kommer att få möjligheten att välja. De som är mycket osäkra kommer jag att ge en befintlig textform som är enkel – t.ex. ett brev som ska skrivas till P-A Fogelström eller till någon som bestämmer i staden.

2b036ee9-3f15-4bf5-9084-3dcc52315468

Intervjuer och studiebesök

Låter eleverna intervjua äldre personer på äldreboende i Bergsund. Många av dem är födda och uppväxta här i staden, andra har kommit hit på grund av arbeten eller kärlekar. Det blir så mycket lättare att förstå en människas historia om den berättas muntligt. Förutom att eleverna fick lära sig om hur det var förr i tiden så fick de träna på att vara tålmodiga, prata högt och tydligt, vara lugna och så lärde de sig dessutom att en persons historia kunde förändras från gång till gång beroende på hur minnet fungerade den dagen. Vi upptäckte att mycket var lika. Den tekniska utvecklingen står för den största skillnaden mellan nu och då.

68c5675fbffcfcf39d1df0f6571de861 högalid
Många har också passat på att göra stadsvandringar i Fogelströms kvarter och associerat kring gatunamn i staden som signalerar om en annan tid som exempelvis Tobakspinnargatan. Elever har också fått i uppgift att ansvara för stadsvandringar, ibland i digitalform men oftast på plats på Södermalm. Många som har yngre elever har också passat på att besöka Bryggartäppan. I parken har det skapats en miljö som ska påminna om hur det såg ut på Södermalm under senare hälften av 1800-talet. fogelströmpark 1

/Elisabeth Söder Hör gärna av dig till mig om du har frågor om projektet till elisabeth.soder@stockholm.se