Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Mötesplats Kultur Skola

Vad skall din skola göra med bidraget från Skapande skola?

I år har alla skolor i Stockholm sökt bidrag för att arbeta med Skapande skola . Det är fantastiskt!
Vi som arbetar med kulturprojekt vet att estetiskt lärande  och kulturupplevelser sätter avtryck  i skolan, i klassen och för den enskilda eleven. På Kulans senaste Mötesplats berättade lärare och kulturaktörer om lyckade Skapande skola-projekt inom musik, dans, teater, film och bild/scenografi. Filmen från Mötesplatsen är några minuter. Vill du fördjupa dig i någon kulturprojekt eller kulturuttryck finns det länkar till varje film och blogginlägg i slutet av filmen.

På Kulan kan du också söka på Skapande skola som ämnesord. Då får du upp vilka kulturaktörer som gärna arbetar med Skapande skola. Många erbjuder färdiga Skapande skola-paket. Men även om kulturaktörerna erbjuder färdiga paket finns det stora möjligheter för dig att påverka innehåll och upplägg så att det passar dig och din klass. Jag rekommenderar varmt att du bestämmer upplägget i samarbete med kulturaktören istället för att köpa ett färdigt paket .

Har den kulturaktör som du vill samarbeta med inte angett att de arbetar med Skapande skola? Ta kontakt ändå. Alla vill samarbeta med skolan.

På Kulan finns också konsulenter och centrumbildningar som har överblick av vad som finns inom respektive konstområde. Glöm inte att staden subventionerar författarbesök i årskurs 5 och 8 genom Läsning pågår. Författarbesök i klassrummet kostar 800 kronor istället för närmare 3000 kr.  

Centrumbildningar och konsulenter för Skapande skola

Lycka till med  Skapande skola under läsåret 2016-17!

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Inspireras av lyckade Skapande skola-projekt

Kulan har anordnat flera möten för kulturaktörer och lärare där vi har resonerat om varför det är så svårt för kulturen att komma in i skolan. Nu går vi vidare och tittar in till några skolor där kultur används i undervisningen. På Mötesplats Kultur Skola den 24 februari berättar lärare och kulturaktörer om kultur-Skapande skola-projekt inom teater, musik, film och dans.

bild mötesplatsVi har bett dem berätta om ursprungstanken med kulturprojektet.
Vad det blev?
Framgångsfaktorer?
Hur lades samarbetet upp?
Har det satt avtryck i klassen?
Vad skall ni göra annorlunda nästa gång?

Följande Skapande skola-projekt presenteras från scenen:

sprint 3Sprintgymnasiet , Alexanda Sjölin, Aziza Ali och Hanna Roth från Unga Klara berättar om hur de arbetar med nyanlända och i många fall illiterata elever. Projektet utgår från elevernas erfarenheter och drömmar. Alexandra har tidigare skrivit ett blogginlägg om arbetet för Kulan.  Eleverna fick fylla en väska med ett innehåll. Innehållet bestod av ett minnen som också gestaltades i ett konstverk. Minnet fick tolkas fritt, se exempel i KUL1415 böckerna. Minnena berättades muntligt på modersmålet och dokumenterades på svenska och på modersmålet. Eleverna fick därefter tolka sitt minne i ett fotografi . Efter detta tog vi eleverna och deras berättelser till teatern och improviserade fram en föreställning tillsammans med två skådespelare, en regissör och en filmare. Improvisationerna baserades på elevernas berättelser. Detta blev sedan en kortfilm 

balett 1

Gärdesskolan, läraren Catharina Dreiman sätter tillsammans med sina elever i klass 4 upp pjäsen Den övergivna dockan i samarbete med bildkonstnären Caroline Romare. Ett ämnesövergripande projekt i svenska och samhällskunskap. Via Kulan bloggen har du möjlighet att följa arbetet med pjäsen från ax till limpa, stort och smått, problem och glädjeämnen. Du får konkreta tips på hur du själv kan tänka när du planerar ett dramaprojekt. I vår kan vi se det färdiga resultatet i Gärdesskolans aula.

sorg

Höglandsskolan; kulturombudet Lars  Håkan Larsson presenterar tillsammans med dansare från Dottertumören ett värdegrundsprojekt med dans och bild. När det värsta händer? Hur tar vi upp det i skolan och i klassen? I ett blogginlägg berättar Lars om hur de arbetade med sorg och saknad.

Högalidskolan3

Högalidsskolan, läraren Cecilia Askesjö och filmpedagogen Helen Berg berättar. Kulturprojektet inleddes med en halvdags workshop. Eleverna fick göra porträttfilmer med identitetstema. De filmade med iPads och använda sig av greenscreen-teknik. Projektet blev lyckat och fortsatte under hösten. När nu fyra klasser i årskurs sju ska göra film får eleverna arbeta i halvklass. Under terminen har de förberett sig genom att arbeta ämnesövergripande med både bild och text. De har fått måla teckningar och i svenskundervisningen har de, i grupp, skrivit texter som handlar om identitet. Bilderna och texterna blir sedan utgångspunkten för deras filmer. Läs om projektet på Kulanbloggen

axelsson

Östermalmsskolan tillsammans med Svenska Gospelverkstaden. Med Skapande skola projektet Keep The dream Alive vill de levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild  och berättelse som redskap. Keep The Dream Alive är en resa genom den musiken och historien. Från work songs och spirituals på slavfälten, via frihetsånger på gatorna och gospel i kyrkorna i 60-talets USA, till nutid och låtar som eleverna själva väljer. Allt vävs ihop till en föreställning som berör. Keep The Dream Alive har fokus på grundläggande värden enligt Lgr 11 och öppnar för ämnesintegrering mellan många olika ämnen, t ex historia, samhällskunskap, svenska, engelska och musik.

axelsson 2

Och mycket mer

Under kvällen kommer det att finnas tid att gå runt och titta på andra Skapande skola projekt som presenteras och så klart äta tillsammans med lärarkollegor och kulturarbetare för ett gemensamt utbyte av kultur i skolan. Kvällen inleds med en mingel- och mat-timme som ackompanjeras av musikerna Matti Norlin som spelar Kitchen sink blues. . Programmet från scenen pågår mellan 17.00 -20.00 med en rejäl kaffepaus och tid för samtal i mitten.

Anmälan

Kvällen bekostas av Skapande skola och är utan kostnad för skolan men anmälan är obligatorisk

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Att använda kulturupplevelser i undervisningen; varför och hur

image9-457x686

Nyttan

Kulturen må ha ett egenvärde, men i min yrkesroll som pedagog är den ett instrument – ett medel för att förverkliga läroplan och kursmål. Allt vi gör i skolan sker med ”nyttans” förtecken och kultur är ofta ett effektivt sätt att öka meningen och angelägenheten i lärandet. Vi kallar det dock sällan nytta utan givande, lärorikt, utvecklande, danande, stärkande… Politiker räknar kanske på den samhällsekonomiska nyttan, medan vi som lärare ser till kunskapsmässig och demokratisk utveckling som får elever att växa som människor. Under växandets gång repeterar, utvecklar och examinerar vi och fullgör så även uppgiften att bedöma elevers kunskapsutveckling.

Relevansen

Allt inom skolan ska ha ett tydligt syfte och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Mitt sätt att arbeta med kulturupplevelser kombinerar olika fält inom didaktisk forskning men bör i första hand ses som ett försök att systematiskt göra erfarenheten mer beprövad.

”Varför ska vi på teater?” – Elevens enkla fråga är lika naturlig som befogad, men kan ändå kännas nedslående om den har en negativ ton. Förutom styrdokumenten som mer eller mindre visionärt reglerar vad vi skall ägna oss åt måste vi vara realistiska och få eleverna med oss. Det kan vara tröttsamt att alltid motivera allt för elever men i grunden är det nog en sund önskan om sammanhang, att förstå vad olika aktiviteter syftar till. Det är så mycket som pockar på uppmärksamhet och elever vill ha hjälp att navigera. Varför ägna tid åt det man inte upplever som givande?

Meningen

Ett snabbt och ”effektivt” svar på ”varför ska vi på teater?” är: ”det kommer på provet”. Eleven nöjer sig ofta med det då prov är en naturaliserad komponent inom skolan. (Med prov avses här även andra slags examinationer.) Med en mer ifrågasättande elev kanske jag som svar diskuterar bildning och holistisk kunskapssyn med koppling till personlig utveckling. Men oavsett kort eller långt svar är det nödvändigt att visa det meningsfulla för kursen och/eller för livet.

Lärarens arbete handlar mycket om att visa elever sådant de inte skulle ha funnit på egen hand och erbjuda kopplingar mellan deras egen värld och andra världar. För att kunna visa dem måste vi få dem med oss (om de inte råkar vara plikttrogna eller specialintresserade). Ytterligt sällan är det fråga om faktisk frivillighet. Vi vet sällan något om den inre drivkraften, men anar att det är en mix av olika faktorer där huvudfrågan är: kommer det att ge utdelning på något plan? Elever uteblir om det känns socialt/personligt/betygsmässigt/tidsmässigt ovärt. Läraren har inte utrymme (tid/ork) för något som inte ger utdelning i kursen, eller har ett annat mervärde för klassen.

©marguerite_se_X-föreställning_7-457x686

Lärandet

Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i (skolans) lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser. För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer.

Fokuset

Skolans myndighetsutövning att bedöma elevers kunskap formar vad som värdesätts: mest fokus hamnar på sådant som bedöms. Endast det viktigaste tas med på provet – sålunda även kulturupplevelsen! Man måste inte ha prov på allt, men om vi gör olika inslag med kvalitet men sedan låter provet utgå från läroboken signalerar vi att det till syvende och sist är läroboken som räknas, och ”det andra är lite trevliga kringaktivteter”. (Just scenkonst ges ofta rollen att berika lite när väl det viktiga är avklarat.)

Kanske bottnar lärares textbundenhet i en osäkerhet huruvida en teaterpjäs verkligen ingår i ett vetenskapligt paradigm? Likaså finns ofta en osäkerhet kring hur elevers personliga upplevelser ska ligga till grund för rättssäker och likvärdig betygsättning. Men utöver den rent personliga upplevelsen finns generella kvaliteter som kan göras till lärande och ingå i bedömning. Dock bör vi samtidigt värna den personliga upplevelsen och låta den vara prestationsfri. Att vi senare återkommer till den och låter den utgöra stoff vid sidan av annat material förtar inte dess värde.

©marguerite_se_X-föreställning_4-457x686

Bedömandet

När eleven själv utövar kultur och skapar finns en process och en produkt att bedöma. När eleven inte själv producerar, utan konsumerar, är kultur mer att betrakta som ett ”vanligt” läromedel, om än lite mer tolkningsbart och intressant!

Jag försöker göra bearbetning och bedömning i flera steg för att det ska hinna bli reflektionstid emellan och mer av process där varje elev ges möjligheter att formulera sina tankar flera gånger innan det eventuellt är dags för slutlig examination.

Förberedelsen

Efter praktisk information börjar en pedagogisk förberedelse där syftet med exempelvis en pjäs förklaras i grova drag och eleverna får ta ställning till om de vill komma ”blanka” eller ha förförståelse, samt motivera detta val. Recensioner och liknande erbjuds dem som vill läsa på. Eventuellt går vi igenom bakgrundsfakta och särskilda begrepp som kan berika upplevelsen.

När jag själv sett pjäsen märker jag om jag främst ska fokusera på fakta och storyn i den, på tolkningar och känslor eller om vi ska dryfta den ur mer metakognitivt perspektiv.

Bearbetningen

Som direkt uppföljning använder jag gärna något digitalt verktyg (ex. mentometer, voto, socrative) för att individuellt och anonymt ta ställning till olika aspekter av pjäsen och samtidigt få koll på hela klassens uppfattning. Det är spännande att se vad resten av klassen tycker, och fler vågar uttrycka sig i vidare samtal om de redan sett att deras uppfattning finns hos fler i klassen.

(Ofta finns bra lärarhandledning från kulturaktörerna, men sällan är den tidsmässigt anpassad för helklass med en lärare, eller knyter an till det stoff som vi just bearbetar, eller ger bedömningsunderlag.)

När var och en så väckt minnet av pjäsen till liv gör jag gärna några värderingsövningar (4-hörn, barometer) om olika aspekter av pjäsen för att tvingas tänka efter och formulera det man tänker, samt se bredden i uppfattningar.

Vidare fortsätter bearbetningen gärna gruppvis där eleverna resonerar om några frågor eller utför några uppgifter kopplade till pjäsen och för anteckningar som lämnas in. Genom att lyssna på gruppsamtalen och läsa anteckningarna hör och ser jag olika nivåer i hur elever formulerar, analyserar, associerar, jämför med annat vi arbetat med, samt upptäcker nya frågor. Att exempelvis kunna använda ämnestermer istället för vardagsspråk i sin tolkning visar på begreppsförtrogenhet. Ofta i gruppsamtalet märker elever att de sett mycket olika saker under föreställningen och när de formulerar tillsammans kommer de in på komplexa och nyanserade resonemang. När de anger varför de uppfattat något på ett visst sätt är de automatiskt inne på välgrundade resonemang.

Sammanfattning i helklass är därefter givande för att se att samtalen kanske utvecklats mycket olika i olika grupper och att det ofta finns så många skikt i en pjäs. Varje grupp får redovisa sin uppgift eller någon fråga och lyssnande grupper får komplettera med sina tankar.

Sammantaget handlar det muntliga resonerandet om att träna tolkning, analys och kommunikation. Det finns inget facit utan individen/gruppen måste tänka självständigt. Det är omöjligt att avlyssna alla gruppsamtal och anteckningarna är sällan utförliga och inte heller på individnivå, varför jag inte kallar detta examination. Det är mer att betrakta som den informella bedömning som ständigt sker i sokratiska och deliberativa samtal. Givetvis kan man formalisera även det muntliga, men det kräver i allmänhet seminarieform och därmed mer tidsåtgång.

©marguerite_se_X-föreställning_9-457x305

Bilder i blogginlägget

Bilderna kommer från Unga Klaras föreställning X  En föreställning som Lisa sett med elever som läser naturkunskap.

Nästa blogginlägg av Lisa Eklöv kommer att handla om examinering 

Lisa är förstelärare i naturkunskap och filosofi på Kärrtorps gymnasium, Vi har en film med Lisa från Mötesplats Kultur – Skola där Lisa pratade om kulturupplevelser,  mätbarhet och scenkonst. Lisa höll ett bejublat inlägg med många konkreta upplägg på hur vi kan förverkliga kulturombudsuppdraget och Kultur i ögonhöjd. Filmen är lite över 10 minuter. Se den!  Filmen är rolig, klargörande, stärkande och fylld med konkreta tips.

Efter Mötesplats Kultur -Skola skrev Lisa också blogginlägget IKT-K som i kultur    där finns bland annat hennes PP från kvällen.   IKT, vad är det? Jo enligt Lisa ”IT  finns ju redan på gymnasiet så K måste väl syfta på kultur? ”Varför ? ”Jo, för att IKT, där Kultur är centralt, är en grundbult för att skolan ska få elever att växa.”

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter : tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.
På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm

Elisabeth Söder

IKT – K som i kultur

Varje läsår arrangerar Kulan Mötesplats Kultur- Skola, ett samarbete mellan Utbildningsförvaltningen och Kulturförvaltningen för Skapande skola. Syftet med mötesplatsen är att kulturlivet och skolan skall lära känna varandra och dra nytta av varandras olikheter för att stärka kulturens roll i skolan. En av våra föreläsare var läraren Lisa Eklöv från Kärrtorps gymnasium. Lisa höll ett bejublat inlägg med många konkreta upplägg på hur vi kan förverkliga kulturombudsuppdraget och Kultur i ögonhöjd. I blogginlägget ser du en del av Lisas presentation  från kvällen. Här finns Lisa Eklöv ppt Mötesplats

lisa bildredigerad

Var finns kulturstrategerna?

IKT – k som i kultur. IT fanns ju redan så K:et måste väl syfta på Kultur? Jag väljer att läsa det så, att någon med insikt smugit in kulturen på samma villkor som IT. Varje skola måste ha IKT-strategi, varje lärare måste ha IKT-förtrogenhet, stadens generella lönekriterier påbjuder IKT, IKT får kosta (både generellt och individuellt), alla elever ska ges tillgång till och grundläggande färdigheter i IKT, kompetensutvecklingsdagar har fokus på IKT… - Varför? Jo, för att IKT, där Kultur är centralt, är en grundbult för att skolan ska få elever att växa.

Nej, jag fantiserar, men försöker arbeta aktivt för kulturen i denna riktning. Kulturupplevelser ser jag som ett av de mer kraftfulla instrumenten för att kunna förverkliga Läroplanens mål, såväl de kunskapsmässiga som de demokratiska.

Vem skall förverkliga Kultur i ögonhöjd?

Omslag huvudfolderKommunfullmäktiges fokus på kultur med direktiv om en kulturupplevelse per elev och termin är enastående ( från Kultur i ögonhöjd)! Som ofta finns dock ett glapp mellan teoretisk vision och praktisk politik och vi är nog många som undrar hur verksamhetsplanens utsagor ska implementeras i verksamheten. Vem ska fixa kulturen, på vilken tid, och med vilken ekonomi? Skolledare, lärare och kulturaktörer har inte i ett trollslag fått mer resurser eller mer fantasi. Men låt oss se det som en chans att vara med och utforma kulturpraktiken inom skolvärlden. Kanske huret ska komma nedifrån, på pedagogikens villkor?

Så här kan kultur i ögonhöjd förverkligas

Att vi inom skolan inte lyckas utnyttja alla fantastiska kulturerbjudanden vi får beror nog på lika delar fantasilöshet och praktiska villkor. Lärare har möjligtvis en smula mer fantasi (eller förväntas ha?) än folk i allmänhet, men få av oss kan trolla. Om skolans kulturarbete ges organisatoriska förutsättningar kan vi pedagoger parallellt jobba på med den mentala trögheten. Omställningsarbete kräver sitt och vi har svårt att hinna fixa ny ”infrastruktur” samtidigt som vi ska få elever och kollegor med oss in i pedagogiska utmaningar. Några idéer för hur kultur-infrastrukturen i skolan kan faciliteras presenteras därför här:

  • en förstelärtjänst per skola inriktas på generell kulturdidaktik
  • kulturombudet kallas hellre kulturpedagog och ges 10% i sin tjänst för att underlätta bokningar och didaktisk inramning (de forna kultursekreterarna var säkert bra, men de kunde knappast vara insatta i skolans schema och andra inifrån styrande faktorer)
  • kulturombudsmöten och liknande förläggs dagtid för att minska den ideella eldsjälsfaktorn, samt för att locka fler kollegor. (Många, riktigt kloka kollegor, vill inte arbeta gratis på kvällstid, men vill ändå utvecklas!)
  • varje kompetensutvecklingsdag innehåller minst ett kulturinslag där professionella kulturaktörer deltar
  • likt kulanpremien inrättas en subventionering för all kompetensutveckling som syftar till ökat kulturengagemang
  • arbetslagsmöten omvandlas till kulturupplevelser och ses som kompetensutveckling
  • kulturaktiviteter erbjuds personalen och ses som friskvård
  • lärare som inte har nationellt prov i sina kurser ges motsvarande tid för att utverka kulturinslag inom sina kurser.
  • auskultation hos kollega sker när klassen genomför kulturaktivitet.
  • ”tur att ha kul – kultur” blir schemalagda pass. Förr såg man fram emot roliga timmen, nu ser man fram emot månadens ”tur att ha kul”

”Kulturen är jästen som får degen att växa”, sa skolborgarrådet Olle Burell på senaste kulturmötesplatsen. Jag håller med! Men får jästen inte rätt temperatur blir det ingen jäsning, oavsett andra ingredienser.

Bilder från Lisas Presentation

Lisa eklv 4

lisa Eklöv bild3

lisa elköv 2

Lisa Eklv 6

lisa eklöv 9

Artiklar och blogginlägg som Lisa skrivit

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Sant och falskt om Skapande skola

 

Miljonregn över Stockholm

Kulturrådet har nu publicerat listor på vilka kommuner och
skolor som fått bidrag från Skapande skola för läsåret 2014-15.

Grattis elever, ni har något att se framemot. För några av
er kommer det att innebära ett avbrott i skolvardagen men
för de flesta så mycket mer. Några av er kommer att uppleva att er
personliga och sociala kompetens utvecklas när ni får tillgång till
kulturupplevelser och själva vara medskapande. Många kommer
att uppnå bättre resultat i skolan i och  med att estetiskt lärande
uppmuntrar olika lärpreferenser.

I Stockholms kommun har vi för närvarande cirka 140
kommunala grundskolor och av dessa har 120 ansökt om bidrag
från Skapande skola för läsåret 14/15. Stockholms stad har fått
12 050 000 kr för att  fördela  till de skolor som ansökt om att
få del av bidraget.  Vi anordnar också Mötesplats Kultur Skola
för bidraget.

 

Vad kan man söka bidrag för?

Skapande skola-bidraget kan sökas för lönekostnader och arvoden
i samband med att eleverna får uppleva professionell konst och kultur.
Läs mer på  Kulturrådets webbplats. Bidraget kan också användas till
att låta eleverna få skapa själva tillsammans med professionella kulturaktörer.

 

Skillnad på kulturpeng och skapande skola

Skapandeskola medel är ett komplement till skolans kulturverksamhet för
att skolan ska kunna göra extra kultursatsningar. Det utgör inte skolans enda
”kulturpeng”. I skolpengen som baseras på antalet elever som skolan har,
ingår pengar för kultur. Men pengarna är inte öronmärkta och vad som avsätts
för kultur varierar mellan skolor. Detsamma gäller den kulturbudget som
kulturombuden ansvarar för.

Måste all kultur vara medskapande?

När vi på Kulan  anordnar Mötesplatser för kulturombud och kulturaktörer är
Skapande skola ofta på tapeten. Det kommer då fram många missuppfattningar
om bidraget, några tror att det bara går att få till interaktiva kulturupplevelser
och att det inte går att använda bidrag för att se exempelvis en dansföreställning
utan att det måste sättas in i ett större kunskapssammanhang. Detta är en missuppfattning.
Grundskolorna som tar del av pengar för Skapande skola ska i
sitt arbete med Skapande skola utgå från huvudmannens/utbildningsförvaltningens
Handlingsplan som anger riktlinjerna för skolornas arbete. För Stockholms
kommunala skolor ligger Handlingsplanen på intranätet.

 

Hur ansökan går till?

När skolorna söker bidrag och när de får besked varierar något beroende huvudman.
Bidraget söks av huvudmannen i början av året och kan användas under påföljande
läsår. Information om sista ansökningsdatum för Stockholms kommunala skolor ligger på intranätet och går ut till rektor via fredagsbrev och liknande.

Ett tips till alla pedagoger oavsett huvudmän är att berätta  för rektor under
hösten om Skapande skola projekt du och dina kollegor vill driva . Sedan är det
upp  till rektor att prioritera bland alla projekt och sammanställa till en ansökan.
Detsamma gäller  så klart också för kulturaktörer, hösten kan vara en bra tidpunkt
att ta kontakt med skolan för att väcka ett frö på hur ett samarbete skulle kunna gå
till.

 

När pengarna anländer till skolan

I slutet på vårterminen får rektor besked om hur mycket pengar skolan fått.
Rektor måste prioritera, kanske både med vilka klasser som skall få ta del av
bidraget  och om det är flera lärare/lärarlag som sökt, vilka skall få? Dela
summan på alla elever eller välja ut några årskurser, vad blir bäst för eleverna?

Därefter kan lärare börja på att planera för hur bidraget skall användas och då
är vi förmodligen i september. Först då är klart med hur många elever som går i
skolan och vilka lärare som klasserna har.

Många kulturakörer upplever det förvirrande med ovissheten
om när skolorna får Skapande bidrag, datumet varierar eftersom det ser olika ut
i olika kommuner och för olika huvudmän. Men eftersom processen är lång för
skolorna att sätta igång med Skapande skola projekt har exakt datum för när
bidraget delas ut ingen stor  betydelse. Det är heller inte så att skolan måste
hålla fast vid eventuella aktörer/kulturformer som har nämnts i ansökan.

 

Kommande inlägg om Skapande skola

Nästa inlägg om Skapande skola tar jag upp hur kultur och skola kan mötas
och goda exempel från kulturprojekt. Tredje inlägget kommer att ta upp råd inför skapande skolaprojekt, bland annat Skolverkets serie.

 

/Elisabeth Söder

Missa inte att följa Kulanfacebook och twitter

 

Fotograf är Linda Forsell/Folkoperan
Tagna under ett terminslångt arbete med Viksjöskolan i
Järfälla . Workshop i skolan bild nr 1, besök med provdirigering på
Folkoperan bild nr 2

 

 

 

Skapande skola fördjupar kunskaper

Elever som producerar kunskap lär sig sammanhang och djupkunskaper på ett helt annat sätt än elever som konsumerar kunskap.  Detta berättade  läraren Ylva Pettersson på vår  träff  för kulturombud.
I Tubenfilmen som Kulan spelade in kan du hoppa fram 33 minuter in i filmen så får du veta vad uttalandet grundar sig på. Ylva delar gärna med sig av sin presentation

 

Skapande skola främjar estetiskt lärande,  har  din skola sökt Skapande skolabidrag för nästa läsår har du ett gyllene tillfälle på Mötesplats Kultur Skola den 10 mars.
På mötesplatsen  hittar du kulturaktörer att samarbeta med i små och stora kulturprojekt . Du träffar företrädare från Stockholms kulturliv  inom film, dans, musik, teater och berättande.  Alla deltagande kulturaktörer finns presenterade här.

Programmet börjar kl. 17.00 men redan från klockan 16.00 finns förtäring och dryck
framdukad. I foajén finns information om flera kulturverksamheter. Har du gott
om tid har du  också möjlighet att besöka Armémuseum utan kostnad

Vill du anmäla dig till Mötesplats Kultur Skola den 1o mars kl.17.00 ?
Programmet är kostnadsfritt och du anmäler dig här 

 

Varmt välkomna!

Ulrika Lindblad och Elisabeth Söder