Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Pygmeteatern

Berättelser om starka livsöden och kampen för demokrati

Vem är hon? Varför hänger hon i luften? Nordiska museets skolprogram Rätten till en röst

haxprocesser-och-paskkarringar-n1_09675-peter-segemark

Att passera Elin Andersdotter i utställningen Traditioner med en grupp elever utan att säga något går nästan inte. Hon hänger i utställningen som ett levande bevis på en historisk händelse.  När vi skulle välja ut personliga berättelser som skulle ingå i skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst var hon en given kandidat.  Elin är ett typexempel på en otroligt stark historisk karaktär som representerar de svaga i samhället.  Hon anklagas på 1600-talet för att vara häxa och ställs inför rätta. Hon är en av folket, troligtvis analfabet, som utan juridisk representant ställs inför kyrkan och staten, som redan har bestämt hennes dom. Elin nekar till att vara häxa, men efter många rättegångar, massiva påtryckningar och tortyr erkänner hon till slut. Även Elins man Ifwer blir anklagad för att vara häxa.

I trolldomskommissionens protokoll står det ”Ehuruväl desse arme förförde människor oaktat åtskillige actiberande tortyrer, och prov på vattnet, hava uti det längsta nekat till det med Satan ingångne förbund. Hava de likväl omsider gått till en sann och frivillig bekännelse.”

I skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst får elever med lärare under en timme ta del av fem personliga berättelser från olika århundraden som belyser hur de svaga i samhället behandlats genom tiderna. Vi vill med detta skolprogram visa vilka starka livsöden det finns i vår historia och hur de alla är en del av sin samtid. Att vi idag i Sverige har ett demokratiskt land med sociala skyddsnät är inte något självklart som alltid funnits utan något som växt med fram genom människors kamp. Hur såg Sverige ut innan det var ett demokratiskt land och hur kunde det drabba enskilda individer.

Nordiska museets pedagoger: Katarina Hellstrand, Christina Araskog-Toll, Weronica Meijer, Leif Henrikson och Lena Bergqvist.

Skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst går att boka på Nordiska museet.

Museets skolprogram och handledningar
Det pågår även en insamling om demokrati via minnen.se

Teaterpjäs med tema rätten till en röst

2018 är det valår i Sverige och Unga Klara spelar Torget -en föreställning om demokrati på skolor runt om i Stockholms län. För många elever är det första gången de får rösta. Vad innebär det att delta i den demokratiska processen? Vad innebär det att avstå? En gemensam teaterupplevelse ger en fantastisk möjlighet att lyfta diskussionerna om demokrati i klassrummet. Torget betraktas som demokratins urscen, en plats där medborgarna samlas för att gemensamt fatta politiska beslut. Men vem har egentligen tillträde dit? Vem räknas som medborgare? Vem plockar upp skräpet när mötet är över? Och vad händer om de egentliga besluten fattas någon annanstans? Torget är en pjäs i collageform om demokrati, som riktar sig till förstagångsväljare.

torget

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på 
facebook

Fråga skolans kulturombud om skuggspelsteater

Kulturombudsträffar brukar vanligtvis innehålla många kulturinslag

pygme 30

Men frågan är om det inte ger mer att också själva få vara delaktig. På förra mötet lärde vi oss att dansa crumbling och på den här träffen fick vi använda händer och kreativitet  för att göra skuggspelsdockor. En fördel med att sitta tillsammans och skapa är att det ges ett naturligt tillfälle att prata om arbetet som kulturombud. Vi inser mer och mer att det  råder stora skillnader mellan skolor om hur kulturuppdraget kan utföras. Några har nedsatt tid och pengar i budget medan många gör detta utöver sina timmar och utan budget.

Workshop med skuggspelsteater

Det är kul och lätt att komma igång med att tillverka figurer för skuggspel. Att göra en docka tog inte många minuter, problemet var att sluta, vi ville gärna göra en till och en till när vi fick kläm på tillverkningen.  Ett råd från våra workshopsledare var att inte göra för  små dockor eftersom de syns sämre och lätt går sönder. Vi använde vit pappkartong, blompinnar, pappersklämmor, vit tygtejp och silkespapper.  Dockan sattes fast på en blompinne och vid tillverkningen gällde det att tänka ut vilka delar på dockan som skulle vara rörliga. Vill du ha färg på dockan klistar du på silkespapper. Mallar för att komma igång med att göra dockor har Dockteaterverkstaden har delat med sig av på den här sidan. Unga fakta har också många bra manualer för att göra dockor.

bild 11

 

bild 1

Själva dockorna såg inte så märkvärdiga ut på bordet, först när vi prövade att använda skuggspelsscenén inföll den riktiga magin. Om du inte har tillgång till en scen kan du bygga en egen med hjälp av träribbor. Jag hoppas att du är lyckligt lottad och har tillgång till slöjdsal på skolan. Använd segelduk för själva scenen.  Scenen på Pygmeteatern var 140 cm bred och 80 cm hög.  Om du inte har segelduk  fungerar det med lakansväv men det är svårare att få spänt. Se till att scenens sidor är täckta av svart tyg som inte är ljusgenomsläppligt. Skaffa en vanlig klotlampa med sockel. På ena bilden ser du en ficklampa och den använde vi för att få med sol/ måne i scenen. Vill du ha hjälp med att komma igång och få inspiration anordnar Pygméteatern  workshop för lärare och elever.

pygme 33

 

bild 3                                                                               

bild 40

Mitt liv som kulturombud, Lars Håkan Larrson från Höglandsskolan

lars kulturombud

Lars kommer att berätta mer om hur han arbetar som kulturombud på denna blogg längre fram

 

KUL1415 och skolan, ett bok, webb och scenprojekt du inte får missa

workshops

Undertecknad berättade om Kulturförvaltningens generösa inbjudan till Stockholms skolor, KUL1415.se/skola : alla klasser i Stockholms kommun  erbjuds att trycka en bok i 50 exemplar, alla skolor får tillgång till webbplats med med plats för  ljud och film. Klasser som anser att de arbetat hårt med temat och vill dela med sig till andra erbjuds att vara med och delta i finalen för skolans deltagande i KUL1415 på Kungsträdgården i mitten av maj. Utöver detta  finns det möjlighet att få guldkant på framträdandet genom besök av författare, regissör, konstnär etc. Ansvarig för skolornas deltagande i Kungsträdgården är produktionsbolaget Amusement. Min presentation om KUL1415.se/skola KUL1415-skola-1 10 informationskväll Skapande skola

 Och musik så klart

För att komma i stämmning kom musikerna Jazzmagi och spelade. Även här blev kulturombuden engagerade och ptövade på olika blåsinstrument.

a 4

 

pygme

 

 

Visst vill du också bli kulturombud? Missa inte Kulan på  facebook och twitter där finns tips och kulturerbjudanden

Elisabeth

 

 

 

 

 

 

 

Kulturombudsträff, årskurs F-6

Kulan_WSbild

Program för kvällen

Kulturåret KUL1415 uppmuntrar skolans kreativa skapande och Vesna Stanisic, dramaturg på Pygméteatern visar hur vi kan arbeta med skuggspelsteater i klassen. Som inspiration till att utveckla ett eget kreativt arbete i skolan får vi också se hur skuggspelet kan kombineras med dockteater och ”vanlig teater”.

Photoshop jpg 300 dpi

Vi inleder träffen med att informera om viktiga kulturhändelser under läsåret 2014-2015 med betoning på skolornas deltagande i kulturfestivalen för barn och unga, KUL1415 samt andra höjdpunkter och erbjudanden. Vi är Elisabeth Söder från Kulan och Lars Håkan Larsson, kulturombud på Höglandsskolan. Lars berättar om  hur han arbetar med kulturombudsuppdraget .

jazzmagi

 

Programmet börjar kl. 16.00 men redan 15. 30 kan du hämta ditt kulturkort, äta mat, och lyssna på gruppen Jazzmagi. Jazzmagi  som gärna besöker skolan.

 

 

Målgrupp: Kulturombud och intresserad pedagoger, åk F-6
Tid: 25 september kl. 16.00-19.00
Lätt förtäring serveras från kl. 15.30
Kostnad: Kostnadsfritt, bekostas av Kulan. Vid uteblivet deltagande debiteras skolan 330 konor.
Plats: Pygméteatern, Vegagatan 17
Information: Elisabeth Söder Tel: 508 33 822
E-post: elisabeth.soder@stockholm.se

Anmälan