Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
magnus Ljunggren

Författarskola med Magnus Ljunggren, del 2

magnus 6

Hur får vi vi en flyt i berättelsen?

Vilken turordningen av händelserna skall det vara i  beskrivningen? Viktigt och oviktigt?  Vad kommer först och sist?  Magnus slår ett slag för linbandemodellen , berättaren sitter i en korg i linbanan. Ibland  är berättaren i slutet av resan och vet allt och i bland i början.

Få igång flödet utan att fastna i felen, I en intervju för Skolverket berättar Magnus att ”när han besöker skolor som anordnar författarbesök vill han främst förmedla hur kul och inspirerande det kan vara att skriva. Men många elever som han möter ute på skolorna tycker att det är trist att skriva. Som dyslektiker vet han själv hur mödosamt det kunde vara att komma igång med skrivuppgifter och att slutföra berättelser. Han känner igen många med liknande problem ute på skolorna.

– Om en elev har skrivit något som hon är nöjd med, då känns det drygt att behöva skriva om, förbättra och utveckla. Jag vet, för jag får själv skriva om manus ibland upp till 50 gånger. Jag tror att det är viktigare att man får igång flödet och fantasin innan man påpekar fel och fastnar i detaljer. Skolan har nog tyvärr tappat en del skrivartalanger på det sättet. Ofta tittar man på korrekthet och utgår ifrån de uppsatta kunskapskraven, när man skulle vinna mer på att uppmuntra roliga, kreativa och okonventionella uppslag som främjar skrivandet i stort.”

Magnus besöker gärna skolor och pratar både om läsning och håller skrivarworskhops. Under flera år har Magnus deltagit i läsprojektet Läsning pågår, Stockholms stad erbjuder subventionerade författarbesök.

Berättelsens struktur

Skall författaren bestämma slutet först? För många elever kan det vara ett sätt att inte tappa den röda tråden. För att behålla läsaren, se till att det finns hinder på vägen. Veronica Grönte visar en  modell för detta på sidan Makete.  Veronica har också en sida där hon berättar om ett klassiskt dramaturgiskt upplägg, ta del av en föreläsning om dramaturgi på Multimediabyrån och underbart roliga filmer på You Tube som alla följer det klassiska upplägget, se ec. LottoÅke ( reklamfilm av Troell) eller en skräckfilm på några minuter; The black hole , tydligt uppbyggd efter dramaturgin. Denna film är en tragedi. Mittpunkten – HK är lyckligt ovetande om det tragiska slutet. Lifted Pixar , om en liten grön varelse som håller på att köra upp. Ska ta körkort på rymdskepp Jättefin. Här kan också vändpunkterna tydligt ses. Veronika delar frikostigt med sig av konkreta uppgifter för små och stora skrivuppgifter på Maketesidan

 

Berättarövningar för att komma igång

Övning 1, Helklass/ grupp En-ordsberättelse , skicka runt flera varv. Sedan fullfölja berättelsen. Berättelser som finns i rummet. Samma upplägg kan vi använda för att skriva sagor, skriva brev. Övningen hjälper till att ger riktning.

Övning 2, Först sitta var och en, därefter två och två för att avslutas i helklass. Vi fick tidningar och en sax var och en. Uppgiften var att klippa ut en okänd person i tidningen och fylla i: namn, ålder, familj, intressen, tycker illa om, tycker om, längtar efter, orolig för, pinsamt minne, den lyckligaste stunden i livet, hemlighet. Därefter sitta två och två och besvara frågorna: Nu är det ett möte, var någonstans är det möjligt att de träffats? När var och hur? Varför blir de osams?

Övning 3, Först sitta var och en, därefter två och två för att avslutas i helklass . Dagboksanteckning från mötet, hur skriver den här personen dagbok?

Övning 4,  Sexordsberättelse, Ernest Hemingway skrev en gång en berättelse som han tyckte var det bästa han någonsin åstadkom. ”For sale: baby shoes, never worn.”

Övning 5, Berättelsemaskin, görs i helklass på whiteboard eller liknande. Alla i klassen ger förslag på varför, händelse, sen, verkan. 10 gånger 5 spalter blir 500 berättelser. Bestämmer man att det skall vara en kyss så kan man hitta på 10 olika orsaker och 10 effekter. 10 saker man är irriterad på. Samma upplägg. Mycket går att göra en berättelse 

varför händelse händer   sen effekt/verkan
kär kyss örfil emigrerar
spelar   fotboll krossar   fot böter pank
hoppa fallskärm bryter   benet förlorar   jobbet måste   flytta
Och   så vidare      
       

 

Karaktärer i berättelsen

Skall man bestämma sig för berättelsens karaktärer är det många frågor att besvara innan man sätter igång. Yrken, familj, intressen spinner ihop personen. Principen är att man skall ta små steg. Sedan ordna ett möte. Var kan de ha träffats?  Var är det här? Hur har det gått till , det måste hända något.

Magnus menar att Jag är det viktigaste instrumentet för en författare. Låt eleverna fundera över vilka böcker de gillar? Inspirera dem att läsa om och om. Knycka och göra det de gillar i andras texter till sitt eget.

 

 Hur skriva repliker?

  • Låt personerna prata på, redigera sen.
  • Använd sa och frågade vid anföringdvs  Undvik att skriva sa hon med eftertryck, eller argt eller sarkastiskt. Texten ska i sig uttrycka det här. Gestalta det. Inte heller skrek hon, väste hon, deklamerade hon…
    — Jag hatar dig, sa hon.
    — Jag hatar dig jag med, svarade han.
    — Vet ni vem som hatar mig? frågade lillbrorsan.
  • Undvik utropstecken – det ska bara vara där när det är nödvändigt.
  • Aldrig fråga svar:
    — Vem är du?
    — Bosse.
    — Vad gör du här.
    — Spelar bowling
    — Får du vara ute så här sent?
    — Ja.
    — Var är din pappa då?
    — Hemma…

Utan:
— Du får inte vara här så här sent

— Jag är bättre än dig i alla fall.

— Din pappa borde hålla ordning på dig.

— Du ska inte bry dig om min pappa.

— Vad heter du?

— Jag har gjort trehundra poäng en gång, det har inte du.

— Du svarar inte på min fråga.

— Inte du heller.

 

  • Undvik På tal om det-vändningar.

— Jag har världens största samling av modellbussar, sa hon.

— Ja, apropå bussar ja, sa han. Vet du att jag ska resa hem till mamma i helgen?

 

  • Undvik små ord, och hälsningsfraser.

— Hej det är jag. Hur mår du

— Jag mår bra… och du då?

 

  • Utveckling – inte omtagningar:

Har de som pratar nått klimax så ska man inte börja om igen.

— Vill du vara snäll och flytta på dig. Jag ser inte.

— Nej.

— Varför inte då.

— Jag har betalat dyrt för den här biljetten

— Du är väldigt självisk. Jag har betalat lika mycket, och ser inget för din hatt.

— Tror du jag bryr mig?

— Ska vi gå ut och göra upp om det?

— Gärna, om du törs.

— Jag kan slåss här inne om du vill?

— Nu?

— Självklart. Du får slå först…

 

  • Påstå istället för att fråga.

— Det här är visst vägen till Paris.

— De säger det.

— Då är det lämpligt att fortsätta på den då.

— Om det är dit du vill.

 

  • Vad vet de som pratar med varandra om?

´Äkta makar behöver inte tala om för varandra var deras dotter går i skolan

Två poliser behöver inte förklara för varandra vad fängelse är.

Bosse Parnevik berättar inte för Larry Normans fru att det är Larry Norman som ringer

 

  • Ett gräls struktur:

Generellt till personligt
Om saker, sedan handlingar och sist om egenskaper.

— Den här strumpan ligger alltid här.

— Släng den i smutsen då.

— Du är så lat.

— Du är latare

— Du är precis som din mamma

— Du är en egoist som inte tänker på andra.

 

Första delen i Magnus författarskolan handlade om:

En checklista för redigering, hur vi arbetar med det enklaste, textens yta. Här finns författarskola 1
Magnus Ljunggmarks webbplats
De workshop som Magnus hållit i att skriva för lärare har skett inom ramen för  KUL1415

de2c279bf3eb244c206bd78d24cca6e6

 

 

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.

KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

 

Författarskola med Magnus Ljunggren. DEL 1 av 2

  • magnus 5

Vi lärare läser och skriver tillsammans med våra elever varje dag. Vad har vi att lära av en annan profession som också arbetar med språket? Vi bad författaren Magnus Ljunggren ge en workshop för att ge oss  tips och erfarenheter att ta med till klassrummet inför bok-webb- och scenerbjudandet från KUL1415.

Använd IT för att arbeta med textens yta

Magnus började att prata om textens yta,  stavning, grammatik med mera. Det som för en generation tillbaka var det svåraste, framförallt för personer med läs- och skrivsvårigheter är numera  inte ett lika stort problem. Många av dessa hinder är undanröjda för våra elever tack vara digital teknik.  Det är lättare att få överblick, se över disposition och grammatik. Texten blir läsvänlig när vi väljer teckenformat,  layout, använder rättstavningsprogram, väljer radavstånd och teckenstorlek. Vi kan undvika upprepningar genom att söka efter synonymer.

Magnus redigeringschecklista

  • Se över tecken i texten, Magnus rekommenderar att vi skall ta bort alla utropstecken när vi skrivit klart. För mycket tecken i en text påverkar läsbarheten. Använd ” serch” och ersätt de flesta frågetecken med punkt. Fundera på vilka meningar som verkligen behöver utropstecken.
  • Småord, skriv-tics, Se över om ju, nu etc. behövs de?
  • Försvagningar, Leta rätt på förminskningar i texten och gör den precisa. Skriv inte ”nästan arg”, ”lite hungrig” . Håll uppsikt över ”liksom, ungefär, nästan, känns som att”.
  • Dubbla superlativ. När behövs dessa förstärkningar? Fantastiskt bra, oerhört bra.
  • Dubbel information, Svarar i telefonen, kollar ett TV-program i TV:n. Behöver allt berättas? talar i telefonen” till exempel. Får läsaren reda på samma sak flera gånger?

Fem enkla, tre lite krångligare och några avancerade  tips som är bra att ge till eleverna när de är klara med sin text, Checklista-redigera  ( format, utropstecken, upprepning, dubbla superlativ …). Finns mer tid är det stimulerande för eleven att fundera över sig själv som skribent. Vad gillar jag för böcker? Hur tycker jag att en bra text skall se ut med det innehåll jag  förmedlar?  Långa meningar eller korta? Enkelt eller avancerat språk? Skiljer jag löptext från dikt? Hitta en medvetenhet i texten.

Är berättelsen förståelig?

  • Håller karaktärena ihop? Är de motsägelsefulla bortom det godkända? Var är de, vem pratar? Saknas några karaktärer? Finns det för många karaktärer?
  • Vad saknas för att man skall kunna förstå, tema , premisser?
  • Hitta tomheten och fyll den. Ofta i repliker och möten. -Hej hej, det okey, och hur mår din fru då… då ses vi nästa vecka och så vidare .
  • Smiter jag någonstans? Låter jag bli att förklara vad som sker i ett visst läge för att jag inte vet eller av någon annan anledning?
  • Bryggor, sånt som saknas för att knyta ihop texten med nästa del, en brygga från ett skeende till nästa.
  • Överflöd, information som inte behövs, det räcker som det är.
  • Texten undertext – övertydlighet, skall detta uttalas eller egentligen förstås ändå?
  • Gestalta, visa, berätta inte. Tänk teater eller film. Ingen ska behöva säga vad de tycker genom författaren. Läsaren skall kunna se det genom det som görs. Han var arg. ”Utan att säga något knycklade han ihop brevet och stoppade det i byxfickan. Sedan log han emot mig.”   En författare som är mästerlig på att gestalta text är Marguerite Duras. Ett citat från Åsa Lundholms lärarguide till Halv elva en sommarkväll Alla tiders klassiker wikin.  ” Duras lägger inte mycket krut på handling och dialog, men desto mer på att gestalta karaktärernas inre drama med hjälp av ett vidunderligt vackert språk.”
  • Tänk på koreografin, hur rör personerna sig i rummet? Är det möjligt att göra som personerna gör/går? Om de står för stilla, ge dem rörelse  eller sysselsättning.
    Här kan ni göra de övningar vi skrev om i blogginlägget,  Bild som ett redskap i skrivande och berättande och rita tidslinje och kartor.

berättande 63

  • Avsluta berättelsen med det viktiga, inte det ovidkommande-
  • Läs texten högt för dig själv och andra , som avslutning innan texten lämnas vidare. Då hör du om du har rytm och flyt i språket. Har du tillgång till talsyntes? Markera texten och lyssna på den. I Stockholm har alla kommunala skolor tillgång till talsyntes, på gymnasiet finns den i Claro Read och för grundskolan finns den i CD-ORD.

 

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.

KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

 

Elisabeth Söder