Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
musikal i skolan

Ser du vilken musikal det är?

dagbok

tre män 1

 IMG_4560_bis

 

IMG_4587_bis

IMG_4763_bis

IMG_4718_bis

IMG_4432_bis

IMG_4605_bis

IMG_4684_bis

Ja visst finns det scener som påminner om Mamma Mia?

Jag måste bekänna att jag är svag för musikaler och därför glad att jag fick uppleva Who´s Your daddy?   En föreställning som hämtat inspiration från Mamma Mia, fritt tolkat av elever från Östra Reals gymnasium.  Deras tolkning av föreställningen heter Who´s Your daddy? Genom bildelevernas scenografi upplever du att du är på en grekisk ö och känner väl igen hotellet och tavernan. Handlingen i Who´s Your daddy? följer grundkonceptet med vissa ändringar i manus och karaktärer. Bland annat är det unga kärleksparet, som skall gifta sig, kvinnor. Klassen går naturvetenskaplig inriktning med estetisk profil uppdelade på bild och musik.

IMG_4766_bis

Eleverna går en naturvetenskaplig linje med estetisk inriktning och klassen är indelad på bild och musik. På Östra Reals gymnasium är det tradition att sistaårseleverna sätter upp en musikal. Bildläraren Barbro Lennartsson och musikläraren Marja-Liisa Piirimets Ingler driver musikalprojektet. Under läsåret arbetade lärare och elever 2, 5 timmar i veckan med musikalen och under skolans projektvecka fick de ägna sig uteslutande åt Who´s Your daddy? Klassen ämneslärare hade också lovat att inte lägga prov i slutfasen av musikalarbetet. Utöver detta arbetade elever och lärare frivilligt många kvällar och helger för att det skulle bli så bra som möjligt. Men också för att det var så kul att arbeta tillsammans med musikalen. Med tanke på att arbetet var så bra för samhörigheten mellan och inom klasserna, frågade jag om det inte hade varit bra att börja med att sätta upp en musikal redan i årskurs ett. Men det var inget som eleverna höll med om. De uppskattade progressionen i i bild och musikämnet som gav dem en bra bas för årskurs tre stora final.

IMG_4504_bis

Eleverna upplevde inte att all den tid de lagt ned på musikalen tog tid från övrigt skolarbete. Tvärtom, många berättade att de dagar de visste att de skulle få jobba med musikalen klarade de även av andra ämnen bättre. Musikalarbetet var ett välbehövligt avbrott under skoldagen då de fick använda andra förmågor. Misstag under repetitionerna var nästan efterlängtade och ledde till glada skratt.

Arbetet med musikalen började direkt vid hösterminens början. Eleverna från bild- och musikklasserna satte sig i grupper och brainstormade fram förslag på musikaler som var möjliga att göra med tanke på musik, scen, tillgång till manus, deltagande aktörer på scenen och musikalrättigheter. Till slut återstod tre musikaler som eleverna valde mellan: Lejonkungen, Alladin och Mamma Mia. Mamma Mia vann omröstningen. Under arbetet med musikalen förändrades vissa scener och karaktärer och den döptes också så småningom om till Who´s Your daddy? Eleverna från bild- och musikklasserna valde själva vilka uppgifter de ville ha i produktionen;

Arbetsuppgifter i musikalen

Spela i bandet IMG_4715_bis

Sjunga solo eller kör

IMG_4582_bis

Arbeta med smink, kostymör scenografi, koreografi och regiIMG_2884 Dansa eller koreografera

”alla lärde sig dansa sjukt bra även om vissa hade extra svåra förutsättningar på grund av höga klackar eller platåskor”

östraskol

Oavsett vilka uppgifter eleverna valde så var det var inga skarpa gränser mellan uppgifterna och alla hjälpte varandra. En bra grogrund för arbetslivet, som efterfrågar kretivitet, lyhördhet, flexibilitet, ansvarstagande och samarbetsförmåga: förmågor och färdigheter som tränas i stora kulturprojekt. Några av eleverna som uppträdde kommer vi kanske att få se på andra scener i Stockholm… En del av eleverna tänker säkert fortsätta att vara verksamma med kultur på fritiden. Men de allra flesta hade valt en estetisk inriktning för att få ett avbrott med guldkant under en tid med intensivt pluggande. Och visst är det bra att kunna sjunga och dansa, även om man ska bli tandläkare?

Film från musikalen och arbetsprocessen bakom

Här kan du se att jag inte har överdrivit när jag berättar om elevernas  uppsättning av Hwo’s Your Daddy? Journalistlinjen Jo14 följde arbetet med musikalen och dokumenterade det i en film som producerades i kursen Medieproduktion 1 som du kan se nedan. Filmen är 16 minuter lång. De flesta fotografierna  i blogginlägget är även de från Jo14. 

Tack Barbro Lennartsson och Marja-Liisa Piirimets Ingler för en fantastisk arbetsinsats!

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

”What makes a monster, and what makes a man?”

Inbjudan till Scenarméns föreställning Ringaren i Notre Dame på Globala gymnasiet.

Vi i Scenarmén valde att sätta upp Ringaren i Notre Dame av många anledningar. Först och främst  är det en väldigt mäktig historia, med många intressanta karaktärer att jobba med i vår stora grupp. Men kanske var det ännu mer berättelsens värdegrund och tema som lockade oss. Berättelsen handlar om utanförskap, ett ämne som är väldigt aktuellt i vårt svenska samhälle.

Ursprungligen handlar berättelsen om hur zigenarna förtrycks i det medeltida Paris, men dessa har vi valt att göra om till alla möjliga former av utstötta personer. Det är missbrukare, prostituerade, homosexuella och religiösa minoriteter. Vi har bytt ut ordet ”Fristad” mot ”Asyl”, och låtit Quasimodo anta en mindre monsterliknande och mer verklighetstrogen fulhet. Vi vill med den här föreställningen väcka tankar om varför vissa grupper förtrycks, hur ett helt samhälle kan dras med i förtrycket och vad som händer när någon vågar stå upp emot makthavarna. Även, som de formulerar det så väl i Disneyfilmen: ”What makes a monster, and what makes a man?”

Grunden till Scenarmén lades våren 2011, då ett gäng teaternördar på Globala gymnasiet började fundera över varför skolans mycket aktiva föreningsliv inte innehöll någonting i scenkonstväg. Vi var flera som var intresserade av dans, sång och teater, och som kände oss kreativt understimulerade i skolans strikt vetenskapliga miljöer. Lappar sattes upp över skolan och en grupp elever – många främmande för varandra – samlades. Det första halvåret lärde vi oss den hårda vägen hur mycket administrativt arbete som krävs för att få ihop en musikal. Det var först vid julen 2012 som vår första premiär gick av stapeln. Musikalen hette West World Story och manus var helt hemskrivet. På det spåret fortsatte det, och under våren satte vi upp Sänggnisselsånger, även den 100% egenhändigt påhittad. Till hösten 2012 ändrade vi riktlinjer lite, och påbörjade arbetet med en musikal som förvisso bygger på den mycket välkända historien om Ringaren i Notre Dame, men vars manus ändå är hopsnickrat av oss scensoldater själva.

Det speciella med vårt arbete i Scenarmén jämfört med andra skolmusikaler är att vi i praktiken är helt oberoende från vår hemskola. Medlemmarna går alla på Globala gymnasiet, och vi håller till i skolans lokaler, men inga lärare eller övrig skolpersonal är på något sätt inblandade i produktionen. Både administrativt och konstnärligt arbete sköts helt av oss scensoldater. Allt vi lär oss, lär vi oss av varandra.

Föreställningarna går av stapeln mellan 16-19 april på Globala gymnasiet på Södermalm.

Text, Tora Enkvist, elev på Globala gymnasiet och producent och regissör för Scenarmén. Här kan du följa Tora i hennes  blogg 

 

Uppsats efter uppsats skall skrivas

I styrdokument på nationell- och kommunal nivå betonas att elever skall likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och likvärdiga möjligheter till eget skapande.

Hur värderar vi olika uttryckssätt? Om eleverna får välja fritt bland olika  redovisningssätt; film, teater, dans, salsskrivning eller uppsats? Hur kan man då resonera vid bedömning? Hör gärna av er till oss.

Tora Enkvist, elev på Globala gymnasiet som i sitt förra blogginlägg klagade på att staten missat gymnasierna när de delar ut bidraget  Skapande skola  fortsätter här med en önskan om fler valmöjligheter och fler kreativa examinationer:

” Uppsats efter uppsats ska skrivas. Fokus ligger på korrekta källhänvisningar, vetenskapligt språk och objektivitet. Av vilken anledning? Förklaringen blir uteslutande att vi ska förberedas för vidare studier, någonting som vi elever allt som oftast känner oss färdiga med efter ett par, tre formella uppsatser. Finns det någon annan förklaring så har denna undanhållits från oss elever.

Att underbetalda och överbelastade lärare inte har orken att planera nya och kreativa uppgifter eller examinationer är ingenting konstigt. Kanske är det här problemet ligger. Men om lärare tipsar och samarbetar borde det gå att finna de där nya, kreativa uppgifterna. Detta för att stimulera oss skoltrötta sistaårselever som i princip har skrivit samma uppsats om och om igen under hela vår skolgång. Skoltröttheten är ett genomgående problem på gymnasiet. Att de skoltrötta eleverna då blir satta på sin sjuttionde salsskrivning med Harvardsystem och argumentationsmodeller minskar nog inte direkt risken för dåligt engagemang eller avhopp.

Exempel? Min senaste uppsats i kursen Psykologi A var det meningen att jag skulle skriva på det gamla, vanliga sättet. Jag skrev den istället som ett teatermanus där en psykoanalytiker, en kognitivist och en behaviorist fick hålla en hätsk debatt i någon form av amerikansk talkshow. I samma kurs har vi fått gestalta försvarsmekanismer i små sketcher. I svenskan har vi någon gång fått spela in små filmer, många positiva exempel finns i fler ämnen. Men dessa uppgifter räknas sällan som ”på riktigt”. Den faktiska slutexaminationen är fortfarande den där salsskrivningen med Harvardsystem och argumentationsmodeller som vi redan gjort sextionio gånger. Vilket är syftet? I en examination är poängen att vi ska visa upp våra kunskaper. Det finns roligare sätt att göra detta på!

Vi vet att alla lär sig olika, och skolväsendet arbetar aktivt med att tillgodose alla sorters lärostilar. Men på vägen har de flesta glömt bort att alla även har olika lätt för att formulera sina kunskaper genom olika uttrycksmedel. Många elever trivs säkert bra med sina vetenskapligt strikta salsskrivningar. Men för oss andra, som lider av provångest, koncentrationssvårigheter eller helt enkelt har svårt för att uttrycka oss i skriven text, skulle resultaten bli mycket bättre om vi fick möjligheten att rappa uppsatsen istället.”

bild  Scenarmen repeterar, Globala gymnasiet

Tora Enkvist, elev på Globala gymnasiet, läs mer av Tora på bloggen: