Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
nyanlända elever

Filmer av elever från Stockholms gymnasieskolor visas på biografen Grand

Efter många lektioner i filmskapande och dramatik är det ändligen dags för premiärvisning av elevernas filmer på tema trygghet inom projektet Ung i STHLM.

På bilden ses tre av de viktigaste aktörerna för projektets genomförande: Elisabet Jonsved och Elin Jönsson, filmpedagoger på Medioteket och Alexandra Ljungkvist, teaterlärare på Medioteket.

minskat 1IMG_5469
Uppställning för gruppfoto innan filmvisningen. På bilden syns Östra Reals introduktionsklass med läraren Nadja Sandberg.

minskat3IMG_5489 (002) Och fler gruppfoton.

Minskat 2IMG_5485
Några elever från Blackebergs gymnasium med skolborgarrådet Olle Burell framför biografen Grand.

minskat1P1020096
Lärare och rektor från Blackbergs gymnasium svalkar sig med cider innan det är dags för film. Lärarna som arbetat med projektet heter Marianne Lindblad och Anna Bergqvist.

minskat 6IMG_5500
Läraren Marianne Lindblad i samspråk med skolborgarrådet Olle Burell.

minskat 7IMG_5505
Ja vi var många som passade på att samtala med Olle. Vi på Kulan, Elisabeth Söder i det här fallet, tar alla chanser att prata kultur och estetiskt lärande med viktiga beslutsfattare för skolan.

MINSKAT OLLEP1020095
I dörren står Elin Jönsson och Alexandra Ljungkvist och hälsar elever och lärare välkomna. Biografen hade rullat ut röda mattan så vi kände oss varmt välkomna och hedrade.

Minskat 4IMG_5491 minskat2P1020101
Vår filmpedagog, Elin Jönsson hälsar välkommen från scenen och tackar lärare och elever för deras mod och engagemang i filmprojektet.

minskat3P1020116
Även skolborgarrådet ville tacka lärarna. Rektorerna från Blackebergs gymnasium, Spånga gymnasium och Östra Real fick ett särskilt tack, eftersom de genom att bryta och ändra i schema sett till att klasserna fick en chans till att träffas under de tretton lektioner vi hade tillsammans.

Minskat 8IMG_5507
Lärarna i sin tur bjöd upp sina respektive klasser på scenen för applådtack och säga hej till publiken.

minksat 9IMG_5510 minskat5P1020125 Minskat 10IMG_5511 (002) minskat4P1020121
Efter 34 filmer på i snitt 3 minuter, en bild på lyckliga och stolta lärare: Åsa Sahlström, Sophia Myrman och Alexandra Alevras från Spånga gymnasium. Är du nyfiken på filmerna vet jag att Blackebergs gymnasium ska lägga upp sina filmer på skolans webbplats.

minskat 7P1020144

Inlägg för Ung i STHLM-film

Elisabeth för gruppen

avatar (1)

Inbjudan till lärare på högstadiet och gymnasiet

IMG_9443 alex blogg2

  • Vill du låta eleverna redovisa ett delmoment i gestaltande form?
  • Vill du låta dina elever redovisa ett projekt på en av stadens scener?
  • Vill du utveckla metoder för att skapa ett tryggare gruppklimat?
  • Är du lärare för en klass med elever som vill lära känna elever på samma skola som nyligen kommit till Sverige eller för en klass som vill lära känna svenska elever/elever som bott i Sverige en längre tid?

Stockholms utbildningsförvaltning har ett förslag

Leta rätt på en klass på din skola med elever som vill lära känna elever som nyligen kommit till Sverige eller en klass som vill lära känna svenska elever/elever som bott i Sverige en längre tid och anmäl er till språk-, integrations-,och scenprojektet Ung i STHLM.

Under vårterminen har vi genomfört filmprojekt inom Ung i STHLM och till hösten vidgar vi det till att även omfatta sceniska uttryck med final på Intiman den 26 november. Varje grupp erbjuds möjlighet att från scenen framföra musik, dans, Tedtalks, poesi, fysisk teater och andra scenuttryck som gruppen bestämmer. Deltagande är utan kostnad för skolan.

 intiman-2015-11-26-001-300x200

Ung i STHLM erbjuder deltagande klasser:

För att förbereda grupperna inför ett scenframträdande på en stor teaterscen erbjuder vi eleverna följande: Samarbetsövningar, teaterteknik, valbara workshops, kulturupplevelser:

  • Teaterläraren och läraren i svenska som andra språk, Alexandra Ljungkvist Sjölin ger deltagande grupper en bas och följer med från första lektionen till framträdandet på Intiman. Alexandra Ljungkvist arbetar med individ- och gruppstärkande övningar för att klasserna ska bli trygga tillsammans och stötta dem i vald inriktning.
  • Workshops med valfri kulturaktör, vi samarbetar med Drottningholms slottsteater, musik och dans, barock möter nutida uttryck, Pantomimteatern, fysisk teater och cirkuspedagoger från Cirkus Cirkör. Eleverna kan välja bland fler aktörer när projektet startar i september.
  • Eleverna får välja valfri kulturaktivitet, musik, dans, teater etc. som antingen kommer till skolan eller upplevs från en scen.

Ung i STHLM erbjuder lärare följande:

Lärarkvällar, kulturupplevelser och lärarhandledningar:

    • Informationskväll om Ung i STHLM på Medioteket den 23 augusti. Lätt förtäring från 16.30. Information startar 17.00. Under kvällen medverkar lärarna Marianne Amanda Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM i våras. Marianne och Anna berättar om hur de organiserade projektet och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM. Läs mer om informationskvällens innehåll Här anmäler du dig till kvällen:  Anmälan till informationskväll
    • Inspirationskväll den 13 september på Pantomimteatern. En inblick i de olika valbara workshops som erbjuds. Ta gärna med några elever från klassen för att underlätta deras val av inriktning för scenprojektet. Anmälan till inspirationskväll
    • Kulturerbjudanden, exempelvis Poetry slam på Dramaten, Våroffer på Stockholms stadsteater och Syskonen från Mantua på Drottningholms slottsteater.IMG_0362

Redovisa projekt eller delmoment i gestaltande form

Varje grupp ska välja att arbeta med ett moment eller ämnesöverskridande projekt. I arbetsprocessen arbetar vi främst med fysisk teater men vi är lyhörda för vad varje grupp vill fokusera på. Projektet bygger också på att varje deltagande klass arbetar med scenprojektet i den omfattning de själva bestämmer. Fördjupningsdelen kan med fördel utmynna i projekt som: värdegrund och demokrati, dansa DNA-spiralen etc. och framföras på den teaterscen vi bokar för ändamålet i december.

???????????????????????????????

Så här tycker eleverna

Vi vet av erfarenhet att kulturella uttrycksformer påverkar gruppklimat och sammanhållning positivt.
Kommentarer från elever som deltagit i liknade kulturprojekt:

      • Lärt för livet och kommer att ha glädje av detta både i arbetslivet och socialt
      • Jag har blivit bättre på att strukturera upp mina tankar och lyssna på varandra
      • Självförtroendebildande
      • Jag har lärt mig att inte vara rädd för folk utan stolt över den jag är

Intresseanmälan

Kontakta elisabeth.soder@Stockholm.se  för intresseanmälan om UNG i STHLM.

Vi kommer bara ha möjlighet att arbeta med 10 grupper, två klasser från 10 skolor under hösten. Därför är det först till kvarn som gäller efter vår informationsträff den 23 augusti.

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren. Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder och Elin Jönsson, filmpedagog.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)logotype

Drama med unga män

Vad får elever att varje torsdag kväll åka från Gustavsberg, Huddinge, Nynäshamn och Bromma till en skola i Skarpnäck? På dagarna går eleverna på Globala gymnasiet, Kärrtorps gymnasium och Thorildsplans gymnasium. VERKET

Teaterlektion

Jag hade förmånen att träffa eleverna tillsammans med lärarna Alexandra Ljungkvist Sjölin och Veronica Ekeroth från Liljeholmens gymnasium och skådespelaren Hanna Roth från Circonova. Eleverna kommer från Afghanistan och Colombia:  Mahdi Rahimi, Ahmad Afzali, Mohammad Rezai , Zaid Mohammad Mosavi, Alireza Hosseini, Saro Zani, Ali Husseini, Nicolas och Seyed. Vi som satt med på åhörarbänkarna fick vara med om en öppen klass i teaterimprovisation och teaterteknik med teaterföreningen, VERKET. Namnidén kommer från Migrationsverket, ett verk som är mycket påtagligt i killarnas liv.

Teaterlektionen är en språklektion, såväl i ordlös- som verbal kommunikation även om eleverna betonar att de har en teaterlektion. Det är imponerande att se hur trygg gruppen är med varandra och i sina improvisationer trots att de denna kväll har publik. Det hade kanske varit annorlunda om de vetat att i publiken satt en person från ett filmbolag som på stående fot erbjöd två av killarna roller i en kommande Beckfilm.

Alexandra har tidigare berättat hur hon arbetar med drama som språkutvecklande arbete i  blogginlägget Våra drömmar – Så här arbetar jag med nyanlända. I det här blogginlägget ger jag en glimt av hur en lektion i drama kan gå till. Det senaste året är det fler och fler lärare som upptäcker vinsten med att arbeta med drama med nyanlända elever som en språkutvecklande metod, exempelvis Danderyds gymnasium

Teaterpass, uppvärmning

I filmen visar jag ett axplock från kvällens uppvärmning. Uppvärmningsövningarna kräver, samarbete, lyhördhet och koncentration.

Teaterpass, teaterteknik

I teknikpasset kan ni se känslostegringsövningar från 1 till 8 och vad som händer i bilen med förare och passagerare när de tar upp en liftare.

 Pimpa texten

Martin Göthbergs skriver i sin licentiatuppsats Pimpa texten om vikten av att skolan tar till sig de estetiska ämnenas potential, vi måste sluta att dela upp kropp och tanke, intellekt och känsla. ”– Läsförståelse sker också i ett socialt möte. Det är då texten får betydelse och blir meningsfull. Det sker mycket när eleverna får gestalta en text med ord, röstläge, kostymer och kanske musik, säger Martin Göthberg, tjänstledig gymnasielektor i svenska och teater vid Mora gymnasium. Han fördjupar nu sin forskning vid Göteborgs universitet.” Drama i skolan utvecklar läsförståelsen, från Skolvärlden 23 november 2016

Pimpa lönen

Alla vuxna som är med och leder tetergruppen VERKET gör det på sin fritid och utan ersättning. Jag som var med en kväll förstår att några av orsakerna till att de väljer att undervisa trots att det inte är arvoderat är stämningen i teatergruppen och att eleverna upplever lektionerna som meningsfulla. Men det vore skönt om  Alexandra, Veronica och Hanna också märkte det i lönekuvertet. En början till det är kanske att fler och fler uppmärksammar vikten av estetiskt lärande i skolan.

Alexandra Ljungkvist tilldelades priset Årets lärare 2016 i Stockholm med motiveringen ” Alexandra arbetar med nyanlända elever som saknar såväl skriftspråk som skolbakgrund på Liljeholmens gymnasium. Alexandra har med stor kunskap, kreativitet och betydande engagemang utarbetat ett effektivt arbetssätt för att eleverna ska kunna göra framsteg. Alexandras kunskap kring estetiska lärprocesser bidrar till att eleverna gör framsteg och utvecklar sina färdigheter även i situationer där deras kunskaper i svenska språket är låga. Exempel på detta är att Alexandra i sin undervisning möjliggör för eleverna att prova på allt från simhopp till att arbeta med skådespelare på ”Unga Klara”.

Alexandra dokumenterar sin undervisning, bland annat genom filmer på Youtube och föreläser också regelbundet för lärargrupper.

Alexandra samarbetar med forskare från Göteborgs universitet och de har tillsammans tagit fram innehållet i läslyftsmodulen om grundläggande litteracitet. I samarbete med forskare från Malmö Högskola har Alexandra skrivit en artikel om hur man arbetar med nyanlända.

Alexandras arbete med nyanlända har bidragit till att andra lärare, på den egna skolan och på andra skolor, vågat pröva olika arbetssätt med nyanlända elever.”

/Elisabeth

Skapande skola för nyanlända elever

Författaren och läraren Annelie Drewsen reflekterar över vad som krävs för ett lyckat Skapande skola projekt med nyanlända elever. Annelie utgår från sina erfarenheter av författarbesök.

annelie3
Nyanlända elever i skolan har samma rättigheter som alla andra elever. De har också specifika behov som skolan ibland behöver ta särskild hänsyn till i undervisningen och i hela sin organisation. Det är glädjande att skolledare, huvudmän och politiker alltmer inser detta. Samtidigt är det inte ovanligt att de nyanlända eleverna enkelt glöms bort i olika sammanhang. Deltagande i kulturella aktiviteter är ett sådant. I värsta fall får inte ta del av samma aktiviteter som sina skolkamrater. Det händer också att de får följa med på en redan planerad aktivitet, utan att någon särskild hänsyn tas till deras behov och förutsättningar.

Det bästa är förstås om skolan inkluderar de nyanlända eleverna från början och ser till att de får den stöttning som behövs för att delta i och ta del av kulturella uttryck. Endast då kan skolan leva upp till sitt ansvar att alla elever efter grundskolan ”kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud”.

Det borde vara självklart att de nyanlända elever får gå på teater, ta emot författarbesök, möta professionella musiker och uttrycka sig i dans i samma utsträckning som andra elever. Men då krävs att alla som är involverade, från lärare och skolledare till kultursamordnare och kultutövare, synar sin egen inställning till och verksamhet för till nyanlända barn och ungdomar och gör de anpassningar som behövs.

anneli 1

Sex  förutsättningar för ett lyckat författarsamarbete

Som författare av lättlästa böcker med erfarenhet av att undervisa nyanlända elever i svenska som andraspråk har jag varit inbjuden till ett antal författarbesök och Skapande skola-projekt med nyanlända elever i olika åldrar. I exemplet utgår jag från ett samarbete med en förberedelseklass på Hjulsta grundskola och läraren Viveka Bergh vårterminen 2016. Jag besökte gruppen vid tre tillfällen och eleverna skrev berättelser som sedan sammanställdes i en bok, inom ramen för Skapande skola.

1. En engagerad lärare och goda förberedelser

Det här är inget specifikt för nyanlända elever, utan gäller alla författarbesök. Det är fantastiskt att kliva in i ett klassrum där eleverna har förberett sig genom att läsa någon av ens böcker, kanske funderat ut frågor och dessutom är förväntansfulla på vad som ska hända. Varje gång det sker är förklaringen en engagerad lärare.

En stor del av förberedelserna har skett i klassrummet, men en del handlar om att kommunicera med författaren. Det är särskilt viktigt när det handlar om nyanlända elever. För att mitt besök ska bli så givande som möjligt vill jag veta vilka elever jag kommer att träffa. Hur gamla är det? Hur länge har de varit i Sverige? Vilka språk talar de? Vad har de läst? Vad vill de skriva? Finns det några särskilda behov? Hur lång är lektionen? Skriver de på dator eller papper? Utifrån den informationen planerar jag mitt arbete och försöker anpassa upplägget efter elevernas behov och lärarens önskemål. Jag brukar till exempel alltid ha en powerpointpresentation med bilder som stöd för det jag säger, och försöker repetera några fraser på elevernas språk inför besöket.

Viveka och jag hade haft kontakt via mejl för att resonera kring hur vi skulle lägga upp projektet och jag visste ganska mycket om eleverna här jag kom dit. De flesta var från Afghanistan, men där fanns även elever från Syrien, Bulgarien och Marocko. Nästan alla var ensamkommande och det fanns ett par elever som inte kunde läsa och skriva. När jag kom till klassrummet kunde jag se att Viveka hade förberett besöket genom att läsa en av mina böcker och skicka hem information om besöket till vårdnadshavarna.

annelie5

2. Rätt kompetens och verktyg på plats utifrån elevernas behov

Nyanlända elever har rätt till studiehandledning på modersmålet. På många skolor finns studiehandledarna på plats under lektionerna och bör givetvis vara med även under författarbesök och Skapande skola-projekt, om möjligheten finns. Det kan även handla om att eleverna har tillgång till rätt verktyg, som datorer, surfplattor, lexikon eller annat material. Informera även författaren om detta in förväg.

När jag kom till Vivekas klass fanns studiehandledaren Shideh Hadjithomas där. Hon talade persiska och kunde tala med de daritalande pojkarna från Afghanistan. Eftersom Viveka talade arabiska kunde hon själva översätta till de syriska eleverna och jag själv fick nytta av mina kunskaper i både spanska och engelska. Att Shidhe fanns med under alla besöken var en förutsättning för att vi skulle kunna få alla elever att skriva något.

3. En bra start och fokus på här och nu

Att första intrycket är viktigt vet alla. Det gäller både det intryck författaren får av skolan och det intryck eleverna får av författaren. Att bli mött i entrén, erbjuden att hänga av sig kläder och en kopp kaffe är trevligt. Jag vet att det kan vara ont om tid att ta emot besökare i skolan, men se till att någon tar emot och visar författaren rätt.

Samma sak gäller när lektionen ska börja. Jag föredrar att läraren hälsar mig välkommen och lämnar över ordet, och sedan går och sätter sig bland eleverna. Sedan vill jag att både elever och lärare är fokuserade på den tid vi tillbringar tillsammans. Ibland har jag faktiskt fått säga till lärare att sätta sig ner och lyssna. En lärares oro eller nervositet sprider sig omedelbart till eleverna. Kliv in endast om författaren ber om det eller om det är uppenbart att hen behöver hjälp med ordning eller att genomföra en aktivitet.

Jag inleder alltid mina författarbesök med att be alla i rummet att presentera sig. När det är nyanlända elever brukar jag be dem att säga sitt namn, vilka språk de talar om vilken idrott de gillar. Jag presenterar mig själv först för att visa vad jag menar, sedan får eleverna göra samma sak. Även om det tar en stund är det värdefullt att höra alla elever prata. Dels får jag en kontakt med alla, dels får jag en känsla för hur mycket svenska de kan. Läraren och andra vuxna i rummet får presentera sig på samma sätt som eleverna.

I Vivekas klass var det under presentationen som jag förstod att hon talade arabiska. Det blev också tydligt vilka som knappt förstod någon svenska och vilka som hade mycket att säga. Det är bra att ha koll på det när man ska jobba med en grupp vid flera tillfällen.

4. Rimliga mål utifrån elevernas förutsättningar

Ska alla skriva en berättelse eller en dikt? Vad ska den handla om? Vad händer om någon inte vill eller kan skriva? Det är frågor som man måste ställa sig inför varje samarbete mellan lärare och författare. Just när det gäller nyanlända elever finns ytterligare en fråga som i alla fall jag ställer mig: Ska de skriva självbiografiskt eller inte?

Min fasta övertygelse är att jag aldrig kan tvinga någon att skriva om sitt eget liv. Det måste vara ett eget val. Samtidigt vet jag att många elever inget hellre vill än att berätta. De har hur mycket som helst inom sig och behöver få uttrycka det, och kanske även få en läsare eller lyssnare. Därför tycker jag ofta att den bästa varianten är att låta eleverna själva välja. Jag kan ge dem verktyg att skriva texter som är spännande och berör, sedan kan jag överlåta åt eleverna att välja vad den texten ska handla om.

För somliga kommer en mening att vara ett stort steg framåt, medan andra snabbt fyller fyra sidor med text. Som författare lägger jag ingen värdering i hur mycket eleverna skriver, utan att de kan uttrycka sig i någon form.

I Vivekas grupp fanns elever som inte kunde skriva, men också elever som hade ett enormt driv att uttrycka sig i text. Några ville skriva om sina egna erfarenheter medan andra inte ens ville tänka på vad de hade varit med om. Vi bestämde oss för att låta skrivuppgiften vara öppen och att fokusera på berättande snarare än skrivande, för att alla skulle kunna delta.

5. Lyhördhet för elevernas behov och uttryck

När skrivandet väl är igång är min främsta målsättning att alla ska skriva något. Ofta kommer de flesta igång på egen hand, men det finns alltid några som behöver lite extra stöd. Här är det utmärkt om det finns flera vuxna på plats som kan hjälpas åt. En elev kanske bara behöver hjälp att finna rätt ord på svenska. Då kan studiehandledaren hjälpa till. En annan har inte riktigt förstått vad man ska göra. Då kan läraren förklara. En tredje kanske sitter och är helt nollställd inför alltsammans. Då kan författaren hjälpa till att hitta något att skriva om. Jag brukar börja med att prata lite med eleven om något helt annat än det vi skriver om. Ofta dyker någon liten detalj upp, som kan vara utgångpunkt för skrivandet.

I Vivekas klass såg jag en pojke som ställde sig med sitt papper mot världskartan på väggen. Han skrev och skrev. Jag betraktade honom. Det visade sig att han skrev om sin flykt från Syrien, och behövde kontrollera namnen på alla länder han hade passerat.

annelie 4

När jag gick till nästa elev, som inte kunde skriva och därför hade ett blankt papper framför sig, frågade jag varifrån han kom.
– Marocko, svarade han.
– Kom, sa jag och gick till världskartan. Jag tog med hans tomma papper och vi började prata om platserna och personerna. Han kunde ytterst lite svenska, men det visade sig att han hade varit en längre period i Spanien. Eftersom jag kan spanska hade vi plötsligt ett gemensamt språk. Han berättade om familjen och bästa kompisen som var kvar i Marocko, om tiden på centret för ungdomar i Spanien och om hur han kom till Sverige. Jag skrev det han sa, fast på svenska. Efter en liten stund vid kartan hade pappret fyllts med pojkens ord, utan att han hade använd pennan. Men han hade berättat. Därefter bad jag honom rita sin vän, och han tog upp blyertspennan och började rita.

6. En gemensam slutprodukt och en uppmuntrande publik

När man arbetar men skrivande i skolan är det ofta läraren som är mottagare, även om bloggar och andra typer av publicering naturligtvis också förekommer. I samband med Skapande skola-projekt kan det vara roligt att skapa en mer bestående produkt av texterna. Att låta trycka upp en bok med elevernas texter vara ett sätt att bekräfta att deras uttryck har ett värde även utanför klassrummet. Flera gånger har jag varit inbjuden till bokrelease i klassrummet. Salta pinnar, saft och musik skapar feststämning och alla elever får ta emot var sitt exemplar av klassens bok under högtidliga former. Om rektor, bibliotekarie, föräldrar och andra intresserade kan vara med blir det extra festligt. Kanske håller någon ett tal?

I Hjulsta hade Viveka sammanställt elevernas texter och bilder i en bok. Texterna handlade om allt från flykten och huset hemma i Afghanistan till en utflykt med klassen och en läskig historia om en mörk skog. Jag bidrog med ett förord.

På releasen fick alla elever varsitt exemplar och jag välkomnade dem som författarkollegor. Eftersom det var eid blev det inte snacks, men väl en afghansk sång framförd av en elev. Självklart hamnade ett par exemplar av boken i skolbiblioteket. Jag såg till att få mitt eget exemplar signerat av alla författare.

 

De nyanlända elevernas röster behövs

När jag gick hem från bokreleasen bar jag med mig berättelserna från var och en av eleverna i Vivekas klass. Jag hade också en märklig känsla av att ha klivit rakt in i en av mina egna böcker. Då hade jag precis skrivit klart manuset till ”Dagboken”. Den handlar om Tarek, som är ensam i Sverige och brottas med det svenska språket. Hans lärare tjatar om att verbet ska vara på andra plats medan hans huvud är fullt av minnesbilder från kriget han flytt från. Men så kommer en vikarie som kan hans språk, arabiska. Det blir en öppning mellan dem som gör att han till sist känner sig sedd. Försiktigt provar han att skriva på svenska.

Viveka var precis som den läraren och tillsammans fick vi alla hennes elever att uttrycka något på svenska. När jag arbetade som lärare fick jag varje dag vara med när unga människor fann sin röst på svenska. Som författare får jag då och då kliva in i klassrummet och se när det sker. Det är fortfarande lika stort varje gång.

Jag hoppas att fler som arbetar med kultur i olika former inser det, och söker nya former för att samarbete med nyanlända barn, ungdomar och vuxna. Lika självklart som det är med lättläst litteratur borde det vara med teater, utställningar, film och musik på lätt svenska. Genom att bjuda in fler till kulturens rum kan vi på sikt bredda de konstnärliga uttrycken – och det kan mycket väl ta sin början i skolan.

annelie 2

Annelie Drewsen, författare

 

 Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se