Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Kulan

Inbjudan till en inspirationskväll

Testa workshops som passar bra att göra i klassrummet , workshops som resulterar i samhörighet och skratt  och därför passar extra bra när du har en ny klass och vill bygga en vikänsla. Temat för kvällen är ”Move your ass and your mind will follow”.

hälsa1

Programpunkter

Kvällen inleds med mat och mingel mellan 16.30 till 17.00. Elisabeth Söder från Kulan informerar  om höstens kulturerbjudanden till skolan och Alexandra Ljungkvist berättar om språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM. Därefter tar programmet vid och pågår mellan 17.15- 20.00 med avbrott för fika och stärkande godsak.

Cirkus Cirkör

Att bygga tillit och rörelseglädje, verksamhetsledare Clara Norman och cirkusartisten Isak Arvidsson berättar med film, prat och kanske en och annan rörelse!

Pantomimteatern

Att undervisa med kroppen och rörelsen somuttrycksmedel. Pantomimteatern visar hur vi kan skapa ett fysiskt och ordlöst möte som gör språk, social status och bakgrund sekundära. Pantomimteatern kopplar gärna  sina workshops till konkreta ämnen såsom språk, biologi, hälsa/ idrott men också till de kommunikativa och metakognitiva förmågorna som nämns i  i Lgr-11.

Marinonett workshop lutning

Kreativt skrivande med Kalle Haglund

Att sätta igång hjärnan och hjärtat. Lögner och fantasier kan få igång skrivandet. Kalle Haglund från Unga Dramaten tipsar om hur vi kan arbeta med kreativt skrivande och framföra en text. Kalle berättar hur han vid skolbesök låter eleverna göra korta och roliga skrivövningar som sedan varvas med inspirationsexempel från hans eget personliga fabulerande.

pl-kalle-haglund

Dansworkshop

Att utmana och stötta för att ge och ta plats . Workshop med dansaren Emelie Enlund, bland annat känd från danskompaniet JUCK. När Emelie  möter ungdomar brukar hon utforma sina workshops beroende på målgrupp. Generellt delar hon med sig av olika improvisationstekniker.

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Kontakt och anmälan

Anmäl till: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115751

Tid: 13 september, vi serverar mat  från 16.30. Programmet pågår mellan 17.00-20.00

Kostnad: Bekostas av Kulan och är gratis för Stockholms skolor

Plats: Påfågeln, S:t Eriksgatan 84 T-bana S:t Eriksplan. Teater för barn och unga. Hemmascen för Sverigebaserade Mittiprickteatern & Pantomimteatern.

Målgrupp; I planeringen har vi  främst tänkt på lärare som undervisar på gy. och högstadium men alla är välkomna.

 

Får alla elever uppleva The Wow Factor?

När jag gick på Lärarhögskolan hade vi animerade diskussioner om utbildningen skulle hållas separat från näringslivet. Jag hävdade med emfas vikten av att skolan skulle stå för sig själv utan att ta hänsyn till näringslivets behov. Nu är jag inte lika säker. Vi har samma ämnen som för 100 år sedan och i takt med att vi rasar i PISA rankingen går vi också tillbaka till den metodik vi hade för säg 60 år sedan. Men är PISA det bästa testet för att utvärdera den svenska skolan?  Sverige ligger inte sämst på alla rankinglistor, tittar vi på Current innovation index  och innovation scoreboard ligger vi i topp. 

Våra elever skulle kanske må bättre och utnyttja sin fulla potential om vi närmade oss näringslivets och samhällets behov? Ett näringsliv som efterfrågar kreativitet, uthållighet, kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, världsmedborgare, emotionell intelligens, ledarskap, problemlösning, digital litteracitet och entreprenörskap. Kunskaper och färdigheter som ingår i alla kulturprojekt. Om detta handlar mitt inlägg som främst bygger på Ann Bamfords forskning och föreläsningar.

Vad behöver våra elever lära sig? I London beräknas ett av fyra jobb vara inom kultursektorn och kreativa näringar. Hur ser det ut för Stockholm? På bilden ser du Avicii en av våra kända dj:s. Jag kunde också lagt upp bilder på Rebecca & Fiona, Nause, Adrian Lux, Eric Prydz, John Dahlbäck som exempel på en kreativ näring.

avicii-wallpaper-5

När barnen är små märker vi att de lär sig genom alla sinnesorgan och det är något vi borde fortsätta med om vi tar hänsyn till nutida hjärnforskning. Numera vet vi mycket om hjärnan, vi kan se att ju fler sinnen vi aktiverar desto bättre för hjärnans utveckling. Trots den vetskapen har eleverna få möjligheter att uttrycka sig med alla sinnen i högre årskurser.
Tills dess elever får fler timmar med praktiskt estetiska ämnen och våra skolor har kreativa center med tillgång till konstnärligt material, kameror, symaskiner etc. och kulturpedagoger på samma sätt som vi har IKT-pedagoger har vi tillgång till modern teknik som innebär att elever kan skapa filmer, musik och programmera i alla ämnen.

ann bamford

The Wow Factor

Anne Bamford är fortfarande mest känd för sin forskningsrapport för Unesco, The Wow Factor  där hon undersökte 170 länders arbete med estetiska uttryck och kultur i skolan. Wow står för den känsla som uppstår hos en elev som är helt absorberad av sitt skapande. I rapporten visar hon på ett tydligt samband mellan länder som ligger i PISA-toppen och satsning på estetiska ämnen. Tydligast är det i USA ”där stater med mest traditionella system är de som har sämst resultat  medan de stater som har satsat på estetiska ämnen och mer kreativ undervisning har höjt sina skolresultat. Det gäller till exempel Chicago som hade några av de sämsta skoldistrikten men nu ligger de bland de bästa. ” Från Pedagogska  magasinet.

Något som kom fram i Unescorapporten och som förvånade mig är att alla konstnärliga projekt inte uppvisade det sambandet. Det räckte inte med att eleverna fick möjlighet att uppleva kultur och skapa. Kulturprojekt som upplevdes som dåliga försämrade tvärtom elevernas kreativitet. I The Wow Factor identifierades ett antal faktorer som gav kvalitet: att externa kulturaktörer medverkade och att eleverna lockades att utmana sig själva.

Effekter av kulturprojekt i skolan

”Forskningen visar också att estetiska ämnen ökar elevernas självförtroende och samarbetsförmåga, och det stärker det sociala samspelet i en klass.
– Om barnen jobbar tillsammans i en pjäs, med en väggmålning eller sjunger i en kör är de inte längre enskilda individer utan en grupp som arbetar tillsammans. Det är mycket viktigt för den sociala sammanhållningen, inte minst nu när vi har så många mångkulturella klassrum med barn från hela världen bredvid varandra, säger Anne Bamford.
Ytterligare en effekt är att eleverna skolkar mindre i skolor med bra estetisk undervisning. Barnen trivs helt enkelt bättre i de skolorna, vilket inte ska underskattas.
– Om eleverna har roligt i skolan är chansen större att de anstränger sig och den energin överförs till alla ämnen.” Från Pedagogiska magasinet

Ann Bamfords råd för att uppnå kreativ stämning i klassrummet

• Man måste våga röra sig utanför sin bekvämlighetszon och ta risker. Både elever och lärare måste lära sig att utmana sig själva.
• Det måste finnas en täta kontakter mellan skolan och det omgivande samhället såsom kulturskapare, föreningar, företag, och institutioner.
• Tid för reflektion kring det egna skapandet är oerhört viktigt. Eleverna måste ges tid och uppmuntras att reflektera över vad de har gjort och hur de gjort det.
• Eleverna måste få visa upp det de har gjort i form av en konsert, en föreläsning, en utställning eller på något annat sätt. Att få visa upp vad de har skapat är lika viktigt som själva skapelseprocessen för att elevernas kreativitet ska stärkas.
• Att vara kreativ tar tid. Det finns inga snabba lösningar för att bli mer kreativ utan man måste våga experimentera, misslyckas och testa på nytt för att bli riktigt duktig inom ett område.
Råden fick vi som besökte Skolforum och de nedtecknades  av Pedagog Stockholm /blogg

P1020013

Kreativitet och den svenska skolan

I november 2016 var Ann Bamford inbjuden av Karlstads universitet och Region Värmland för att prata om kreativitet i den svenska skolan. Tack till Tobias Berger på Pedagog Värmland som filmade.  Jag rekommenderar varmt att ni tar er tid och ser filmen för att sedan gemensamt reflektera över vilka åtgärder som kan vidtas på den egna skolan.
I filmen pratar Ann Bamford om skoldagens struktur, en erfarenhet jag har är att det är bra att schemalägga block på EM för ämnen som kan tänkas samarbeta i ämnesövergripande projekt, exempelvis, samhällskunskap, historia och svenska. Då finns det tid för kulturbesök, rejält med tid för skapande utan att avbrytas av schemat. Lärare som jobbar i team blir också modigare och vågar utmana eleverna, något som vi vet är viktigt för att kulturprojektet skall bli utvecklande. På Kulan hittar du kulturaktörer och rådgivare inom dans, cirkus, teater, drama, film, dramaturger, serietecknare och författarförmedling och mycket mer.
I föreläsningen pratar Ann bland annat om Sveriges resultat i olika rankinglistor. Det jag tycker är mest nedslående för Sveriges resultat i PISA är definitivt att de elever som inte lyckats uppnå ens lågt ställda baskrav ökar. I det första PISA testet var det 2% av eleverna som inte uppnådde den nivån nu är det 18% . Det är siffor jag vet skulle se annorlunda ut om eleverna arbetet med kulturprojekt där det fått en chans att lära och uttrycka sig på sitt sätt. Men det värsta av allt är att bakom dessa siffor är det unga människor som känner sig olyckliga och misslyckade i skolan.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Prata kultur

För några år sedan såg jag en film med en klass som efter föreställningen var arga och frågade mig hur jag kunde ta med dem på sådan skit. Som tur var ingick filmen i ett paket. Efter filmen fick vi samtala med en filmpedagog som valde ut avsnitt som visades igen. Vi fick nya perspektiv inte bara genom att höra varandras tankar utan också för att samtalet i sig gav oss nya idéer. På tunnelbanan hem var eleverna lika arga – men nu var det för att filmen inte skulle ses av så många som den förtjänade.

Jag har också många positiva upplevelser av att gå med eleverna på så kallade öppna repetitioner. Det ger en förförståelse och bygger upp en nyfikenhet på den färdiga pjäsen. Allra bäst är förställningar där ensemblen är modiga och bjuder in till samtal, berättar om vilka val de har gjort och hur de tänker sig rollerna. I bland har vi bara fått se några scener, scener som spelas två till tre gånger men ändras utifrån samtal med publiken. Vid varje sådant tillfälle har eleverna krävt att vi skall gå och se den färdiga föreställningen.

Så ta chansen när ni får möjlighet att nå bakom verket!

För några veckor sedan erbjöds gymnasielärare att gå på nypremiären av Ett dockhem och därefter stanna kvar och samtala med ensemblen. Här är ett utdrag från en längre artikel som  Eva Winiarski från Södra Latins gymnasium skrev om kvällen.

”Ett Dockhem” med lärarträff på Dramatens Lilla scen

Vi lärare fick efter föreställningen möjlighet att tillsammans med skådespelarna fördjupa oss i karaktärerna under ledning av Dramatens chefsdramaturg Magnus Florin. Florin intervjuade rollfigurerna på scenen och skådespelarna fick fundera högt över vad som kunde gömma sig bakom karaktärerna. Vi lärare funderade tyst.

”Finns det ett liv för Nora efter det att hon stängt dörren om hemmet och gått?” undrade Magnus Florin. En öppen fråga utan svar som inbjuder till frågeställningar att spinna vidare på och ta med till klassrummet. Den Nora som satt på scenen – komplext gestaltad av Julia Dufvenius – betonade det monstruösa i att Nora lämnar sina barn.  ”Kanske får hon bara se dem till jul! Det bara går ju inte…!” En annan röst på scenen undrade om Nora kanske rent av tar livet av sig …?

Aldrig! tänker jag. Den starka och målmedvetna Nora som växer fram i denna uppsättning av Dockhemmet tar verkligen livet på allvar. När hon stängt dörren tänker hon att barnen är i bättre händer hos barnflickan och Torvald. Själv kommer hon, inte minst för de egna barnens skull, att förvalta sitt liv som den skarpa och modiga kvinna hon är.

Hon har tvingats stå tillbaka och stå ut med mycket i sitt infantiliserande äktenskap. När hon till slut bryter upp tycker jag mig se en Nora med frigjord kraft som blir en del av den tidiga kvinnorörelsens pionjärer. Kanske en norsk syster till Sara Videbeck eller verklighetens Wendela Hebbe…? En kvinna vars mod och överlevnadsförmåga förmår inspirera unga kvinnor i vår egen tid.

Samtalsstunden med ensemblen efter föreställningen stimulerade alltså fantasin och gav nya perspektiv som jag som lärare kommer att ha glädje av i diskussioner med eleverna. Hädanefter kommer jag alltid att se Krogstad också med Zardasht Rads ögon som den mest mänsklige och kärlekslängtande av pjäsens karaktärer.

Det var en helgjuten afton Dockhemmets ensemble bjöd på denna augustikväll.  I en tid då dockhemsbröllop är högsta mode och hemmafrubloggarna skördar kommersiella framgångar känns Ett Dockhem från 1879 som en märkligt angelägen pjäs mitt i tiden.”

I september går gymnasieklasser för halva ungdomspriset på Ett dockhem. Passa på!

/Elisabeth Söder