Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
myter

Vad kan myten om Medusa berätta om vår samtid?

Teater Barbara tolkar myten om MEDUSA för högstadiet/gymnasiet. Sedan starten har Teater Barbara hämtat inspiration från myterna, sagorna och legendernas värld. Myter har berättats från mun till mun, detaljer har ändrats och nya betydelser har skapats beroende på vem som har tolkat dem. Detta rika historiska stoff kan även idag ge oss insikter om människans natur.
I teaterns allra första produktion 2003, Sagan om Perseus, fanns det mytologiska monstret MEDUSA med ormar i håret med som en biroll. Nu har hon fått huvudrollen i ett nyskrivet drama för ungdomar.

MEDUSA har rest genom tiden och vi får möta henne i en direktsänd TV-show där hon blir intervjuad av den nyfikna programledaren Pam Possner. Med på länk från forntiden finns gudinnan Athena och guden Poseidon. Hur blev MEDUSA egentligen monstret? Vad var det som hände mellan henne, Athena och Poseidon? När Pam börjar ställa frågor, framträder snart en helt ny historia

Medusa 2

Erica Häll, producent på Teater Barbara intervjuar Carina Jingrot, författare till Medusa – återkomsten.

Vad var det som intresserade dig i historien om Medusa?

Hon och hennes öde har fascinerat mig länge. Hur kommer det sig att hon beskrivs så fylld av vrede och desperation? Vem vore hon om hon levde här och nu? Vad står egentligen hennes förstenande blick för? Vad kan myten om MEDUSA berätta om vår samtid? Trots att vi kommit en bra bit i vår utveckling sedan myten om MEDUSA kom till, är den överraskande lätt att applicera på våra liv här idag. Myten belyser eviga dilemman som maktmissbruk, skam, utsatthet och förtal.

När Metoo och samtycke blev debattämnen började vi minnas och syna händelser i våra liv som vi gjort om i våra minnen, eller försökt glömma. Det visade sig att alla jag känner har varit med om situationer som känts fel men som vi inte har velat tala om för att vi inte velat se oss som offer och för att vi inte sa ifrån.

I pjäsen berättar MEDUSA till slut om den händelse som fick sådana ödesdigra konsekvenser för henne och som belyser frågan om samtycke. ”Jag hade gett mig in i leken, jag fick stå mitt kast”, säger hon. Hon skyller på sig själv – men vems är egentligen skulden? Tystnadskulturen är utbredd, det är vanligare att vi inte talar om det än att vi gör det.

Varför är MEDUSA relevant för skolungdomar?
Den handlar om frågor som ungdomars liv kretsar kring – idealism, attraktion, förebilder, uppror – berättad av en äldre kvinna som blivit kallad för monster i tusentals år och som visar sig vara – en människa, en som vi kan känna igen. Tonåringar längtar efter att bli sedda, längtar efter kärlek. Det gör vi alla, men tonårstiden är en extra känslig period då det är lätt att bli manipulerad och utnyttjad.

Samtycke är ett ständigt aktuellt ämne, och snårigt, det behöver diskuteras och förstås. Jag tror att eleverna som ser föreställningen kan relatera Medusas situation till sin egen eller en väns, eller så kanske de identifierar sig själva eller någon i sin närhet med Poseidon och får sig en tankeställare. Athena kanske påminner dem om någon politiker. Vi har idag Samtyckeslagen. Vi vill uppmärksamma den och vad den innebär. Hur kan vi prata om samtycke? Vad är samtycke? Vilka förutsättningar finns för att unga ska kunna lyssna in varandra? Hur ser maktförhållanden ut i en relation?

Vad vill du att eleverna ska få med sig när de har tittat på föreställningen?
Jag hoppas att de får en energiinjektion och går stärkta därifrån, trots det mörka temat. Att de blir uppmärksamma på valen de gör i sina liv och påminns om att vara varsamma om sig själva och andra. Och att de får lust att tala om det som dyker upp inom dem.

Medusa 4

Hur kan skolan arbeta vidare med tematiken i föreställningen?
Till föreställningen hör ett pedagogiskt material, som kan fungera som stöd för att tala vidare om dessa frågor och där elevernas funderingar kan leda vägen till vidare diskussioner:

  • Svenska – dramatik, antikens litteratur, mytologiska berättelser, nytolkning av mytiska berättelser.
  • Historia – antiken, demokratins födelse, kvinnlig rösträtt Religion – antikens religiösa föreställningsvärld, antikens gudavärld.
  • Samhällskunskap – politiska system, lag och rätt, opinionsbildning.
  • Livskunskap –  jämställdhet, könsroller, sex och samlevnad, samtyckeslagen

Teater Barbaras lärarmaterial

Teater Barbara erbjuder också en workshop
Elever utforskar tillsammans med skådespelarna föreställningarnas olika teman; samtycke, makt och könsroller. Utifrån tankar och känslor som pjäsen väcker arbetar vi med övningar för att fördjupa elevernas förståelse för sig själva och varandra.

Se Medusa kostnadsfritt i höst!
Under resten av höstterminen får skolor och förskolor i Stockholms stad boka kulturaktiviteter som har Kulanpremie helt kostnadsfritt. Staden tillför 8 miljoner kronor för detta ändamål. Arrangemangen ska genomföras enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Kulans webbsidan kan du läsa mer om gratis kultur och alla aktiviteter som finns

Kontakt och bokning av Medusa
Lediga datum att boka: 16, 20, 24, 30 november samt 3, 4 dec. Först till kvarn.

  • Alternativ 1: Vi spelar på vår hemmascen Pipersgatan 4
    Vi spelar Coronasäkert för en skolklass åt gången. Klockslag efter överenskommelse.
  • Alternativ 2: Vi kommer ut till er skola och spelar
    Vi spelar Coronasäkert för en-två skolklasser åt gången, enligt överenskommelse med er.
Mer information: www.barbara.nu/medusa  –   info@barbara.nu  –  Tel 08 668 64 70

Kontakt med Kulan

Vi på Kulan blir jätteglada när vi får blogginlägg från kulturaktörer, förskollärare, lärare, skolbibliotekarier, elever och rektorer. Skriv till elisabeth.soder@edu.stockholm.se

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Elisabeth Söder

Sagor är tidlösa och universella

Folksagor som går att härleda flera hundra år bakåt i tiden och finns på olika kontinenter är intressanta att ta upp i skolan, från förskola till gymnasiet. Vad finns det i sagan som berör oss och som får oss att föra berättelsen vidare? Flera författare och psykologer som Bruno Bettelheim med Sagans förtrollade värld har med sagans hjälp förklarar psykiska skeenden.  

imagesRapunzel_05BbildspelraspunzelTeater Barbara har satt upp sagan om RAPUNZEL och jag bad manusförfattaren Carina Jingrot berätta varför de valde just den sagan.

/Elisabeth

”Då jag läser sagor händer det att något hakar fast i mig, något som det kanske bara finns en antydan av i berättelsen. Då vill jag göra om den och berätta den på mitt vis. I RAPUNZEL, saga som nedtecknades på 1800-talet av Bröderna Grimm, drogs jag till tanken på:
Vad är en häxa? Hur snabba vi är på att fördöma, skapa drev.
Och – hur vi söker andra förebilder än de vi har närmast.

Då jag själv växte upp drömde jag mig ofta bort och önskade ett annat liv, någonstans där jag skulle passa bättre. Rapunzel dras till Cora och hennes underbara liv i trädgården. Med Cora kan hon vara den hon vill vara. Rapunzels mamma provoceras av Cora, hennes raka motsats, som valt att leva självständigt och inte gör sig till. Svartsjukan driver mamman att sprida ut falska rykten om Cora, som hon kallar Häxa.

I början av pjäsen är det egentligen mamman som beter sig som en häxa. Då Cora förtalas och drivs bort börjar hon bete sig som en häxa, och mamman som ångrar sig förändras och börjar handla gott.

Barbara_01bildspel

barbaragrönBarbara_02bildspelRapunzel blir tvungen att lita till sig själv och hitta sin alldeles egna väg.

Vad är en häxa?

En plågad kvinna som tar ut sitt raseri på livet.

Hon kan symbolisera det uppriktigaste uttrycket för kvinnlig ilska och vansinne.

Ofta försöker vi hålla oss uppe med hjälp av leenden och charm, vi försöker behaga och vara vackra. En häxa låter allt falla – hon är utan nåd för hon har inget att förlora.

Jag hade velat ha med sång och dans i pjäsen men hade inte räknat med att det skulle bli en  liten musikal! Jag bara älskar musiken i pjäsen! Och perukerna!

Vi spelar oftast för ungdomar, den svåraste publiken att möta och en lycka att fånga.

I RAPUNZEL är publiken yngre och det är enkelt och lustfyllt, ingen kamp! Jag tror och hoppas att föreställningen är både rolig, frän, lekfull och djup! ”

Föreställningen på Teater Barbara

RAPUNZEL – en musikalisk och spännande saga fylld med sång, dans, humor och hår!
En pjäs som leker med schabloner och könsroller – fritt efter bröderna Grimms saga om prinsessan Rapunzel.

Den egensinniga och frihetslängtande Rapunzel kämpar för att hitta sin egen väg när de vuxna omkring henne vill forma henne efter sina behov. I Teater Barbaras anda blir RAPUNZEL en färgstark föreställning om att inte passa in och söka sig bort för att hitta andra förebilder. Om vår misstänksamhet mot de som är annorlunda. Om hur rädsla får människor att stöta bort varandra. Men också om försoning och möjligheten att växa, då vi blir sedda och accepterade för de vi är.

Ni får träffa ett galleri av figurer kring Rapunzel med den långa flätan:

Drottningen – Rapunzels fåfänga och svartsjuka mamma. Hennes golfspelande och konflikträdda pappa Kungen. Rapunzels bästa vän Häxan – som nog inte är någon häxa egentligen, utan en enstörig botaniker som heter Cora. Och så ”Alpprinsen” som drömmer om ett liv i musikalvärldens rampljus!

Välkommen på ett hårresande äventyr!

Carina Jingrot
Konstnärlig ledare, skådespelare och manusförfattare

 

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips
på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.s

På Kulan kan du boka  27 föreställningar med sagan som viktig beståndsdel

Kajsa Bergström har analyserat flickan i tornetRapunzel i Expressen

Lilly Kapper, lärare på Björkhagens skola har i ett tidigare blogginlägg för Kulan skrivit om folksagor som en bra ingång för värdegrundsarbete. På Kulan finns för närvarande 27 aktiviteter med saga som ingång.