Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Lisa Eklöv

Kulans kompetensutvecklingsdag, Kolla Kultur

Kolla Kultur tar i höst fasta på hur lärare kan integrera kultur i skolans ämnen. Vi har högstadiet och gymnasiet som målgrupp men intresserade från andra årskurser är varmt välkomna. Ta gärna med ditt lärarlag. 

Dagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.  Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen. Vi har valt tisdag vecka 44 för att pedagoger en dag per läsår ska kunna få fortbildning om kultur i undervisningen på dagtid. Bilden visar en av våra medverkande, dansaren och koreografen Sofia Södergård.

SLICK-7025foto Andreas Nilsson-web (002)

Föreläsning och goda exempel

  • Lisa Eklöv, rektor samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen på högstadiet.
  • När du och klassen tagit del av scenkonst, hur undviker du att hamna i fällan att en dominant elev avfärdar kulturupplevelsen med att det bara var skräp, tråkig och så vidare? Dramaturgen Anna Berg berättar om en modell för att samtala om kulturupplever som garanterat får med alla elever i klassen.

Workshops

  • Prova dansen vogue som leker med stereotyper inom yrken, klass och kön. Sofia Södergård hjälper oss att plocka fram vår egen inre diva eller divo.
  • Dansa till klezmermusik
  • Samtal om föreställningar vi upplevt under dagen med Anna Berg som samtalsledare.

Kulturupplevelser

    • Yiddish revolution och Belfast Girls, två föreställningar som passar bra att arbeta vidare med i samhällskunskap, historia och religionskunskap. Yiddish revolution kan vi bjuda på tack vare ett samarbete med Länsmusiken i Stockholm.
    •  Föreställningen Sant enligt vem? har flera ingångar till samtal i klassen, bland annat sorg, normer och identitet.

Presentation av programpunkter

Rektor och lärare från Filosofiska

”Den underbara rektorn från Filosofiska var en riktig ögonöppnare!” citat från en utvärdering av Lisas föreläsning på Kolla Kultur i augusti.

Lisa Eklöv och lärare från Filosofiska berättar hur skolan får med högstadieelever på kulturupplevelser och hur den sedan lever vidare i undervisningen. Bilden är från Snubbar som lättar sitt hjärta på Stockholms stadsteater, Skärholmen. En av de föreställningar högstadieelever elever på Filosofiska har sett och sedan arbetat vidare med i klassrummet. Fotograf Markus Gårder.
1280@40

Mini-workshop i vogue och stereotypa rörelsemönster

Vogue är en dansstil vilken känns igen från Madonnas musikvideo Vogue, men utvecklades långt innan dess och har sina rötter i New Yorks Gayrörelse. Dansen har fått sitt namn och stil från att man härmade hur modeller poserade i olika mode magasin för att sedan göra poserna i takt med musik. I Vogue leker en med stereotyper inom yrken, klass och kön. Dansen vogue är en viktig del i föreställningen  Sant enligt vem? i förmiddagens förställning

I workshopen utforskar vi tillsammans hur maskulint och feminint kodade rörelser sitter i våra kropp och uttryck. Vi över på grunderna inom Vogue dans, runway och plockar fram vår inre diva eller divo.

Filmen är från Sofias soloföreställning SLICK. Där scenen ges till drag king alter egot och världsartisten Qarl Qunt. I SLICK  får publiken följa med på hans fjärde världsturné både på och bakom scenen. Med intresse för makt och sexualitet bjuder han på en crossoverföreställning som landar mitt emellan kabaré och performance. Genom dansstilarna voguing och waacking levereras butch realness som utmanar det stereotypt maskulina och feminina. Slick har turnerat i Sverige och ska vidare i landet med Riksteatern hösten 2020.

Sofia Södergård är frilansande dansare, skådespelare och koreograf. Sofia spelar just nu TårpilsWalter i Tolvskillingsoperan på Folkoperan.

Yiddish revolution

En inspirationskonsert med sånger på jiddisch och svenska med bildprojektioner som rullar i bakgrunden. Med musikens hjälp berättas historien om Förintelsen med medmänsklighet och värme samt allas lika värde i fokus. Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye presenterar en blandning av sånger på jiddisch och svenska. Traditionella melodier,visor hämtade från getton och nyskrivet material, bl a en sång med ny svensk text av Emil Jensen, utgör byggstenarna i programmet.

Konserten skapar dialog och eftertanke kring förintelsen och med musiken som redskap ökar den ungdomars kunskap kring ämnet. Alla i publiken får material till för- och efterarbete i klassrummen. Yiddish revolution spelar även klezmer musik och bjuder också upp till ringdans. Med tanke på att många lärare numera vittnar om stora problem med antisemitism på sin skola hoppas vi på Kulan att denna programpunkt kan ses som en del i ett möjligt för moteld.

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

prata-scenkonst

Anna Berg betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad att Anna kan komma upp från Göteborg så att du får höra henne på Kolla Kultur. Jag har skrivit flera blogginlägg om kultursamtal och Anna Bergs tankar i Kulanbloggen.

Föreställningen Sant enligt vem?

Ett gripande och fysiskt drama om en ung person som vill göra slut med sin lilla värld för att upptäcka det som ännu är okänt, vilket sätter både vänskap och familjerelationer på spel. Föreställningen är ca 45 minuter lång och passar en publik från tonåringar och uppåt. Föreställningen har Kulanpremie och därigenom subventionerad.Banner_Sant_enligt_vem_Teater_Tre

Belfast Girls

Ett stycke bortglömd europeisk historia i en viktig och gripande pjäs om flyktingskap, identitet och kraften i att våga drömma. Föreställningen finns på Kulan.

5d6ac11b17e0e

Ett land härjat av svält och fattigdom. Fem unga kvinnor som alla offrat något av sig själva för att överleva. Ett skepp – en möjlighet – ett nytt land byggt av solsken och drömmar. Men ute på det mörka, vilda havet smyger lika mörka hemligheter fram – vilka har de varit, vilka kan de bli? Och när den största lögnen av alla hotar att sluka själva hoppet om ett nytt liv, sluter de då samman eller griper de efter vapen?

BELFAST GIRLS (av Jaki McCarrick) slungar oss tillbaka till 1800-talet och ett stycke europeisk historia som aldrig tidigare berättats på scen. Mitt under industrialiseringen och nya sjudande idéer om modern demokrati och kvinnors rättigheter, drabbas Irland av en enorm svältkatastrof som lämnar landet i spillror. Sarah, Judith, Hannah, Ellen och Molly tillhör de som erbjuds möjligheten att kliva på ett skepp som ska ta dem till Australien, då en brittisk koloni. De hoppas kunna fly fattigdomen och skapa sig ett nytt liv, men de bär alla på hemligheter som hotar inte bara de sköra vänskapsband som växer fram mellan dem, utan även hoppet om en ljusare framtid.

Berättelsen om de så kallade ”orphan girls” som av brittiska myndigheter plockades från de irländska fattighusen och skickades till kolonierna är sann. Cirka 4000 flickor och unga kvinnor tros ha gjort den långa resan till havs, som en del av vad som kallades The Earl Grey Scheme. Det är på tiden att dessa kvinnor – samhällets övergivna och slagna men med tänder och klor kämpande – får berätta sin historia.

Information och anmälan

Tid: Tisdag den 29 oktober mellan 9.00-16.00. Kaffe serveras från 8.40. Lunch och förfriskningar serveras under dagen.
Plats: Teater Tre, Rosenlundsgatan 12. Närmaste tunnelbana Mariatorget.
Målgrupp: lärare, bibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.
Pris: Kolla Kultur är utan kostnad. Bekostas av Kulan.

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123684

elin

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Integrera kultur i skolämnen

Höstens Kolla Kultur tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Vårt vinnande upplägg är en mix av föreläsningar, kulturupplevelser, goda exempel och workshops. I det här inlägget får du höra  vårt goda exempel, Lisa Eklöv, rektor från Filosofiska i Skarpnäck berätta hur hon och pedagogerna  arbetar med att integrera kultur i skolan.

Så här beskriver en av deltagarna Lisas föreläsning,  ”Den underbara rektorn från Filosofiska skolan var en riktig ögonöppnare.” 

Två filmer från två föreläsningar

Kolla Kultur den 27 augusti vände sig till personal i F-3 och den 28 augusti hade årskurs 4-6 som målgrupp, därför finns det två filmer i det här inlägget. 

Den 29 oktober är det dags för läsårets sista Kolla Kultur och då har vi högstadiet och gymnasiet som målgrupp. Lisa medverkar även den 29 oktober och berättar hur skolan får med högstadieelever på kulturupplevelser. Bilden med Lisa är från Filosofiska. 

Filosofiska27067816_1276828622417705_730615863901892276_n

Kulturupplevelser i undervisningen,  F-3

Lisa inleder sin föreläsning den 27 augusti med att spontant läsa dikten Marionetterna av Bo Bergman ” ……..Se dansen på dockornas karneval är sig lik i alla tider. Ett ryck på tråden – och allting tar slut och människosläktet får sova ut, och sorgen och ondskan vila sig båda i din stora leksakslåda.” Anledningen till diktläsningen var den tidigare programpunkten, föreställningen Robotdiktatorn av Mittiprickteatern som handlar om tre övergivna och bortglömda leksaker. Tre före detta favoriter i en pappkartong på översta hyllan i barnrummet. I papplådan får bara den starkaste bestämma och starkast är den som förtränger sina känslor. Den som anpassar sig, blir ett redskap. Men när ännu en bortglömd kamrat landar i lådan, ändras allt. Vilka kan de bli om inte bara en bestämmer?

Robotdiktatorn är subventionerad med Kulanpremien och vänder sig till låg- o mellanstadium. En rolig och starkt berörande pjäs som väcker många frågor att fortsätta att samtala om i klassrummet.

Lisa berättar att om hon sett föreställningen med sin klass när hon var lärare i filosofi skulle hon tagit fasta på den eviga frågan, har människan en fri vilja och introducerat determinism för eleverna.

Kulturupplevelser i undervisningen, årskurs 3-6

Lisa berättar att elever och lärare tillsammans fyller på skolans fem pelare när de tagit del av kultur. Varje pelare står för en av Filosofiskas vision för sina elever: reflekterande, empatiska, kunskapstörstande, omdömesgilla och handlingskraftiga. Elever och lärare skriver om upplevelsen och sätter upp text och bilder på den /de pelare som upplevelsen platsar på. Exempelvis, har de främst fått en kulturupplevelse som har väckt empati eller kanske varit färdighetstränande och inneburit fördjupade kunskaper? På pelarna samsas allt som görs i skolan, bokläsning, no-labbar etc. Det är viktigt att visa att kultur hör i hop med skolans ämnen och att allt tillsammans bygger kunskapandet.

I föreläsningen berättar Lisa hur hon i sitt arbete som rektor verkar för att lärarna på skolan ska kunna förhålla sig flexibla till aktualiteter och plötsliga erbjudanden samtidigt som de självklart förhåller sig till styrdokument och Filosofiskas vision.

Andra blogginlägg med Lisa Eklöv

Jag har i ett tidigare inlägg för Kulan berättat hur Filosofiska arbetat med kultur i undervisningen

Lisa har också skrivit inlägg för Kulan om vad hon gör för att få in kultur i skolan

En minutsfilm från Kolla Kultur den 27 och 28 augusti

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kultur för att utveckla undervisningsformer

Höstens Kolla Kultur tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Kulans fortbildningsdag är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm. I det här inlägget presenterar jag en av våra medverkande, rektor Lisa Eklöv samt lärare och fritidspedagoger från Filosofiska i Skarpnäck. De kommer att visa hur de arbetar med kulturupplevelser.

Filosofiska27067816_1276828622417705_730615863901892276_n
Filosofiskas profil är filosofi med sokratiska samtal. Samtalen leds av en filosofipedagog och genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme.

Texten i inlägget kommer från olika texter jag fått från Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska. Sokrates skulle nog ha uppskattat denna vecka där tänkande, kunskapstörst, engagemang och sanningssökande varit i fokus! Det vanliga skolarbetet har kryddats med filosofibesök på Moderna museet, vad Sokrates skulle tyckt om att bli förevigad ännu en gång (nu av vår medarbetare Musie) vet vi dock inte…

Filosofiska54008938_1745807005519862_7118555152318988288_n

Kultur och lärande

Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det? Bilden nedan är från Orionteaterns föreställning Monster & Gudar.

Filosofiska29249193_1313923172041583_7873019136282984448_n
Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i skolans lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser.

För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer. Jag utgår alltid ifrån att kulturevenemang inte får vara något utanpå allt annat, utan tvärtom ska ingå på ett naturligt sätt. Några konkreta exempel på kulturfrämjande som inte krävt några större insatser: Årskurs 4 och 5 fick se cirkusföreställningen Blick – en vetenskaplig cirkus där apelsiner hoppar hopprep, pendlar korsas utan att trassla in sig, trådar svävar, gyroskåp fångas i håvar och en robot jonglerar metallbollar.

Hur känns ljud? Hur drömmer en som är blind? Hur förnimmer vi världen? Upplever vi verkligheten olika?Fenomenologisk undersökning med årskurs 1 på Scenkonstmuseet idag där epistemologins grundfrågor, liksom eleverna, virvlade fritt omkring.

Filosofiska 22221582_1182825275151374_930762329127766798_n
Idrottslektioner leder till akrobatiskt samarbete i årskurs 1

Filosofiska44313079_1553552941411937_1298158873147867136_n
Olika känslor gestaltas när Framework Dancing Art har workshop med årskurs 2
Filosofiska47432159_1614985591935338_6591442448965173248_n
Vad är egentligen skräp? På storsamlingen har vi besök av konstnären Johanna Törnqvist som arbetar med skräp. Coolt tyckte många elever om klänningar av chipspåsar och andra verk i projektet Precious Trash. Många frågor väcktes om konsumtion och avfall och eleverna gavs i uppdrag att komma med idéer om vad vi ska göra med ett av skolans stora skräpproblem: kvarglömda kläder som ingen saknat senaste året.

Filosofiska 1231119_1156996454400923_6700430076230219190_n
Elevbearbetning av besöket på Kungliga Operan och dansföreställningen Nötknäpparen.

Filosofiska47293034_1614978261936071_228679542196142080_n

Läs mer om alla programpunkter på Kolla Kultur

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Tema: Vems verklighet?Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras. Eftermiddagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.





elin

Kulturupplevelser som läromedel

Jag kan inte låta bli att tipsa om den här filmen från Kolla Kultur 2015. Lisa var då lärare i filosofi och naturkunskap på Kärrtorps gymnasium med ett brinnande engagemang för kulturombudsuppdraget. En enormt inspirerande och peppande föreläsning för alla i publiken.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kolla Kultur för förskoleklass och lågstadium

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, workshops med tips på rörelser för klassrummet och föreställningar för målgruppen. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen.

Robotdiktatorn_2-1200x700-c-default

  • Teaterföreställningen Robotdiktatorn av Mittiprickteatern. En lekfull och allvarlig föreställning om beslutsfattande, medmänsklighet och svårigheten att komma överens.
  • Lisa Eklöv, rektor samt fritidshemsläraren Petra Schulz från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen.
  • Dans och akrobatikföreställningen Tvärslöjd av Kompani Giraff. Föreställningen visar att vi kan nå oanade höjder när vi samarbetar.
  • Anna Berg, dramaturg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser.
  • Korta inspirationspass på hur du kan locka till rörelse i klassrummet och på skolgården under ledning av My Gren, danspedagog från Zebradans.
  • Ni som har  frågor om Kulans utbud och Skapande skola, passa på att fråga oss från Kulan under pauser.

Tid , plats och anmälan

Tid: Tisdag den 27 augusti, program från 12.00-17.00. Vegetarisk lunch serveras från 11.15. Vi har Kolla kultur för mellanstadiet onsdagen den 28 augusti och för högstadium och gymnasium tisdagen den 29 oktober. Alla har samma upplägg men med fokus på målgruppen vad gäller kulturupplevelser och ingångar.
Plats: Teater Pero. Svevägen 114, nära korsningen Sveavägen, Odengatan.
Pris: Utan kostnad för kulturombud, lärare, skolbibliotekarier, fritidspedagoger, skolledare från skolor i Stockholm.
Anmälan dig här

Läs mer om dagens programpunkter

Föreställningen Robotdiktatorn

46

I en kartong, på översta hyllan, lever tre övergivna och bortglömda leksaker. Tre före detta  favoriter i ett fängelse av papp. Här får bara den starkaste bestämma och starkast är den som förtränger sina känslor. Den som anpassar sig, blir ett redskap. Och den som minns och längtar blir ett hot. Men när ännu en bortglömd kamrat landar i lådan, ändras allt. Vilka kan de bli om  inte bara en bestämmer?

Vad är demokrati? Hur fungerar det? Vad krävs för att det ska fungera? Och vad är alternativet? I alla möjliga sammanhang talas det om demokrati och hur viktigt det är att försvara den. Fast det är inte helt lätt för ett barn att förstå vad demokrati är. För i barnens värld är det ändå alltid en vuxen som kommer att bestämma i slutändan. Ett barn som nyfiket försöker förstå hur demokrati fungerar genom att följa nyhetsrapporter på radio och TV får inte mycket hjälp och vägledning. Det är väldigt många arga och missnöjda vuxna som klagar över beslut som tagits, över att det tar för lång tid att besluta eller rent av att demokratin inte fungerar.
Robotdiktatorn av Mittiprickteatern har Kulanpremie

Föreställningen Tvärslöjd

5c77a9608056a

Två cirkusartister bygger levande skulpturer av vanliga ting och sina egna kroppar. Med akrobatik och magi uppstår moment av balans, där nästan allt är perfekt och stilla. Dessa bräckliga ögonblick kräver koncentration, träning och lite tur. Med ett elegant rörelsespråk skapas installationer och bilder där olika typer av element måste samverka och fysiskt hålla om varandra för att inte falla isär. Föreställningen visar hur något som ser knasigt ut till en början kan hitta sin plats till slut och hur sammanflätat samarbete når oanade höjder. Den visuella formen som utgår från koreografi och objektsmanipulation passar alla, oavsett ålder eller språkkunskaper. Från 3 år och uppåt.
Föreställningen har Kulanpremie

Integrera kultur i skolämnen

made5n5hkz6xs8cekr96vpbwusk2jti

Lisa Eklöv, rektor samt fritidshemsläraren Petra Schulz från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. Filosofiskas profil är filosofi, sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Lisa har glädjande för oss skrivit flera blogginlägg om kultur och skola för Kulan.

För- och efterarbeta scenkonstupplevelser

prata-scenkonst

Dramaturgen Anna Berg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser. Kulan har med hjälp av Anna Berg skrivit flera blogginlägg om den svåra konsten att prata om kulturupplevelser med elever  .  

Rörelseglädje

maxresdefault

My Gren, danspedagog från Zebradans leder workshop med rörelse insprängt under dagen, både på scen och där vi sitter. Det finns ett blogginlägg från Zebradagen där du kan läsa om några av de övningar som My kanske gör med oss.

Varmt välkommen till en stimulerande och lärorik fortbildningsdag. Tipsa gärna dina kollegor att följa med så blir det troligare att dagen sätter avtryck i skolan.

elin

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kolla Kultur för mellanstadiet

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, workshops med tips på rörelser för klassrummet och föreställningar för mellanstadiet. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen.

 DSC9809a-600x400

Temat för mellanstadiets Kolla kultur är: Vems verklighet?

  • Lisa Eklöv, rektor samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. 
  • Föreställningarna Veta bäst av Teater Barbara.
  • I föreställningen Livslinjer av Christina Tingskog gestaltar dansarna hur samma händelse kan tolkas olika av de inblandande.
  • Dramaturgen Anna Berg låter oss pröva en modell för kultursamtal som garanterat får med alla elever i klassen.
  • Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Karin Westholm berättar om Teater Peros kommande föreställning Hej Sverige.
  • Korta inspirationspass på hur du kan locka till rörelse i klassrummet och skolgården under ledning av My Gren, danspedagog från Zebradans.
  • Passa gärna på att fråga Kulans personal om Skapande skola och Kulans utbud.

Fördjupa dig i programpunkterna


Teaterföreställningen Veta bäst

veta bäst 5c4715d8977d2
Skolbibliotekarien Minerva kommer till klassrummet för att prata om kunskapens historia. Där möter hon den självsäkra Nene som ifrågasätter allt och den försiktige Jojo som är noga med fakta. Plötsligt uppstår en reva i tid och rum och in ramlar Aristoteles och Leonardo Da Vinci. Kan de, som trodde att solen kretsade kring jorden, hjälpa oss att förstå vad kunskap och sanning är? Tillsammans upptäcker de att det finns goda skäl att aldrig vara tvärsäker. En nyskriven klassrumsföreställning om kunskap av Teater Barbara.

Teater Barbara har skrivit ett blogginlägg om föreställningen på Kulan. De har också gett ut ett gediget lärarmaterial till föreställningen . Här kan du se en filmtrailer från föreställningen:


Prata scenkonst

prata-scenkonst
Dramaturgen Anna Berg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser. Kulan har skrivit flera blogginlägg om den svåra konsten att prata om kulturupplevelser med elever  .  


Föreställningen Livslinjer  

Livslinjer-Dunkers-Hello5-fotoTingskog

I föreställningen gestaltar dansarna hur samma händelse kan tolkas olika av de inblandande beroende på ålder, erfarenhet och kultur.



Personal från Filosofiska skolan integrerar kultur i skolämnen

made5n5hkz6xs8cekr96vpbwusk2jti
Lisa Eklöv, rektor och lärare samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. Filosofiskas profil är filosofi, sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Lisa har glädjande för oss skrivit flera blogginlägg om kultur och skola för Kulan.


Hej Sverige

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

Karin Westholm från Teater Pero, läser betraktelser av barn från hela Sverige som teatern har samlat in till föreställningen Hej Sverige. Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Är det stor skillnad på att känna sig hemma i en storstad eller i en glesbygd? Läs mer om föreställningen på Teater Peros webbplats


Rörelseworkshops

maxresdefault

My Gren, danspedagog från Zebradans leder workshop med rörelse insprängt under dagen, både på scen och där vi sitter. Det finns ett blogginlägg från Zebradagen där du kan läsa om några av de övningar som kanske gör med oss.

Programinformation och anmälan

  • Tid: onsdagen den 28 augusti . Vegetarisk lunch serveras från 11.30. Programmet pågår mellan 12-17 med pauser då vi serverar förfriskningar.
  • Plats: Teater Pero , Sveavägen 114
  • Målgrupp: Lärare, skolbibliotekarier, fritidspedagoger och skolledare från kommunala och fristående skolor i Stockholm.
  • Pris: Utan kostnad
  • Här anmäler du dig

Varmt välkommen till en lustfylld och lärande fortbildningsdag! Tipsa gärna kollegor på skolan så blir det troligare att dagen också sätter avtryck i skolan.

elin

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Tips från rektor, så här får kulturen plats i skolan

I rollen som kulturombud på gymnasiet har jag ofta skrivit och talat om hur vi ska få in kultur på olika sätt i skolan. Som rektor har jag därför känt att jag ju måste visa att det går och att det inte behöver handla om lärare som enskilda eldsjälar. Lite rädd var jag nog att jag skulle drunkna i alla rektorssysslor och nödgas prioritera bort kultur, och lite rädd var jag också att jag inte skulle hitta naturliga sätt att få in kultur när jag nu inte har någon undervisning att knyta kulturinslagen till. Men det visade sig inte vara så mycket svårare som rektor än som lärare att få in kulturupplevelser som lustfyllda inslag i det vi ändå gör. Jag utgår alltid ifrån att kulturevenemang inte får vara något utanpå allt annat, utan tvärtom ska ingå på ett naturligt sätt. Några konkreta exempel på kulturfrämjande som inte krävt några större insatser: prata-hogre-karin-049_platt_fri_press_gul

  •  Utse flera kulturombud. Ordinarie mötestid får bytas ut mot kulturombudsträff.
  • Afterwork” med personalen när vi gått på något tillsammans ex X på Unga Klara, Mad Men Band på Capitol, Prata Högre Karin!kretsteatern… Istället för julbord i december gick vi på Dramaten i januari och såg Tänker på dig! Liv Strömqvist.
  •  Auskultera: lektionsbesök genom att följa med klassen på teater. Det är inte mindre lektion för att det är utanför skolan och läraren är verkligen inte mindre in action. Tvärtom får jag en bra bild av hur klassen är och hur läraren organiserar.
  • Föräldrasamverkan: många föräldrar uppskattar erbjudande om att följa med klassen och det är en ytterst liten kostnad att boka några extra biljetter.
  • Kulturerbjudanden av olika slag skickas ut, med möjlighet att bli kompenserad tidsmässigt.

Viktigt att bearbeta kulturupplevelsen

Samtidigt som jag vill erbjuda elever och personal många olika upplevelser, landar jag ofta i slutsatsen att vi ändå ska våga hålla oss till färre händelser. Däremot tror jag på att vi om och om igen ska återkomma till något vi upplevt. Forever Alone är exempel på det: tre klasser såg pjäsen, men vid olika tillfällen. (Den elev som råkat vara sjuk kunde då få gå med en annan klass.) Att klasser går vid olika tillfällen gör att händelsen hänger kvar längre och blir mindre flyktig. Första omgången kom tillbaka med affisch och tatueringar och skapade förväntningar hos andra klasser.

Biljettforum_1280x720-NY

Lisa Eklöv har i ett tidigare blogginlägg berättat hur de för och efterarbetade kulturupplevelsen ”Reflektion i klassrummet skedde direkt när eleverna sett Forever Alone och bilder på olika scener sattes upp i korridoren. Bilder nära kön i matsalen leder till naturligt pratande elever emellan. Efter ett tag bearbetades pjäsen inom bild: var och en ritade med vit pastellkrita på vitt papper = osynlig teckning. Därefter skickades de osynliga teckningarna runt och varje elev var utrustad med en vattenfärg och målade ett fält. När pappret var täckt framträdde teckningen. Tack vare samarbetet med färgläggandet hade vars och ens teckning blivit synlig. Vi gör varandra synliga.

Fler inlägg av Lisa Eklöv

  • Lisa har också skrivit om möjligheten att maxa kultur till skolan utifrån lärarperspektivet  och uppdraget som kulturombud i inlägget IKT-K som i kultur.
  • Om du funderar på hur och varför du skall använda kultur i  ditt ämne har Lisa också skrivit om det i blogginlägg för Kulan

Så här arbetade jag med kulturombudsuppdraget

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska i Skarpnäck

Kulan i social media

kulan_avatar Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Morgonsamling med guldbaggegala och förintelsens minnesdag

Rektor Lisa Eklöv på Filosofiska reflekterar över förra veckans morgonsamling.

Alla elever från förskoleklass till och med årskurs 9 är med på morgonsamlingarna . Denna gång handlade det om Guldbaggegalan och Förintelsens Minnesdag.  Avståndet mellan dessa båda händelser kan verka långt, men när vi började tänka på kopplingar vecklade massor av samband ut sig och det kändes med ens helt logiskt att den glittrande galan går hand i hand med svåra och tunga ämnen.

lisa collage

Det är inte helt lätt att tala inför spannet förskoleklass-åk 9 och inför varje samling är det en utmaning att finna ämnen som känns meningsfulla för alla elever. Denna samling funkade ovanligt bra där det kändes som att var och en fick något på sin nivå. De yngsta var mest intresserade av Jättens ansikte, (Guldbaggevinnaren, Jätten 2016), de något äldre mindes hur de upplevde pjäsen Forever Alone (Unga Klara 2016) medan de äldsta som nyss läst om andra världskriget inom SO nog kände mer av allvaret i de djupare frågorna.

jatten

Priser och utmärkelser, viktigast är att få en bekräftelse

För just ett år sedan samlades också hela skolan när jag hade fått ett pris av Hédi Fried för mitt arbete med värdegrundsfrågor inom naturkunskap och filosofi på gymnasiet.  ”Fick du en pokal?”, var elevernas spontana fråga. Nej, jag fick ingen pokal, men har burit med mig en inre pokal och funderat mycket över vad ett pris innebär.

Är det betydelsefullt med priser? Ja, vare sig det gäller glamorösa guldbaggar eller utmärkelser till enskilda lärare för vardagligt arbete med värdegrundsfrågor, så är det viktigt att få erkännande och bekräftelse på att det jag gjort ingår i något större. Det är också som att när någon annan sett vad jag gjort och formulerat vad det handlar om framträder det tydligare. Samma är det nog med de flesta galor galor: i det stora flödet av allt som produceras behöver vi stanna till vid vissa verk och uppmärksamma lite extra. Vi behöver nog urskilja och särskilja och låta somligt framträda mer i relief, för att inte allt ska försvinna i flödet. Likväl finns det något obekvämt med konkurrens och tävling och uppmärksamheten är nog sällan helt rättvis. För min del har priset inneburit en bekräftelse som gett extra energi och säkerhet samt lett till nyfikna frågor.

Färre kulturupplevelser och mer tid för reflektion

Samtidigt som jag vill erbjuda elever och personal många olika upplevelser, landar jag ofta i slutsatsen att vi ändå ska våga hålla oss till färre händelser. Däremot tror jag på att vi om och om igen ska återkomma till något vi upplevt. Forever Alone är exempel på det: tre klasser såg pjäsen, men vid olika tillfällen. Den elev som råkat vara sjuk kunde då få gå med en annan klass. Att klasser går vid olika tillfällen gör att händelsen hänger kvar längre och blir mindre flyktig. Första omgången kom tillbaka med affisch och tatueringar och skapade förväntningar hos andra klasser.

lisa händer

Reflektion i klassrummet skedde direkt när eleverna sett Forever Alone och bilder på olika scener sattes upp i korridoren. Bilder nära kön i matsalen leder till naturligt pratande elever emellan.

Efter ett tag bearbetades pjäsen inom bild: var och en ritade med vit pastellkrita på vitt papper = osynlig teckning. Därefter skickades de osynliga teckningarna runt och varje elev var utrustad med en vattenfärg och målade ett fält. När pappret var täckt framträdde teckningen. Tack vare samarbetet med färgläggandet hade vars och ens teckning blivit synlig. Vi gör varandra synliga.

lisa osynligvägg

För varje gång som vi pedagoger aktivt ger kulturen uppmärksamhet ger vi den också status. Att något återkommer i olika former gör att det inte bara fastnar bättre i medvetandet, utan också växer.

Det är inte alls säkert att ettagluttarna förstod sambandskartan där Forever alone finns med bland guldbaggar, filmer och förintelsen… men de kanske i alla fall fick en känsla av att deras teaterupplevelse platsar bland andra betydelsefulla saker? Förhoppningsvis har varje elev känt att något den upplevt är en av alla trådar som vävs samman till en större väv, såväl vars och ens personliga väv, som den väv vi väver tillsammans över tid.  Både yngre och äldre elever har vid flera tillfällen stannat upp vid sambandskartan i korridoren, pekat och pratat och följt pilarna.

Varje gång något känns splittrat och otydligt – testa om det ändå går att länka ihop!

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska i Skarpnäck

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

kulan_avatar

Kulturens väg in i klassrummen

folkoperanwebb

När Lisa Eklöv arbetade som lärare i naturkunskap på gymnasiet såg hon kulturinslag i undervisningen med samma ögon som andra läromedel. Att gå på en teater- eller dansföreställning var inte ”trevliga happenings” utan upplevelsen hade samma status som vilket annat läromedel. På kulturombudsträffen berättade Lisa hur hon arbetar för att sätta in kultur i ett lärandekontext.

Monica Eriksson berättar om kvällen och Lisas föreläsningen i blogginlägget.
/Elisabeth

Kulturombudsträff på Folkoperan

folkoperanfoaje

Skolverksamhet

Det har börjat bli sådär höstgrått ute. Kvällarna börjar mörkna allt tidigare och motståndet mot att gå ut ökar. Det tar emot att, istället för att ta tåget direkt hem från jobbet, ta tunnelbanan till Mariatorget och från uppgången gå i blåsten genom parken. Jag förbannar valet av alldeles för tunn jacka. Jag längtar efter en soffa, en kopp te, en filt och ett doftljus. Varför gör jag det här?

Väl inne på Folkoperan möts jag av ett sorl. Det är ett femtiotal lärare och kulturombud från Stockholms skolor som samlats i foajen. Jonas Palerius, producent på Folkoperan, tar till orda och berättar om Folkoperans skolverksamhet. Han berättar att de kan utföra operaattacker. Under en lektion dyker de upp i klassrummet. Helt oförberett för eleverna. Under devisen ”Gör din unga röst hörd – använd magstödet” uppmanas eleverna att träna sina röster. Genom att sjunga opera. Efter denna upplevelse, får eleverna se en föreställning på Folkoperan. Där kan de i sin tur studera aktörerna, se hur de gör sina röster hörda. Och vad de säger. Med magstöd, ljud, ljus, kostymer, peruker och rekvisita.

Ordet ”Operaattack” får mig att haja till. Det är ett sådant lysande ord att använda i dagar som dessa, tycker jag. Attack andas krig, våld och hetsiga presidentkandidatdebatter. Clowner härjar på gatorna och får oss att längta efter att Batman ska komma och rädda oss. Världen tycks vara upp- och nedvänd. Som en konstig, skrämmande serievärld fylld av märkliga karaktärer.

En operaattack, kan kanske vara något som världen behöver just nu? Särskilt en attack som är uppfyllt av det budskap som Philip Glass opera, Satyagraha, vill få fram. Satyagraha, sanningens väg, berättar om den unge Mahatma Gandhis tid i Sydafrika. En tid som skulle bli början på det vi kallar civilt motstånd och att göra sin röst hörd, med fredliga metoder. Den operan ska alla kulturombud från Stockholms skolor få uppleva ikväll. Men först får vi lyssna till Lisa Eklövs inspirerande föreläsning om hur hon använder konst- och kulturupplevelser i sin undervisning.

Folkoperanlisa

Kulturombud, lärare och numera även rektor, Lisa Eklöv

När Lisa Eklöv arbetade som lärare i naturkunskap på gymnasiet såg hon kulturinslag i undervisningen med samma ögon som andra läromedel. Att gå på en teater- eller dansföreställning var inte ”trevliga happenings” utan upplevelsen hade för henne precis samma status som vilket annat läromedel som helst. Lisa citerade ur läroplanen, Gy 11, att det är skolans ansvar att varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje. Att eleverna ska kunna hämta stimulans ur kulturella upplevelser och att eleverna har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.

Lisa citerade även Ellen Key: ”Bildning är det man har kvar när man glömt allt man lärt sig”, och berättade att en elev hon haft uttryckt sig på följande sätt efter att ha tagit del av några teaterpjäser: ”Jag minns inget av någon av pjäserna vi såg, men den där med rullstolen sitter kvar här inne i bröstet”. Trots motståndet från eleven, och konstaterandet att han inte mindes, eller hade lärt sig något av teaterpjäserna. Så fanns något kvar. Inom honom.

För visst är det så att elever och andra lärare kan känna motstånd till att använda sig av kulturinslag i undervisningen. Eleverna kan komma med invändningar och ifrågasättanden som att:
Varför måste vi gå på teater”?
”Ska vi inte ha någon uppgift- det blir så flummigt annars?”
”Ska jag anteckna under pjäsen, för att vara förberedd inför provet?


Andra lärare kan komma med invändningar och ifrågasättanden som att:
”Hur ska jag hinna få in det i en redan pressad kursplan?”,
 ”För krångligt att styra om schemat”,
”Jag är ingen kulturtyp, gillar inte teater och sånt”
 ”Jag vet inte vad som är bra, eller hur jag ska följa upp
det, än mindre använda i bedömning…?”

Ja visst är det så, kommenterade Lisa kring det motstånd som kan komma från elever och andra lärare. Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det?

”Man kan inte leda någon dit man själv inte vill gå”.

En elev i årskurs 2 på gymnasiet som Lisa undervisat, berättade, efter att ha deltagit i kulturupplevelser med klassen:

Innan jag gick på Författarna så hade jag aldrig tänkt tanken på att gå på en teater självmant men nu så skulle jag nog kunna gå på en pjäs på min fritid förutsatt att den handlar om något som jag är väldigt intresserad av. Resten av besöken var bara flummiga enligt mig och det ledde till att jag inte var lika fokuserad så jag har inte så mycket att säga om dem. Det rörde mig inte alltför djupt med det öppnade definitivt mina ögon för kultur vilket jag aldrig riktigt varit i kontakt med.”

En elev i årskurs 1 på gymnasiet konstaterade:

Till en början förstod jag inte varför vi gick och såg dessa teatrar. Men efter alla händelser som pågått i Kärrtorp under hösten och vintern så har jag börjat förstå. Jag kan se att behovet av att se och höra om dessa pjäser är viktiga för att förstå att ideologier som t ex nazismen bygger på falska grunder och hur dessa kan påverka människor som inte kan tänka kritiskt och våga ifrågasätta”.

Lisa gav flera exempel på vilka slags reflekterande frågeställningar som eleverna fått arbeta med som uppföljning och examination efter att ha studerat kulturläromedlet.

  • Vad har filosofen Platon, konstnären Hilma af Klint och filmen the Matrix gemensamt? Förklara med filosofisk terminologi.
  • Vilken/vilka punkt(er) i centralt innehåll för kursen Nk1 berörs i denna pjäs? Motivera!
  • Vågen, Vårt förakt för svaghet, Dr. Glas, A Clockwork Orange – Vilken passar minst in? Motivera!

Efter Lisas föreläsning gick vi sedan in i Cirkus Cirkörs- Folkoperans, Philip Glass opera, Satyagraha, Mahatma Gandhis värld. Några av de texter, citat som projiceras på väggen under föreställningen hittar du längst ned i blogginlägget.

gungbräda

När jag steg ut i höstmörkret igen efter föreställningen var jag uppfylld av musik, visdomsord, balansakter på brinnande linor och jättegarnnystan. Jag hade fått förnyad energi. Jag kände glädje. Och jag kunde svara på frågan. ”Varför gör jag det här?”

Hur skulle du som lärare vilja använda operan Satyagraha i din undervisning?

Berätta för oss i Kulan. Vi och dina lärarkollegor vill veta.  Gör din röst hörd! Med eller utan magstöd men fredligt. Tack.

På Folkoperan har ungdom till och med 26 år  50 % rabatt på föreställningar. Bokar du i sista minuten betalar du 50 kr på utvalda platser i salongen.

För Kulan /Monica Eriksson

Citat och text i Satyagraha

Akt 1

Scen 1 Kuru Field

s 1 – 16

Jag ser dem samlade här
inför striden.
Sålunda talar Arjuna till Krishna
som placerar sin vagn mellan arméerna.
Arjuna sade:
Hela mitt vara är besegrat
av försvagande medlidande
Vilket är det rätta,
undrar jag förvirrad.

s 23

Krishna sade:
Se till att likställa
njutning och plåga,
vinst och förlust,
seger och nederlag.

Scen 2 Tolstoy Farm

s 42

Vis är den som har uteslutit
begär och syfte från sina handlingar,
och som har låtit sitt arbete
uppgå i kunskapens eld.

s 46 – 53

Teori och praktik
är två skilda ting
säger de enfaldiga.
Men utför det ena
och skörda samtidigt frukten
av det andra.
Gör ditt arbete
ty handling är bättre än icke-handling,

Scen 3 The Vow

s 74 – 79

Den som avstår från en handling
för att den är svår
eller medför fysisk smärta,
avstår av egennytta och
skördar aldrig någon frukt
genom detta offer.
Men om en handling görs
för att den måste göras,
och överger all tanke på frukterna,
skall detta ses som gott och sant.

 

s 84 – 87

Liv av föda, föda av regn,
regn av offer, offer av handling.
Den som på jorden
inte håller hjulet i rörelse
lever för njutningar, meningslöst.

Akt 2

Scen 1 Confrontation

s 128 – 148

”Uppfyll mitt begär!”
”Döda fienden!”
”Ge mig makt!”
”Gör mig lycklig!”

s 149 – 153

Så tänker de,
dessa förlorade själar
Besatta av ouppnåeliga begär,
fyllda av hyckleri, arrogans och stolthet
får de världen att gå under.

Scen 2 Indian Opinion 

s 174

De mindre kloka handlar
med en bindning till handlingen,
medan de kloka handlar
utan bindningar
och gör de handlingar som måste göras.
Så uppnår människan det högsta.

s 208

Om jag inte utförde mina handlingar
kommer dessa världar att gå under.

Scen 3 Protest

 s 216 – 217 

Krishna sade:
Människan skall inte hata någon,
vara fri från tankar om ”jag” och ”mitt”,
oberörd av njutning eller plåga.
Lyckliga de som kämpar
och befinner sig i en sådan strid.

Akt 3

 Newcastle March

s 267 – 268
Den vise som nöjer sig
med kunskap och insikt,
som står stadig och behärskad,
för vilken lera, sten och guld
är ett och samma
skall kallas upplyst och närvarande.

 

s 277

Eld, ljus, dag, månen blir allt större,
Jag har många födslar bakom mig,
Jag är ofödd och mitt jag
är oföränderligt,
men trots att jag är herre över allt levande
styr jag min egen natur
och skapar mig själv.

s 315

Närhelst orättvisan reser sig,
då framträder jag.
För att skydda det goda,
för att lägga grunden för rättvisa,
uppstår jag i varje tid.

Scener

Akt I Tolstoj 

Kuru – Rättvisans fält
Ett stort slag förestår. Guden Krishna samtalar med prins Arunja (eller är det Gandhi).

 

Tolstoj-farmen – Sydafrika (1910)
Gandhi organiserar motståndet mot Sydafrikas rasistiska förtryck av de indiska immigranterna.En kooperativ arbetsgemenskap upprättas.

Svärandet av eden (1906)

Samtliga indier i Sydafrika ska registrera sig, alltid medföra uppehållstillstånd och lämna fingeravtryck. Det beslutas att göra motstånd mot lagförslaget – intill döden.

 

Akt II Tagore

Konfrontation och räddning (1896)

Gandhi har utomlands rapporterat om de indiska immigranternas situation i Sydafrika. När han återvänder förföljs han av en uppretad folkmassa. Polischefens hustru ingriper och sluter upp vid hans sida.

Indian Opinion (1906)

Proteströrelsens egen tidning Indian Opinion blir ett viktigt internationellt vapen i kampen för rättvisa och spridandet av Satyagraha – Fasthållandet-vid-sanningen.

Protest (1908)

Gandhis anhängare provocerar fram arresteringar och fyller fängelserna. Om inte regeringen drar tillbaka lagen, kommer de att samla in alla indiska pass och bränna dem. Regeringen vägrar. Gandhi håller ett bönemöte innan samtliga pass läggs på bålet.

 

Akt III – King

 Newcastle-marschen (1913)

Gandhi samlar femtusen arbetare vid gruvorna i Newcastle. De ska marschera de fyra milen till Transvaals gräns. Antingen kommer de att arresteras vid passkontrollen, och skapa ett administrativt kaos. Eller så tillåts de fortsätta till Tolstoj-farmen och kan där utöka strejken. I bägge fallen kommer regeringen att pressas att dra tillbaka de rasistiska lagarna – allt enligt de regler som föreskrivs av Satyagraha.

Kulturombud, dansa på borden!

kia4 Clarisa och Kia från Cirkulationsbiblioteket

Ställ dig på bordet och sjung”,  Var inte blyg, ”fake it til you make it”. Citatet gäller skolbibliotekarien men stämmer i hög grad också in på kulturombud. Vilka kanaler har du för att nå ut och få in synpunkter från kollegor och elever?  Citatet är från en föreläsning med Edward Jensinger, rektor och områdeschef i Malmö. Som kulturombud förväntas du vara insatt i Stockholms kulturutbud och ge tips, både för kulturupplevelser och för större ämnesövergripande projekt med kreativa inslag. I det här blogginlägget berättar jag om stöd för ditt uppdrag. Hör gärna av dig och berätta om hur du arbetar med ditt uppdrag.

Stöd i ditt uppdrag som kulturombud

Nationella styrdokument

Kultur har fått mer tyngd i våra kurs- och ämnesplaner. Ulla Wiklund har gjort en sammanställning av vad som står om estetiskt lärande under respektive ämne. Lisa Eklöv har också skrivit flera inlägg för Kulan  exempelvis inlägget Utveckla variationerna av undervisningsformer ”i  läroplanen för gymnasieskolan uttrycks följande: det är skolans ansvar att varje elev … kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje; kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden”.

Stadens styrdokument för kultur

I Stockholm är Kultur i ögonhöjd det barn- och ungdomskulturprogram som kommunfullmäktige beslutat om. Alla barn och unga som växer upp i Stockholm skall ha god och likvärdig tillgång till professionell kultur och till eget skapande. Styrdokumentet finns att ladda ned för förskola, grundskola och gymnasium. Handboken är varvad med styrdokument och konkreta tips. I häftet får du information om Skapande skola, lyckade kulturmöten, kulturprojekt, litteraturtips, bedömning och ”läsameratips”. Omslag huvudfolderOmslag Grundskolan Omslag Gymnasiet Omslag förskolanFörskola Grundskola Gymnasium Kulturombudsuppdraget Det finns inget krav på att varje skola skall skriva en kulturplan men det är ett sätt att synliggöra uppdraget som kulturombud. Det ger också överblick så att skolan snabbt kan kontrollera att alla klasser fått sina två obligatoriska kulturupplevelser per läsår. I Stockholm har alla skolor ansökt om Skapande skola bidrag och i verksamhetsplanen för att få bidraget finns redan ett embryo till kulturplan. Så här arbetar några av våra kulturombud med sitt uppdrag. Lars Håkan Larsson, på Höglandsskolan har i flera blogginlägg för Kulan berättat om hur han för och efterarbetar kulturprojekt. I filmen från Mötesplats Kultur Skola berättar Lisa Eklöv berättar om sitt kulturuppdrag under ett läsår  

Estetik, kultur och skapande i undervisningen

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande handlar både om att se till att alla elever får kännedom om samhällets kulturutbud och om att använda estetiska uttryckssätt och skapande arbetssätt som en del av undervisningen. Satsningen Skapande skola ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i grundskolan, med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan” Skolverket Som stöd i vårt arbete med  har Skolverket tagit fram häften, fritt nedladdningsbara: webb_skapandeskola_del2-6 skapandeskola3-1webb_skapandeskola_del1-6 Med fokus på språk, lärande och identitet

Med fokus på digitala verktyg, lärande och kommunikation

Med fokus på upplevelser, känslor och stämningar

Med fokus på demokrati, normer och värden. 

Pengar till kultur

Skapandeskola medel är ett komplement till skolans kulturverksamhet för att skolan ska kunna göra extra kultursatsningar. Det utgör inte skolans enda ”kulturpeng”. I skolpengen som baseras på antalet elever som skolan har ingår pengar för kultur. Men pengarna är inte öronmärkta och vad som avsätts för kultur varierar mellan skolor. I ett tidigare blogginlägg på Kulan berättar jag om kulturpeng och skolpeng. Varför vi skall använda pengar från ämnet till kultur skriver Lisa Ekdahl från Kärrtorps gymnasium om i en blogg på Kulan. För att ge kultursatsningar extra tyngd kan det vara bra att bygga vidare på redan existerande  projekt som exempel subventionerade författarbesök i klassummet genom  Läsning pågår och Skapande skola. Då blir ett + ett mer än två .

Boka föreställningar på Kulan

Som kulturombud behöver du inte vara ansvarig för att boka föreställningar Alla som vill och  har skaffat en bokningskod hos KulturDirekt support@kulturdirekt.se kan boka föreställningar. För att få Kulanpremien som är 50 kronor i rabatt per föreställning och elev är det viktigt att du bokar  via Kulanpremien på Kulanwebben.

Omvärldsbevakning

Genom Kulans kulturkort har du i hos de flesta kulturaktörer möjlighet att besöka utställningar, föreställningar utan att betala om syftet är att undersöka om aktiviteten passar din skola. Men ring gärna innan så de vet att du kommer. Det är kulturaktören själv som bestämmer vad som ingår i kortet. Ta hjälp av Kulans kulturrådgivare som har överblick och är väl förtrogna med aktuella uppsättningar. Vi har dans-, cirkus och filmkonsulenter. Dessutom finns Teatercentrum, Författarcentrum, Centrum för dramatik, Länsmusiken, Konstnärscentrum Öst. Kulans veckobrev , Kulan på facebook  och Kulans  blogg. Lärarkvällar, nästan alla kulturaktörer anordnar egna lärarkvällar, vi skriver om dem i Kulans veckobrev men utbudet är gigantiskt. Vill du inte missa din favorit är det säkrast att gilla deras facebooksida. Utöver detta så går många aktörer samman och ordnar lärarkvällar. Vi har skola+ Museum=Sant som alternerar på olika museer och ligger i januari. Närmare 50 av Stockholms museer och kulturinstitutioner samlas och lärare kan träffa utställare, mingla och  lyssna till föredrag . Stjärnkalaset, chans att ära känna teatrarna, vilka scener de spelar på och vilken omfattande verksamhet de genomför samt som en liten ”belöning” också bli bjudna på hela föreställningar. Allt detta under en och samma eftermiddag och kväll. Skolbiodagen, oftast heldagsseminarium som avlutas med visning av hel film på kvällen.  På  Mediotekets SLI sida  finns omvärldsbevakning in om filmområdet. Likaså på Filmdagar FilmcentrumDansmässa som anordnas av DIS , Dans i Stockholms län och stad.

Nätverka med andra kulturombud

Varje termin anordnar vi kulturombudsträffar och Mötesplats Kultur skola där du också träffar kulturaktörer En film från kulturombudsträffen på Zebradans med målgrupp F-3 och danstema.  När det är möjligt filmar vi träffarna för att underlätta för kulturombudet att sprida inspirationen vidare till skolan.   En film från Danscentrum med Cirkustema Film från Mötesplats på Kulturfyren Film från Mötesplats med tema Skapande skola . Hoppas att du tycker att du har skolans bästa uppdrag som kulturombud !

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Här finns pengarna till skolans kulturuppdrag

Alla elever i stadens förskolor och skolor ska få minst två professionella kulturupplevelse per läsår. Kultur och eget skapande är en integrerad del i lärandet. Citat från Kultur i ögonhöjd för grundskola och gymnasium. Antalet kulturupplevelser bestämdes i utbildningsnämnden.

1418359_orig

Kulturpeng och skolpeng

Det råder viss förvirring om kulturpengen. Tidigare var den öronmärkt i skolornas budget, men sedan länge ingår den i Stockholms skolors skolpeng. Hur mycket kultur det blir per elev bestäms av rektor och är en prioriteringsfråga som varierar från skola till skola. Men det har skett en tydlig förändring i synen på kultur. De flesta av stadens skolor har en medveten satsning för att integrera kultur i skolans alla ämnen och sätter in kulturupplevelsen i ett lärandekontext. Elevernas kulturupplevelser och skapande finns också med i skolornas verksamhetsplan.

I läroplanen framgår tydligt att besök på museer och kulturupplevelser ingår i skolans uppdrag, finns att läsa i  Övergripande mål och riktlinjer. Skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. kapitel 2.6 i Skolan och omvärlden. Skolan ska även ansvara att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. Det återkommer även i vissa kursplaner, exempelvis historia där hemortens historia finns med i det centrala innehållet. Ulla Wiklund har gjort en sammanställning av estetiska perspektiv i Lgr 11 .

Varför ska vi använda ämnesbudget till kultur

I min yrkesroll som pedagog är den ett instrument – ett medel för att förverkliga läroplan och kursmål. Allt vi gör i skolan sker med ”nyttans” förtecken och kultur är ofta ett effektivt sätt att öka meningen och angelägenheten i lärandet. Vi kallar det dock sällan nytta utan givande, lärorikt, utvecklande, danande, stärkande. Citat från Lisa Eklöv rektor på Skarpnäcks fria skola.

Rabatt på stadens scener

På Kulan har vi en mängd utvalda kvalitetssäkrade  föreställningar inom teater, dans, musik, cirkus och berättande som ger  50 kronor i rabatt per elev och föreställning, Kulanpremie. Kulanpremien kan utnyttjas hur många gånger som helst per elev. För att få Kulanpremien måste ni boka kulturaktiviteter på webbplatsen Kulan, gå till Kulans sök och bokasida och klicka på Kulanpremie i högerspalten.

562806_10151126539816826_1237805332_n

På Kulan hittar du även Kulturhuset Stadsteatern Stockholm, Skärholmen och Vällingby, Dramaten, Kungliga operan. Aktörer som inte har Kulanpremie eftersom de redan är subventionerade av stat och stad. På Dramaten kostar ingen biljett över 100 kronor om du är under 26 år (vissa undantag kan förekomma).  En timme före föreställning rabatterar Dramaten  kvarvarande biljetter med halva priset. På Stadsteaterns scener för barn och unga kostar biljetter sällan mer än 50 kronor per elev, samma pris gäller för Unga Dramaten. På Folkoperan har ungdom till och med 26 år  50 % rabatt på föreställningar. Bokar du i sista minuten betalar du 50 kr på utvalda platser i salongen.

Subventionerade författarbesök

Staden erbjuder stadens skolor subventionerade författarbesök i årskurserna 5, 8 och gymnasiet genom Läsning pågår.

khemiri 2

Ett klassrumsbesök som kostar över 3000 kronor kostar 950 kr när det går via Läsning pågår. På Författarcentrum Öst kan du läsa mer om projektet och deltagande författare. Kommunala grundskolor och gymnasieskolor som har avtal med Cirkulationsbiblioteket får dessutom låna böcker i gruppuppsättning av författaren inför besöket.

Skolbio och film på nätet

Från och med vårterminen 2018 kostar ett skolbiobesök 25 kronor per plats tack vara den nya Skolbiopremien. Filmerna ”Amatörer”, ”Jimmie”, ”Just Charlie” och ”Lady Bird” ingår i en kampanj för högstadiet, gymnasiet samt fritids- och ungdomsgårdar. De är kostnadsfria under hösten!

Medioteket arrangerar skolbio för skolklasser på biografer runtom i Stockholm och visar aktuella och angelägna filmer handplockade för elever i olika åldrar, subventionerade föreställningar till kraftigt reducerade priser. Läs mer om skolbio på Medioteket skolbiosida

publik a

De flesta skolor i Stockholm har avtal med Medioteket vilket innebär att du kan visa hur mycket film som helst utan att det kostar extra. Strömmande film innebär också att elever och pedagoger kan se utanför skolnätet. Medioteket arrangerar skolbio för skolklasser på biografer runtom i Stockholm och visar aktuella och angelägna filmer handplockade för elever i olika åldrar, subventionerade föreställningar till kraftigt reducerade priser.

Tillfälliga erbjudanden från stadens scener

Ibland har Kulan möjlighet att via facebook erbjuda extra rabatterade föreställningar inför genrep, när teatern behöver provpublik eller i riktade kampanjer. Det  innebär att du får pengar över för att ta del av fler föreställningar med eleverna.

header h

De gånger jag tagit med mina elever på öppna repetitioner eller när de fått vara provpublik har oftast blivit enormt uppskattat av eleverna. Det är spännande att få vara med och ibland även delaktiga i processen bakom en föreställning. Det är också det säkraste sättet att få elever att vilja följa med på en kulturupplevelse. Har de fått vara med i början av en repetitionsperiod och se en scens tillblivelse väcker det nyfikenhet av att se hur det färdiga resultatet blir. Allra bäst har det varit när mina elever också fått tycka till och regissör och skådespelare spelat efter elevernas anvisningar. Så intressant att se vilken betydelse små förändringar i tonläge, plats på scenen etc. kan ha.

Skapande skola

Inför läsåret 2018-19 har nästan alla kommunala grundskolor i Stockholm ansökt om bidrag från Skapande skola

P1020207 (1024x683)

Syftet med statsbidraget är att långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolan, med utgångspunkt i skolans läroplan. Bidraget till Skapande skola är ett komplement till bidragsmottagarens befintliga kulturverksamhet. Målen för Skapande skola för Stockholm stads kommunala skolor är:

  • Alla elever ska få del av insatser som har till syfte att främja utvecklingen av estetiska lärprocesser.
  • Kultur och estetik ska vara en integrerad del i lärandet.
  • Alla elever ska få professionella konst- och kulturupplevelser.
  • Alla elever får möjligheter till eget kreativt skapande inom så många uttrycksformer som möjligt.

Eftersom många kommunala skolor i Stockholm har ansökt om bidrag blir det inte så mycket per elev. Kulturrådet rekommenderar varmt att skolan ska se till  helheten under året. Även om skolan ansökt om bidrag för alla skolans elever behöver inte alla årskurser få lika mycket. Hellre att skolan bestämmer sig för att satsa på några rejäla kulturprojekt , exempelvis i årskurs 5 och 8. Ett projekt som sätter avtryck både i klassen och i skolan. Övriga årskurser kan få del av bidraget genom en kulturaktivitet som inbegriper alla, exempelvis en scenkonsthappening på skolgården.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se