Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Kulturombudsträff

Judisk minoritetskultur – all världens kultur

Vi har en växande antisemitism i Europa. Allt färre judar vågar öppet visa sin trostillhörighet av rädsla för trakasserier.

Därför anordnar Kulan en kväll med dans och klezmermusik varvat med samtal om hur du kan undervisa om judendomens kultur, religion och historia. Träffen inleds som vanligt med en lätt måltid.

Program:
Kizelo Mlekos klezmerorkester och danspedagogerna Mea Nordenfelt, Heléne Don Lind och Lars Farago

Vad är klezmer – några toner och ord om klezmertraditioners rötter och om klezmerns starka revival under de senaste 50 åren. Kizelo Mleko och dansledarna

Nationella minoriteter – reflektioner kring kulturens roll och läroplanens mål – Anita Santesson författare  och lärare i religion, svenska ger didaktiska infallsvinklar för klassrummet.

Kizelo-Mleko (002)

Information om festivalen Klezmezz oktober 2019 på temat ungt deltagande – Inför festivalen görs ett utbud riktad till ungdomar med klezmermusik och dans.

Medverkande:
Kizelo Mleko – Max Ljung, klarinett, Frieda Mossop, violin, Mårten Wåhlström, bas, Gustav Zimmerman, trummor, LarsEmil Öjeberget, ackordion.
Heléne Don Lind, rytmik- och musiklärare, yoga- och danspedagog, dansare, författare till sångleksbok
Lars Farago, ordförande Svenska Klezmerföreningen, dansledare, debattör
Mea Nordenfelt, danspedagog, dansterapeut, dansare
Anita Santesson författare och lärare i religion, svenska och film.

 

Information och anmälan
Datum: torsdagen den 4 april. Vi serverar en lätt måltid från 16.30. Programmet börjar 17.15 och pågår fram till 19.00
Målgrupp: kulturombud, intresserade lärare, bibliotekarer och fritidspedagoger i kommunala och fristående skolor i Stockholm
Plats: Stallet Världens musik, Stallgatan 7 Stockholm
Pris: Gratis för skolan men anmälan är obligatorisk
Anmäl dig här
Kvällen är ett samarbete mellan Kulan och Svenska Klezmerföreningen, Vargkatten Produktion och Stallet Världens musik

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook
10155406_301412560009659_1397385610_n

Dans, musik och skrivande

Kulan bjuder på en inspirationskväll med temat: Vem är du? Var kommer du ifrån? Vart ska du?
Scenkonst, workshops i dans och skrivande, metoder och upplägg för att arbeta vidare i klassrummet och så klart, mat och fika.

176676b7834aa5b792be80f9ec446106

Program

Mat, mingel och aktuellt från Kulan
Kvällen inleds med lätt förtäring och information om kultur och skola.

Föreställningen Bach in the Street
Vi ser musik- och dansföreställningen Bach in the Street. En föreställningen där  klassisk musik och street dans är huvudgenrer. Svåra livsfrågor presenteras på ett närmast lättsamt sätt i berättelser om kulturella arv och tunga minnen. Genom klassisk musik och streetdance delas en berättelse om att ärva och bära minnen, att fly, rotas i ny jord, hitta sin plats och hur olika kulturer kan få en människa att växa.

BiS_2b_MaeleSabuni_SemmyStahlhammer_foto_AnitaSantesson minus 50

Artisterna är födda i Sverige, de är andra generationens invandrare, deras föräldrar har flytt folkmord, krig och förstörelse.  Båda har satsat på sitt livs passion och blivit bland de främsta i vårt land inom sina respektive konstnärliga områden. Maele Sabuni är en av våra mest framstående streetdansare. Semmy Stahlhammer var under många år konsertmästare i hovkapellet är solist och specialist på Bachs musik och förvaltar ett arv av klezmermusik.

Semmy har judisk bakgrund och jiddisch som barndomsspråk, Maele är från Kongo och har vuxit upp med swahili.

 

Workshop i streeetdance till barockmusik
Efter föreställningen blir det en kort workshop. Maele Sabuni lär ut enkla moves från olika streetdance-stilar som vartefter sätts ihop till en koreografi. Detta till Bachs musik framförd av Semmy Stahlhammer på fiol.

Arbeta vidare med föreställningen i historia och samhällskunskap
Tips på bakgrundsmaterial till föreställningen Bach in The Streeet – Hur kan du använda det i klassrummet? Bakgrundsmaterialet bygger bland annat på Kodnamn Frisör – Semmy Stahlhammers bok om sin fars upplevelser under andra världskriget. Men också om Demokratiska Republiken Kongos mörka historia.

9789100113230

Skapande skrivande
Anita Santesson ger exempel på metoder och upplägg för att arbeta med temat Vem är du? Var kommer du ifrån? Vart ska du? Metoderna går att tillämpa på alla kulturupplevelser. Anita vann tillsammans med Ralf Novak Rosengren Sveriges Radios romanpris för boken 5768 visningar på Youtube. Hon är också filmare, lärare i religion, svenska och film.

3046306_1200_900b70

Information och anmälan

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare, bibliotekarier och fritidspedagoger från kommunala- och fristående skolor i Stockholm
Datum: 21 februari, 16.30-20.00. Vi inleder med en enkel måltid från 16.30. Programmet börjar 17:15
Plats: Stallet Världens musik, Stallgatan 7 Stockholm
Kostnad: Gratis för skolan men anmälan är obligatorisk
Här anmäler du dig

Vill du boka Bach in the Street till skolan?
Blir du intresserad av att ta gruppen till din skola efter att sett dem kan föreställningen kombineras med diskussioner och workshops kring frågeställningarna Vem är du? Var kommer du ifrån? Vart ska du? Men också med praktiska workshops i musik, dans och kreativt skrivande. Bach in the Street är subventionerade när de bokas med Kulanpremie.

Bach in the Street vann priset för Best Small Ensemble i den internationella tävlingen – inofficiella världsmästerskapen – om bästa föreställning för barn och ungdomar som arrangeras årligen av världsorganisationen för ung musik, Jeunesses Musicales International (JMI). JMI har verkat i över 60 år och har som mål att använda musikens makt för att bygga broar mellan människor och skapa en plattform för interkulturell dialog.

Kulans kväll anordnas i samarbete med Vargkatten Produktion.

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook
10155406_301412560009659_1397385610_n

Nya Nationalmuseum, en resurs i alla skolans ämnen

Kulturträff den 7 februari på Nationalmuseum för dig som arbetar på högstadiet eller gymnasium.

NM_interior_24 (1)minskad

Kvällen inleds med lätt måltid i de nya ateljéutrymmena. Under tiden vi äter berättar museets pedagoger övergripande om skolverksamheten för äldre elever.

Därefter blir det visning och vandring genom Nya Nationalmuseum. Museets pedagoger berättar om utvalda konstverk och om det som hänt med själva byggnaden i renoveringsprojektet. Museets nya presentationer av samlingarna slingrar sig längs med en tänkt tidslinje genom de vackra salarna. Konst, konsthantverk och design presenteras nu sida vid sida för att ge en djupare förståelse för och fler perspektiv på olika tidsepoker.

, Venus och Amor, NM 259

Visningen gör utvalda nedslag i konstsamlingen där vi möter en variation av genrer och upplever Nationalmuseum i dess nya skepnad.

Nationalmuseum har ett nytt sätt att presentera konsten i salarna i en tidslinje och flera olika resurser för skolan. En del färdiga och en del under utveckling. Nationalmuseums pedagoger berättar om  det nya och de tankar som ligger bakom.

Omöjliga kroppar

Kvällen avslutas med en presentation av temat Kropp och konst. I västerländska konst har den nakna människokroppen en central plats. Nationalmuseums samlingar visar hur kroppsideal ändrats och visats upp genom mer än 500 år. Under våren 2019 kommer projektet Transformationer att genomföras på Nationalmuseum tillsammans med Stockholms stadsteater. Nationalmuseums pedagoger berättar om det nya projektet och om tidigare material, visningserbjudanden och lärarhandledning.

Med utgångspunkt från verk ur Nationalmuseums samlingar utforskas porträtt och kroppsspråk tillsammans med museibesökarna, möten där vi med hjälp av skådespelarna Robert Fux och Ann Petrén kan bygga en interaktiv bro mellan nu och då. Transformationer är ett samarbete mellan Kulturhuset Stadsteatern och Nationalmuseum med början den 20 april 2019.

Grh2145

 

Information och anmälan

Målgrupp: Kulturombud, lärare  och skolbibliotekarier, högstadium och gymnasium.

Datum: 7 februari klockan 17.00–19.30. Museet är öppet till kl 21 på torsdagar så efter programmet finns möjlighet att se mer på egen hand
Plats: Nationalmuseet, Södra Blasieholmshamnen
Information: Elisabeth Söder, skriv till elisabeth.soder@stockholm.se
Kvällen är utan kostnad för pedagoger i Stockholms skolor men anmälan är obligatorisk
 Anmäl dig här

NM_interior_71minskad

 

 

Kulturträff på Nationalmuseum

Interior_Nationalmuseum_03_Foto_Bruno_Ehrs (1)

Vi på Kulan ser framemot att få upptäcka det nyrenoverade museet tillsammans med dig och höra vad museet och dess pedagoger erbjuder skolan. Denna kväll vänder sig främst till dig som arbetar med yngre elever. Kulan anordnar en till träff på Nationalmuseum den 7 februari, då med fokus på vad museet erbjuder högstadiet och gymnasiet.

Ateljée I_Nationalmuseum

Program

Vi startar med en måltid i museets nya ateljé samtidigt som Lena Eriksson berättar om barn- och skolverksamheten. Inför nyöppningen av Nationalmuseum har en satsning på barn och unga gjorts med en egen utställningssal – barnens konstvärld. Om det nya och de tankar som ligger bakom berättar Lena Eriksson, chef för pedagogik tillsammans med verksamhetsansvariga. Museipedagogen Helena Sjödin visar hur de följer upp museibesök genom kreativt arbete i barnens ateljé.

omojlig12_43bd78f2b9ad494b1bec1f7061616f07

Vi avslutar besöket i ateljéerna med en presentation av museets nya konstbok för barn. I boken Pippi på konst! får barn verktyg för hur de kan förstå konst som ibland kan verka mer konstig än vacker. Boken presenterar konstverk ur hela konsthistorien, i ett urval ur Nationalmuseums samling.
image003
Därefter får vi upptäcka ett förunderligt hem, Villa Curiosa. Det är museets nya sal för konstutställningar riktade till barn och unga som bokstavligt byggts av delar av det gamla museet. Den vänder sig till barn mellan 6-10 år och bjuder på fantasieggande konstupplevelser och fantastiska original från Nationalmuseums samlingar. Tillsammans med den danska scenografen Luise Mitdgaard har rummens utformning och den underliggande berättelsen skapats. Det bygger på färdigheter och förmågor som alla, barn som vuxna, behöver för att ta till oss konstvärlden i stort.

COPYRIGHT/PHOTO: Melker Dahlstrandmelker@dahlstrand.se+46-70 630 20 88

.

 
Kvällen avslutas med en vandring i museet då vi också kan testa barnens audioguide med Nassim Al Fakirs som guidar till samlingarna.
 
 
NM_interior_71minskad

 

Information och anmälning till kvällen

Målgrupp: Kulturombud, lärare, fritidspedagoger och skolbibliotekarier, F–åk 6
Datum: 22/1 klockan 16.00–18.30
Plats: Nationalmuseet, Södra Blasieholmshamnen

Information: Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se
Kvällen är utan kostnad för pedagoger i Stockholms skolor men anmälan är obligatorisk
Anmälan: stockholm.se/medioteket/anmalan

Vi lär oss skriva dramatik

En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut.

dramafisk

Fiskmodellscitatet tillskrivs Astrid Lindgren, modellen  stämmer också in på den dramaturgiska modellen. Något som vår kväll med dramatikern Elisabeth Croneberg handlade om.

Elisabeth pratade om vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi skulle tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

På webben finns det många definitioner och modeller på den dramaturgiska modellen så i det här här inlägget fokuserar jag på de övningarna vi fick göra som utgår från modellen. Övningar där vi arbetade med personbeskrivningar och vändpunkter, övningar som passar bra att göra i klassrummet. I slutet på inlägget tipsar jag också om litteratur för dig som vill läsa mer.

Övningar inför manusskrivande

Elisabeth försöker tänka rytmiskt när hon skapar en berättelse, en teknik som inte är så lätt att förmedla till eleverna. Men vi fick pröva på några konkreta korta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar i gång känslor och rytm.

  • Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter. Skriv det du känner, tänk inte och formulera inte om.  Kommer du inte på något att skriva så skriv ”jag kommer inte på något att skriva”.
  • Uppgift 2: Rita en bild på det första du tänker på . Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper en poäng är att det ska gå fort , då blir det inga prestationskrav .
  • Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text. Vad ser du? Vad känner du?

drama flöd

Mellan övning tre och fem

Berättade Elisabeth hur en berättelse är uppbyggd, med karaktärer, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter klimax. Vikten att ha tydliga karaktärer i dramat, en huvudkaraktär, protagonist. Den som vill något, har behov och har ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären att nå sitt mål. Konflikten kan var mellan andra personer (antagonist),  samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren, den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen. Elisabeths råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan eleverna börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta , exempelvis, ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor, drömmar …..

Uppgift 4: Skapa en karaktär. Vi fick sitta tre och tre och rita en vikmänniska. Alla fick börja med att rita huvud och hals, därefter bytte vi ark och ritade bålen och sedan byte av ark igen för att rita ben. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Därefter valde gruppen en karaktär de skulle berätta mer om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 beskrev vi karaktärsdragen och viljan på vikmänniskan. Vi skulle ha både bra och dålig egenskaper. Fundera på om det finns något av det vi skrivit om som ger mig information om en persons vilja, egenskaper och huvudproblem. Har jag skrivit att en person är rädd för vatten, en stressad lärare,  passar det in på någon av bilderna? Härbärgerar den här personen allt vad vi vill med berättelsen? Vi presenterade personerna för varandra i gruppen och berättade hur vi tänkt.

drama trer

Andra sätt för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen, här är förslag på bilder varav en kan upplevas som provocerande. Elisabeth pratade mycket om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.

drama vykort

Uppgift 5

Sista övningen var att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med Kära dramaturg och sluta med kära hälsningar.  Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Utgå gärna från en folksaga

drama hans o gret

När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor som oftast uppfyller beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen, folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderade sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

Låt eleverna ta ut akterna i sagan,  början, mitt och slut Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. Därefter kan de  fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan.  När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Vill eleverna arbeta med världsdramatik?

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Då rekommenderar jag August Strindbergs Fröken Julie som också går att läsa och börja arbeta med på en lektion. Använd med fördel samma upplägg som för Hans och Greta. Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?

Råd inför manuskrivande

drama manus

Spåna fritt och censurera dig inte, tänk en tratt som smalnar av vartefter du börjar välja bort. Skriv synopsis, kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid så låt eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.

Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat. Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När ni byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken.

Läs mer om att skriva dramatik

Elisabeth rekommenderade varmt författarna Julia Cameron, Det finns mycket av Julia fritt på nätet att läsa om du inte vill köpa boken lust att skriva.

dram boktips

Ett slumpvis valt uppslag från Bodil Malmstens bok som ger en rättvisande bild av en av de bästa böcker jag läst om skrivande, boken är också fylld med Bodils  foton och bilder.

malmsten

Inför teaterbesök

Ska klassen se en föreställning kan det var intressant att i förväg få läsa delar av manus, det brukar inte vara några svårigheter att få det av teatern. Det räcker gott med några sidor som ni läsa i förväg och fundera på hur orden kommer att gestaltas på scenen.  Det är ett förarbete innan teaterbesöket som brukar rendera mycket större nyfikenhet på själva föreställningen. Många teatrar lägger också upp texter på webbsidan från regissörer, scenografer och andra involverade som bidrar till en fördjupad teaterupplevelse.

Stöd från Kulan

Förutom att ta del av staden subventionerade teaterföreställningar( Kulanpremien)  hittar du författare som håller skrivarkurser på Kulan, på Kulan finns också rådgivare inom film, teater etc.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombudsträff för ökad rörelseglädje i klassrum och på raster!

”Det finns studier som visar att elever som deltagit i fysisk aktivitet innan lektioner i språk och matematik fått 40 procent bättre skolresultat. Och att två extra idrottslektioner i veckan höjer elevernas resultat. Andra positiva effekter är att upplevelser av stress, depression och ångest minskar, säger Christer Oja som är projektledare för Spring i benen, ett projekt som erbjuds Stockholms skolor. Därför väljer vi/ Kulan att ha en kulturombudsträff på temat rörelseglädje med dans och akrobatik.
fou2

Program

Under kvällen får du ta del av:

  • En workshop i hur vi kan hitta ett lustfyllt och enkelt sätt att röra oss mer under skoldagen.
    Vi lär oss också grundläggande begrepp inom dans och koreografi. Workshopen leds av Maria Nordlöw,  danspedagog och dramapedagog, lärarutbildare, högskoleadjunkt på SMI-Stockholms Musikpedagogiska Institut.
  •  Hur jonglering, akrobatik och balans kan vara en paus i skolarbetet, Krisoffer Sylwan från Cirkus Le Fou håller i workshopen.
  • En dans och musikföreställning med Sadunära, en humoristisk och interaktiv föreställning som utforskar lusten till lek. Med dans och spegellek till levande musik, leder, följer och härmar vi varandra. En trygg och rolig stund tillsammans där vi förundras och ler – och rätt som det är kanske även publiken dansar! Sadunära har Kulanpremie
  • Sadunära visar också några rörelselekar som går att göra i klassrummet.
  • Dans i Stockholms stad och län, DIS berättar hur de kan stödja skolan med dans och rörelse
9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344 foto Sadunära: Jonas Jörneberg

Kontakt och anmälan

Plats : Zebradans Renstiernas gata 48, buss 3 från Slussen eller Skanstull, hållplats Gotlandsgatan el. 10-15 min promenad från Skanstull.
Tid: 30 augusti klockan 16.30 – 20.00. Vi serverar lätt förtäring och delar ut kulturkort mellan 16.30-17.00
Målgrupp:  kulturombud, fritidspedagoger och intresserade lärare
Kostnad: bekostas av Kulan
 Anmäl dig här
Varmt välkommen!
Elisabeth och Christina

#Tystiklassen, så här jobbar vi

I det förra blogginlägget berättade jag om vår kulturombudsträff, Sätt normerna i rörelse. En kväll som tillägnades #tystiklassen.  Hur kan vi förebygga en kultur som sitter i skolans väggar? Där elever agerar i enlighet med de förväntningar de förknippar med sin roll. I inlägget gav jag teater-, film- och litteraturtips som alla var för sig är en bra ingång för att samtala om rätten att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar.

Forumspelsövningar

I det här inlägget berättar jag om några övningar vi gjorde på kulturombudsträffen med dramapedagogen Agneta Josephson för att arbeta med #tystiklassen. Övningarna gav oss en ökad medvetenhet av vikten av att träna på att hitta ord och bemöta verbala kränkningar. Vi fick instruktioner som var lätta att tillämpa och göra även tillbaka i skolmiljön. På bilden ser du Agneta i full färd att introducera en övning. Bilden gör inte Agneta rättvisa. Hon ser sträng ut och pekar med handen men hon var raka motsatsen. Oerhört lyhörd inför gruppen. Men också tydlig med sin roll som ledare och vad övningarna gick ut på vilket gjorde att vi alla som deltog  i övningarna kände oss trygga.   
  
Teater de vill 6
 

Hur hjälps vi åt för att stoppa kränkningar?

Vi utgick från det som stod i inbjudan ”: Hur medverkar vi till att utveckla vår beredskap, liksom deras beredskap, att förhindra den här sortens utsatthet. Hur hjälps vi åt att handla för att stoppa den här diskrimineringen, de här kränkningarna. Hur kan vi medverka till att elever förblir, eller blir, uppmärksamma och handlar i situationer som dessa?

Forumspel

Agneta Josephson började med att ge en kort bakgrund till Forumteater och Forumspel, två kunskapssökande metoder som syftar till att bryta handlingsmönster. Tänk en scen i tunnelbanan, vi ser att en person blir utsatt för oönskad närhet. Vi är många i tunnelbanevagnen. Kan vi dra nytta av att vi är många? Gör det att vi kan resa oss upp och säga till de andra ”kom med mig, vi sätter oss bredvid tjejen /killen”? Vad finns det för andra alternativ? I Forumspelet kan vi pröva och testa olika ideér som därefter sitter i ryggmärgen och gör att vi nästa gång vi ser någon blir utsatt för kränkningar har en handlingsberedskap med ett batteri med alternativ beroende på hur situation är.

Vill du veta med om forumspel rekommenderade Agneta böcker av Katrin Byréus. Söker du på nätet hittar du bland annat en PDF om forumspel som Katrin har skrivit. För dig som vill arbeta med normer och normkritik rekommenderade Agneta,  Normkritisk pedagogik. För att arbeta med härskartekniker och motstånd, Fem härskartekniker 

Teater de vill 5

Lärakännaövningar med dubbelt syfte

På Agnetas webbsida har hon skrivit:  ”hur vi rör oss spelar roll. Hur vi lyssnar spelar roll. Hur vi säger det vi vill säga har betydelse. Att säga ifrån, liksom att ta in varandras perspektiv, avgör framtida möjligheter” och det var något vi fick uppleva under kvällen .

Vi började med uppvärmning. Alla fick sätta på sig namnlappar och ställa sig i en ring. Därefter blev en av oss tillsagd att gå fram till en person och säga dennes namn. Paret bytte sedan plats. De som fått sitt namn uppläst satte handen på magen för att visa att de blivit omnämnda. En enkel namnövningen alltså. Men så viktigt det är att höra sitt namn! För mig var det en ny gest med att sätta handen på magen för att markera att jag hade hört mitt namn. Det gjorde att ingen i gruppen riskerade att bli bortglömd.

Sedan utvecklade vi övningen med att gå fram till varandra men med olika instruktioner: som att gå med långa steg, korta steg, med axlarna bakåt, titta ned på något. Dessa instruktioner var det enda som Agneta sa. Det blev mycket tydligt för oss när vi därefter samtalade om övningen i par att röstläget hade förändrats när vi rörde oss på  olika sätt. När vi gick med axlarna bakåt talade vi myndigt och när vi tittade i golvet viskade de flesta av oss. Så stor förändring i en liten förändring i kroppshållningen. Värt att fundera på, får vi för mycket träning på vissa kroppsbeteenden? En ishockeyspelare exempelvis , tar hen med sig kroppsspråket utanför rinken och därmed också röstläget? Hur påverkas vi när vi möter hen i skolkorridoren? Övningen blev en snabb isbrytare för oss.

Det blev också tydligt att vi så snabbt anpassade oss till de andra och att det var den som började som satte tonen för gruppen.

IMG_4744

#MeToo repliker

Därefter fick vi bilda ett par med den som stod närmast. Eftersom vi rört om i grytan rejält i övningen tidigare var det ingen som kom att stå bredvid en vän. Ett smidigt sätt för en ledare att uppnå detta utan att komma med instruktionen ”Ställ dig bredvid någon du inte känner”.

Par om par fick vi samtala om #MeToo repliker. En replik som göra att någon blir utsatt, som är kränkade, går över gränsen. Några axplock från vår övningen: Visa pattarna, jag vet att du vill, håll käften din hora, du stinker billigt, kom igen, jag vet att du vill, lilla gumman det var väl inte så farligt, du har väl inte varit med om mycket du, tyst med dig, tänker du springa undan på toa nu? kom igen nu, jag veta att du vill, ryck upp dig för fan, skall du fega ut igen?  Vi fick därefter räkna till tre och tillsammans säga varandras repliker, först i vårt normala tonläge, därefter högt, viskande och sist med stark attityd.

Hur kan vi säga emot? Vi utforskar

Vi gör en ny parkonstellation och funderar på hur vi kan säga emot? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en arbetskamrat? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en elev? Vi fick säga varandras taskighetsrepliker och den som uttalat den i ringen fick fundera och ge svar på tal.  Därefter tillbaks till ringformationen och vem som helst i ringen fick svara på taskighetsrepliken. Vi ger tillbaka ansvaret till den som  handlar eller säger repliken.

När vi sa våra kränkande repliker kände vi verkligen det massiva motståndet från gruppen. Men som Agneta sa, ”Det finns ett värde i att utsätta sig för obehagligheter när det är en trygg miljö. Få känna hur det känns att få mothugg. Vi  behöver träna på det”.

Efter övningen pratade vi om risken med utnötning. Faran med att vänja sig, är det någon ideé att jag säger till? I vissa skolor finns en tuff attityd och språkbruk. Vi kände att vi måste vara alerta och hålla ut och hela tiden markera, det är inte okey!

Vad händer om jag svarar med samma mynt och kränker den som kränker mig? Eskalerar det? Är det synd om hen? En av våra deltagare tog också upp det vanligt förekommande ”kvinnliga ansvaret” att vi kvinnor måste sluta att både ta ansvar för sig själv och den som kränker.

Det kan också vara tryggt för den som kränker att någon ställer krav, att skolkulturen har tydliga gränser. Kan det vara skillnaden mellan skolor där taskiga repliker och beteenden är starkt förankrat?

Vi i gruppen pratade också mycket om vikten av att kännas sig trygg i rummet. Något som vi gjorde i alla övningar och som vi måste uppleva när vi agerar i skolan. Många av oss tänker därför träna på övningarna från kvällen med kollegor under trygga förhållanden.

Kvällen avslutades med att alla med en mening fick säga en tanke som vi tar med från kvällen, en efter en.

Tack Agneta för en viktig och rolig kväll!

Elisabeth

Teater de vill 2

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på 
facebook

Hur kan vi stoppa kränkningar i skolan?

När jag tänker efter i vilka situationer jag sett elever kränka varandra ser jag framför mig alla gånger jag sett killar hålla fast tjejer mot väggen. När jag stannat och sagt till så har nästan undantagslöst alla tjejer svarat att det bara är på skoj. Jag svarar då att jag inte tycker att det är ett roligt skämt men i de fall jag inte har eleverna i någon klass har jag låtit det stanna vid det.

Nu efter #MeToo har vi alla läst om betydligt värre kränkningar i #Tystiklassen. Jag har också lärt mig ett annat förhållningssätt genom Kulans kulturombudsträff som jag skall berätta om i inlägget.

Skärmklipp

#MeToo, sätt normer i rörelse

Jag minns också många samtal med elever, både killar och tjejer som menade att det var så befriande att börja i gymnasiet och slippa alla påklistrade masker och stereotypa krav på hur killar respektive tjejer skall vara. Med det i bakhuvudet planerade jag kulturombudsträffen #MeToo, sätt normer i rörelse.

Jag var tidigt på det klara med att jag ville ha med en dramapedagog som kunde leda forumspel relaterat till temat. Vill vi öka vår beredskap och handlingsbenägenhet räcker det inte med information. Jag kontaktade Agneta Josephson från Dramapedagogbyrån. Agnetas metod utgår från ett ett samtalande och gestaltande arbetssätt och det hade räckt väl för att fylla kvällen men eftersom det var en kulturombudsträff kändes det också viktigt att få med en kulturupplevelse. En föreställning som har #Metoo som tema och finns subventionerad på Kulan är Längtan som spelas på Play house teater. Ett gripande och hoppfullt drama om ömhet, sexuella övergrepp, rädsla för närhet och ungdomar i desperat behov av kärlek.

Men jag vill att kvällen skulle fokusera på något vi alla känner igen från vår skolmiljö. Där vi uttrycker oss och agerar  som vi tror förväntas av vår stereotypa könsroll.  Jag hade nyligen sett Seek & hide med #metoo som tema av Teater De Vill och den kändes klockren för kvällen. Seek & hide handlar om att sätta gränser och om vad man får och inte får göra mot någon annan. Om att hitta sig själv bakom alla lager av masker, uttryck och förväntningar. En pjäs som är baserad på ungdomars egna tankar och frågor kring inre och yttre krav. Till pjäsen finns en Lärarhandledning SeekHide  Efter varje föreställning stannar skådespelarna kvar för samtal med eleverna. Föreställningen är subventionerad med 50 kronor om du anmäler intresse på Kulanwebben.

Uppnåddes syftet med kvällen?

Några kommentarer från Kulans utvärdering av kvällen:

Ideer till undervisning styrka, skratt
Hur viktigt det är att arbeta med #MeToo med ungdomar
Teatern och dramaövningarna !
Ideer till undervisning, styrka och skratt.
Bra att få se och diskutera innehållet i pjäser som vi är intresserade av att boka för våra elever.
Vikten av att bearbeta stora tunga frågor genom upplevelser och övningar. Att bara prata räcker inte. Detta verkar jag för i kollegiet.
En betydligt större medvetenhet om hur kränkningar drabbar individen  och vikten av att träna på att hitta ord att bemöta verbala kränkningar.
Nya möjligheter vid hantering av kränkande språk.
Hur oerhört viktigt det är att vi reagerar och agerar när kränkningar förekommer.
En bra föreställning som vi förhoppningsvis kan arbeta utifrån i vårt värdegrundsarbete.
Dramapedagogen Agnetas övningar och instruktioner som verkar lätta att tillämpa, både med kollegor och elever.
Egen utveckling utifrån alla tankar och funderingar samt deltagarnas egna erfarenheter som vi delade med oss av

Filmer på tema #MeToo

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan kostnadsfritt låna eller se strömmande filmer på temat
Kulturombudsträff med tema metoo feb 2018filmer

Skönlitteratur på tema #Metoo

Mediotekets Cirkulationsbibliotek tipsar om böcker som handlar om att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar. Lärare i Stockholms kommunala skolor får fritt låna gruppuppsättningar exempelvis följande böcker på temat:

Abdel -Fattah, Randa: Ser mitt huvud tjockt ut i det här?
Alexie, Sherman: Den absoluta sanna historien om mitt liv som halvtidsindian
Hassen Khemiri, Jonas : Jag ringer mina bröder
Herrström, Christina: Tusen gånger starkare, boken finns att låna på Cirkeln och som film på SLI
Kadefors, Sara: Lex bok
Kinkaid, Jamacia: Lucy
Levithan, David: Ibland bara måste man
Lövenstam, Sara: Som eld
Niemi, Mikael: Skjut apelsinen
Olsson , Hans: Spelar roll

Nästa inlägg på #MeToo tema

Då berättar jag om några av de övningar vi gjorde med dramapedagogen, Agneta Josephson och som förhoppningsvis alla oavsett om ni var med på träffen kan göra i skolan.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

Olika sätt att arbeta med dokumentären Silvana i klassrummet

En text om filmen Silvana – väck mig när du vaknat. Filmen tar upp: feminism, social aktivism genom hiphop och rap, HBTQI, kändisskap och att vara en förebild. Genom efterföljande samtal med filmens regissör och producent har jag nedtecknat vad som kom fram om arbetsprocessen bakom dokumentärfilmen. Filmvisningen ingick i Kulans och Skolbio Stockholms temakväll om normer och normkritik.  Den andra programpunkten under kvällen Könsroller i bildspråket med filmpedagog Elisabeth Jonsved är publicerad i ett tidigare inlägg på Kulan.

Silvana -väck mig när ni vaknat

”Välkommen till den svenska rapparen Silvana Imams värld

Uppvuxen i Stockholmsförorten Jakobsberg med en mamma från Litauen och pappa från Syrien är Silvana en Third Culture Kid som skapat sin egen identitet. Hon är fast besluten att störta patriarkatet, bekämpa rasismen och vara en förebild för HBTQI-ungdomar – något hon själv saknade under sin uppväxt. Silvana Imam slog igenom under antirasistdemonstrationen i Kärrtorp i slutet av 2013 varpå hennes karriär, hela tiden präglad av politiska budskap, fick raketfart. Silvana har beskrivits som en orädd ledare för en hel generation, som med sylvass tunga fångar vår samtid. Men 2015 behövde artisten en timeout från rampljuset. När hon kom tillbaka igen var det med större kraft än någonsin och 2016 mottog hon Grammisen för årets artist.

Den kvinnliga trion Gustafson, Kastebring och Tsiobanelis har fått komma Silvana väldigt nära inpå livet och skapat en laddad film om kändisskap, kärlek och konstnärskap. Det är en historia om att brottas med rollen som förebild och samtidigt med sina egna och samhällets förväntningar. Publiken får möta personen Silvana, bakom den offentliga mediebilden. ” Texten är hämtad från Influence club film, en sida fylld med bonusmaterial kring filmen.

IMG_4718
Filmproducenten Anna Weitz och en av filmens tre regissörer  Mika Gustafson inledde samtalet med att knyta an till filmpedagogen Elisabet Jonsveds föreläsning Könsroller i bildspråket,  det är viktigt att tänka på normativa mönster i bild och film och välja med omsorg.

normbild

Mika som är en av filmens tre regissörer berättade om bakgrunden till filmen. Mika och de andra två i filmteamet, Olivia Kastebring och Christina Tsiobanelis började göra film ihop för att slippa vara ensamma som filmskapare. På samma sätt som de sett sina killkompisar göra saker i grupp som exempelvis starta band. De bestämde sig för att göra några kortfilmer på tema starka tjejer och hiphop. Kvinnor som inte är subjekt, kvinnor som gör något.  De valde Silvana för hennes vilja att berätta. Då var Silvana inte känd, hon slog igenom och vann en Grammis under filmarbetet vilket självklart ändrade filmteamets förutsättningar.
 De ville skapa bilder som de saknat när de växte upp, där vi och andra som inte så ofta får ta plats på film finns representerade och där kvinnor får vara subjekt. ”Vi ville göra den här filmen både för oss själva och andra.” Om den här filmen kan stärka andra betyder det väldigt mycket.

Filmerna tänkte de lägga upp på YouTube.  De tre regissörerna turades om att fota, ansvara för ljud och filma. Det blev ett bra sätt att komma nära Silvana, helt klart en bra metod eftersom filmen 2017 fick en Guldbagge för bästa dokumentär.

sz802cfd

De började med filmen våren 2014, en politiskt laddad  tid med Kärrtorpskravaller och val till riksdagen på hösten. Filmteamet ville fånga den politiska tiden med en underground artist. De bestämde sig för att följa Silvana och tanken var först att släppa materialet på YouTube innan valet.

Mika berättade att de satt långa tider vid klippbordet och vände och vred på filmmaterialet. De ville att filmen skulle vara mångfacetterad och funderade mycket på, ”vad är nya bilder?” Räcker det med att vi slänger in en stark tjej? De ville att Silvana skulle framstå som självklar samtidigt som det fanns vissa bitar av rasism och homofobi i hennes liv.  Vi som såg filmen kände alla empati för Silvana när hon dolde sin homosexualitet för en släkting i Litauen. Hur stor plats får problemen ta i filmen? I klassisk dramaturgi måste det finnas en konflikt. I Silvanafilmen fick samhället stå för den dramaturgin. Varje bildruta vägdes på guldvåg samtidigt som det var viktigt att energi och pepp skulle få ta plats. De ställde sig så klart frågan Vem gör vi filmen för? Målet med filmen var att stärka personer i sin identitet, speciellt HBTQI personer som inte förekommer så  ofta i media och känner ett utanförskap.

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Producenten för MANTARAY FILM, Anna Weitzi berättade att alla på produktionsbolaget läste många manus och fick göra avvägningar där de funderade på möjlig finansiering och publikframgång men till Silvana sa de ja på ren magkänsla. De har också fått många bevis på att det var rätt satsat. Förutom Guldbagge och stor publikframgång har de fått brev från unga människor som är tacksamma att de har fått en film att spegla sig i, en film där huvudpersonerna är lesbiska på ett självklart sätt utan att det hör till filmens drivande dramaturgi. En brevskrivare skrev till Silvana ” förlåt att du behövt vara den här förebilden” För det är klart att det i filmen blir tydligt att det kostar på att vara i det främsta ledet för feminism, homosexualitet, antirasism. Det visar sig också i filmen och Silvana tar ett en paus från allt under några månader.

Hur kan jag se filmen med mina elever?

Silvana – väck mig när ni vaknat går som Skolbio under våren. Biljetter för unga kostar 25 kronor. Läs mer om hur du bokar och skolbio Stockholm. Om du arbetar med filmen i klassen blir vi på Kulan glada om du vill berätta om hur du lägger upp arbetet. Har du elever som vill skriva en några rader om filmen blir vi också glada. Som ett ringa tack skickar vi filmcheckar. Hör av dig till elisabeth.soder@stockholm.se

Prata om filmen med elever

Förslag från Anna och Oliva: Sätt på musik av Silvana och tala om att vi lyssnar 10 minuter och under tiden kan ni fundera på vilka scener ni särskilt  kommer ihåg. Här är filmens soundtrack. Vad fick filmen dig att känna? Blev du provocerad av någon scen? Mer om filmen och filmskaparna kan du på influencefilmclub . På samma sida hittar du också en lärarhandledning. Kan vara vara intressant att jämföra Influence clubs handledning med Svenska filminstitutets filmhandledning, Silvana

Filmens producenter vill veta lite om er filmupplevelse! Om det finns tid och möjlighet får ni som har sett filmen gärna fylla i nedanstående enkäter.
Enkät för elever/de som sett filmen: http://bit.ly/2xLfKNz
Enkät för lärare/dig som visat filmen: http://bit.ly/2y681xn

Medioteket_SkolbioStockholm_VT18_Silvana

Andra blogginlägg på tema stereotypier och normer

10155406_301412560009659_1397385610_n Elisabeth Söder för Kulan en digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

Könsnormer i bildspråket

Rapport från Kulans och Skolbio Stockholms gemensamma lärarkväll på Klarabiografen. Vi visade filmen Silvana och i anslutning till den ett samtal med en av filmens regissörer Olivia Kastebring och filmproducenten Anna Weitzi. Kvällen inleddes med Medierådets lärar- och elevguide, Könsnormer i bildspråket som Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved visade. Alla bilder i inlägget kommer från Elisabets presentation och finns i lärar- och elevmaterialet. Nästa blogginlägg från kvällen kommer att handla om filmen Silvana med efterföljande samtal .

IMG_4696

Visuella mönster, könsnormer i bildspråket

Statens medieråds lärar- och lektionsupplägg är en bra ingång för att prata om normer kring manligt och kvinnligt. Lektionshandledningarna har ett generöst upplägg med bilder fritt att använda i klassrummet. Många elever tycker att en bild inte är så mycket att orda om när vi lärare uppmärksammar dem på en stereotyp bild. Då kan det vara intressant att visa flera bilder för att se om eleverna tycker att de kan skönja ett mönster. Be dem beskriva bilderna rätt upp och ned utan att värdera.

Finns det traditionellt kvinnliga och manliga poser?

Är kvinnan  eller mannen subjekt eller objekt på bilderna? Kameravinkel, fågel eller grodperspektiv? Bjuder de in eller tittar de bort? Är det någon som blir tittad på eller tittar på? Är det vanligt mönster att kvinnor håller om sin kropp och att män gärna visas i klassisk tänkarställning eller upptagen med någon aktivitet?

IMG_4699

Är bilderna annorlunda i TT:s bildarkiv?

Nu har vi sett några klassiska reklamposer men hur kan det se ut när politiker porträtteras? En fotograf som inte är så kunnig inom genus och könsstereotypa mönster faller lätt i fällan kring manliga och kvinnliga poseringar. Männen har männen bestämda tänkarpositioner, bortvända eller fångade i aktivitet? Tänk också på bakgrunden, alla män har en kall färg och en stram bakgrund. Kvinnorna tittar rätt in i kameran och ler. Många har blad och blommor som bakgrund. Är det en slump eller är det ett mönster vi ser? Är det svårt att lyckas som kvinnlig politiker om vi skulle agera som de manliga politikerna gör?

IMG_4703 IMG_4702

Är de här egenskaperna kopplade till kön?

IMG_4714

IMG_4712

Så här skulle det kunna se ut?

Vad hittar vi för bildspråk i genren spel? Vad kan vi avläsa utifrån kroppsposition, blick, ansiktsuttryck, kläder och färger? Anna Nilsson är en illustratör som tröttnade på att kvinnliga spelkaraktärer är så stereotypa. Hon bestämde sig för att ge ett  antal kända spelkaraktärer en makeover genom att förändra deras kläder och ge dem kroppspositioner som inte framhäver deras sexuella attribut.

IMG_4707
Eller de här spelkaraktärerna som Anna Nilsson skapat för att få in egenskaper som hon saknar i spelvärlden. Från vänster till höger Mrs Yamamoto, Shedevil och Eileen

IMG_4709
Ann Nilsson har också lekt med klassiska kvinnliga poser och kläder på manliga kroppar. Som Elisabet och Elin skriver i lärarhandledningen Könsnormer i bildspråket sid.5 ” ofta är det först när bildtraditioner bryts som de blir tydliga. Brott mot den ”manliga blicken” går att hitta t.ex. i den norska ungdomsserien SKAM där flera scener visar killar som blir objektifierade genom hur kameran avbildar dem. Hur ofta har ni sett killar bli avbildade på det här sättet?

IMG_4708

Hur kan vi arbeta för att de visuella normerna skall bli mer inkluderande?

Normer har inte alltid sett ut så här. De går att bryta. Vi får vässa blicken, göra genusspaning och anmäla till Allmänna reklamationsombudsmannen.

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Tips på filmer och böcker på temat

Böcker och filmer för högstadiet och gymnasiet som handlar om att stå upp för sig själv och gå sin egen väg. Om att inte vilja eller kunna motsvara andras förväntningar och om hur vi ser på varandra.

Andra blogginlägg på tema stereotypier och normer

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder, Kulan, inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på facebook