Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Pernilla Göst

Kulturplanering utanför boxen

Karin Westholm från Teater Pero gästbloggar på Kulanbloggen

”When life gives you lemons, make lemonade” heter det i det välbekanta uttrycket. I den här artikeln ska jag beskriva hur vi på Teater Pero har försökt göra lite lemonad i denna kaotiska och dystra tid.

foto av en kvinna som blåser såpbubblor, på bilden står det teater pero Scenkonst för barn och unga

Kulturaktiviteter under pandemin

Jag, Karin Westholm, producent på Teater Pero  kommer inte att berätta om hur vi på teatern har Coronasäkrat alla våra föreställningar, repat om vissa delar, ändrat våra arbetsmetoder och rutiner för turné. Inte heller kommer jag att berätta om hur vi spritar, håller avstånd och utrustar oss med visir och munskydd, allt för att vi ska kunna fortsätta vår verksamhet under pandemin på bästa, mest smittsäkrade vis. Nej, i den här artikeln beskriver jag två specifika projekt där vi har fått tänka utanför boxen och utveckla oss själva och projekten i en annorlunda riktning tack vare pandemin.

Blir det lika bra scenkonst utomhus?

Ganska tidigt i pandemin insåg vi att vår stora premiär på Mamma Mu bygger en koja inte skulle gå att genomföra våren 2021 så vi sköt denna produktion till hösten 2021 och tänkte om. En idé som länge har funnits med vår konstnärlige ledare Peter Engkvist om en liten, lätt-turnérad berättarföreställning där varje skådespelare på teatern får blomma ut i sina specialkompetenser och berätta sina favorithistorier på sitt alldeles unika sätt. Nu fick denna produktion äntligen plats i vår repertoar, den fick namnet Hemliga Hörn – berättelser ur bakfickan och den har väl aldrig känts mer rätt i tiden.

Eftersom föreställningen kan spelas både inne och ute så passar den extra bra just nu när vi behöver hålla stort avstånd till vår publik. Dessutom var detta den mest Corona-säkrade repetitionsperioden någonsin eftersom regissören Peter Engkvist delvis kunde träffa skådespelarna över Zoom. På så vis behövde inte en rinnande näsa eller lite kli i halsen stoppa repetitionerna.

Föreställningen hade premiär i februari och vi har träffat några små grupper inomhus under våren. För en vecka sedan var det äntligen dags att få möta barn utomhus. Vi träffade 30 förskolebarn i en ganska blåsig skogsdunge i Skarpnäck under en bitvis klarblå himmel. Skådespelaren Charlie Challis fick träffa barnen ensam den här dagen eftersom hans medskådespelare Pernilla Göst vaknade med lite kli i halsen. Det fiffiga med föreställningen är att den snabbt kan ställas om till att bli en enmansföreställning så det var inga problem för oss att genomföra dagen som planerat även om delar av ensemblen är krasslig.
Hemliga hörn har Kulanpremie

Foto av en skådespelare i en skog Charlie Challis. Foto Peter Engkvist

Hur är det att spela utomhus?

Tre snabba frågor om skillnaden med att spela utomhus till skådespelaren Charlie Challis om hans utomhuspremiär:
– Vad är största skillnaden på att spela föreställning utomhus mot inomhus?
Den största skillnaden är att utomhus så sker det saker som jag måste hantera som ljud, ljus och annat. Det gör att föreställningen blir spännande och levande. Allt kan verkligen hända.
– Vilka fördelar ser du med att kunna spela utomhus?
Man får så mycket gratis utomhus eftersom omgivningen skapar scenrummet. Varje föreställning blir helt unik och får sin egen magi.
– Vilken respons har du fått från barn och pedagoger när du mött barnen utomhus?
Jättefin respons. Samma som inomhus. Barnen brukar fråga oss om ifall allt vi berättar om har hänt oss på riktigt vilket känns som ett jättebra betyg.

När Charlie träffade barnen var det minusgrader och ganska blåsigt. Nu ser vi fram emot vår och varmare väder och hoppas på ännu fler möten med barn i skogsdungar, på skol- och förskolegårdar framöver.

Digital berättarworkshop

Ett annat projekt som med största säkerhet aldrig hade blivit av om det inte var för pandemin, är vår Digitala Berättarworkshop där vi låter barnen utforska scenframställning och historieberättande. Denna workshop genomförs helt Corona-säkert eftersom vi endast träffar barnen via länk. Eleverna har, innan mötet, fått ta del av en filmad introduktion i berättande som delvis bygger på föreställningen Hemliga Hörn och de har själva arbetat själva med sitt eget berättande i klassrummet handledda av sin lärare utifrån vårt kompendium.
Här har vi fått utveckla helt andra, och för oss nya, färdigheter som hur man kommunicerar kring digital teknik i klassrummen med lärarna och hur man får alla i en klass att känna sig sedda genom en kameralins. Efter att ha genomfört workshopen kan vi konstatera att det faktiskt funkar.

Hemliga hörn har Kulanpremie

Foto av två skådespelare som förbereder en digital workshop Inspelning av digital workshop, skådespelare Charlie Challis och Pernilla Göst

Hur funkade det?

Frågor till skådespelarna Charlie Challis och Pernilla Göst strax efter att de har haft ett Zoom-möte med en skola i Spånga;

– Hur upplever ni det digitala mötet med barnen?
Eftersom vi längtar så mycket efter vår publik så känns det jättehärligt, även om det är via en skärm, att möta publiken. Det är överraskande hur bra man kan skapa kontakt även om det inte är i samma rum, svarar Pernilla.
Charlie håller med; Jag är positivt överraskad över hur bra det funkar. Det är roligt och underbart att de är så modiga. Det är härligt.

Vad behöver pedagogerna tänka på?

Pedagogerna behöver vara en hjälpande hand i det fysiska rummet. Eftersom skådespelarna oftast inte kan se hela rummet och alla barn samtidigt behöver man tänka till när det gäller placering av barn, dator och smartboard. Det blir också deras uppgift att skapa förutsättningar för de barn som för tillfället inte är aktiva i workshopen att ändå känna sig delaktiga hela tiden, t.ex. genom att se till att de kan följa sina kamrater på stor skärm.
– Hur upplever ni stämningen i klassrummet när ni kör?
Till en början är det pirrigt men blir sedan mer avslappnat. Hela tiden är barnen nyfikna och koncentrerade.
Det är alltid uppfriskande att beträda ny mark och ta sina kompetenser vidare på nya stigar. Det har de här två projekten verkligen lärt oss och dessa lärdomar tar vi med oss långt efter att pandemin ebbat ut. Det har varit utmanande och roligt.

Men digitala lösningar och utomhusarrangemang i all ära, det är ju trots allt det fysiska mötet vi alla brinner för och längtar efter… ja, herregud vad vi längtar tills vi obehindrat får träffa vår publik igen!
Karin Westholm, producent på Teater Pero

Hjärnan i klassrummet, teater och föreläsning

Flera teatrar för barn och unga arrangerar lärarträffar inför nya föreställningar. Förutom att du får se hela eller delar av aktuell produktion bjuds du på en fördjupning av innehållet som gör att du kan förbereda och efterarbeta föreställningen i klassrummet. Fördjupningen tar fasta på teateruttrycket eller innehållet och kan vara allt ifrån en workshop i rörelse, göra skuggspelsdockor till en föreläsning från någon forskare som teatern har inspirerats av när de arbetat med sin föreställning. En teater som ofta bjuder in forskare eller författare till sina lärarträffar är Teater Pero.

Lärarträffen jag ska berätta om i det här inlägget handlade om hjärnan i klassrummet. Vad krävs för att omvandla information till kunskap? Hur kan vi bäst skapa förutsättningar för att detta ska ske? Vi fick en föreläsning av Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap och se föreställningen Vad vet man? En evidensbaserad pjäs om den forskning som är sann just nu. Eftersom alla teatrar vet att lärare kommer direkt från skolan bjuds det alltid på lätt förtäring i pausen.

Skallen stående

 Hjärnan i klassrummet

Skådespelarna Pernilla Göst, Peter Åström och regissören Peter Engkvist har intresserat sig extra mycket för den senaste hjärnforskningen. De tyckte att det saknades en pjäs som på ett lättfattligt sätt kunde inspirera lärare och elever att fundera på hur vi lär oss bäst. Genom att vi lär oss hur vår hjärna funkar kan vi träna oss i att bättre utnyttja vår egen kapacitet och överlista hjärnan när den lägger krokben för oss.

Under ett år hämtade skådespelarna och regissören inspiration från följande personer: James Doty, Emma Frans, Anders Ericsson, Ayako Sakakibara, Torkel Klingberg, Albert Einstein, John O Keefe, May-Britt Moser, Edvard Moser, Ludwig van Beethoven, Carl Wieman, Carol Dweck, Don Airely, Daniel Siegel, Oliver Sachs, Paul Gilbert, Brené Brown, Ron Evas, V.S Ramachandran m.fl. Resultatet blev klassrumsföreställningen Vad vet man? på Teater Pero.

Föreställningen har Kulanpremie när du går via Kulan. Du som bokar föreställningen har också möjlighet att arbeta vidare med klassen i en workshop som teaterns dramapedagog leder. På Teaterns webbplats finns en lärarhandledning med tips på övningar för att träna arbetsminnet och studieteknik.

Vill du som lärare se föreställningen i sin helhet innan du bokar? Ta kontakt med Teater Peros producent Karin Westholm, karin@pero.se  på telefon  08-458 94 10 så skickar hon en länk till en film som visar hela föreställningen.

Vad vet man?

Sissela Nutley föreläser om hjärnan och lärandet

Sissela började med att visa en bild på våra 100 miljarder nervceller som bygger upp våra hjärnor. När vi föds är de flesta hjärnceller separerade från varandra på grund av brist på stimulans. Men som du ser på bilden nedan blir det en snabb förändring när barnet blir äldre och redan vid sex år görs en miljon nya kopplingar per sekund och det blir allt mer komplexa nätverk. Hur komplexa nätverken blir hänger samman med att och hur hur vi stimulerar hjärnan. Får vi möjlighet att använda alla sinnen och blir vi utmanade att pröva på och tänka nytt, desto fler kopplingar.

sisslea nervceller

Hur omvandlar vi information till kunskap?

Sissela ägnade en stor del av föreläsningen till att prata om arbetsminnet, lärandets flaskhals innan information flyttas över till långtidsminnet.  Arbetsminnet kan beskrivas som en liten hall där informationen hanteras. I arbetsminnet regleras medveten uppmärksamhet och framkoppling ut långtidsminnet. Framkopplingen från långtidsminnet underlättas om det är information där vi har förkunskaper så att den kan krokas fast på en gren där vi redan byggt en trädkrona. Arbetsminnet hjälper oss att hålla igång mer än en tanke åt gången och har en avgörande betydelse för förmågan att lösa mer komplexa tankeuppgifter. Ingen av oss har plats för många enheter information i arbetsminnets hall. Vi klarar inte att minnas ett tiosiffrigt telefonnummer om vi inte systematiserar numret .

Arbetsminnets kapacitet har stor betydelse för hur våra elever klarar skolan. Redan vid tre år ålder kan forskare förutspå vilka som kommer att hoppa av gymnasiet. I årskurs två kan skillnaden vara 8 år mellan de som har det lägsta arbetsminnet. Sissela gav ett exempel på hur många elever i klass som vanligtvis kan hänga med i en lång muntlig instruktion:

I denna centrala del regleras medveten uppmärksamhet och framplockning ur långtidsminnet.

1. Då tar vi upp matteboken
2. …slår upp den på sidan 153 ….                                 här försvinner tre elever
3. …och för dem som blev klara med avsnitt 4 ..      här försvinner 5 elever
4. …kan ni hoppa över avsnitt 5 …                               här försvinner 5 elever
5. …och börja på avsnitt 6 …                                         här försvinner 5 elever
6. .. som börjar högst upp på sidan 155.                     här försvinner 3 elever
7. …Gör gärna 5 uppgifter …
8. … och räck upp handen när ni är klara

I exemplet har alltså 3 elever tappat bort sig redan innan uppgiften börjat.

sissela2

Hur kan det se ut när en elev har lågt arbetsminne?

Påbörjar uppgiften men byter spår eller gör något helt annat
Distraherad, stör i klassrummet
Knäckt läskoden men problem med läsförståelse
Förstår matteuppgiften men får ofta fel summa
Sen med att släppa fingerräkning
Tar inte anteckningar
Klagar när det ska göras uppgifter som kräver koncentration
Stör i klassrummet
Svårt att hänga med i långa instruktioner

Vi kan underlätta för arbetsminnet

Sissela 6

Viktiga faktorer för inlärning

I skolan kan vi arbeta med :
Elevers förväntningar på deras egen prestation är en av de viktigaste faktorerna för inlärning
Bygg upplevelser, det vi upplevt är mycket bättre än passiv inlärning, uttrycket learning by doing är ingen slump
Öva på framkoppling av inlärt material
För långvarigt lärande, utspridd repetition av material på mer än 30 dagar
Bra konstruktiv återkoppling
Belysa nya koncept och problem från olika vinklar
Motivation och emotionell koppling till materialet
Ju fler sinnen desto mer minnen
Använda tekniska verktyg som fasciliterar lärande
Lära ut och öva på strategier
Bygga vidare på förförståelse och elevens erfarenhet
Rörelse och fysisk aktivitet både i klassrummet och på skolgården. I klassrummet kan 5 minuters jonglering göra underverk
Skratt
Upplevelser som berör
Ha en strategi för mobiltelefoner i klassrummet.

I hemmet:
Sömn, även vakenvila, mindfulness
Begränsa tid med sociala media, digital teknik och TV
Fysisk aktivitet, tre gånger i veckan minst 20 minuter
Sociala relationer, skratt, meningsfullhet och närhet
Vid råplugg hinner hippocampus inte med, den har inte fått tillräckligt med sömn och repetition.
Mat är bränsle för hjärnan. Är det en slump att mat som ser ut som en hjärna är särskilt bra som exempelvis valnötter och broccoli?

hjärnan

Vad har hänt i samhället som kan påverka inlärningen?

Sissela avslutade sin föreläsning med att prata om de farhågor hon som forskare såg med överanvändning av smartphonen. Elever kollar mobilen 150 ggr per dag i snitt. Det är det första de tittar på när de vaknar och det sista det gör innan de somnar. Några har också telefonen vid kudden vilket innebär att hjärnan registrerar varje klick från telefonen. Vi vet att det påverkar möjligheten att komma ned i den djupa drömsömnen som är viktig för god psykisk hälsa.

Mätningar visar att den psykiska ohälsan har ökat bland unga från år 2002. Det finns forskning som visar på ett samband mellan ohälsa och överanvändande av mobiler, detta oberoende av utbildningsnivå, samhällsklass, kön och ålder. Men det är givetvis en hönan och ägget-samband. Personer som överutnyttjar sin telefon har inte lika mycket tid åt att röra sig, umgås och sova. Faktorer som påverkar hälsan.

Något som kan upplevas som positivt är att sexdebuten sker senare än för 20 år sedan men det kan också vara en indikation på att vi umgås på ett annat sätt med färre fysiska mötesplatser. Vi träffas digitalt. Vi har också krav på oss att motsvara idealbilder som sprids i sociala medier vilket gör oss osäkra och inte så benägna att inleda relationer

Aldrig tidigare har vi haft så mycket lättillgänglig och riktad underhållning som Netflix, Youtube och instagram. Vi blir i mycket större omfattning underhållna istället för att själva vara aktiva.  Det kräver en stark impulskontroll för elever att efter skolan sätta sig med arbetsuppgifter istället för att med ett enkelt tryck klicka fram underhållning. I klassrummet har forskning visat att närvaron av mobiltelefoner påverkar eleven. Det dras kognitiva resurser bara genom att låta bli att titta på telefonen.

Allt detta kommer det att finnas spår av i hjärnan, hjärnan svarar på sin miljö, den kommer att ändras. Hur ska vi skolan arbeta för att ta upp kampen?

Sissela0

Kom i kontakt med Sissela Nutley

Undertecknad rekommenderar varmt Sissela som föreläsare. Sissela är forskningschef på Pearson Assessment och brinner för att sprida kunskap om hjärnan och psykisk ohälsa. Du når henne på sisselanutley@gmail.com

Tips på forskningsrapporter:

  •  https://www.mrc-cbu.cam.ac.uk/wp-content/uploads/2013/01/WM-classroomguide.
    pdf
  • Mindset interventions in Academic Settings (Miller, Rudman, Högman & Gustavsson, 2016).
  •  The Far-Reaching Effects of Believing People Can Change: Implicit Theories of Personality Shape Stress, Health, and Achievement During Adolescence (Yeager
    et al 2014. )

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook