Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
lärarträffar

Hjärnan i klassrummet, teater och föreläsning

Flera teatrar för barn och unga arrangerar lärarträffar inför nya föreställningar. Förutom att du får se hela eller delar av aktuell produktion bjuds du på en fördjupning av innehållet som gör att du kan förbereda och efterarbeta föreställningen i klassrummet. Fördjupningen tar fasta på teateruttrycket eller innehållet och kan vara allt ifrån en workshop i rörelse, göra skuggspelsdockor till en föreläsning från någon forskare som teatern har inspirerats av när de arbetat med sin föreställning. En teater som ofta bjuder in forskare eller författare till sina lärarträffar är Teater Pero.

Lärarträffen jag ska berätta om i det här inlägget handlade om hjärnan i klassrummet. Vad krävs för att omvandla information till kunskap? Hur kan vi bäst skapa förutsättningar för att detta ska ske? Vi fick en föreläsning av Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap och se föreställningen Vad vet man? En evidensbaserad pjäs om den forskning som är sann just nu. Eftersom alla teatrar vet att lärare kommer direkt från skolan bjuds det alltid på lätt förtäring i pausen.

Skallen stående

 Hjärnan i klassrummet

Skådespelarna Pernilla Göst, Peter Åström och regissören Peter Engkvist har intresserat sig extra mycket för den senaste hjärnforskningen. De tyckte att det saknades en pjäs som på ett lättfattligt sätt kunde inspirera lärare och elever att fundera på hur vi lär oss bäst. Genom att vi lär oss hur vår hjärna funkar kan vi träna oss i att bättre utnyttja vår egen kapacitet och överlista hjärnan när den lägger krokben för oss.

Under ett år hämtade skådespelarna och regissören inspiration från följande personer: James Doty, Emma Frans, Anders Ericsson, Ayako Sakakibara, Torkel Klingberg, Albert Einstein, John O Keefe, May-Britt Moser, Edvard Moser, Ludwig van Beethoven, Carl Wieman, Carol Dweck, Don Airely, Daniel Siegel, Oliver Sachs, Paul Gilbert, Brené Brown, Ron Evas, V.S Ramachandran m.fl. Resultatet blev klassrumsföreställningen Vad vet man? på Teater Pero.

Föreställningen har Kulanpremie när du går via Kulan. Du som bokar föreställningen har också möjlighet att arbeta vidare med klassen i en workshop som teaterns dramapedagog leder. På Teaterns webbplats finns en lärarhandledning med tips på övningar för att träna arbetsminnet och studieteknik.

Vill du som lärare se föreställningen i sin helhet innan du bokar? Ta kontakt med Teater Peros producent Karin Westholm, karin@pero.se  på telefon  08-458 94 10 så skickar hon en länk till en film som visar hela föreställningen.

Vad vet man?

Sissela Nutley föreläser om hjärnan och lärandet

Sissela började med att visa en bild på våra 100 miljarder nervceller som bygger upp våra hjärnor. När vi föds är de flesta hjärnceller separerade från varandra på grund av brist på stimulans. Men som du ser på bilden nedan blir det en snabb förändring när barnet blir äldre och redan vid sex år görs en miljon nya kopplingar per sekund och det blir allt mer komplexa nätverk. Hur komplexa nätverken blir hänger samman med att och hur hur vi stimulerar hjärnan. Får vi möjlighet att använda alla sinnen och blir vi utmanade att pröva på och tänka nytt, desto fler kopplingar.

sisslea nervceller

Hur omvandlar vi information till kunskap?

Sissela ägnade en stor del av föreläsningen till att prata om arbetsminnet, lärandets flaskhals innan information flyttas över till långtidsminnet.  Arbetsminnet kan beskrivas som en liten hall där informationen hanteras. I arbetsminnet regleras medveten uppmärksamhet och framkoppling ut långtidsminnet. Framkopplingen från långtidsminnet underlättas om det är information där vi har förkunskaper så att den kan krokas fast på en gren där vi redan byggt en trädkrona. Arbetsminnet hjälper oss att hålla igång mer än en tanke åt gången och har en avgörande betydelse för förmågan att lösa mer komplexa tankeuppgifter. Ingen av oss har plats för många enheter information i arbetsminnets hall. Vi klarar inte att minnas ett tiosiffrigt telefonnummer om vi inte systematiserar numret .

Arbetsminnets kapacitet har stor betydelse för hur våra elever klarar skolan. Redan vid tre år ålder kan forskare förutspå vilka som kommer att hoppa av gymnasiet. I årskurs två kan skillnaden vara 8 år mellan de som har det lägsta arbetsminnet. Sissela gav ett exempel på hur många elever i klass som vanligtvis kan hänga med i en lång muntlig instruktion:

I denna centrala del regleras medveten uppmärksamhet och framplockning ur långtidsminnet.

1. Då tar vi upp matteboken
2. …slår upp den på sidan 153 ….                                 här försvinner tre elever
3. …och för dem som blev klara med avsnitt 4 ..      här försvinner 5 elever
4. …kan ni hoppa över avsnitt 5 …                               här försvinner 5 elever
5. …och börja på avsnitt 6 …                                         här försvinner 5 elever
6. .. som börjar högst upp på sidan 155.                     här försvinner 3 elever
7. …Gör gärna 5 uppgifter …
8. … och räck upp handen när ni är klara

I exemplet har alltså 3 elever tappat bort sig redan innan uppgiften börjat.

sissela2

Hur kan det se ut när en elev har lågt arbetsminne?

Påbörjar uppgiften men byter spår eller gör något helt annat
Distraherad, stör i klassrummet
Knäckt läskoden men problem med läsförståelse
Förstår matteuppgiften men får ofta fel summa
Sen med att släppa fingerräkning
Tar inte anteckningar
Klagar när det ska göras uppgifter som kräver koncentration
Stör i klassrummet
Svårt att hänga med i långa instruktioner

Vi kan underlätta för arbetsminnet

Sissela 6

Viktiga faktorer för inlärning

I skolan kan vi arbeta med :
Elevers förväntningar på deras egen prestation är en av de viktigaste faktorerna för inlärning
Bygg upplevelser, det vi upplevt är mycket bättre än passiv inlärning, uttrycket learning by doing är ingen slump
Öva på framkoppling av inlärt material
För långvarigt lärande, utspridd repetition av material på mer än 30 dagar
Bra konstruktiv återkoppling
Belysa nya koncept och problem från olika vinklar
Motivation och emotionell koppling till materialet
Ju fler sinnen desto mer minnen
Använda tekniska verktyg som fasciliterar lärande
Lära ut och öva på strategier
Bygga vidare på förförståelse och elevens erfarenhet
Rörelse och fysisk aktivitet både i klassrummet och på skolgården. I klassrummet kan 5 minuters jonglering göra underverk
Skratt
Upplevelser som berör
Ha en strategi för mobiltelefoner i klassrummet.

I hemmet:
Sömn, även vakenvila, mindfulness
Begränsa tid med sociala media, digital teknik och TV
Fysisk aktivitet, tre gånger i veckan minst 20 minuter
Sociala relationer, skratt, meningsfullhet och närhet
Vid råplugg hinner hippocampus inte med, den har inte fått tillräckligt med sömn och repetition.
Mat är bränsle för hjärnan. Är det en slump att mat som ser ut som en hjärna är särskilt bra som exempelvis valnötter och broccoli?

hjärnan

Vad har hänt i samhället som kan påverka inlärningen?

Sissela avslutade sin föreläsning med att prata om de farhågor hon som forskare såg med överanvändning av smartphonen. Elever kollar mobilen 150 ggr per dag i snitt. Det är det första de tittar på när de vaknar och det sista det gör innan de somnar. Några har också telefonen vid kudden vilket innebär att hjärnan registrerar varje klick från telefonen. Vi vet att det påverkar möjligheten att komma ned i den djupa drömsömnen som är viktig för god psykisk hälsa.

Mätningar visar att den psykiska ohälsan har ökat bland unga från år 2002. Det finns forskning som visar på ett samband mellan ohälsa och överanvändande av mobiler, detta oberoende av utbildningsnivå, samhällsklass, kön och ålder. Men det är givetvis en hönan och ägget-samband. Personer som överutnyttjar sin telefon har inte lika mycket tid åt att röra sig, umgås och sova. Faktorer som påverkar hälsan.

Något som kan upplevas som positivt är att sexdebuten sker senare än för 20 år sedan men det kan också vara en indikation på att vi umgås på ett annat sätt med färre fysiska mötesplatser. Vi träffas digitalt. Vi har också krav på oss att motsvara idealbilder som sprids i sociala medier vilket gör oss osäkra och inte så benägna att inleda relationer

Aldrig tidigare har vi haft så mycket lättillgänglig och riktad underhållning som Netflix, Youtube och instagram. Vi blir i mycket större omfattning underhållna istället för att själva vara aktiva.  Det kräver en stark impulskontroll för elever att efter skolan sätta sig med arbetsuppgifter istället för att med ett enkelt tryck klicka fram underhållning. I klassrummet har forskning visat att närvaron av mobiltelefoner påverkar eleven. Det dras kognitiva resurser bara genom att låta bli att titta på telefonen.

Allt detta kommer det att finnas spår av i hjärnan, hjärnan svarar på sin miljö, den kommer att ändras. Hur ska vi skolan arbeta för att ta upp kampen?

Sissela0

Kom i kontakt med Sissela Nutley

Undertecknad rekommenderar varmt Sissela som föreläsare. Sissela är forskningschef på Pearson Assessment och brinner för att sprida kunskap om hjärnan och psykisk ohälsa. Du når henne på sisselanutley@gmail.com

Tips på forskningsrapporter:

  •  https://www.mrc-cbu.cam.ac.uk/wp-content/uploads/2013/01/WM-classroomguide.
    pdf
  • Mindset interventions in Academic Settings (Miller, Rudman, Högman & Gustavsson, 2016).
  •  The Far-Reaching Effects of Believing People Can Change: Implicit Theories of Personality Shape Stress, Health, and Achievement During Adolescence (Yeager
    et al 2014. )

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook

Information du inte kan läsa dig till, en fördel med lärarträffar

JOH_press_06_1920x0

Lärarkvällar på kulturinstitutioner är guld värt, att få höra regissörer, scenografer, filmare, koreografer och musiker berätta om varför de valt att arbeta med med ett projekt, varför de valde det perspektivet, den lösningen  … det är information som förhöjer värdet  av kulturbesöket för klassen och  vidgar samtalet i klassrummet. Dramaten bjöd in till en lärarkväll om föreställningen Johanna.  

Johanna är inte producerad för att vara en skolföreställningen men Dramaten erbjuder alla ungdomar under 26 år att köpa biljetter  för 100 kr oavsett pjäs och scen.  Den här kvällen fick vi bland annat veta att den unika scenlösningen med flera roterande spelplatser hade tagit fyra månader att färdigställa. Väl så intressant information för vissa elever som regissörens tolkning och val av perspektiv. Kulan bad en av de närvarande lärarna Eva Winiarski, från Södra Latins gymnasium att skriva ett blogginlägg och berätta om träffen och föreställningen. Vi lägger upp alla liknande evenemang på Kulan facebook gå in och gilla oss så missar du inga erbjudanden och information.

/Elisabeth

 Vad är en god människa och vad är egentligen en god gärning?

Vi är ett 30-tal lärare från Stockholm som en kväll i december bjudits in att se föreställningen om Johanna. Vi samlas i Målarsalens foajé för en introduktion av regissören Jenny Andreasson. Hon berättar att hon sedan tidig ungdom varit fascinerad av Jeanne d´Arc och att hon länge velat göra en pjäs om henne. När Jenny Andreasson presenterade sina tankar för författaren Mirja Unge nappade Unge på idén men ville förlägga den unga stridbara kvinnans kamp i nutiden

Vad är det alltså som gör en människa god och vad kännetecknar en god gärning? Det är frågor som författaren Mirja Unge tillsammans med regissören Jenny Andreasson ställer i Dramatens föreställning om Johanna – en ung hyperkänslig kvinna som hör naturens röst. Skogen, vattnet, fåglarna vädjar till Johanna om att hon ska rädda dem från att skövlas och förgiftas. Moder Jord skriker ut sin förtvivlan och hennes kanal är en ung kvinna.

Mirja Unge reste till Norrland och då hon där upplevde skogsskövling på nära håll fick hon idén till den högst moderna Jeanne d ´Arc som just nu gestaltas på Dramatens stora scen.  Det har blivit en pjäs med andliga förtecken om en besjälad jord i nöd.  

Johanna föds på trettondagen – Kristus uppenbarelsedag – i ett sagolikt vackert hus omgivet av skog. Hon märker tidigt att hon hör skogens röst och har en stark känsla av att hon är född för att rädda jorden.  Hon känner orden inom sig.

JOH_press_09_1920x0

 Med hjälp av naturens röster blir hon en miljöaktivist som med överjordiskt mod och envishet för en kompromisslös kamp för naturen. Johanna har dessutom en mirakulöst helande kraft som drar till sig människor som vill bli botade. Då hon så småningom blir politiker och hamnar i riksdagen bjuder hon hem gatans flyktingar och hemlösa att bo i tjänstebostaden och så småningom får hon knappt plats själv.  

JOH_press_19_1920x0

 JOH_press_13_1920x0

 

Johanna är en poetisk och vacker föreställning som utan att förenkla ställer vår tids stora existentiella frågor. Precis som verklighetens Jeanne d ´Arc får Johanna betala ett högt pris för sin idealism. Hon tas till fånga som miljöterrorist och hennes kamp slutar till sist i fängelse.  Liksom i inledningen leder tankarna i slutscenen till Jesus. Johanna är oskadliggjord och fångad i handfängsel. Till de människor som samlats för att ta avsked ropar hon ”Gråt inte över mig, gråt över er själva.” Inga tårar över Johanna kan rädda världen däremot engagemang och handling i Johannas efterföljd. På Dramatens webbplats finns en trailer om föreställningen

 

För mig som gymnasielärare var det en inspirerande helkväll Dramaten bjöd på. Jag vet att den här pjäsen talar till de ungdomar jag undervisar på Södra Latin. Där finns det många Johannor. I min morgonlektion denna måndag fanns hon med. Klassen redovisade nyskrivna dikter och plötsligt hör jag Dramatens Johanna i en av mina elever:

 

 ”Jag är jag och jag är ingen. Det gör ont att skrika och det gör ont att låta bli. Jag är mina känslor, men mina känslor är så mycket mer än jag. De slukar mig. Jag är ingen. Jag är besatt av att känna”

 /Eva WiniarskiLärare i svenska och religion på Södra Latins gymnasium

Andra föreställningar, och workshops med miljötema på Kulan

  • Den som har flest saker när den dör vinner, en workshop om konsumtion, hållbarhet och lycka. Tage Granit
  •  Ekoreko? I denna återbruksworkshop berör vi frågor som masskonsumtion, materialism och hållbarhet. Moderna Museet
  • Göra världen bättre – workshop.Delta i klimatworkshop där du själv får uppfinna klimatsmarta lösningar. Kan beställas fristående eller kopplas till vår föreställning Frossa
    Teater Barbara
  • Hållbar utveckling, – reportage om miljö och klimat. FilmCentrum Riks
  • Tango på en soptipp,Vi leker med den galna tanken att jorden är en soptipp. Vad gör vi med vår tid här? Skaffar saker, slänger saker? Hoppas hitta meningen med livet. Avart dans och rörelse  

 

UR-serie, Rädda jorden

Maria Edgren är högstadielärare i svenska och författare. Med utgångspunkt i sin bok Projekt Rädda Jorden: ett flaskpostäventyr reser hon runt till skolor i landet och talar om vad som händer med planeten om vi inte slutar smutsa ner den. Finns i lärarummet/ UR, En sagostund för jorden 

 

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.
På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.
KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prata kultur

För några år sedan såg jag en film med en klass som efter föreställningen var arga och frågade mig hur jag kunde ta med dem på sådan skit. Som tur var ingick filmen i ett paket. Efter filmen fick vi samtala med en filmpedagog som valde ut avsnitt som visades igen. Vi fick nya perspektiv inte bara genom att höra varandras tankar utan också för att samtalet i sig gav oss nya idéer. På tunnelbanan hem var eleverna lika arga – men nu var det för att filmen inte skulle ses av så många som den förtjänade.

Jag har också många positiva upplevelser av att gå med eleverna på så kallade öppna repetitioner. Det ger en förförståelse och bygger upp en nyfikenhet på den färdiga pjäsen. Allra bäst är förställningar där ensemblen är modiga och bjuder in till samtal, berättar om vilka val de har gjort och hur de tänker sig rollerna. I bland har vi bara fått se några scener, scener som spelas två till tre gånger men ändras utifrån samtal med publiken. Vid varje sådant tillfälle har eleverna krävt att vi skall gå och se den färdiga föreställningen.

Så ta chansen när ni får möjlighet att nå bakom verket!

För några veckor sedan erbjöds gymnasielärare att gå på nypremiären av Ett dockhem och därefter stanna kvar och samtala med ensemblen. Här är ett utdrag från en längre artikel som  Eva Winiarski från Södra Latins gymnasium skrev om kvällen.

”Ett Dockhem” med lärarträff på Dramatens Lilla scen

Vi lärare fick efter föreställningen möjlighet att tillsammans med skådespelarna fördjupa oss i karaktärerna under ledning av Dramatens chefsdramaturg Magnus Florin. Florin intervjuade rollfigurerna på scenen och skådespelarna fick fundera högt över vad som kunde gömma sig bakom karaktärerna. Vi lärare funderade tyst.

”Finns det ett liv för Nora efter det att hon stängt dörren om hemmet och gått?” undrade Magnus Florin. En öppen fråga utan svar som inbjuder till frågeställningar att spinna vidare på och ta med till klassrummet. Den Nora som satt på scenen – komplext gestaltad av Julia Dufvenius – betonade det monstruösa i att Nora lämnar sina barn.  ”Kanske får hon bara se dem till jul! Det bara går ju inte…!” En annan röst på scenen undrade om Nora kanske rent av tar livet av sig …?

Aldrig! tänker jag. Den starka och målmedvetna Nora som växer fram i denna uppsättning av Dockhemmet tar verkligen livet på allvar. När hon stängt dörren tänker hon att barnen är i bättre händer hos barnflickan och Torvald. Själv kommer hon, inte minst för de egna barnens skull, att förvalta sitt liv som den skarpa och modiga kvinna hon är.

Hon har tvingats stå tillbaka och stå ut med mycket i sitt infantiliserande äktenskap. När hon till slut bryter upp tycker jag mig se en Nora med frigjord kraft som blir en del av den tidiga kvinnorörelsens pionjärer. Kanske en norsk syster till Sara Videbeck eller verklighetens Wendela Hebbe…? En kvinna vars mod och överlevnadsförmåga förmår inspirera unga kvinnor i vår egen tid.

Samtalsstunden med ensemblen efter föreställningen stimulerade alltså fantasin och gav nya perspektiv som jag som lärare kommer att ha glädje av i diskussioner med eleverna. Hädanefter kommer jag alltid att se Krogstad också med Zardasht Rads ögon som den mest mänsklige och kärlekslängtande av pjäsens karaktärer.

Det var en helgjuten afton Dockhemmets ensemble bjöd på denna augustikväll.  I en tid då dockhemsbröllop är högsta mode och hemmafrubloggarna skördar kommersiella framgångar känns Ett Dockhem från 1879 som en märkligt angelägen pjäs mitt i tiden.”

I september går gymnasieklasser för halva ungdomspriset på Ett dockhem. Passa på!

/Elisabeth Söder