Filmprojektet Ung i STHLM är ett kombinerat integrationsprojekt och kommunikationsprojekt. Nyanlända- och etablerade elever ska tillsammans lära känna varandra och göra korta filmer. För att eleverna ska känna sig trygga med varandra har vi sprängt in enkla drama- och teaterövningar mellan filmteknikpass. Kommunikationsövningar som du själv lätt kan göra med din grupp efter att sett filmerna i inlägget och hur teaterläraren Alexandra Ljungkvist Sjölin introducerar övningarna. Eleverna går på nationella program och språkintroduktion på Östra Reals gymnasium.
Kommunikationsövningar
Övningarna bygger på att eleverna skall se varandra i ögonen och vara tydliga med sin kommunikation, både hur de kommunicerar och hur de tar emot kommunikationen. I kommande inlägg på Kulan får du tips på enkla ledarskaps- och teaterteknikövningar
Vi tar kontakt och hälsar på varandra
Skicka och ta emot energi
Dra varandra i ett osynligt rep
Ta ögonkontakt och hälsa
Ordlös kommunikation i gruppen Gruppen känner av när den ska stanna och börja röra sig igen i rummet
Stockholms grund- och gymnasieavdelning har gett Medioteket i uppdrag att erbjuda kommunala skolor film- och scenprojektet Ung i STHLM — ett språk-, demokrati- och integrationsprojekt.
Med filmprojektet vill vi skapa möjlighet till naturlig samverkan mellan klasser på språkintroduktion och övriga gymnasieprogram. Under vårterminen 2018 deltar klasser från Blackebergs-, Spånga- och Östra reals gymnasium.
Till höstterminen breddar vi Ung i STHLM med ett scenprojekt och har då möjlighet att bjuda in tio kommunala högstadieskolor. Scenprojektet erbjuds till nyanlända elever på högstadiet som läser svenska som andra språk eller går i förberedelseklass och elever i ordinarie klasser.
Deltagande klasser får besök av film- respektive dramapedagog cirka åtta gånger. Resterande pass handleder respektive lärare själva utifrån ett färdigt upplägg.
Vårens filmprojekt avslutas högtidligt med filmvisning på biografen Grand den 28 maj med skolborgarrådet Olle Burell som invigningstalare. Scenprojektet under hösten avslutas i december 2018 med final på en av stadens större scener.
En av våra deltagande grupper i Ung STHLM
Samhällsvetarklass med medieinriktning och språkintroduktion från Östra Reals gymnasium
Temat är trygghet
Eleverna får reflektera kring begreppettrygghetoch gestalta det i en film under våren eller i en valfri scenframställning under hösten. Vi har valt att arbeta med trygghet eftersom det är ett tema som förenar snarare än visar på olikheter. Unga ska känna sig trygga, respekterade och våga ta plats i klassrummet, skolan och staden. Projektet vilar också på värdegrundsord från Stockholms stads nya skolprogram: likvärdighet, kunskap och trygghet.
Filmprojekt pass 1: samarbetsövningar
Eftersom eleverna från de olika klasserna inte känner varandra, inte ens till namn, är den första lektionen upplagd med enkla namn- och samarbetsövningar med syfte att skapa en trygg storgrupp.
Inför det allra första passet var vi lite oroliga för att eleverna skulle uppfatta lektionsupplägget som barnsligt och efterfråga filmteori från första stund, men alla elever gick in för uppgifterna och bjöd på sig själva. Vi fick uppleva många härliga skratt och fniss. En bidragande orsak till att det gick så bra är vår dramalärare i projektet, Alexandra Ljungkvist Sjölin.
Praktiska förutsättningar för att genomföra projektet
I filmprojektet lånar Medioteket ut iPads och stativ till de skolor som inte har. Utöver det krävs samplanering av deltagande lärare eftersom klasserna arbetar tillsammans. Vi har hitintills inte stött på några problem som inte gått att lösa. Det svåraste har varit att hitta lokaler med plats för två klasser. När vi har dramalektioner krävs dessutom fri golvyta. På Blackebergs gymnasium valde vi att ha samarbetsövningarna uppe på scenen i aulan. Det gick bra, men för säkerhets skull hade vi utposterat några trygga lärare framför scenen utifall någon elev skulle förivra sig utanför kanten. Innan eleverna gick upp på scen fick de skriva sitt namn på en tejpbit och sätta den på sig. Sitt namn skulle alla få höra många gånger under lektionen!
Namnövning
I en av de första övningarna delades gruppen upp i två cirklar. (Antal cirklar kan varieras efter hur många som deltar i övningen.) I varje cirkel fick eleverna i uppdrag att söka ögonkontakt med någon annan i cirkeln och sedan säga dennes namn högt med hjälp av namnskylten/tejpbiten. Vi andra i ringen repeterade namnet högt gemensamt. Därefter bytte de två plats i ringen. Alla som fått sitt namn uttalat markerade det genom att hålla ena handen på magen. En bra instruktion för att inte missa någon i ringen. Alexandra var tydlig med att ingen i gruppen fick komma med några kommentarer alls till varandra under övningarna, även om de var välmenta.
Titta på varandra och ta kontaktövningar
I den här korta filmsnutten ser du en annan titta på varandra övning. Eleverna går runt på scenen. När de får/tar ögonkontakt med någon så hoppar de båda och klappar varandras händer. Det gäller att anpassa hoppet till den andres längd.
I en liknande övning gick eleverna runt på golvet. När de fick ögonkontakt lade de sig ned med örat mot golvet och sa hej på sitt språk. Den andre repeterade hejet och sa sedan hej på sitt vis.
Katapultövning
Här går vi runt i rummet, när vi får ögonkontakt tar vi personen i handen, böjer på knäna och lutar oss bakåt och drar varandra framåt så att vi byter plats i rummet . Tänk katapult. En övning som definitivt får fart på eleverna med många skratt. På bilden ser du deltagande elever från Östra Reals gymnasium.
Lektionen på Blackebergs gymnasium avslutades med att eleverna fick gå in i ringen och snabbt göra en gest som stod för trygghet eller otrygghet. Här var det viktigt med tempo betonade Alexandra eftersom det annars riskerade att bli för pretentiöst om vi skulle stå och fundera på någon bra gest.
Statyövning
Här visar Alexandra tillsammans med några elever från Östra Reals gymnasium hur statyövningen går till . En elev går in i ringen och gör en rörelse, rörelsen fryses och därefter går nästa in i ringen, och nästa och nästa…
Bilder som visas i blogginlägget
Eftersom det är ett filmprojekt vill jag betona att det inte är vår filmpedagog Elin Jönsson som håller i kameran och dokumenterar utan undertecknad. Syftet med bilderna och filmerna är att ge dig ett hum om upplägget, i fall du vill göra övningarna med din grupp. Rekommenderar alla övningar som jag berättat som en bra ingång för att bygga upp ett bra samarbetsklimat i klassen.
Nästa inlägg handlar om filmprojektets upplägg.
Då får du hör Elins föreläsning som handlade om att ”Att berätta med kamera”. Eleverna blev introducerade till begreppen bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin visade hur det filmiska språket byggs upp med hjälp av klipp, kameraperspektiv och olika bildutsnitt. Därefter fick alla grupper filmen en kort sekvens och i den visa att de förstått filmteorigenomgången. Alla grupper klarade uppgiften med bravur.
För frågor om filmprojektet eller om du vill du vara med i nästa filmprojekt: kontakta Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, elin.s.jonsson@stockholm.se
För frågor om scenprojektet eller om du vill vara med: kontakta Elisabeth Söder, samordnare på Kulan, elisabeth.soder@stockholm.se Mer information om projektet finns på Mediotekets webbplats, Ung i STHLM. Sidan kommer att uppdateras kontinuerligt.
Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.
Från oss alla i Ung i STHLM
Hälsningar Elisabeth
Ung i STHLM finns på facebook, följ oss gärna där!
Liv Lantz, lärare i svenska på Östra Reals gymnasium har förmånen att kunna samarbeta med en bildlärare i projektet Mina drömmars stad. Det resulterade i detta upplägg:
Per Anders Fogelströms stilfigurer
I klass Sa16c på Östra reals gymnasium startade vi bokprojektet Mina drömmars stad med att läsa Fogelströms roman Mina drömmars stad. Vi inledde med att titta på hur Fogelström arbetar med språket när han beskriver sin stad. Intressant har bland annat varit att titta på de första två sidorna där staden beskrivs som ett levande väsen med hjälp av stilfiguren gestaltning. Vi tittade även på vilka andra stilfigurer Fogelström använt i de två första sidorna och vilka effekter de olika stilfigurerna gav (Wikipedia, Stilfigur språkliga redskap för att skapa stilistiska effekter)
Eleverna fortsatte sedan med att på egen hand läsa romanen och att svara på frågor i anslutning till de olika kapitlen som vi sedan diskuterade på lektionen. Några av frågorna handlade om att titta på företeelser då och jämföra dem med företeelser nu. Ex alkoholkonsumtion, könsrollsmönster, arbetsvillkor, fattigdom. Eleverna fick i grupper titta på dagens siffror och statistik kring utvalda samhällsfrågor i som behandlas i romanen och presentera dessa för varandra. De fick även läsa Mustafa Cans artikel Stockholm skapar mer ångest än drömmar som publicerades i SvD 19 augusti 2017. I Cans artikel hänvisar han till Fogelström och många stilfigurer som Fogelström använt går igen i den samtida artikeln. Can ser på dagens Stockholm med en kritisk blick och jämför det han ser med de drömmar han haft kring staden och sitt liv där.
Sånger om Stockholm
Efter att ha arbetat med andra skildringar av Stockholm, sångtexter som Kapten Röds När solen går ned och Petters Stockholm i mitt hjärta samt Lasse Berghagens Stockholm i mitt hjärta fick eleverna börja med sin egen skildring.
Gestalta en känsla
I svenskan arbetade vi med gestaltandet av en känsla samt stilfigurer som kan stärka denna känsla. I ämnet medieproduktion fick eleverna undervisning om fototeknik och bildanalys. Målet var ett uppslag per elev med en text och ett foto som understryker den känsla eleven vill visa med texten. I vår kommer vi att se uppsättningen ”Mina drömmars stad” på Stadsteatern tillsammans och nästa projekt för eleverna blir att hålla utredande tal om sådant som är drömlikt eller mindre drömlikt i Stockholm. Mvh Liv
Liv Lantz, gymnasielärare i svenska och religion
Elisabeth Söder, ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret.
Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.
I kursplanen för svenskämnet står det, ”eleverna skall stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer”.
Så här kan det se ut, ett axplock från elever och lärare som arbetat med Strindberg och novellen Ett halvt ark papper:
Musik: Elever från Södra Latins gymnasium tog hjälp av Stockholms saxofonkvartett när de läste novellen. (tonsatt av Lise-Lotte Norelius) . Musik blev det också med elever från Östra reals gymnasium när de arbetade med datorprogrammet audacity för att tolka novellen på sitt sätt. Elever från Bagarmossens skola årskurs 9 har skrivit och tonsatt novellen Full inkorg.
Bild och film: Två klasser från årskurs 9 i Gärdesskola har bidragit med:, stillbildsfilm, radioteater, skräcklista och bildberättelser. Många av bidragen har använt bilder från Stockholmskällan som exempelvis: Ett halvt ark papper baklänges . Vi får också ta del av en pinfärsk radiointervju med August Strindberg. Eftersom det var adventstid gjorde elever från Östra reals gymnasium en filmkalender, för övrigt deras bidrag i tävlingen Webbstjärnan. Många skolor gestaltade novellen i olja och acryl bland andra elever i årskurs 7 Bagarmossens skola.
Text: Elever från Bagarmossens skola årskurs 9 har skrivit och tonsatt novellen Full inkorg. Tre klasser från Kungsholmens grundskola arbetade med att skriva noveller, en novell dramatiserades och framfördes på Kulturhuset. Här berättar lärarna om upplägget . Många klasser arbetade med poesi, six world stories och parafraser, bland andra klass 9 i Matteusskolan. Rågsvedsskolan inspirerades också att skriva parafraser. De gav också en djupare beskrivning av författaren bakom Ett halvt ark papper. Många klasser hade inspirerats av metoden att göra en återblick av sitt/ett liv, bland annat klass 9 från Södermalmsskolan och Vinstagårdssskolan årskurs 8, Inkorg.
Mer inspiration och lärargudier
På sida Dela på webbplatsen Ett halvt ark papper finns mycket att hämta även för dig som inte skall arbetat med novellen och Strindberg. Bland annat på sidan ”För lärare” där Katarina Lycken från Östra Reals gymnasium skrivit förslag för svenskämnets alla moment.
Kulanbloggen är en plats för reflektion kring mötet mellan förskola/skola och kulturliv.
Alla pedagoger och kulturproducenter är välkomna att dela med sig av erfarenheter och förhoppningar.
Ansvarig för bloggen är Elisabeth Söder.
Elisabeth arbetar på Medioteket/utbildningsförvaltningen med samordning av kulturombuds-nätverket, Skapande skola samt anordnar kulturevenemang till skolan.
Kulan är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, kultur-förvaltningen och stadsdels-förvaltningarna i Stockholms stad.