Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Makete

Dramaturgi del 2, den dramaturgiska modellen

hinderbana

Den dramatiska modellen

I det förra inlägget Dramaturgi med hjälp av Hans och Greta skrev jag om pjäsens aktindelning, början, mitt, slut och vändpunkter som för berättelsen framåt.  Våra elever är väl bekanta med filmers och seriers dramaturgi. Men innan eleverna börjar skriva är det bra att sätta ord på verktygen som de är så väl bekanta med.  Den dramaturgiska modellen på bilden kommer från Veronica Gröntes sida  Makete, en sida som jag rekommender varmt. Där finns bland mycket annat en länksamling för manuskrivande. På YouTube hittade jag också den dramatiska modellen som film/Flipped classroom. Läraren lyfter bland annat fram ett internationellt perspektiv på dramaturgi och talar om ett vidgat textbegrepp. En bra introduktion. Läraren är tyvärr inte namngiven på You Tube och missar mitt beröm. Centrum för dramatik har  manushandbok på sin sida för elever  som inte är bekanta med ”point of no return” synopsis, sorti …..

Tips på kortfilmer som följer den dramaturgiska modellen

I facebookgruppen Svenska i åk 6-9 hittade jag flera tips på bra och tydliga filmer som följer den dramaturgiska kurvan:

CGI Animated Shorts : ”Francis” – Directed by Richard Hickey

Lottoreklam, Snälla Åke

Birds on Wire – For the birds, Pixar

Så här fungerar dramatik

Mats Wahl  skriver  ”Så här fungerar dramatik ” på sin webbsida Storyland  ”Ur dramatikerns perspektiv handlar arbetet om att tillhandahålla det redskap med vilket teatern kan * skapa, * upprätthålla, * utveckla, * avsluta en relation mellan scen och salong. Relationen kännetecknas av ömsesidighet. Om skådespelarna inte har publikkontakt försvinner delar av skådespelarens förmåga att söka, finna och levandegöra rollen. På samma sätt som publiken kan tala om ” en bra pjäs” eller en ” bra föreställning ” talar skådespelare om en ” bra publik.” Relationen mellan scen och salong skapas utifrån den av dramatikern skrivna pjäsen. Det i all berättarkonst klassiska tricket är att i lyssnaren / åskådaren väcka frågan ” Hur ska det gå?” Den dramatiker som avstår från att väcka den frågan har gjort det svårt för sig eftersom publiken kommer till teatern med förväntningar. En del av förväntningarna innehåller – ofta, men inte alltid – önskningar om att få bli fångad av frågan ” Hur ska det gå?” Gå in  snurra runt i Storyland, Mats Wahl delar frikostigt med sig av tips inför manusskrivande och mycket annat.

Den dramaturgiska modellen berättad av dramatikern Elisabeth Croneborg

Några råd av dramatikern Elisabeth Croneborg i samband med en workshop KUL1415 anordnade:
Elisabeth betonade att dramaturgi är verktyget, ”huret” och den är viktig för att föra berättelsen framåt.  Innehållet, det du berättar- handlingem är ”vadet”. Vad är alltid viktigare än hur. Dramaturgi är till för att förmedla det du vill berätta på bästa sätt. Aldrig ett självändamål. Men om dramaturgin är ogenomtänkt  kan åskådarna tappa intresset för karaktärerna och handlingen trots att berättelsen i sig är fängslande.

Akt ett
I akt ett presenterar du huvudpersonens karaktär och problem. Huvudpersonen stöter hela tiden på hinder som skapar konflikt. Karaktären gestaltas genom det sätt som problemen löses på. Vilka hinder skall huvudpersonen utsättas för? Beskriv platsen och tiden och hur huvudpersonen lever här och nu. Sammanfattas i PPP – person , plats problem.

Fundera på tidslinjen. I slutet av akt ett tar berättelsen en ny oväntad riktning, det är här då mannen år ett oväntat brev, flickan möter pojken ……..Vändpunkt 1
Här väcks frågan, hur skall det gå? Utan karaktärer och konflikter ingen berättelse.

3715702561_e0a99802b5_b

Akt två
Vändpunkt 2 avslutar akt två och kallas den punkt då din huvudperson är närmast döden. Det är då det ser mörkast ut, som om allt kommer att gå åt pepparen.
Något triggar dock din huvudperson att agera, eller inte, och då når hen strax efter vändpunkt 2 den vändpunkt som kallas klimax, ungefär i akt tre.  Det är här som Göran slår ihjäl draken. Med klimaxet så får vi svar på frågan från akt ett.
Akt två fördjupar och utvecklar berättelsen. Berättandet växlar mellan plus och minus, nya karaktärer gör entré, bikaraktärerna fördjupas, överaskningar kommer etc.
Här kan vi föra in:  hjälpare/confidant ( bäste vännen, den man anförtror sig till) och  huvudfiende/antagonist.

Akt tre
Slutet av akt tre handlar om hur livet och platsen nu ser ut. Hur den nya balansen ser ut. Huvudpersonen har kanske gått från ett tillstånd till ett annat. En en inre och och yttre resa
som man sällan kan göra utan att gå igenom jobbiga händelser.

Vill jag bygga ut historien? Skriva på flera olika nivåer, ett privat, socialt och nationellt perspektiv. Akt ett och tre är ofta korta och akt två längre.

 Introducera den dramaturgiska modellen i klassrummet

Folksagor är bra som underlag för att använda den dramaturgiska modellen.  Eleverna kan börja med att bestämma vad som är:  anslag, presentation, vändpunkt, fördjupning, upptrappning, konfliktlösning och avtoning på Hans och Greta . Ännu lättare är kanske  att visa reklamfilmen Lotto-Åke  . Eller en skräckfilm på några minuter; The black hole , tydligt uppbyggd efter dramaturgin. Denna film är en tragedi. Mittpunkten – HK är lyckligt ovetande om det tragiska slutet. Lifted Pixar om en liten grön varelse som håller på att köra upp. Ska ta körkort på rymdskepp Jättefin. Här kan också vändpunkterna tydligt ses.

Dramatiker kommer gärna till skolan

Kulan hittar du dramatiker som gärna kommer ut till skolan. De kan bland annat prata om: Hur förändras en händelse ur olika perspektiv,  den aristoteliska berättarkurvan, eller dispositionskurvan, orkestrering, dialogskrivande, övningar, ”Filmmanuskript, förlitar sig i hög grad på det visuella skeendet – den ordlösa handlingen”.

Läsa manus inför teaterbesöket

Det brukar gå bra att inför teaterbesök kontakta teatern och få ta del av föreställningens manus. Det räcker med några sidor. En intressant uppgift för elever att fundera på är hur de skulle iscensätta manus. Det gör även teaterbesöket mer givande. Passa också på att vara referenspublik när tillfälle gives, eleverna brukar vara enormt sugna på att få se den färdiga föreställningen om de blivit delaktiga i skapande processen.

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Författarskola med Magnus Ljunggren, del 2

magnus 6

Hur får vi vi en flyt i berättelsen?

Vilken turordningen av händelserna skall det vara i  beskrivningen? Viktigt och oviktigt?  Vad kommer först och sist?  Magnus slår ett slag för linbandemodellen , berättaren sitter i en korg i linbanan. Ibland  är berättaren i slutet av resan och vet allt och i bland i början.

Få igång flödet utan att fastna i felen, I en intervju för Skolverket berättar Magnus att ”när han besöker skolor som anordnar författarbesök vill han främst förmedla hur kul och inspirerande det kan vara att skriva. Men många elever som han möter ute på skolorna tycker att det är trist att skriva. Som dyslektiker vet han själv hur mödosamt det kunde vara att komma igång med skrivuppgifter och att slutföra berättelser. Han känner igen många med liknande problem ute på skolorna.

– Om en elev har skrivit något som hon är nöjd med, då känns det drygt att behöva skriva om, förbättra och utveckla. Jag vet, för jag får själv skriva om manus ibland upp till 50 gånger. Jag tror att det är viktigare att man får igång flödet och fantasin innan man påpekar fel och fastnar i detaljer. Skolan har nog tyvärr tappat en del skrivartalanger på det sättet. Ofta tittar man på korrekthet och utgår ifrån de uppsatta kunskapskraven, när man skulle vinna mer på att uppmuntra roliga, kreativa och okonventionella uppslag som främjar skrivandet i stort.”

Magnus besöker gärna skolor och pratar både om läsning och håller skrivarworskhops. Under flera år har Magnus deltagit i läsprojektet Läsning pågår, Stockholms stad erbjuder subventionerade författarbesök.

Berättelsens struktur

Skall författaren bestämma slutet först? För många elever kan det vara ett sätt att inte tappa den röda tråden. För att behålla läsaren, se till att det finns hinder på vägen. Veronica Grönte visar en  modell för detta på sidan Makete.  Veronica har också en sida där hon berättar om ett klassiskt dramaturgiskt upplägg, ta del av en föreläsning om dramaturgi på Multimediabyrån och underbart roliga filmer på You Tube som alla följer det klassiska upplägget, se ec. LottoÅke ( reklamfilm av Troell) eller en skräckfilm på några minuter; The black hole , tydligt uppbyggd efter dramaturgin. Denna film är en tragedi. Mittpunkten – HK är lyckligt ovetande om det tragiska slutet. Lifted Pixar , om en liten grön varelse som håller på att köra upp. Ska ta körkort på rymdskepp Jättefin. Här kan också vändpunkterna tydligt ses. Veronika delar frikostigt med sig av konkreta uppgifter för små och stora skrivuppgifter på Maketesidan

 

Berättarövningar för att komma igång

Övning 1, Helklass/ grupp En-ordsberättelse , skicka runt flera varv. Sedan fullfölja berättelsen. Berättelser som finns i rummet. Samma upplägg kan vi använda för att skriva sagor, skriva brev. Övningen hjälper till att ger riktning.

Övning 2, Först sitta var och en, därefter två och två för att avslutas i helklass. Vi fick tidningar och en sax var och en. Uppgiften var att klippa ut en okänd person i tidningen och fylla i: namn, ålder, familj, intressen, tycker illa om, tycker om, längtar efter, orolig för, pinsamt minne, den lyckligaste stunden i livet, hemlighet. Därefter sitta två och två och besvara frågorna: Nu är det ett möte, var någonstans är det möjligt att de träffats? När var och hur? Varför blir de osams?

Övning 3, Först sitta var och en, därefter två och två för att avslutas i helklass . Dagboksanteckning från mötet, hur skriver den här personen dagbok?

Övning 4,  Sexordsberättelse, Ernest Hemingway skrev en gång en berättelse som han tyckte var det bästa han någonsin åstadkom. ”For sale: baby shoes, never worn.”

Övning 5, Berättelsemaskin, görs i helklass på whiteboard eller liknande. Alla i klassen ger förslag på varför, händelse, sen, verkan. 10 gånger 5 spalter blir 500 berättelser. Bestämmer man att det skall vara en kyss så kan man hitta på 10 olika orsaker och 10 effekter. 10 saker man är irriterad på. Samma upplägg. Mycket går att göra en berättelse 

varför händelse händer   sen effekt/verkan
kär kyss örfil emigrerar
spelar   fotboll krossar   fot böter pank
hoppa fallskärm bryter   benet förlorar   jobbet måste   flytta
Och   så vidare      
       

 

Karaktärer i berättelsen

Skall man bestämma sig för berättelsens karaktärer är det många frågor att besvara innan man sätter igång. Yrken, familj, intressen spinner ihop personen. Principen är att man skall ta små steg. Sedan ordna ett möte. Var kan de ha träffats?  Var är det här? Hur har det gått till , det måste hända något.

Magnus menar att Jag är det viktigaste instrumentet för en författare. Låt eleverna fundera över vilka böcker de gillar? Inspirera dem att läsa om och om. Knycka och göra det de gillar i andras texter till sitt eget.

 

 Hur skriva repliker?

  • Låt personerna prata på, redigera sen.
  • Använd sa och frågade vid anföringdvs  Undvik att skriva sa hon med eftertryck, eller argt eller sarkastiskt. Texten ska i sig uttrycka det här. Gestalta det. Inte heller skrek hon, väste hon, deklamerade hon…
    — Jag hatar dig, sa hon.
    — Jag hatar dig jag med, svarade han.
    — Vet ni vem som hatar mig? frågade lillbrorsan.
  • Undvik utropstecken – det ska bara vara där när det är nödvändigt.
  • Aldrig fråga svar:
    — Vem är du?
    — Bosse.
    — Vad gör du här.
    — Spelar bowling
    — Får du vara ute så här sent?
    — Ja.
    — Var är din pappa då?
    — Hemma…

Utan:
— Du får inte vara här så här sent

— Jag är bättre än dig i alla fall.

— Din pappa borde hålla ordning på dig.

— Du ska inte bry dig om min pappa.

— Vad heter du?

— Jag har gjort trehundra poäng en gång, det har inte du.

— Du svarar inte på min fråga.

— Inte du heller.

 

  • Undvik På tal om det-vändningar.

— Jag har världens största samling av modellbussar, sa hon.

— Ja, apropå bussar ja, sa han. Vet du att jag ska resa hem till mamma i helgen?

 

  • Undvik små ord, och hälsningsfraser.

— Hej det är jag. Hur mår du

— Jag mår bra… och du då?

 

  • Utveckling – inte omtagningar:

Har de som pratar nått klimax så ska man inte börja om igen.

— Vill du vara snäll och flytta på dig. Jag ser inte.

— Nej.

— Varför inte då.

— Jag har betalat dyrt för den här biljetten

— Du är väldigt självisk. Jag har betalat lika mycket, och ser inget för din hatt.

— Tror du jag bryr mig?

— Ska vi gå ut och göra upp om det?

— Gärna, om du törs.

— Jag kan slåss här inne om du vill?

— Nu?

— Självklart. Du får slå först…

 

  • Påstå istället för att fråga.

— Det här är visst vägen till Paris.

— De säger det.

— Då är det lämpligt att fortsätta på den då.

— Om det är dit du vill.

 

  • Vad vet de som pratar med varandra om?

´Äkta makar behöver inte tala om för varandra var deras dotter går i skolan

Två poliser behöver inte förklara för varandra vad fängelse är.

Bosse Parnevik berättar inte för Larry Normans fru att det är Larry Norman som ringer

 

  • Ett gräls struktur:

Generellt till personligt
Om saker, sedan handlingar och sist om egenskaper.

— Den här strumpan ligger alltid här.

— Släng den i smutsen då.

— Du är så lat.

— Du är latare

— Du är precis som din mamma

— Du är en egoist som inte tänker på andra.

 

Första delen i Magnus författarskolan handlade om:

En checklista för redigering, hur vi arbetar med det enklaste, textens yta. Här finns författarskola 1
Magnus Ljunggmarks webbplats
De workshop som Magnus hållit i att skriva för lärare har skett inom ramen för  KUL1415

de2c279bf3eb244c206bd78d24cca6e6

 

 

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.

KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder