Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kunskap

Tema källkritik och medier

På UR, Skolverket och IIS (Internetstiftelsen i undervisningen) finns många definitioner på källkritik och hur vi kan arbeta med media och källkritik i skolan.  Som en ingång eller fördjupning av arbetet finns det filmer, teater, interaktiv teater och musik på temat som jag presenterar i det här inlägget.

 

Demokrati, makt och medier, Vi & Dom

Vilken bild förmedlar medierna av de andra, de som inte inkluderas i samhällets normer? Hur påverkas vi av dessa bilder? Filmen Vi  & Dom  visas på Zita/ Folkets Bio. På nätet sprids propaganda av repressiva regimer och fejknyheter av lobbyister, samtidigt som en ny form av ”medborgarjournalistik” har uppstått. Hur påverkas demokratin? Biografen Zitas filmpedagoger erbjuder filmföreläsningar där filmexempel som belyser ämnet varvas med diskussion. Samtal om publicistiskt ansvar, källkritik och yttrandefrihet.

9eb21e75db12f148332570e868036fb0


Konspiration!

Det är valår och samhällsdebatten är starkt polariserad. Två journalister bestämmer sig för att skapa en ny konspirationsteori och skickar ut den i världen genom digitala kanaler. Vi får följa bygget steg för steg och när de ska visa sin avslöjande dokumentär på TV4 har de helt tappat kontrollen över sin skapelse. Journalisternas fejkade konspirationsteori har börjat användas av helt andra krafter än de kunde ana.

Konspiration! är en föreställning av Musikteater Unna om byggandet av en konspirationsteori. Läs mer om Musikteater Unna och föreställningen Konspiration på Kulan 

  1. Musikteatern Unnas. Konspiraton.

 


Sant, falskt och lite däremellan

Sant, falskt och lite däremellan är en humoristisk och allvarsam klassrumsrevy av Cirkus Tigerbrand.  Ibland kan sanningen visa sig vara falsk och lögnen visa sig vara sann – allt beroende på vilket perspektiv man har. När börjar en historia glida över till fantasi och när blir det till lögn? Vilket perspektiv väljer du som lyssnar? Vad är fakta och vad är friserat hittepå?
En klassrumsföreställning där publiken får vara med i interaktiva inslag med tankar och förslag till vad som kan vara sant eller falskt.Människan är det enda djur som ljuger. Vi ljuger tre till åtta gånger om dagen. Avslöjar lögnen gör vi bara sex gånger av tio. Inte mycket bättre än om vi singlat slant alltså…Enligt forskningen så behövs lögnen i det sociala samspelet. Vi börjar ljuga redan i tvåårsåldern, men det är först i sexårsåldern medvetenheten om vad som är på låtsas och vad som är på riktigt anses fullt utvecklad.

I en värld av alternativa fakta och där många redan i lågstadiet är aktiva på sociala medier- där rykten flyger snabbare än tanken – så är kunskap om sanning och lögn nödvändigt.  När man just börjat skolan öppnas världen. Man möter nya människor, nya idéer. Men det är fortfarande svårt att orientera sig mellan sanning och lögn.

f831f359b3c7ecc12ab799dbc90b33a0


Skärisbiografen: Truman show

Truman Burbank bor i Seahaven, en idyllisk småstad där husen är vackra och grannarna hälsar godmorgon med ett ständigt leende på läpparna. Han har ett hyfsat jobb på ett försäkringsbolag, är gift och lever ett vanligt liv. Att hans fru ofta beskriver livsmedel och köksredskap som om hon var med i en reklamfilm reflekterar han inte ens över. Det lilla livet är gott och Truman accepterar världen som den är. Vad Truman Burbank inte har förstått är att hela hans liv är en direktsänd såpa 24 timmar om dygnet som visas runt hela världen!

Tv-producenten Christof engagerade Truman som bäbis. Seahaven är egentligen världens största TV-studio. Alla människor som Truman möter, inklusive hans egen fru, är skådespelare. Hennes och andra människors ovanligt detaljerade beskrivningar av prylar och maträtter är bara produktplacering. När Truman upptäcker detta faller hans värld i spillror, hur ska han bära sig åt för att få ett eget liv? Han tvingas ifrågasätta hela verkligheten, vad är egentligen sanning?

Truman Show är en satir som inte lämnar någon oberörd med sitt direkta tilltal och målande narrativ. Mediernas inflytande och världshärskaren som dikterar vad som är sant eller falskt står i centrum. Alla måste spela med, annars blir de utkastade eftersom de hotar den rådande strukturen som TV-serien kräver.

Den här filmen är en del av filmprogrammet för skolor. Biljetter finns tillgängliga för skolklasser och kostar 20 kr/st. Rekommenderas för årskurs 8-9 och gymnasiet. Trumanshow visas på Skärisbiografen i Kulturhuset Skärholmen

2fa481444b524479eceaa0c954318800


VETA BÄST – Hur kan du vara så säker?

Veta bäst – Hur kan du vara så säker? En nyskriven klassrumsföreställning av Teater Barbara om kunskap, för mellanstadiet.

Vi möter klasskamraterna Nene och Jojo som tjafsar om det mesta. Nene är självsäker och utåtriktad medan Jojo är försiktig och reflekterande.
Skolans bibliotekarie Minerva kommer till klassrummet med sina favoritböcker för att prata om kunskapens historia. När hon öppnar ”Den stora boken om kunskap” för att ta fram Platons urgamla kunskapsformel uppstår plötsligt en reva i tid och rum och in ramlar två gubbar som visar sig vara Aristoteles och Leonardo Da Vinci. Exalterade över att ha landat mitt i ett lärosäte för unga medborgare upptäcker de båda snart att världen har förändrats och att deras syn på kunskap inte längre är en självklar sanning. Dråpliga situationer uppstår när de fem karaktärerna från 3 olika tidsåldrar ska försöka förstå sig på varandra och världen.
Rollerna gestaltas av två skådespelare och tre dockor i skala 1:1.Till VETA BÄST finns ett gediget pedagogiskt material för fortsatt arbete.
_DSC9809a större
Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM. Följ oss gärna på Kulans facebook
10155406_301412560009659_1397385610_n

Out beyond ideas of wrongdoing and rightdoing there is a field. I’ll meet you there. (Rumi)

Vad är kunskapstörst och vad blir konsekvensen om den som törstar inte finner möjlighet till mättnad? Om vi gör antagandet att kunskapande är ett medfött mänskligt behov, blir frågan; erbjuder vi en skola formad att möta detta behov?

 Varje barn som börjar skolan är kunskapande varelser; hen äger sin egen lärprocess. Steg för steg har barnet, med omgivningen som språngbräda, erövrat förmågor som att krypa, gå, springa, klättra och cykla, Hen behärskar redan vid sju års ålder omkring 6000 ord. Varje dag suger barnets sinnesorgan och hjärna upp ytterligare ett tiotal ord med tillfredsställelsen i att växa som aktiva aktörer i kommunikation med andra som enda belöning.  Varje barn ställer dessutom kontinuerligt frågor, villiga att ompröva tidigare hypoteser om världen.

 I skolans formella undervisning blir barnet tilldelad den roll som kallas ”elev”; den som inte vet. Iklädd denna roll möter man läraren; den som vet. Ofta förlöper denna relation väl. Åtminstone till en början. Många älskar sin första fröken eller magister. Deras nyfikenhet på världen blir mött och respekterad. Medan andra kan känna sig snuvade på sig själva och sin känsla av kompetens. Dessa svarar an på lärarens krav med leda och strategier som att inte leverera. Läraren svarar i sin tur med att skriva åtgärdsprogram.

 Jag har skrivit åtskilliga åtgärdsprogram under min tid som högstadielärare. Jag tror – så här i efterhand – inte att ett enda av dessa dokument varit till nytta för eleven. Kanske ligger orsaken till att elever underpresterar (eller för den delen, över–presterar) på ett annat plan; i att vi – när skolor, på det stora hela, fortfarande har industrin som förlaga – inte i tillräcklig grad förmår möta upp grundläggande behov och kommunicera om dessa?  

I min magisteruppsats i Praktisk kunskap reflekterar jag kring några valda situationer från denna tid som högstadielärare; kring frågan om vilka maktförhållanden som konstituerar elevrollen och lärarrollen och vilket handlingsutrymme jag som lärare har. Ytterst handlar uppsatsen om; vad är en människa och vad är kunskap och vad ska vi ha en skola till?

Maria Danielsson, Maria Danielsson, lärarutbildare, Södertörns Högskola
bild, 
Malek Mokdad 

 

 Jag har bett Maria skriva detta blogginlägg som en introduktion till hennes magisteruppsats, Makt och vanmakt, skolan som skådeplats. En angelägen essä med exempel från hennes tid som lärare på en högstadieskola i Södertälje. En skola där glaskross hörde till vardagen.  Maria fick möjlighet att vid två tillfällen erbjuda en dramainriktad svenskundervisning för skolans niondeklassare under deras avslutande termin. Eleverna som deltog hade själva valt att delta. Upplägget handlade framför allt om skrivande, gestaltande och teaterbesök. För de som ville fanns möjlighet att spela upp en scen på Stockholms stadsteaters stora scen genom projektet Ta rummet i besittning. 

Maria har  i  andra sammanhang berättat att teaterprojektet gjorde att närvarofrekvensen i gruppen ökade markant,  dramagruppen uppnådde betyget godkänd och högre i svenska. Framförallt upplevde Maria att  eleverna  fått ett levande språk. Här är en artikel om Marias klass och projektet  Ta rummet I besittning från Lärarnas tidning . Lilla löpsedeln  följde också upp elevernas framträdande på Stockholms stadsteaters stora scen .

 Maria  medverkar  på kulturombudsträffen med film- och dramatema den 17 september på TeaterPero

  

 

Bilder från föreställningen Okända bröder på Stockholms stadsteater, Maria Danielsson klass från Wasaskolan.
Fotograf Christer Holmqvist

 

Elisabeth Söder/Kulan

Kulan, barn och unga växer med kultur. Kulan finns numera
facebook och twitter,   Gå in och gilla vet ja