Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
rasism

Olika sätt att arbeta med dokumentären Silvana i klassrummet

En text om filmen Silvana – väck mig när du vaknat. Filmen tar upp: feminism, social aktivism genom hiphop och rap, HBTQI, kändisskap och att vara en förebild. Genom efterföljande samtal med filmens regissör och producent har jag nedtecknat vad som kom fram om arbetsprocessen bakom dokumentärfilmen. Filmvisningen ingick i Kulans och Skolbio Stockholms temakväll om normer och normkritik.  Den andra programpunkten under kvällen Könsroller i bildspråket med filmpedagog Elisabeth Jonsved är publicerad i ett tidigare inlägg på Kulan.

Silvana -väck mig när ni vaknat

”Välkommen till den svenska rapparen Silvana Imams värld

Uppvuxen i Stockholmsförorten Jakobsberg med en mamma från Litauen och pappa från Syrien är Silvana en Third Culture Kid som skapat sin egen identitet. Hon är fast besluten att störta patriarkatet, bekämpa rasismen och vara en förebild för HBTQI-ungdomar – något hon själv saknade under sin uppväxt. Silvana Imam slog igenom under antirasistdemonstrationen i Kärrtorp i slutet av 2013 varpå hennes karriär, hela tiden präglad av politiska budskap, fick raketfart. Silvana har beskrivits som en orädd ledare för en hel generation, som med sylvass tunga fångar vår samtid. Men 2015 behövde artisten en timeout från rampljuset. När hon kom tillbaka igen var det med större kraft än någonsin och 2016 mottog hon Grammisen för årets artist.

Den kvinnliga trion Gustafson, Kastebring och Tsiobanelis har fått komma Silvana väldigt nära inpå livet och skapat en laddad film om kändisskap, kärlek och konstnärskap. Det är en historia om att brottas med rollen som förebild och samtidigt med sina egna och samhällets förväntningar. Publiken får möta personen Silvana, bakom den offentliga mediebilden. ” Texten är hämtad från Influence club film, en sida fylld med bonusmaterial kring filmen.

IMG_4718
Filmproducenten Anna Weitz och en av filmens tre regissörer  Mika Gustafson inledde samtalet med att knyta an till filmpedagogen Elisabet Jonsveds föreläsning Könsroller i bildspråket,  det är viktigt att tänka på normativa mönster i bild och film och välja med omsorg.

normbild

Mika som är en av filmens tre regissörer berättade om bakgrunden till filmen. Mika och de andra två i filmteamet, Olivia Kastebring och Christina Tsiobanelis började göra film ihop för att slippa vara ensamma som filmskapare. På samma sätt som de sett sina killkompisar göra saker i grupp som exempelvis starta band. De bestämde sig för att göra några kortfilmer på tema starka tjejer och hiphop. Kvinnor som inte är subjekt, kvinnor som gör något.  De valde Silvana för hennes vilja att berätta. Då var Silvana inte känd, hon slog igenom och vann en Grammis under filmarbetet vilket självklart ändrade filmteamets förutsättningar.
 De ville skapa bilder som de saknat när de växte upp, där vi och andra som inte så ofta får ta plats på film finns representerade och där kvinnor får vara subjekt. ”Vi ville göra den här filmen både för oss själva och andra.” Om den här filmen kan stärka andra betyder det väldigt mycket.

Filmerna tänkte de lägga upp på YouTube.  De tre regissörerna turades om att fota, ansvara för ljud och filma. Det blev ett bra sätt att komma nära Silvana, helt klart en bra metod eftersom filmen 2017 fick en Guldbagge för bästa dokumentär.

sz802cfd

De började med filmen våren 2014, en politiskt laddad  tid med Kärrtorpskravaller och val till riksdagen på hösten. Filmteamet ville fånga den politiska tiden med en underground artist. De bestämde sig för att följa Silvana och tanken var först att släppa materialet på YouTube innan valet.

Mika berättade att de satt långa tider vid klippbordet och vände och vred på filmmaterialet. De ville att filmen skulle vara mångfacetterad och funderade mycket på, ”vad är nya bilder?” Räcker det med att vi slänger in en stark tjej? De ville att Silvana skulle framstå som självklar samtidigt som det fanns vissa bitar av rasism och homofobi i hennes liv.  Vi som såg filmen kände alla empati för Silvana när hon dolde sin homosexualitet för en släkting i Litauen. Hur stor plats får problemen ta i filmen? I klassisk dramaturgi måste det finnas en konflikt. I Silvanafilmen fick samhället stå för den dramaturgin. Varje bildruta vägdes på guldvåg samtidigt som det var viktigt att energi och pepp skulle få ta plats. De ställde sig så klart frågan Vem gör vi filmen för? Målet med filmen var att stärka personer i sin identitet, speciellt HBTQI personer som inte förekommer så  ofta i media och känner ett utanförskap.

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Producenten för MANTARAY FILM, Anna Weitzi berättade att alla på produktionsbolaget läste många manus och fick göra avvägningar där de funderade på möjlig finansiering och publikframgång men till Silvana sa de ja på ren magkänsla. De har också fått många bevis på att det var rätt satsat. Förutom Guldbagge och stor publikframgång har de fått brev från unga människor som är tacksamma att de har fått en film att spegla sig i, en film där huvudpersonerna är lesbiska på ett självklart sätt utan att det hör till filmens drivande dramaturgi. En brevskrivare skrev till Silvana ” förlåt att du behövt vara den här förebilden” För det är klart att det i filmen blir tydligt att det kostar på att vara i det främsta ledet för feminism, homosexualitet, antirasism. Det visar sig också i filmen och Silvana tar ett en paus från allt under några månader.

Hur kan jag se filmen med mina elever?

Silvana – väck mig när ni vaknat går som Skolbio under våren. Biljetter för unga kostar 25 kronor. Läs mer om hur du bokar och skolbio Stockholm. Om du arbetar med filmen i klassen blir vi på Kulan glada om du vill berätta om hur du lägger upp arbetet. Har du elever som vill skriva en några rader om filmen blir vi också glada. Som ett ringa tack skickar vi filmcheckar. Hör av dig till elisabeth.soder@stockholm.se

Prata om filmen med elever

Förslag från Anna och Oliva: Sätt på musik av Silvana och tala om att vi lyssnar 10 minuter och under tiden kan ni fundera på vilka scener ni särskilt  kommer ihåg. Här är filmens soundtrack. Vad fick filmen dig att känna? Blev du provocerad av någon scen? Mer om filmen och filmskaparna kan du på influencefilmclub . På samma sida hittar du också en lärarhandledning. Kan vara vara intressant att jämföra Influence clubs handledning med Svenska filminstitutets filmhandledning, Silvana

Filmens producenter vill veta lite om er filmupplevelse! Om det finns tid och möjlighet får ni som har sett filmen gärna fylla i nedanstående enkäter.
Enkät för elever/de som sett filmen: http://bit.ly/2xLfKNz
Enkät för lärare/dig som visat filmen: http://bit.ly/2y681xn

Medioteket_SkolbioStockholm_VT18_Silvana

Andra blogginlägg på tema stereotypier och normer

10155406_301412560009659_1397385610_n Elisabeth Söder för Kulan en digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

Belysa stereotypier och samtala om normer

I ett tidigare inlägg, tipsade jag om kunskapsbanken, Bilders makt. En webbsida med närmare 90 artiklar med teman som exempelvis : 1900 -talets myter om judarna som skyldiga till allt ont eller Bilder av asiater som en hotfull massa och utan individuella särdrag. Viktiga teman som var och en fungerar som en ingång för att belysa stereotypier och samtala om rasism.   

Hur ser stereotypa bilder ut 2018?

Den här annonsen hängde på bästa reklamplats vid Hötorget för en månad sedan. En svart fotbollsspelare och ordet predator, rovdjur på svenska. Jag tycker att det är en otroligt obetänksam annons år 2018. Hade jag reagerat på samma sätt om fotbollsspelaren haft ett stereotypt svenskt utseende? Nej inte på samma sätt, eftersom jag är matad med många liknande bilder på svarta och att den får mig att tänka på  västerlänningars behov av att avhumanisera svarta för att upprätthålla apartheid och slaveri .

Viktigt att vi tillsammans med eleverna analyserar bilder utifrån ursprung, historia och funktion. Bilder makt skriver på sidan Stereotypen av ”svarta” som primitiva vildar ” De koloniserade folken framställdes som ”vildar” som måste kuvas och ledas av Europa och väst. Samtidigt utgjorde det ”primitiva” en lockelse som gick att kommersialisera och förvandla till underhållning”.

adidas

 

Tips på pedagogiskt material för vidare fördjupning att ämnet

  • Genusfotografen Tomas Gunnarsson med handboken  Bilder som förändrar världen . Fritt tillgänglig att ladda ned eller att beställa utan kostnad förutom portokostnad på 40 kronor.

  • Elin Jönsson och Elisabet Jonsved pedagogiska material med lärarhandledning och elevuppgifter, Propaganda och bilders makt på Statens medieråd

medieråd

  • Samma författare, Elisabet Jonsved och Elin Jönson har också gjort lärarmaterial och förslag till lektioner till Könsnormer i bildspråket, också den publicerad på Statens medieråd. Där hittar du exempelvis den här filmen, Like a girl.  

teked

  •    Normkritisk pedagogik, lärarmaterial med förslag på hur du kan arbeta med normer. Ansvarig för sidan: Aisha Lundgren Aslla, pedagogisk handledare och utbildare i förskolans och skolans demokratiuppdrag, likabehandling och normkritisk pedagogik

normkritisk analys

/Elisabeth Söder

Bilder som påverkar vår världsbild

På webbsidan Bilders makt finns över 90 artiklar med bilder och texter om stereotypier fritt tillgängligt att använda.  Syftet med sidan är att göra oss uppmärksamma på bildelement som förstärker en rasistisk bild av ”de andra”. Många av de bilder vi matas med är så starka i våra bakhuvuden att vi inte kan särskilja bilderna från verkligheten. Genom att vi får veta mer om bildernas ursprung, historia och funktion blir vi förhoppningsvis mer uppmärksamma på vad som är stereotypa bilder och texter.

Vad är en stereotyp bild?

Webbsidan Bilders makt har en film på tre minuter som ger en kort bakgrund och definition om stereotypier, om bilder som demoniserar och förlöjligar.

 

film stere

Men även bilder som inte uppenbart framställer människor som ondskefulla och dumma kan förmedla en stereotyp bild . Vad ser du för bild framför dig när du tänker på en same? Många av oss ser koltklädda människor framför en kåta eller samer som fångar renar med lasso. Varför ser vi det när de flesta samer bor i Stockholm och att det är få samer som är renägare (Tavlan är målad av Jon Bauer).  Den stereotypa bilden av samer som vi delar med många visar på vikten att få ta del av många olika bilder och texter.

Kanske har bilden av samen som ett nomadfolk gjort det lättare för majoritetssamhället att genomföra sin politik gentemot samerna? På webbsidan finns flera artiklar om stereotypier av samer, bland annat denna om bilden som förmedlas i barnlitteraturen  och Den stereotypa bilden av samer som primitiva och exotiska vildar

Bauer_GETMJÖLKNING_Jukkasjärvilappar_WEBB (1)

När vi väljer bilder eller när vi illustrerar en text så finns det oändligt många  sätt vi kan skildra varandra på utan att förstärka en stereotyp uppfattning. Numera är de flesta av oss ganska medvetna om att undvika att illustrera en kvinna vid spisen och mannen vid grillen men finns det andra fallgropar vi ofta ramlar ner i?

oändligt många sätt

På Bilders makt hittar du en effektfull film på tre minuter med personer som håller i en stereotyp bild och säger, ”det här är inte jag, det är inte okey”

asada

 

En av personerna bakom webbsidan Johanna Rubin Dranger filmades på en föreläsning på Mänskliga rättighets dagarna när hon visar hur toalettsymboler, hakkors, berusade gorillor, Mona-Lisa och rasstereotypa bilder hänger ihop.

 

Bilders Makt är en fritt tillgänglig kunskapsbank med bilder, film och förklarande texter om stereotypa bilder. Kunskapsbanken Bilders Makt drivs av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS, med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.

Inspiration till detta inlägg kommer från Mötesplats Barnkultur där Moa Matthis och Johanna Rubin Dranger visade Bilder makt. Stort tack, Länsmusiken i Stockholm, Dans i Stockholms stad och län och Centrum för barnkulturforskning som arrangerar Mötesplats Barnkultur.

/Elisabeth   

Vadå vardagsrasismen? Finns det något sådant?

Presentation av ett antirasistiskt och normkritiskt metodmaterial fritt för skolan att använda.

rasism 2 Jag börjar med att berätta lite om mig själv, vad jag gjort tidigare och … Förlåt vad sa du?” ”Ja jag undrade bara.. vart kommer du ifrån?” Tänk om detta kunde ha varit 1 miljon kronors frågan i programmet ”Vem vill bli miljonär”. Ibland har det känts så… För vad svarar jag egentligen på det?

Vanligtvis börjar jag rabbla upp mina halvor och kvartar: ”Ja jag är halvitalienare, en kvarts finsk och en kvarts svensk”. Sedan skämtar jag lite om att jag med dessa anlag antagligen har ett jävla temperament. Jag lägger även ibland till att jag ser väldigt mörk ut för att bära på dessa gener. Kanske har jag nordafrikanskt eller turkiska rötter någonstans? Ibland håller den andra personen med om att det är lite märkligt. ”Men är du bra på pastarätter då?” kan bli en halvseriös följdfråga. Oftast ler jag och svarar ”självklart”, halvt på skämt men även för att på något vis ändå passa in i den stereotypen jag vet att jag bäst hör hemma i.

Man kan säga att jag dels blir föremål för en annan människas behov att placera mig i ”rätt” kategori, men också för mina egna fördomar om hur jag borde vara utifrån det jag har sett och hört. Det värsta är ju att inte höra hemma någonstans alls, varför jag valde när jag var yngre att kalla mig ”italiensk” i hjärtat även om jag bodde i Sverige. Kanske gjorde jag detta val som en följd av att jag blev utpekad som annorlunda i samma stund som mina klasskompisar en gång skrek ”jävla apa!” på skolgården i lågstadiet? Det vet jag faktiskt inte. Det enda jag vet är att det har varit en smärtsam, förvirrande och djupgående identitetsproblematik till den dag jag kapitulerade i vuxen ålder, accepterade att jag inte hörde hemma någonstans och började kalla mig själv en alien. Dock kan jag inte påstå att den lösningen heller är exemplarisk. Vad jag vet är att krisen av att inte höra till, att inte ”höra hemma” någonstans, kan få vem som helst att känna utanförskap. Eller ett steg längre, sätta sig själv i ett utanförskap. Och som många samhällsforskare och andra människor säkert kan hålla med om, så är utanförskap ett av dem samhällsfenomen som genererar störst skada. Både på individnivå, men också på samhällsnivå.

rasism 3b

Ett sätt att komma ifrån detta, enligt mig, är att utmana och omforma tankemönster samt de existerande kategoriseringarna vi rättar oss efter. Istället för att se etniciteter och fysiska attribut behöver vi öva på att se enskilda unika individer. Både vad gäller de människor vi möter men också synen på oss själva. Istället för att fråga ”vart kommer du ifrån?” för att på så vis tycka oss kunna definiera en person bättre, så kanske vi ska börja med att ställa andra typer av frågor. Jag vill även markera att jag har förståelse för att de flesta som frågar denna fråga absolut inte menar något illa, men det är inte heller motivet bakom frågan jag önskar att peka på i detta fall utan snarare effekten samt följderna av den. För vad säger man egentligen med frasen ”vart kommer du ifrån?” ? Har den någon dold innebörd? Uppfattningen är alltid subjektiv, men jag har alltid kunnat översätta det till ”du ser inte ut att höra hemma här”. I nästan varje nytt möte med en annan människa, i ett land jag är född i och en stad jag har bott i under mina 30 år i livet, har jag alltså fått höra ”du ser inte ut att höra hemma här”. Och det är just när man anlägger det här perspektivet som begreppet vardagsrasismen, enligt mig, legitimeras och lyser igenom med full kraft. Låt mig då även få markera att detta bara är ett av flera exempel på hur vardagsrasismen förekommer i åtminstone mitt dagliga liv.

Under mina år som jag i vuxen ålder har arbetat på skolor och andra ungdomsverksamheter har jag fått intrycket av att vardagsrasismen är mer utbredd än någonsin, med en ribba som har höjts och med ungdomar som både stämplar varandra liksom sig själva i sitt vardagliga umgänge och tal. Många av dem känner antagligen, liksom jag, att de inte uppfattas som svenskar utifrån, och många av dem har nog istället valt att anpassa sig och sin självbild efter villkoren att ”inte höra hemma här”. Jag har sett vissa ta till olika medel för att försöka passa in bättre i det svenska majoritetssamhället, medan andra istället verkar ha gett upp och istället format sig en identitet på att vara ”icke-svensk”, vilket också är definierat utifrån ett stereotypiskt tankesätt. De flesta ungdomar hamnar dock någonstans där emellan.

Vad som blir tydligt för mig är att många av Sveriges ungdomar mår inte bra. Självbilden är beroende av de speglingar som ges utifrån, självförtroendet av de möjligheter som finns att visualisera samtidigt som klyftan mellan ungdomar med olika förutsättningar kraftigt ökar och fördomar kring vissa etniciteter normaliseras. I och med denna utveckling anser jag att det aldrig har varit viktigare för skolor samt barn- och ungdomsverksamheter att se över sitt värdegrundsarbete. Det finns ett behov av att uppdatera befintliga rutiner, handlingsmetoder samt kunskap om hur man genomför ett pedagogiskt, normkritiskt och antirasistiskt arbete tillsammans med barn- och ungdomar på ett framgångsrikt och långsiktigt sätt. Vi behöver medvetandegöra de rasistiska processer samt strukturer vi rör oss inom, tillsammans med våra unga, och etablera engagemang samt nya tankemönster som förhoppningsvis generar en positiv utveckling för kommande generationer.

rasismb

Teater Struktur är ett projekt inom organisationen Ungdom Mot Rasism och har nyligen lanserat ett innovativt och kostnadsfritt antirasistiskt metodmaterial som heter ”Leken Mellan Rum”. Materialet riktar sig till lärare och pedagoger och innehåller både information, begreppsförklaringar, ledarskapsövningar, tips samt färdiga lektionspass som går att applicera på ungdomsgrupper mellan 13-25 år. Projektet erbjuder även gratis utbildning till de verksamheter som önskar lite mer vägledning och stöd i sitt antirasistiska arbete. Välkommen att besöka vår hemsida!

 

/Julia Rosati, Utbildare på Teater Struktur

rasism

Ny Värdegrundskampanj för Stockholms skolor och förskolor

mänskliga rättigheter

Stockholms stad skjuter till 1 miljon kronor till en andra riktad Kulan-kampanj som ett stöd i skolornas diskussion om värdegrundsfrågor och mänskliga rättigheter. Kulan erbjöd under våren ett särskilt rabatterat utbud mot bakgrund av de händelser med nazistiska förtecken som bl.a. drabbat flera av Stockholms skolor. Nu erbjuds stadens skolor och förskolor ett subventionerat urval för höstterminen. I ett blogginlägg för Kulan i våras berättade läraren Malin Appeltofft om hur hon arbetade med en av de föreställningar som ingår i värdegrundskampanjen.

 

Dubbelrabatt med Kulanpremien

Kampanjen pågår fr.o.m. 1 september t.o.m. 30 november och innebär att en dubbel rabatt ges till utvalda föreställningar. Kulanpremien ger nu 100 kr i rabatt per barn och tillfälle istället för 50 kr i normalfallet. Om det finns en workshop till föreställningen gäller 50 kr i rabatt på priset för workshopen. Använd Kulan för att hitta och boka den föreställning du är intresserad av. http://kulturdirekt.se/kulan/. Fler föreställningar kan tillkomma.

 

Dans- musik -cirkus och teaterföreställningar som ingår i värdegrundskampanjen:

 

Gymnasiet

Rubys minnen av Bessie Smith av Teater Magnolia – Etnicitet

Drömstället av Orionteatern – Flykt

Ur svenska hjärtans djup av Boulevardteatern – Främlingsfientlighet

Peer Gynt från Kosovo av Teater de vill – Utanförskap

Chilla eller Tjalla av Ung utan pung – Civilkurage

Stjärnlösa nätter av Boulevardteatern – Identitet

Ankarbarnet av Teater de vill – Flykt

Maria Johansdotter av Musikteater Unna – Identitet

Förorten brinner av Teater Fryshuset – Utanförskap

Having a blond moment av  Bastardproduktion – Etnicitet

Åsiktsmaskinen av Teater Barbara – Påverkan

Min mamma Medea av Teater Fredag – Flykt, identitet

Respekt, en mänsklig rättighet av Tage Granit – Värderingar

Hans och Greta i Högdalen av Fria Teatern – Flykt

Perfect or Join my picnic av Christina Tingskog – Identitet

Kameleonten av Tage Granit – Utanförskap

Kolonien världsmusik om vår tids kanske viktigaste frågor: mångfald och tolerans

 

Årskurs  8 -gymnasiet

Ur svenska hjärtans djup av Boulevardteatern – Främlingsfientlighet
Åsiktsmaskinen av Teater Barbara – Påverkan

 

Årskurs  7 – gymnasiet

Peer Gynt från Kosovo av Teater de vill – Utanförskap

Chilla eller Tjalla av Ung utan pung – Civilkurage

Stjärnlösa nätter av Boulevardteatern – Identitet

Ankarbarnet av Teater de vill – Flykt

Maria Johansdotter av Musikteater Unna – Identitet

Förorten brinner av Teater Fryshuset – Utanförskap

Having a blond moment av  Bastardproduktion – Etnicitet

Åsiktsmaskinen av Teater Barbara – Påverkan

Min mamma Medea av Teater Fredag – Flykt, identitet

Kameleonten  av Tage Granit  7 – Gy , Utanförskap

 

Årskurs  4- gymnasiet

Respekt, en mänsklig rättighet av Tage Granit – Värderingar

Hans och Greta i Högdalen av Fria Teatern – Flykt

 

Åk 3- gymnasiet

Perfect or Join my picnic av Christina Tingskog – Identitet

 

Åk 5-9

Ankomsten av Uusi Teatteri  – Flykt

 

Åk 4-9

Om det var krig i Norden av Mittiprickteatern – Flykt

Artiklarna av Lotta Gahrton - Barnkonventionen

Lägret av Cirkus Tigerbrand – Barns rättigheter

Kolonien  världsmusik om vår tids kanske viktigaste frågor:  mångfald och tolerans

 

Åk 3-9

Kompiskompassen av Teater Pero – Civilkurage

Malala av Lotta Gahrton – Civilkurage

Om en person av Ossi  Niskala gästspel Zebradans – Identitet

 

F-åk 6

Den okända resan av Teater De Vill – Flykt

En Bisak av Teater Barbara – Människovärde

 

Förskola -årskurs  3

 

 Diktatorn av Boulevardteatern – Tolerans

Framsteg av Utmana – Identitet

Hitta hem av Teater Fredag – Flykt

 

5 år-årskurs  6

Trupp Trunk, Gästspel på Orionteatern – Att vara människa

 

2-5 år

Vit av Teater Pero – Mångfald

 

 

Missa inte kommande erbjudanden

Kulturupplevelser och skapande ger kraftfulla verktyg för att resonera kring svåra frågor och påverka attityder. Passa på att ta del av detta utvalda utbud!

Följ Kulan på facebook och twitter så missar du inga kampanjer, erbjudanden och information.

Ulrika och Elisabeth

Vad tror ni att Hitler skrattade åt?

Vad tror ni att Hitler skrattade åt frågade jag mina elever i år 9. Ingen av eleverna hade tänkt på att Hitler kunde ha haft humor  och kanske skrattade ibland. De flesta av eleverna associerade snarare Hitler med ondska, av naturliga skäl, än med tankar på humor.

Tänk dig att du får uppdraget att roa Hitler, fortsatte jag. Vad händer om du misslyckas? Att tvingas vara rolig under hot måste vara  den största skräcken. Jag ställde frågorna till mina elever för att starta deras tankeverksamhet inför att vi skulle se teaterföreställningen Heil Clown på Boulevardteatern.

 

Förberedelser inför teaterbesöket

Vi hade under flera veckor arbetat med ett ämnesintegrerat 1900-talstema och fokuserat på världskrigen, förintelsen och de hemskheter och brott mot mänskligheten som Hitler och nazismen gjorde sig skyldiga till. I svenskämnet läste vi olika krigsskildringar; brev från fronten, skönlitteratur, reportage, faktatexter och enligt det utvidgade textbegreppet tog vi också del av film, radioteater och dokumentärer.

Clownskräck

Inför föreställningen Heil Clown var det några elever som oroade sig eftersom de sade sig lida av ”clownskräck”. Men jag försäkrade dem om att de clowner som vi skulle se i föreställning varken var skräckclowner el McDonaldsclowner utan skådespelare som arbetar med clownteknik  i en clowntradition som snarare bygger på genuin underhållning som lockar till skratt än som vill skrämmas eller vara obehagliga. Jag var dock själv lite orolig över hur några av våra teaterovana elever skulle uppfatta föreställningen och om de skulle kunna tillgodogöra sig den och få ut något av den.

 Får man skratta ?

Det visade sig vara onödiga bryderier. Heil Clown är en föreställning som är så pedagogiskt uppbyggd att de flesta, även utan förkunskaper, kan tillgodogöra sig och uppskatta den. Mina elever fick många av sina kunskaper bekräftade men de fick också, kanske genom skrattets förmåga till att slå hål på fördomar,  nya perspektiv och en djupare förståelse.

Clownernas samspel och interaktion med publiken fick även den mest skeptiske åskådaren att kapitulera. Det var ett unikt möte här och nu
mellan skådespelare, skolungdomar och lärare men också en känsla av att ingå i något angeläget och större som angår oss alla.

Föreställningen ingår i ett ämnesintegrerat tema

Efter teaterbesöket arbetade vi vidare med vårt 1900-talstema i några veckor till. Heil Clown gav oss ytterligare en gemensam  referens som vi kunde förhålla oss till i det vidare arbetet. Att höra eleverna berätta om sina minnen från föreställningen i en minnesrunda visade hur olika man kan uppfatta samma föreställning och hjälpte eleverna att sätta ord på sin teaterupplevelse.

Att skratta åt makten, våga syna nazismen och antidemokratiska rörelser kräver mod och civil kurage. Föreställningen är tyvärr inte bara fiktiv teater utan sätter fingret på det som är högaktuellt i vår tid med registrering av romer, nazisters attacker och mordförsök på demonstranter, nazistiskt klotter på skolfasader och oron kring en statsannektering av ett av våra grannländer.

Många kunskapsmål på ett bräde

Att se sammanhang och historiska samband, att reflektera, tolka och analysera, att uttrycka sina tankar muntligt och skriftligt, lyssna på andras åsikter och stå för sina egna samt att möta scenkonst är bara några av effekterna från vårt teaterbesök.

Och teatergruppen fortsätter spela föreställningen trots sabotage och stöld av scenkostym och rekvisita. Var det bara en slump eller någons försök att stoppa och tysta ner åsiktsfriheten?

 

Malin Appeltofft
Språk,-dramalärare Blommensbergsskolan

Boulevardteatern berättar varför de valde att sätta upp pjäsen

Pjäsens huvudperson är en gammal Sverigebekant; Charlie Rivel, en av clownhistoriens största. Föreställningen  handskas med fiktion och verklighet. Huvudpersonen föddes alldeles på riktigt  1896 i Cubelles utanför Barcelona – och rakt in i cirkuslivet. Under 20 – och  30-talen gjorde han succé i Paris, London, Köpenhamn… och så kom kriget till Berlin.

Varför ville du sätta upp Heil Clown, Juan Rodriguez (regissör till föreställningen)? – Jag  har levt i Spanien mina första 24 år och under Francos diktatur som troget
följde nazismens alla principer. Att som barn växa upp i ett samhälle där
rädslan har infekterat allt var oerhört sorgligt. Bara clowner på cirkus kunde
genom skrattet befria oss från den vardagliga smärtan. Heil Clown beskriver den
speciellt världen. Clownernas värld. Pjäsen tar upp en viktig fråga om hur
konsten/konstnären skall förhålla sig till den politiska makten.

Om föreställningen

Fyra clowner förbereder en galakväll till Hitlers ära. Fyra clowner med varsitt förhållningsätt till Nazityskland. Stor komik mot nattsvart botten då vi får följa clownerna i deras försök att få  ordning på den förestående galan där ondskan själv sitter i högsätet.

Vad styr våra val i en tid som präglas av brutal maktutövning där de grundläggande  moralbegreppen är omkullkastade och våra liv är i beroendeställning till de som har makten?

En fysisk och musikalisk föreställning om det märkliga och tragiska  förhållandet mellan clownen och nazismen i Tyskland under andra  världskriget. Föreställningen är en fiktion baserad på den spanska clownen Charlie Rivels  vistelse i Berlin i 1943. Det sägs att Charlie Rivel skrev en hälsning till Hitlers födelsedag, en  hälsning som har lett till spekulationer kring Charlies förhållande till Hitler  och nazismen. Under brinnande världskrig försökte Charlie lämna Tyskland men på  vägen till Sverige, som var hans mål, blev han stoppad i Danmark och återförd  till Tyskland då nazisterna ansåg att han hade ett kontrakt att fullfölja. Senare under kriget lyckades Charlie Rivel dock ta sig till Sverige som blev  hans fristad och som han kom att kalla sitt andra hemland. Under de närmaste  åren som följde led han av depression och ville inte längre uppträda,  eventuellt som en följd av chocken då vidden av nazisternas grymheter kom att  avslöjas efter hand.

 

Kulan har listat ett antal föreställningar för både skolan och förskolan som kan passa för ett fördjupat värdegrundsarbete. De omfattas alla av Kulanpremien och bokas på vanligt sätt, antingen genom Kulan eller via kulturproducenten. Ta gärna hjälp av de lärarhandledningar och workshops som kulturproducenterna erbjuder.

Mediotekets Cirkulationsbibliotek  har också gjort ett blogginlägg på tema värdegrund. De tipsar omböcker på temat som går att låna i gruppuppsättningar.
Skolor som har avtal med Medioteket/film har tillgång till en mängd filmer. 40 filmer enbart med temat nazism.

 

/Elisabeth