Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Lars Håkan Larsson

Scenkonstupplevelse – och sen då?

Lars Håkan Larsson, kulturombud på Höglandskolan ger exempel på hur du kan förbereda eleverna inför kulturupplevelsen och det väl så viktiga efterarbetet för att få eleverna att samtala och reflektera om det upplevda.    

Bildarbete av Thyra, åk 6 Ibland känns det som att vi varken har tid eller lust att göra något mer av våra kulturupplevelser. Ska det verkligen vara nödvändigt? Kan vi inte bara få låta upplevelsen vara precis som vi såg den och dessutom en skön flykt från det vardagliga skolarbetet? Jag kan väl till viss del hålla med, men det ligger så mycket värdefullt innehåll, så många timmar och hårt arbete i varje föreställning att det vore en synd att inte göra något. Här kommer tips på arbetssätt som går hem hos eleverna och som på samma gång utgör ett underlag för kommande redovisning av hur arbetet med kultur på skolan genomförs samt hur dessa pengar har använts. Om du vill behöver efterarbetet inte ta mer än ett lektionstillfälle – men du kan förstås välja att göra mer.

Att fånga in upplevelsen

I samband med att klassen informeras om vilken föreställning de ska se och vilka tider som gäller brukar jag visa en trailer, affisch eller teaterns hemsida. Eleverna får en chans att bilda sig en uppfattning, möjligen förväntningar men också möjlighet att själv leta efter mer information. På samma gång brukar jag tala om hur efterarbetet kommer att gå till och hur mycket tid det kommer att ta.

Minnesrunda: Att börja med en bestående av fyra, fem frågor  sätter fart på tankarna om föreställningen hos eleverna utan krav på analys eller tolkning. Vi använder en metod baserad på filosofiska samtal. Frågornas utformning beror förstås på om det är dans eller talteater. Här nedan är två förslag på frågor som fungerar i alla åldrar. De kan besvaras både enskilt eller i mindre grupper och tar cirka 10–15 minuter att genomföra.

Samtal av scenkonstupplevelsen

Teater: Efter dans/teaterföreställningen
Börja med att dela in klassen i grupper om fem personer.
Minnesrunda – 5 min Hur började föreställningen?
Hur såg scenrummet ut?
Vilka personer fanns med i pjäsen?
Vilka kläder hade de på sig?
Vad hörde ni för musik eller ljud?

Dans: Vad minns ni från föreställningen?
Kommer ni ihåg någon rörelse?
Fick föreställningen er att tänka på något speciellt?
Vilken känsla fanns i kroppen under och efter föreställningen?

Fördjupning, dans: Prata med penna i hand Hur många var det på scenen?
Var det både män och kvinnor på scenen?
Dansade de tillsammans eller var och en för sig?
Vad hade de för scenkläder på sig?

Prata med pennan

Rörelse: Vilken typ av dans var det – klassisk balett, modern dans, pardans eller annan?
Hur rörde de sig? Stort – litet, snabbt – långsamt, mjukt – hårt, tungt – lätt!
Kunde ni känna igen er i några av rörelserna?
Vad är dans för er?

Ljud: Vilken typ av musik var det i föreställningen? Kände ni igen någon?
Var det ljud från kropparna – tal, andning, stamp, annat?
Vad gjorde musik för upplevelsen av föreställningen?
Beskriv stämningen som musiken skapade i föreställningen?
Påverkade musiken dansens rörelser eller scener?

Rummet: Hur såg scenrummet ut?
Var det en låtsasvärld eller en verklig värld?
Vad skapade ljuset för stämning?
Beskriv vad som fanns på scenen?

Tiden: Var det en berättelse med en början och ett slut?
Var det delar av föreställningen som kom tillbaka flera gånger?

Att gå vidare

foto3 håkanfoto håkan

När eleverna har skrivit ner sina svar är det också viktigt att låta dem får redovisa svaren högt för varandra. Här brukar det ofta komma upp detaljer som andra missat eller glömt bort och tillsammans återskapar de sina egna upplevelser till en helhet. Därefter arbetet ta flera olika riktningar. Vi har skrivit recensioner, skapat affischer eller fortsatt prata om handlingen men nu utifrån ett värdegrundsperspektiv. Oavsett hur man väljer att fortsätta blir det någon form av tolkning av den egna upplevelsen. Olika aktiviteter kräver förstås olika organisation. Min erfarenhet är att arbetet fungerar bäst när man låter eleverna arbeta tillsammans genom att möblera om klassrummet så att bänkarna ger plats för fyra till fem personer kring varje bord. Utrusta varje bord med pennor och ett stort ark papper med frågorna.  Ibland har jag sett till att det finns en stor skål med popcorn på varje bänk eller ett fat med kakor. Det får eleverna att känna att övningen är lite speciell och blir därmed något mer samarbetsvilliga. Att bjuda på något gott är ett lätt sätt att hämta hem deras poäng och bli the ”good guy” och då blir det win-win så att säga. Det är också viktigt hur eleverna sitter och därför är en bordsplacering alltid bäst, oavsett om den slumpas eller styrs av oss lärare. Elever som känner varandra tenderar att lägga fokus på helt andra saker eller har lättare att ”följa John”. Om en av eleverna säger något negativt är det större sannolikhet att kompisarna hakar på utan att ifrågasätta varför, vilket i sin tur leder till att de blir snabbt klara och börjar vandra runt i klassrummet och störa de andra grupperna.

foto2håkan

Bildarbete av Emma A, åk 6

 
 
 
 
 
 
 
 

Samtalskort: Under tiden som grupperna besvarar frågorna, från minnesrundan eller fördjupningsfrågorna, delar jag ut ett par samtalskort vid varje bord. På samtalskorten står ett antal förhållningsregler som uppmuntrar eleverna till att vrida och vända på sina svar och våga pröva sina tankar på de andra, i tolkningen pratar vi inte om rätt eller fel men det vi säger måste på något sätt vara trovärdigt eller ha en betydelse. Samtidigt som jag går runt blir det tydligt vilka som behöver hjälp att komma vidare eller en puff i rätt riktning. Att arbeta vidare med tolkningen och på så vis låta samtalen fortgå i de givna grupperna kräver en annan typ av frågor.

samtalsksort2

Till exempel:

  • Var det något i föreställningen som grep tag och fick det att kännas i magen?
  • Hur var X relation till sin mamma?
  • Hur hade X det i skolan?
  • I föreställningen går X från att inte vilja leva till att faktiskt vilja det. Vad är det som får henne att göra det?

Efterarbete som bilduppgift

Bildarbete av Olivia, åk 6 Bildarbete av Fabian, åk 6Ett fördjupat samtal kring en dansföreställning kräver en annan typ av frågor. Här kan frågor kring dansrörelser, musik, scenografi osv. passa mycket bättre. Flera dans- och teatergrupper har idag väl genomarbetat arbetsmaterial som står en fritt att plocka ur och anpassa till ens egna syften och mål. Efterarbetet som bilduppgift Vid ett flertal tillfällen har eleverna, både enskilt och i grupp, jobbat vidare med upplevelsen genom att göra affischer. Lärarna har tagit tillfället i akt och kopplat besöket till en obligatorisk uppgift i bild. Den här sortens elevarbete är något som även kulturaktörerna är intresserade av att ta del av och ibland skickar vi eleverna arbeten tillbaka till dem vilket brukar vara uppskattat!  

Gör din egen affisch:Uppgiften är att utforma en affisch för att locka folk till föreställningen (skriv aktuell föreställnings namn).
Fundera sedan på om det finns något som skulle kunna sammanfatta föreställningen, det kan vara en person, händelse eller ett ting.
Planering-genomförande-utvärdering.
Beskriv din idé. Förklara dina tankar bakom idén.
Beskriv vilket material du ska använda dig av.
Gör en skiss på datapapper och bifoga den till detta dokument.

Bildarbete av Emma A, åk 6

Bildarbete av Alex, åk 6

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Filosofiska samtal är en undersökande samtalsmetod vars syfte är att förstå hur andra tänker genom att ställa frågor och söka svar. Det är sällan frågor som ger svaret ja eller nej och det är heller inte nödvändigt att vi tycker likadant. Vad som däremot är viktigt är att de ord och begrepp som vi använder i samtalet står för samma sak. För min del handlar efterarbetet mycket om en demokratisk träning genom att lägga tyngden på hur vi pratar med varandra, respekterar varandras tankar och visar en nyfikenhet kring hur andra upplever eller hur konstnären väljer att se omvärlden, en värld vi alla delar. Att få ta del av elevernas tankar och funderingar i det här läget hjälper även mig på många sätt. Svaren på dessa frågor hjälper mig att redovisa hur kulturåret sett ut och på vilket sätt eleverna arbetar och utvecklas med hjälp av de estetiska lärprocesserna.

Lycka till med kulturarbetet!
Lars Håkan Larsson Ansvarig för biblioteket och kulturombud på Höglandsskolan
 
 
 
 

Lars Håkan Larssons presentation om för- och efterarbete av kulturupplevelser

Vi fick höra Lars Håkan berätta om arbetsmetoden på en kulturombudsträff. Presentationen är för tung att lägga upp på bloggen, men jag skickar gärna om du skriver din epost i kommentarfältet, eller skriv direkt till mig/Elisabeth

Bildarbete av Olivia, åk 6

Bildarbete av Arvid, åk 6

 
 
 
 

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Inspireras av lyckade Skapande skola-projekt

Kulan har anordnat flera möten för kulturaktörer och lärare där vi har resonerat om varför det är så svårt för kulturen att komma in i skolan. Nu går vi vidare och tittar in till några skolor där kultur används i undervisningen. På Mötesplats Kultur Skola den 24 februari berättar lärare och kulturaktörer om kultur-Skapande skola-projekt inom teater, musik, film och dans.

bild mötesplatsVi har bett dem berätta om ursprungstanken med kulturprojektet.
Vad det blev?
Framgångsfaktorer?
Hur lades samarbetet upp?
Har det satt avtryck i klassen?
Vad skall ni göra annorlunda nästa gång?

Följande Skapande skola-projekt presenteras från scenen:

sprint 3Sprintgymnasiet , Alexanda Sjölin, Aziza Ali och Hanna Roth från Unga Klara berättar om hur de arbetar med nyanlända och i många fall illiterata elever. Projektet utgår från elevernas erfarenheter och drömmar. Alexandra har tidigare skrivit ett blogginlägg om arbetet för Kulan.  Eleverna fick fylla en väska med ett innehåll. Innehållet bestod av ett minnen som också gestaltades i ett konstverk. Minnet fick tolkas fritt, se exempel i KUL1415 böckerna. Minnena berättades muntligt på modersmålet och dokumenterades på svenska och på modersmålet. Eleverna fick därefter tolka sitt minne i ett fotografi . Efter detta tog vi eleverna och deras berättelser till teatern och improviserade fram en föreställning tillsammans med två skådespelare, en regissör och en filmare. Improvisationerna baserades på elevernas berättelser. Detta blev sedan en kortfilm 

balett 1

Gärdesskolan, läraren Catharina Dreiman sätter tillsammans med sina elever i klass 4 upp pjäsen Den övergivna dockan i samarbete med bildkonstnären Caroline Romare. Ett ämnesövergripande projekt i svenska och samhällskunskap. Via Kulan bloggen har du möjlighet att följa arbetet med pjäsen från ax till limpa, stort och smått, problem och glädjeämnen. Du får konkreta tips på hur du själv kan tänka när du planerar ett dramaprojekt. I vår kan vi se det färdiga resultatet i Gärdesskolans aula.

sorg

Höglandsskolan; kulturombudet Lars  Håkan Larsson presenterar tillsammans med dansare från Dottertumören ett värdegrundsprojekt med dans och bild. När det värsta händer? Hur tar vi upp det i skolan och i klassen? I ett blogginlägg berättar Lars om hur de arbetade med sorg och saknad.

Högalidskolan3

Högalidsskolan, läraren Cecilia Askesjö och filmpedagogen Helen Berg berättar. Kulturprojektet inleddes med en halvdags workshop. Eleverna fick göra porträttfilmer med identitetstema. De filmade med iPads och använda sig av greenscreen-teknik. Projektet blev lyckat och fortsatte under hösten. När nu fyra klasser i årskurs sju ska göra film får eleverna arbeta i halvklass. Under terminen har de förberett sig genom att arbeta ämnesövergripande med både bild och text. De har fått måla teckningar och i svenskundervisningen har de, i grupp, skrivit texter som handlar om identitet. Bilderna och texterna blir sedan utgångspunkten för deras filmer. Läs om projektet på Kulanbloggen

axelsson

Östermalmsskolan tillsammans med Svenska Gospelverkstaden. Med Skapande skola projektet Keep The dream Alive vill de levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild  och berättelse som redskap. Keep The Dream Alive är en resa genom den musiken och historien. Från work songs och spirituals på slavfälten, via frihetsånger på gatorna och gospel i kyrkorna i 60-talets USA, till nutid och låtar som eleverna själva väljer. Allt vävs ihop till en föreställning som berör. Keep The Dream Alive har fokus på grundläggande värden enligt Lgr 11 och öppnar för ämnesintegrering mellan många olika ämnen, t ex historia, samhällskunskap, svenska, engelska och musik.

axelsson 2

Och mycket mer

Under kvällen kommer det att finnas tid att gå runt och titta på andra Skapande skola projekt som presenteras och så klart äta tillsammans med lärarkollegor och kulturarbetare för ett gemensamt utbyte av kultur i skolan. Kvällen inleds med en mingel- och mat-timme som ackompanjeras av musikerna Matti Norlin som spelar Kitchen sink blues. . Programmet från scenen pågår mellan 17.00 -20.00 med en rejäl kaffepaus och tid för samtal i mitten.

Anmälan

Kvällen bekostas av Skapande skola och är utan kostnad för skolan men anmälan är obligatorisk

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Serier i sorgearbete

ligger
I det tidigare blogginlägget Med sorgen som inspiration berättade Lars Håkan Larsson om hur Höglandsskolans sjuor samarbetat i olika workshops med dansaren Linnea Sundling på temat sorg och saknad. Dansaren Linnéa och ljudkonstnären Cicely Irvine har nu  inspirerade av egna upplevelser och seriekonstnären Ester Erikssons seriealbum Dottertumören gjort en föreställning på temat. Serietecknaren Ester Eriksson är föreställningens scenograf. Bilden Ligger helst här och gråter hela dagen har tecknats av Freja Istemo. Fotot föreställer Esters mamma.

Ester 3Ester 2ester 1
Seriealbumet Dottertumören handlar om en personlig förlust, om sorg och bearbetning. Ester har klippt ut och kopierat pappersdockor och text. Boken undersöker den vilsenhet man kan uppleva i sorgbearbetning. Pappersdockorna blir ett slags desperat verktyg; ”genom lek försöker jag hitta en metod att hantera det omöjliga. Jag chansar, lyckas”.

Under Det finns ingenstans att fly, #detfinnsingenstansattfly på instagram finns teckningar från boken Ester jobbar med nu som är på liknande tema.
Ester 2 ester 5 ester 6

                                                Vill du arbeta med serier i klassrummet?

På Kulan bloggen finns konkreta tips från en workshop vi anordnade med serietecknaren Malin Biller. Malin  är med i ett nystartat projekt som heter Serier i undervisningen. Vi har också haft workshops på tema text och illustration, Bild som ett redskap i skrivande och berättande  ,även det med många övningar som du direkt kan genomföra i klassrummet. En PP- presentation från workshopen bildkonst

biller kroppshållningberättande 61

Missa inte Kulan  på sociala medier Kulan på facebook och twitter  tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.
                                               Elisabeth Söder

Med sorgen som inspiration

När det värsta händer? Hur tar vi upp det i skolan och i klassen? 

I det här blogginlägget av Lars Håkan Larsson, kulturombud på Höglandsskolan berättar Lars om hur de genom ett kulturprojekt/ Dottertumören arbetade med sorg och saknad.

Rummet är svart och publiken sitter på golvet väldigt nära det som snart ska hända. På scenen finns ett otal ballonger fastsurrade i vedklabbar och musiken blir allt högre. Ibland är det svårt att höra vad som sägs men kanske just detta gestaltar en inre monolog som vi alla kan känna igen oss i när det är något vi grubblar över.

sorg

En lång väntan är över. I förra veckan premiärvisades föreställningen Dottertumören i Blå huset, Tensta. Under vårterminen 2015 påbörjades ett samarbete bestående av ett antal verkstäder mellan Höglandsskolans sjuor och Linnea Sundling, föreställningens dansare och koreograf. Under verkstäderna får eleverna genom tillitsövningar lära sig bli medvetna om hur vi med kroppen förhåller oss till varandra. Våra elever kan snacka och argumentera för sig men hur blir det när de talade orden tas bort? Utan tal måste vi fortfarande kommunicera med varandra men hur gör vi det och vad händer då?

Förutom rörelseverkstäderna träffar eleverna Ester Eriksson, illustratör och författare till seriealbumet som Linnea haft som inspiration och utgångspunkt till föreställningen.

Dagen avslutas med att vi släpper upp 60 stycken ballonger med personliga meddelanden rakt upp i skyn. ”Ballongtricket” kan sätta den mest rutinerade kulturombud på prov. Hur söker man tillstånd att släppa upp ett stort antal färgglada ballonger särskilt med tanke på närheten till Bromma flygplats, men idén var så galet bra att vi bara måste försöka. Efter några samtal och hänvisningar ner till Norrköping och Trafiksäkerhetsverket fick vi klartecken. Ballongerna fick inte ha något metalliskt eller långa snören hängandes från sig. För säkerhet skull fick jag även riktlinjer och godkännande via mejl vilket kändes tryggt om nu något skulle hända.
Publiksamtalet blir något som vi alla, kulturombud och lärare, drömmer om. Linnea berättar att man får igång ett publiksamtal genom att ställa en enkel fråga. Som ett exempel från föreställningen Dottertumören, ” ställ en fråga om vedklabben – vad betyder den?” Enkla frågor utgår från vad eleven har sett eller hört i föreställningen, konkreta saker ur scenrummet . Eleverna är inte sena att ställa just den och därmed är samtalet igång. Den ena frågan leder till den andra. Det visar sig att föreställningen är fylld av tolkningsbara symboler. Hur vi förhåller oss till dessa utgår helt och hållet från oss själva och vi måste acceptera att andra kan se det på ett annat sätt.

Sorgen inspirerade Linnea att arbeta fram den här föreställningen även om det ibland har gjort ont och kanske gör fortfarande. För oss i skolan inspirerar den men framför allt påminner den oss om att våga prata om tunga ämnen som förlust, saknad och sorg. Hur olika det kan se ut. Speciellt i tider som dessa.
Stort tack till Åsa, danskonsulent på DIS Dans i Stockholms stad som puffade för ett samarbete och tack till Anna och Lillemor på Dansistan som gör det möjligt för oss att se och uppleva konsten på olika platser runt om i stan. Men mest av allt TACK till alla elever som gör mitt uppdrag till det roligaste och att ni litar på mina påhitt.

Lars Håkan Larsson
Kulturombud på Höglandsskolan i Bromma

Missa inte: KUL1415 och Kulan  på sociala medier

Kulan på facebook och twitter  tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

Elisabeth Söder

Fråga skolans kulturombud om skuggspelsteater

Kulturombudsträffar brukar vanligtvis innehålla många kulturinslag

pygme 30

Men frågan är om det inte ger mer att också själva få vara delaktig. På förra mötet lärde vi oss att dansa crumbling och på den här träffen fick vi använda händer och kreativitet  för att göra skuggspelsdockor. En fördel med att sitta tillsammans och skapa är att det ges ett naturligt tillfälle att prata om arbetet som kulturombud. Vi inser mer och mer att det  råder stora skillnader mellan skolor om hur kulturuppdraget kan utföras. Några har nedsatt tid och pengar i budget medan många gör detta utöver sina timmar och utan budget.

Workshop med skuggspelsteater

Det är kul och lätt att komma igång med att tillverka figurer för skuggspel. Att göra en docka tog inte många minuter, problemet var att sluta, vi ville gärna göra en till och en till när vi fick kläm på tillverkningen.  Ett råd från våra workshopsledare var att inte göra för  små dockor eftersom de syns sämre och lätt går sönder. Vi använde vit pappkartong, blompinnar, pappersklämmor, vit tygtejp och silkespapper.  Dockan sattes fast på en blompinne och vid tillverkningen gällde det att tänka ut vilka delar på dockan som skulle vara rörliga. Vill du ha färg på dockan klistar du på silkespapper. Mallar för att komma igång med att göra dockor har Dockteaterverkstaden har delat med sig av på den här sidan. Unga fakta har också många bra manualer för att göra dockor.

bild 11

 

bild 1

Själva dockorna såg inte så märkvärdiga ut på bordet, först när vi prövade att använda skuggspelsscenén inföll den riktiga magin. Om du inte har tillgång till en scen kan du bygga en egen med hjälp av träribbor. Jag hoppas att du är lyckligt lottad och har tillgång till slöjdsal på skolan. Använd segelduk för själva scenen.  Scenen på Pygmeteatern var 140 cm bred och 80 cm hög.  Om du inte har segelduk  fungerar det med lakansväv men det är svårare att få spänt. Se till att scenens sidor är täckta av svart tyg som inte är ljusgenomsläppligt. Skaffa en vanlig klotlampa med sockel. På ena bilden ser du en ficklampa och den använde vi för att få med sol/ måne i scenen. Vill du ha hjälp med att komma igång och få inspiration anordnar Pygméteatern  workshop för lärare och elever.

pygme 33

 

bild 3                                                                               

bild 40

Mitt liv som kulturombud, Lars Håkan Larrson från Höglandsskolan

lars kulturombud

Lars kommer att berätta mer om hur han arbetar som kulturombud på denna blogg längre fram

 

KUL1415 och skolan, ett bok, webb och scenprojekt du inte får missa

workshops

Undertecknad berättade om Kulturförvaltningens generösa inbjudan till Stockholms skolor, KUL1415.se/skola : alla klasser i Stockholms kommun  erbjuds att trycka en bok i 50 exemplar, alla skolor får tillgång till webbplats med med plats för  ljud och film. Klasser som anser att de arbetat hårt med temat och vill dela med sig till andra erbjuds att vara med och delta i finalen för skolans deltagande i KUL1415 på Kungsträdgården i mitten av maj. Utöver detta  finns det möjlighet att få guldkant på framträdandet genom besök av författare, regissör, konstnär etc. Ansvarig för skolornas deltagande i Kungsträdgården är produktionsbolaget Amusement. Min presentation om KUL1415.se/skola KUL1415-skola-1 10 informationskväll Skapande skola

 Och musik så klart

För att komma i stämmning kom musikerna Jazzmagi och spelade. Även här blev kulturombuden engagerade och ptövade på olika blåsinstrument.

a 4

 

pygme

 

 

Visst vill du också bli kulturombud? Missa inte Kulan på  facebook och twitter där finns tips och kulturerbjudanden

Elisabeth