Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Kultur i skolan

Morgonsamling med guldbaggegala och förintelsens minnesdag

Rektor Lisa Eklöv på Filosofiska reflekterar över förra veckans morgonsamling.

Alla elever från förskoleklass till och med årskurs 9 är med på morgonsamlingarna . Denna gång handlade det om Guldbaggegalan och Förintelsens Minnesdag.  Avståndet mellan dessa båda händelser kan verka långt, men när vi började tänka på kopplingar vecklade massor av samband ut sig och det kändes med ens helt logiskt att den glittrande galan går hand i hand med svåra och tunga ämnen.

lisa collage

Det är inte helt lätt att tala inför spannet förskoleklass-åk 9 och inför varje samling är det en utmaning att finna ämnen som känns meningsfulla för alla elever. Denna samling funkade ovanligt bra där det kändes som att var och en fick något på sin nivå. De yngsta var mest intresserade av Jättens ansikte, (Guldbaggevinnaren, Jätten 2016), de något äldre mindes hur de upplevde pjäsen Forever Alone (Unga Klara 2016) medan de äldsta som nyss läst om andra världskriget inom SO nog kände mer av allvaret i de djupare frågorna.

jatten

Priser och utmärkelser, viktigast är att få en bekräftelse

För just ett år sedan samlades också hela skolan när jag hade fått ett pris av Hédi Fried för mitt arbete med värdegrundsfrågor inom naturkunskap och filosofi på gymnasiet.  ”Fick du en pokal?”, var elevernas spontana fråga. Nej, jag fick ingen pokal, men har burit med mig en inre pokal och funderat mycket över vad ett pris innebär.

Är det betydelsefullt med priser? Ja, vare sig det gäller glamorösa guldbaggar eller utmärkelser till enskilda lärare för vardagligt arbete med värdegrundsfrågor, så är det viktigt att få erkännande och bekräftelse på att det jag gjort ingår i något större. Det är också som att när någon annan sett vad jag gjort och formulerat vad det handlar om framträder det tydligare. Samma är det nog med de flesta galor galor: i det stora flödet av allt som produceras behöver vi stanna till vid vissa verk och uppmärksamma lite extra. Vi behöver nog urskilja och särskilja och låta somligt framträda mer i relief, för att inte allt ska försvinna i flödet. Likväl finns det något obekvämt med konkurrens och tävling och uppmärksamheten är nog sällan helt rättvis. För min del har priset inneburit en bekräftelse som gett extra energi och säkerhet samt lett till nyfikna frågor.

Färre kulturupplevelser och mer tid för reflektion

Samtidigt som jag vill erbjuda elever och personal många olika upplevelser, landar jag ofta i slutsatsen att vi ändå ska våga hålla oss till färre händelser. Däremot tror jag på att vi om och om igen ska återkomma till något vi upplevt. Forever Alone är exempel på det: tre klasser såg pjäsen, men vid olika tillfällen. Den elev som råkat vara sjuk kunde då få gå med en annan klass. Att klasser går vid olika tillfällen gör att händelsen hänger kvar längre och blir mindre flyktig. Första omgången kom tillbaka med affisch och tatueringar och skapade förväntningar hos andra klasser.

lisa händer

Reflektion i klassrummet skedde direkt när eleverna sett Forever Alone och bilder på olika scener sattes upp i korridoren. Bilder nära kön i matsalen leder till naturligt pratande elever emellan.

Efter ett tag bearbetades pjäsen inom bild: var och en ritade med vit pastellkrita på vitt papper = osynlig teckning. Därefter skickades de osynliga teckningarna runt och varje elev var utrustad med en vattenfärg och målade ett fält. När pappret var täckt framträdde teckningen. Tack vare samarbetet med färgläggandet hade vars och ens teckning blivit synlig. Vi gör varandra synliga.

lisa osynligvägg

För varje gång som vi pedagoger aktivt ger kulturen uppmärksamhet ger vi den också status. Att något återkommer i olika former gör att det inte bara fastnar bättre i medvetandet, utan också växer.

Det är inte alls säkert att ettagluttarna förstod sambandskartan där Forever alone finns med bland guldbaggar, filmer och förintelsen… men de kanske i alla fall fick en känsla av att deras teaterupplevelse platsar bland andra betydelsefulla saker? Förhoppningsvis har varje elev känt att något den upplevt är en av alla trådar som vävs samman till en större väv, såväl vars och ens personliga väv, som den väv vi väver tillsammans över tid.  Både yngre och äldre elever har vid flera tillfällen stannat upp vid sambandskartan i korridoren, pekat och pratat och följt pilarna.

Varje gång något känns splittrat och otydligt – testa om det ändå går att länka ihop!

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska i Skarpnäck

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

kulan_avatar

Kulturfestival för skolan, KUL1415

Erbjudanden till skolan

loggaKUL1415

Kulturfestivalen vill ge alla skolor i Stockholms kommun, F-9 och gymnasiet ännu bättre tillgång till kultur och stimulera arbete med kultur och estetiskt lärande . För arbetet i klassrummen vill vi uppmuntra skolor att arbeta med temat Mitt Stockholm .Vilket Stockholmsliv skulle unga stockholmare idag vilja skildra? Finns det i T-baneuppgången i Bandhagen, i skolans skrymslen eller utspelar det sig vid Sergels torg? Hur ser de ungas perspektiv på livet i Stockholm ut? – vardag och drömmar, måsten och förälskelser… Finns släktens historia i Stockholm, eller någon annanstans? Inom temat Mitt Stockholm kan man också ta fasta på något av följande underteman:

  • Envishet och mod, kan handla om; människor från Stockholms historia, litteratur eller människor i ens omgivning.
  • Långt borta och nära, kan handla om: kärlek, närhet, ömhet, längtan, vänskap, avståndtagande, saknad, fiendskap och försoning.
  • Gränser, kan handla om kulturella, psykologiska, historiska, rumsliga och sociala barriärer; men också brobyggande, gränsöverskridanden

karta

 Hur skall temat gestaltas?

Att låta elever skapa autentiska produkter som når utanför skolan gör lärandet mer inspirerande! Att använda olika uttryckssätt, som estetiskt lärande innebär, gör eleverna medskapande på riktigt. Under läsåret kommer vi att erbjuda elever och pedagoger många olika sätt att redovisa hur de har arbetat med kulturårets tema. Information  publiceras kontinuerligt på webbplatsen KUL1415 och Kulan facebook.

Vår dröm är att lärare arbetar med temat i alla ämnen. Finns det något ämne där det inte ryms?  Visst kan temat gestaltas  genom att att bygga modeller för existerande  eller framtida hus?  Anordna  nyskapande guidade turer i Stockholm på olika språk?   Göra dataspel,  dansa, filma. teckna eller skriva om sitt sitt Stockholm ?

Lava. konstfackskurs för Skapande skola 033

Hur skall arbetet i klassen nå utanför skolan?

Trycka upp en bok
Vi erbjuder oss att tillsammans med bokförlaget Edita Bobergs trycka upp böcker med de texter och illustrationer på temat som klassen arbetat fram. Varje klass erbjuds 50 exemplar. två exemplar av varje bok skall finnas i skolbiblioteket och tryckeriet ser till att varje titel också levereras till Kungliga biblioteket. Tekniken för att skicka in material för tryck är enkel. Texter skickas i wordformat och illustrationer fotas eller scannas. Ni får tillgång till en plattform där ni själva  bestämmer  omslag och layout på sidorna. Information kommer att publiceras på webbplatsen, hör av er till Elisabeth Söder om ni vill veta mer. Böckerna tar cirka tre veckor att trycka och levereras till skolan.

Elever och lärare kan själva bestämma sidornas layout, detsamma gäller formen, det får gärna vara en blandning av noveller, raptexter, poesi, seriestrips, guidade turförslag, debattartiklar, brev .. jag vad? Illustrationerna i boken kan vara oljemålningar, akvarell, tusch, collage, blyerts, fotografier, modeller och allt annat jag inte tänkt på själv.

028

Webbplatsen KUL1415.se/skola
Här samlar vi alla texter från bokprojektet, Mitt Stockholm. Eftersom det talas närmare 20 språk i Stockholm hoppas vi få in många texter på de modersmål som talas i Stockholms skolor. Alla texter kommer att vara sökbara på språk och skola. För att underlätta för alla att ta del av texterna vill vi att elever som skriver på annat modersmål än svenska också översätter texten till svenska eller engelska.

Filmer , bildspel, ljudprogram, dataspel, bloggar , webbplatser, ja allt som inte gör sig i en bok skall så klart också finnas här så att vi kan ta del av varandras berättelser.

 

Inspiration för pedagoger

Vi erbjuder lärare, skolbibliotekarier, fritidspedagoger workshops och seminarier att fritt välja bland . Vi har författare som Martin Widmark som berättar om kreativt skrivande, film- och manusskrivande. Vi visar hur lätt elever och lärare kan arbeta med enkla bild- ljud och animeringsprogram. Vi har med konsthantverkare, bild- och danskonstnärer, museer , och arkiv. Stockholmskällan och flera av stadens institutioner är våra samarbetspartners och bidrar med stöd och inspiration.
Mer om detta i nästa Kulan blogg.

 

Finalen för Stockholms skolor

Håll den 26 maj 2015 fri i era kalendrar . Då kommer Stockholms skolor få visa vad de gjort på temat i ett stort hus. Huset är än så länge hemligt .

Att erbjuda elever kultur och kreativitet kan ge dem nya vägar för att skapa intresse och lust, ge förståelse och skapa mening. Ju fler sinnen desto mer minnen! Kulan  ger barn och unga möjlighet att uppleva professionell scenkonst och genom att boka med Kulanpremien får skolorna 50 kronor i rabatt per föreställning och elev. Skapande skola –  statliga resurser möjliggör större kulturprojekt som inte kan finansieras av kulturpengen som är inbakad  skolpengen. Under hösterminen erbjuds erbjuds årskurs 8 och gymnasiet subventionerade författarbesök genom Läsning pågår.

 

/Elisabeth Söder

Kulan facebook

Kulan twitter

Missa inte att titta på kulturfestivalens webbplats KUL1415 där alla kulturaktiviteter utanför skolan finns

 

 

 

 

 

 

 

 

.

Skapande skola fördjupar kunskaper

Elever som producerar kunskap lär sig sammanhang och djupkunskaper på ett helt annat sätt än elever som konsumerar kunskap.  Detta berättade  läraren Ylva Pettersson på vår  träff  för kulturombud.
I Tubenfilmen som Kulan spelade in kan du hoppa fram 33 minuter in i filmen så får du veta vad uttalandet grundar sig på. Ylva delar gärna med sig av sin presentation

 

Skapande skola främjar estetiskt lärande,  har  din skola sökt Skapande skolabidrag för nästa läsår har du ett gyllene tillfälle på Mötesplats Kultur Skola den 10 mars.
På mötesplatsen  hittar du kulturaktörer att samarbeta med i små och stora kulturprojekt . Du träffar företrädare från Stockholms kulturliv  inom film, dans, musik, teater och berättande.  Alla deltagande kulturaktörer finns presenterade här.

Programmet börjar kl. 17.00 men redan från klockan 16.00 finns förtäring och dryck
framdukad. I foajén finns information om flera kulturverksamheter. Har du gott
om tid har du  också möjlighet att besöka Armémuseum utan kostnad

Vill du anmäla dig till Mötesplats Kultur Skola den 1o mars kl.17.00 ?
Programmet är kostnadsfritt och du anmäler dig här 

 

Varmt välkomna!

Ulrika Lindblad och Elisabeth Söder

 

Rekordmånga barn och unga tog del av fri scenkonst tack vare Kulanpremien

KomIn_140310

Du har väl inte missat Kulanpremien? Kulanpremien innebär att ett urval av det fria kulturlivets scenkonstutbud riktat mot förskola och skola subventioneras med en rabatt på ordinarie biljettpris. Kulanpremiens utbud publiceras på Kulans webbplats.

 

 

 

Kulan-premien är en kvalitetsstämpel
Bokning av föreställningar görs av stadsdelsförvaltningarna och respektive förskola vad gäller förskolans besök. Grundskolan och gymnasiet ansvarar själva för sina bokningar.

Missa inga kampanjer
Riktade Kulankampanjer mot utvalda områden eller målgrupper görs i samarbete med konsulenter och arrangörer. Vissa kampanjer säljer slut fort. Gilla oss på  Facebook så blir du snabbt uppdaterad.

57 % av stadens barn och unga tog del Kulanpremien
Sammantaget har 106 475 barn och unga från förskolan och skolan tagit del av Kulanpremiens utbud under 2013. Detta innebär att hela
57 % av Stockholms stads barn och unga i målgruppen för Kulanpremien har tagit
del av det utvalda utbudet av fri scenkonst under 2013! Sammanlagt har besök
till upplevelser av det fria kulturlivet subventionerats under 2013 med drygt
6, 1 miljoner kronor. Förskolan och skolan har såklart också möjlighet att ta
del av kulturupplevelser på Kulan som inte omfattas av Kulanpremien.

I siffran 106 475 ingår inte teater- dans eller musikbesök på institutioner som exempelvis Stadsteatern, Dramaten, Konserthuset eller Operan. Kulanpremien
omfattar ett urval av de sk fria kulturverksamheternas utbud. Så antalet barn och unga i Stockholms stad som har tagit del av kultur via förskolan och skolan är ju egentligen mycket högre!

Kulturbesöken ökar
 Jämfört med 2012 har det totala antalet besök ökat med 15 % !
Gymnasieskolan har ökat sina besök med 30 % och grundskolan med 31 %.
Förskolans besök har däremot minskat något, med 3 %. Vad gäller enskilda
konstområden har besöken till samtliga områden ökat mellan 2012 och 2013,
teaterbesöken med 7 %, dansen med 49 %, konsten med 32 % och genren berättande
ökade med hela 223 %.

Kulturombud och lärare, skynda och boka
Titta i utbudskatalogen på Kulan och boka din upplevelse för vårterminen 2014 med Kulanpremien redan nu! Här finns mer information om Kulanpremien.

Information och fördjupad statistik
För mer information om Kulanpremien har vi gjort ett informationsblad. Här kan du ta del av statistik om Kulan PM Kulanpremien 2013 

Rapporten om dessa glädjande siffror har Kerstin Gustafsson från kulturförvaltningen/Kulan skrivit. Kontakta Kerstin om du har frågor och synpunkter om Kulanpremien.

 

Kalendarium för Utbudsdagar och Mötesplatser
Två viktiga datum för kulturombud och kulturaktörer:
Vårens sista kulturombudsträff handlar om att förbereda och efterarbeta teaterbesök, här finns inbjudan till läraren Malin Appeltofts workshop : FöreEfter_Teaterbesök_140304

I år har vi bara en Mötesplats Kultur Skola och den har vi redan den 10 mars på Armemuseét. Vi har ett utbudstorg och kvällen handlar om att lära känna varandras förutsättningar för att våra kulturprojekt skall växa. Vi hoppas att alla går hem med ett förslag på hur skolan och kulturlivet kan samarbete i ett projekt för skolan: Här är inbjudan KomIn_140310.

Vi har gjort ett kalendarium för vårterminen med kommande ombudsträffar, Mötesplatser och stora utbudsdagarDu kan hämta dem som PDF i både Kulan_Kalendarium_VT14_A4 och A:3 Kulan_Kalendarium_VT14_A3   och eller spara digitalt. Länkarna är klickbara.

 

/Elisabeth

 

 

127 festivalen:beröring, motivation, kärlek och inspiration

Bakom den här oansenliga skylten händer det saker . Skärholmen kan snart stoltsera med en festival som bygger barn och ungas engagemang. Hanna Sundén, Teatercentrum från Stjärnkalaset berättar mer/ Elisabeth

Jag besöker  fältassistenterna och festival 127: s  kontor i Skärholmen för att få veta mer. Jag kommer in  i ett kontorslandskap där idéerna och engagemanget lyser igenom. Här träffar jag Naziha Hariri, Karim Aamer, Mantha Kasagianni och Aseffa Hailu.

Mantha, berätta lite om ditt arbete som fältassistent i Skärholmen:

Mantha: Vårt huvuduppdrag är att söka upp ungdomar 12-19 år.
Det vi erbjuder är att bland annat att lotsa de vidare till exempelvis ungdomsmottagningen, erbjuda skydd och stöd. Vi vill jobba förebyggande för att se till så att ungdomarna ska må så bra som möjligt.

Först och främst söker vi ungdomar genom festivalen, den senaste i somras hade 21 000 besökare. Blir så tydligt där vilka vi är och vad vi jobbar med. Det har gett tydliga resultat här färre personrån, vandalisering och istället fler som kommer ut i arbetslivet.

Vad är 127 festivalen för något?

Karim: 127 festivalen är en festival som tillhör Skärholmens stadsdel. Det är en festival för alla egentligen, men vi brukar säga att festivalens huvudfokus ligger mot
ungdomar och barn.  Vi brukar säga ”Av unga för unga”, för det är ungdomar som får vara med och jobba under hela året och planera diverse aktiviteter för att sedan genomföra de. Skulle jag beskriva festivalen med ett ord skulle jag nog bara säga kärlek.

 

Vad står namnet 127 för?

Aseffa: Det står  för postnumret för Skärholmens stadsdel.

 

Hur kom ni på idén till festivalen?

Aseffa: Det var  jag och Krister Eyjolfsson som är fältassistent här i Skärholmen
som träffades för fyra år sedan och tänkte att vi måste fixa någonting och då
blev det festivalen.

 

Var det något som ni tyckte fattades ?

Aseffa: När prinsessan skulle gifta sig så fick alla stadsdelar en liten summa pengar för att hålla i aktiviteter och då tog vi ut en basketkorg på Skärholmens torg. Sen såg vi behovet och startade festivalen. Det var så mycket ungdomar som kom dit och körde och bara hade någonstans att vara under de här två veckorna på sommaren. Efter det bestämde jag och Krister att varför inte göra detta varje sommar.

  

Hur har mottagandet varit från de besökare som festivalen haft?

Mantha: Festivalen har vuxit för att vi har märkt en så tydlig respons från unga och deras föräldrar. Det vi kunde se, dels som socialarbetare, men också boende i området
var att vi fick kontakt med nya ungdomar. Sedan var det väldigt många föräldrar
som kunde få en positiv bild av sitt närområde och vara stolta över sin
stadsdel. Nu har de dessutom en lättare form av kontakt med oss. Att vi inte
bara ska ta kontakt med de när det redan har gått snett för några av ungdomarna,
som kan vara en del av livet såklart, men vi ville vara steget före.  Också sätta Skärholmen på kartan och göra positiva saker som våra ungdomar själva styr. Responsen blir bara bättre och bättre. Vi får fler samarbetspartners, och sponsorer. Verksamheten växer för att man ser att det ger resultat. Där har kultur också har blivit en väldigt stor del i festivalen. Det började som ett starkt idrottsevenemang. Idrott vet
vi är väldigt viktigt, men nu kompletterar vi med mycket kultur. Det är också
en viktig arena att hitta sig själv på.

 

Hur gör ni för att få unga besökare till festivalen?

Naziha: Unga besökare är deras aktiviteter. Vi brukar gå till skolor och ha skolträffar där de får berätta vad de vill se och göra på festivalen. Och så brukar vi ta med oss
det till våra möten och planera. Sen använder vi också sociala medier och
affischerar.

Mantha: Sen har vi bra kontakt med förskolor, skolor och andra verksamheter i förvaltningen som gör att de i sin tur kan sprida det till sina besökare eller brukare. Det har blivit ett tänk i förvaltningen att man har det här att erbjuda som en otroligt
bra sak för alla, oavsett ålder och situation som man befinner sig i livet. I
år märker vi att alla bara förväntar sig att det ska bli av, det är som en del
av kalendariet i planeringen av semester. Att ungdomarna inte vill resa bort vissa
datum för att man inte vill missa chansen att jobba på eller besöka festivalen.

 

Är det någon specifik åldersgrupp som är svårare att nå?

Naziha: Det kanske är åldersgrupper på dagtid. När det är aktiviteter på kvällstid så har äldre ungdomar kommit och på dagarna är det yngre. Det beror på vad vi gör.

 

Tror ni att kultur kan skapa ett bättre samhällsklimat och i så fall varför?

Mantha: Ja utan tvekan. Det vi har märkt genom att ta in kulturen i så stor utsträckning på festivalen. Både ungdomar och vuxna får pröva olika arenor. Att få prova på saker som inte kostar som man tänker att det här kanske är något för mig men jag har aldrig vågat prova eller vetat vart jag ska gå för att prova. Vi öppnar
upp ett buffébord där människor kan smaka och se vad som passar och inte
passar. Kulturen har också gjort att möten har ägt rum som kanske inte har ägt
rum på ett naturligt sätt innan. Till exempel så hade Parkteaterns sin
premiärföreställning på nycirkusen Le Lido här vilket gjorde att hela Storstockholm
tog plats i ett nytt centrum; Bredäng. Det var väldigt rörande att se hur våra
ungdomar gjorde så otroligt starkt intryck hos alla besökare. De visade så goda
egenskaper som de alltid har, men det är inte den synen andra kan ha på vår ort
och våra ungdomar. Nu fick det bli normen att det här var trevliga ungdomar som
tog emot alla besökare i alla åldrar. Det var ett vackert möte från 0-100 år på
publiken. Skärholmen fick vara Stockholms centrum, det är inte en förort där
ute. Också att kulturen fick ta plats. Den dagen hände något i Bredäng som var
viktigt för alla som bor här, och för de som inte bor här.

 

Vad saknas i utbudet av kultur för barn och unga?

Mantha: Med risk för att vi ska låta lite väl kaxiga här… Men med all ödmjukhet vill jag säga att när barnen och ungdomarna får bestämma innehållet i festivalen, vara proffsen  skulle jag nog säga att vi har det vi behöver. Det de önskat har vi med hjälp
av andra aktören lyckats åstadkomma att de får se. På Stjärnkalaset när jag tar
med mig ungdomar tänker jag att de får se ännu mer.

Naziha: På vinterfestivalen förra året var det inte lika mycket kultur, det var mer sport. I år har en som har hand om event kollat vad barnen vill ha och se. Så i år
kommer Jean Banan och en trollkarl som barnen ville se.

 

På Stjärnkalaset visas ett utbud för elever från förskolan och ända till gymnasiet. Tanken är att skolornas kulturombud och även andra kulturarrangörer ska få se vad de fria teatrarna och dansgrupperna spelar för respektive årskurs. Vad tänker ni
spontant när ni hör om det?  

 

Karim:  Det är bra tror jag. Man kan ta in så mycket genom kultur. Går man på en pjäs som speglar exempelvis samhället så kan man lära sig massor. Jag började gå på teater för tre år sedan, innan dess gick jag aldrig. När jag väl går så känner jag att det är så lätt att ta in. Det känns så äkta när det inte är en filmduk, utan riktiga människor. En del av skådespelarna kan man ha sett ute på gatan. Samma sak när några som bor här i området får spela teater. För mig blir det i alla fall lättare att känna igen mig i det de tar upp.

Mantha: Sen stadsteatern fick en fysisk plats i Skärholmen så har det blivit fler barn och vuxna som tagit del av teaterns utbud. De är berörda som kommer ut och har sett
en föreställning, på ett eller annat sätt. Någonting har spelat en stor roll. Vi
ska ha också en teaterskola nu under vinterfestivalen. Förutom att uppleva så vill
många också vara den som förmedlar sin kompetens och sina berättelser genom
teatern.

 

Om ni fick välja ett ord vad en kulturupplevelse i form av en teater- dansföreställning kan ge den unga publiken, vilket ord skulle ni välja då?

Naziha: Beröring

Mantha: Inspiration

Karim: Motivation

Aseffa: Kärlek.

  

Nästa 127 festival
äger rum 2-5 januari. Mer information finns på  
www.127festivalen.se Finns även på Facebook och Instagram  under namnet 127 festivalen.

 

 

På bilden är fr v. Karim
Aamer, Naziha Hariri, Mantha Kasagianni, Aseffa Hailu

Hanna Sundén, Teatercentrum

 

 Gilla Kulan på facebook och följ oss på twitter så missar du inga erbjudandn

Vid vägs ände, rapport om barns rätt till kultur

Sista blogginlägget om barn och ungas syn och upplevelse av kultur från Centrum för barnkulturforskning. Tidigare inlägg finns publicerade här

 

Syftet med rapporten
Det har varit intensivt de senaste veckorna sedan alla fokusgruppssamtal avslutats.
Vi har transkriberat, sammanställt, läst, diskuterat, läst igen, diskuterat och
läst. Och skrivit, skrivit och skrivit. Funderat, resonerat och skrivit igen.
Nu är rapporten sammanställd  Barn kultur och kulturutbud – förutsättningar och förväntningar och vi kan konstatera att fokusgrupperna givit
mycket intressanta inblickar för arbetet med att tillgodose barnets rätt till
kultur. Syftet med rapporten var att illustrera, för Kulturförvaltningens räkning,
hur arbetet med att lyssna till barns och ungas röster om upplevelser av
kulturevenemang och utbud kan gå till och vilken slags kunskap som kan komma
berörda parter till gagn genom arbetet.

 

Fokusgrupper med barn i åldrarna 4-18 år
Sammanlagt ingår 108 barn i åldrarna 4-18 år. Kort om rapportens resultat kan nämnas att barn och unga främst talar om kultur i termer av estetiska uttryck men de också vidgar begreppet till att innefatta antropologiska aspekter. För många barn och
unga är skolan den huvudsakliga kulturförmedlaren och de upplever mycket
begränsat inflytande över det professionella kulturutbud de möter där. Barnen
och ungdomarna uttrycker också oro inför större medbestämmande, särskilt inför
risken att välja fel, något som framstår bero på svårigheten att hitta något
som passar alla barn såväl som själva skolkontexten. Däremot efterfrågar de
större variation och valfrihet i relation till det utbud de möter. Någonting
som framstår påverka barns upplevelser av kulturevenemang är tidigare
erfarenheter samt den information de fått inför ett besök. Barnen anser att
denna ofta är bristfällig. Barnen diskuterar kulturens egenvärde i termer av
lust, inspiration och utmaning för tanken, men också hur dessa aspekter
tillintetgörs av den nyttopräglade användningen av kultur de möter i skolan.

 

Hur skiljer sig barn och vuxnas kulturbegrepp åt?
För arbetet med att tillgodose barnets rätt till kultur är det viktigt att föra med
sig vetskapen om hur barns, ungas och vuxnas kulturbegrepp kan skilja sig åt,
något som framstår komplicera arbetet, för vems definition ska ges företräde?
Enligt Kultur i ögonhöjd, ska barnets perspektiv och det ”kulturliv barnen och
ungdomarna verkligen lever i” utgås ifrån. Vad betyder det egentligen? Och hur
kan detta realiseras i relation till skolans kontext, kunskapsmål och
kunskapssyn?

 

Vi kan konstatera att många tankar väckts under det här arbetet. Vi hoppas att vi
lyckats förmedla det i rapporten (länk) och att vi med denna kan bidra
till att väcka fler – hos fler! Arbetet med barns  och ungas rätt till kultur går vidare!

 

Moa Wester, Manilla Ernst och Ylva Lorentzon
Centrum för barnkulturforskning

 

Vi på Kulan skall göra allt vi kan för att sprida denna rapport  Barn kultur och kulturutbud – förutsättningar och förväntningar och hoppas att den blir ett stöd i att involvera fler barn och unga. /Elisabeth

 

 

 

Välkommen till kulturombudsträffen den 29 april. Tema: ord, film och drama

Reflektera, analysera och jämföra är en del i den konstnärliga processen och för att uppnå den högsta måluppfyllelsen i skolan. Hur kan vi lära av varandra? Detta handlar vårens kulturombudsträff om.

Program

  • Centrum för Dramatik och elever och pedagoger från Thorildsplan presenterar skolprojektet filmlitteracy. ”ord blir film”. Att arbeta från idé till färdigt manuskript är ett lustfyllt sätt att tillägna sig kunskap i kombinationen språk och bild.
  • Elever från Globala gymnasiet berättar om ett unikt elevdrivet projekt, Scenarmén. Under ett år har de på sin fritid arbetat med att sätta upp Ringaren i Notre Dame. Allt arbete, administrativt och konstnärligt sköts helt av scensoldaterna, ”Allt vi lär oss, lär vi oss av varandra ” Tora Enkvist, regissör och producent Eleverna interagerar kreativt och organisatoriskt med andra och
    uppnår gemensamt ett slutmål. Det som vi i skolans värld benämner som entreprenöriellt lärande. Ringaren av Notre Dame spelas den 16 – 19 april på Globala
    gymnasiet. Missa inte att ta del av den!

Tid
29 april kl. 17.00- 20.00. Lätt förtäring serveras i pausen
Plats
Meddelas i anmälningsbekräftelsen
Målgrupp
Kulturombud i Stockholms skolor. Alla är varmt välkomna men innehållet är främst anpassad för pedagoger på högstadium och gymnasium
Kostnad
Deltagande är kostnadsfritt men anmälan är obligatorisk
Anmälan
Anmäl dig till medioteket@stockholm.se
Kontaktperson
Elisabeth Söder elisabeth.soder@stockholm.se

Varmt välkomna!

Elisabeth Söder/ Kulan

Boka Marhaba Hej! En musikalisk berättelse om vänskap

Marhaba Hej! För endast 20 kr per elev kan du boka platser på en extra skolföreställning den 12 december.
 

När Gabbe en dag får en ny granne Nadin, blir det inte riktigt som han tänkt sig. Nadin är helt helt annorlunda än han själv; pratar högt på ett främmande språk och vill trumma och ha fest när det är läggdags i huset. Kan man vara vänner när man är olika? Är det möjligt att varar lika fast man ser olika ut? Hur gör man för att vara vänner och trivas tillsammans men samtidigt ha respekt för att alla är olika?

Med sång, saz, gitarr, daf och oud berättas historien om en spirande vänskap mellan två mycket olika
personer. Det är en fin och humoristisk föreställning med två samspelta och skickliga musiker.
Föreställningen ger också ett bra underlag för diskussioner om mångfald och identitet.
Medverkande: Nadin Al-khalidi, sång, saz, daf
Gabriel Hermansson, sång, gitarr och oud
Plats: Stallet, Stallgatan 7
Tid: Onsdag den 12 december kl 10
Målgrupp: 6- 9 år

Specialpris: 20 kr/elev, lärare gratis

Begränsat antal platser. Först till kvarn. OBS! Erbjudandet vänder sig endast till elever inom Stockholms stad.

Bokning: adriana.holmberg@lansmusiken.nu tel 08-545 703 16 eller Anita Bohlin tel 08-407 16 09.
Arrangörer: Länsmusiken i Stockholm i samarbete med Stallet, Folk och
världsmusik samt Stockholms stads kulturförvaltning.

Boka i dag!

Uppdatering 121130

Oj så populär denna föreställning är. Kul! Vi lägger till en extra föreställning klockan 13.00 samma dag. Skynda att boka, det finns redan en liten kölista!

Bounce gör Svansjön, biljettpris 50 kronor

Boka biljetter i dag!

Efter alla framgångar med Bounce på Dansens Hus, internationellt och senaste succén The Last Bounce i Globen, tar sig Fredrik ”Benke” Rydman an en av världens mest älskade och framförda baletter. I hans råa streetdancetolkning av den klassiska sagan Svansjön får Tjajkovskijs originalmusik möta nykomponerad musik av bland andra Salem Al Fakir, Moneybrother, Adiam Dymott och nya stjärnskottet Lune.

Prostituerade svanar

Handlingen har förlagts till nutid. Istället för trolldom får Rothbart makt över omgivningen med hjälp av droger. Svanarna är prostituerade och helt beroende av Rothbarts beskydd och heroinet han förser dem med. I kampen mellan det onda och det goda är begäret till droger och kärlek centralt. Kan kärleken bryta förtrollningen, precis som i originalsagan?

Dansistan

Svansjön visas i samarbete med Dansistan.

Boka och läs mer om föreställningen här!

http://kulturdirekt.se/kulan/?p=event&id=12845

Läs mer om Dansistan här www.dansistan.se

Prata kultur

För några år sedan såg jag en film med en klass som efter föreställningen var arga och frågade mig hur jag kunde ta med dem på sådan skit. Som tur var ingick filmen i ett paket. Efter filmen fick vi samtala med en filmpedagog som valde ut avsnitt som visades igen. Vi fick nya perspektiv inte bara genom att höra varandras tankar utan också för att samtalet i sig gav oss nya idéer. På tunnelbanan hem var eleverna lika arga – men nu var det för att filmen inte skulle ses av så många som den förtjänade.

Jag har också många positiva upplevelser av att gå med eleverna på så kallade öppna repetitioner. Det ger en förförståelse och bygger upp en nyfikenhet på den färdiga pjäsen. Allra bäst är förställningar där ensemblen är modiga och bjuder in till samtal, berättar om vilka val de har gjort och hur de tänker sig rollerna. I bland har vi bara fått se några scener, scener som spelas två till tre gånger men ändras utifrån samtal med publiken. Vid varje sådant tillfälle har eleverna krävt att vi skall gå och se den färdiga föreställningen.

Så ta chansen när ni får möjlighet att nå bakom verket!

För några veckor sedan erbjöds gymnasielärare att gå på nypremiären av Ett dockhem och därefter stanna kvar och samtala med ensemblen. Här är ett utdrag från en längre artikel som  Eva Winiarski från Södra Latins gymnasium skrev om kvällen.

”Ett Dockhem” med lärarträff på Dramatens Lilla scen

Vi lärare fick efter föreställningen möjlighet att tillsammans med skådespelarna fördjupa oss i karaktärerna under ledning av Dramatens chefsdramaturg Magnus Florin. Florin intervjuade rollfigurerna på scenen och skådespelarna fick fundera högt över vad som kunde gömma sig bakom karaktärerna. Vi lärare funderade tyst.

”Finns det ett liv för Nora efter det att hon stängt dörren om hemmet och gått?” undrade Magnus Florin. En öppen fråga utan svar som inbjuder till frågeställningar att spinna vidare på och ta med till klassrummet. Den Nora som satt på scenen – komplext gestaltad av Julia Dufvenius – betonade det monstruösa i att Nora lämnar sina barn.  ”Kanske får hon bara se dem till jul! Det bara går ju inte…!” En annan röst på scenen undrade om Nora kanske rent av tar livet av sig …?

Aldrig! tänker jag. Den starka och målmedvetna Nora som växer fram i denna uppsättning av Dockhemmet tar verkligen livet på allvar. När hon stängt dörren tänker hon att barnen är i bättre händer hos barnflickan och Torvald. Själv kommer hon, inte minst för de egna barnens skull, att förvalta sitt liv som den skarpa och modiga kvinna hon är.

Hon har tvingats stå tillbaka och stå ut med mycket i sitt infantiliserande äktenskap. När hon till slut bryter upp tycker jag mig se en Nora med frigjord kraft som blir en del av den tidiga kvinnorörelsens pionjärer. Kanske en norsk syster till Sara Videbeck eller verklighetens Wendela Hebbe…? En kvinna vars mod och överlevnadsförmåga förmår inspirera unga kvinnor i vår egen tid.

Samtalsstunden med ensemblen efter föreställningen stimulerade alltså fantasin och gav nya perspektiv som jag som lärare kommer att ha glädje av i diskussioner med eleverna. Hädanefter kommer jag alltid att se Krogstad också med Zardasht Rads ögon som den mest mänsklige och kärlekslängtande av pjäsens karaktärer.

Det var en helgjuten afton Dockhemmets ensemble bjöd på denna augustikväll.  I en tid då dockhemsbröllop är högsta mode och hemmafrubloggarna skördar kommersiella framgångar känns Ett Dockhem från 1879 som en märkligt angelägen pjäs mitt i tiden.”

I september går gymnasieklasser för halva ungdomspriset på Ett dockhem. Passa på!

/Elisabeth Söder