Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Romantiken

Nationalmuseum, en resurs i alla skolans ämnen

Nationalmuseum i undervisningen, rapport från Kulanträff på Nationalmuseet för pedagoger som arbetar på högstadiet och gymnasiet.

bigOriginal

Nationalmuseets skolprogram

Det är ett stort intresse att besöka det nyrenoverade museet eftersom det varit stängt under 5 år. Museiepedagogerna har därför valt att vara sparsamma med att lägga upp skolprogram och teman. Just nu är alla så nyfikna på huset att det enda skolprogrammet som finns heter Nyfiken på Nationalmuseet . Upplägget har olika ingångar beroende på elevernas ålder. Med guide kostar det 1000 kronor per klass. Gör du guidningen själv är det bra att ladda ned den kostnadsfria appen för en guidad tur innan besöket alternativt be eleverna att ta med hörlurar och ladda ned appen. Jag skriver om appen längre ned i inlägget. På Nationalmuseums webb finns lärarhandledingar till följande teman:

Nationalmuseums fria bilder

6 000 högupplösta bilder finns för fri nedladdning på Wikimedia Commons. De kan användas fritt till alla ändamål som att göra ett collage, trycka motivet på en T-shirt. Bilderna är också zoombara i museets egen webbdatabas men utan nedladdningsfunktion.

NM_interior_71minskad

Pilotprogrammet Transformation

I vår erbjuder Nationalmuseet och Stockholms stadsteater några lyckliga gymnasieklasser att vara med i pilotprojektet Transformation. Lärdomar och erfarenheter från pilotprojektet ska sedan tas till vara i skolprogrammen om Kropp och identitet.

Grh2145

Transformationer bygger på att eleverna interagerar med skådespelare och museipedagoger. De kallar metoden imitationspedagogik. I upplägget får eleverna vara med om fyra nedslag i historien där de med hjälp av professionell handledning sminkas och blir klädda som det motsvarar rollgestalt och tidsepok. De fyra stoppen är 1700-tal, 1600-tal, sent 1800 tal och sist, nationalromantiken.

Skådespelarna Ann Petrén och Robert Fux samt Margareta Gynning och Alexander Kateb, konstpedagoger vid Nationalmuseum interagerar med eleverna. Utgångspunkten är fyra verk ur Nationalmuseums samlingar och fokus ligger på kroppsideal, hierarkier och porträttposer.

nat.äldre zlatan

Appen välkommen till Nationalmuseet

Appen Välkommen till Nationalmuseet är gratis att ladda ned.  Den innehåll audioguider med berättelser om konst, detaljerade fakta och information om museet, samlingarna och utställningarna. Klickar du på ögat längst ned så kan du följa tidslinjen. Har du yngre barn kanske de föredrar att följa Nassim Al Fakir som gör olika nedslag i historien , en tavla eller föremål per århundrade.  

app nationalmuseum

Guidad visning

I inlägget gör jag några nedslag från en diger och inspirerande visning som omöjligt kan få plats i bloggens format. I visningen fick vi en genomgång av alla epoker men här begränsar jag antalet epoker och konstföremål som vår guide Alexander Kateb pratade om.

Alexander är konstpedagog på museet. Så intressant att lyssna på att jag glömde leta rätt på en stol att sitta på vilket jag annars alltid släpar med mig på visningar. Eftersom jag inte är konsthistoriker varnar jag i förväg för att inlägget är baserat på anteckningar från vår guide men att Alexandre därefter inte har korrekturläst texten. Så med det sagt hoppas jag ge inspiration att besöka museet med klassen och använda er av det digra skolmaterial som erbjuds på webb och i app. Bäst är så klart en guidad visning.

gustav vasa

Något som genomsyrade alla stopp med vår guide var källkritik. Alexander satte konstverken i ett historiskt perspektiv och fick oss att reflektera över val av motiv och ställa frågorna: Vad skildras inte? Vilka saknas på tavlan? Vad vill makten med att visa upp dessa tavlor?  Koppling mellan då och nutid. På tavlan ser du Gustav Vasa tala till dalkarlarna i Mora

Nationalmuseets trapphall

IMG_0763

Visningen börjar i den magnifika trapphallen där framförallt maktens tavlor hänger. Gustav Vasa manifesterade och legitimerade sin makt som andra kungligheter i världen genom att samla på konst. Tavlor och konstföremål som numera finns på Nationalmuseum. Tavlor som skulle fostra sin befolkning genom att visa den tidens hjältar och viktiga krigarkungar som Gustav Vasa och Gustaf den 11 Adolf.

Skulpturerna har alla klassicistiska drag. I trapphallen hänger manliga motiv gjorda av manliga konstnärer. Så frågan från Alexander ” vilka är exkluderade?” är lätt att besvara.

I trapphallen ser vi  Carl Larsson tavla Midvinterbot. En av Carl Larsson mest omdiskuterade verk från 1896.

nat äldre gustav vasa

Motivet är fornhistoriskt och visar hur en kung offras för att blidka gudarna. Carl Larssons tavla väckte debatt. Många ansåg att motivet i Midvintebot hade ett tydligt rasistiskt inslag.

Tiden då den målades präglades av ett rasbiologiskt tänkande i Sverige. I det akademiska livet fanns det forskare som mätte skallben och försökte bevisa att det fanns en nordisk ras. Bland konstnärerna var bland annat Carl Larsson och Anders Zorn intresserade av rasbiologi och ansåg att den nordiska rasen stod över andra raser. Vår guide, Alexander frågade ”Vad säger tavlan  om tiden?”

Målningen debatterades ända upp på regeringsnivå och det bestämdes att den inte fick hänga i Nationalmuseum. En av de tongivande konstnärerna i kritiken mot målningen var konstnären Richard Berg. Richard Berg utnämndes 1915 till överintendent till Nationalmuseum. Först 1992 kom tavlan till Nationalmuseum, utlånad av en japansk samlare och 1997 kunde Nationalmuseum köpa tavlan genom donationer. 

CHR0951_5fd0f3f09e4f44e1c07bc3dc9f5339c1 (1)två

En tavla som fått mer undanskymd plats i museet

En tavla, Karl XII:s likfärd, målad av Gustaf Cederström har efter Nationalmuseets renovering fått en mer undanskymd plats och vår guide pratar om den som vår tids fake news. Vi vet numera att kungen förmodligen sköts av sina egna och att återtåget inte var så magnifikt som det skildras av Cederström. 

likfärd70

Franska revolutionen och upplysningstiden

Här pratar Alexander om tavlan Drottning Marie Antoinette. Marie Antoinette är klädd i en klänning med turkiska influenser. Enligt vår guide så blev det efter revolutionen en backlash för starka kvinnor och citatet som felaktigt har tillskrivits Marie Antoinette, att folket kunde väl äta bakelser när de klagade över att de var så fattiga att de inte hade råd med bröd fick stor spridning. Det fanns en stor oro bland makten över vad som skulle hända när upplysningens texter sipprade ned till folket. Det blev viktigt att hitta en syndabock, Marie Antoinette.

nat äldre marie anton

Känsla istället för upplysningstidens betoning av förnuft

Klassicismen dominerade fortfarande men i stark konkurrens av romantiskt måleri och idyllisering av landsbygden. När det inte längre var politiskt korrekt att hylla konungar växte det fram en historieromantik. Betoningen av känslan vände sig mot revolutionens kult av förnuftet. Tavlorna ska väcka längtan, åskådaren ska se bortom horisonten. 

Ett exempel på romantiskt landskapsmåleri är Älvalek, målad av August Malmström. Motiv ur folktron, älvor ansågs vara naturväsen med främst onda krafter som kunde orsaka sjukdomar.

älvalek

Nationalromantik

I den nationalromantiska epoken är det nordiska, natur och landsbygd viktigt. Midsommardansen av Anders Zorn har fått många av oss att tro att midsommar är en del av vår svenska historia. Men det var Zorn som såg till att resa en majstång på gårdstunet inspirerad midsommarstänger i Tyskland. Prästerna i Mora motsatte sig stångresning och dans eftersom det ansågs ogudaktigt. Men tavlan fick många efterföljare och stor spridning och har därefter satt sin prägel på svenskt midsommarfirande.

midsommar

Naturens dramatik

I nationalromantiken skulle landet framstå som en storartad nation. I den här tavlan av Marcus Larsson, Vattenfall i Småland är det inte många smålänningar som känner igen sig. Genom målningen vill konstnären skapa en bild av smålänningen som bemästrar landskapets kraftfulla natur.

Marcus_Larson_-_Waterfall_in_Småland_-_Google_Art_Project2 https://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenfall_i_Sm%C3%A5land

 

Kvinnliga målare

Konstnären Suzanne Roslin är kanske mest känd för de flesta av oss som Damen med slöjan, här avporträtterad av sin man Alexander Roslin. Men på den tiden var Suzanne mer känd målare än sin man, Alexander Roslin. Det var Suzanne som introducerade Alexander i Paris konstkretsar vilket så småningom ledde till att han fick många uppdrag som porträttmålare. Suzanne var invald i den franska konstakdemin och ställde ut på salongen i Paris.

nat äldre slöja

På tavlan nedanför syns Suzanne Roslin med make och en beställare av porträtt. Tavlan kan ses som dåtidens marknadsföring Suzanne sitter med pastellkritor och mannen med sina oljepalett. De visar vad de kan, att det går att köpa tavlor av dem. Vid den här tiden fanns det många kvinnliga konstnärer och välbeställda kvinnorna anordnade salonger och läste de nya filosoferna.

nat. äldre marknadsf

Sekelskiftet och det lila rummet

Nu börjar industrialismen sätta sitt avtryck på konsten och vad som går att åstadkomma. Konsthantverk går att massproducera och konstnären får en helt ny färgpalett att experimentera med. Först nu går det exempelvis att producera lila färgpigment.

nat äldre llila

Nu kommer världsutställningarna. Vad ska vårt land berätta? Det handlade mycket om att skildra det vemodiga landskapet, skymning, röda stugor  och björkdungar.

beskow

Jämlikhet?

I slutet av 1800 talet växte suffragettrörelsen sig stark i Europa. Medelklassen tar plats och kvinnorna börjar kunna röra sig friare i städerna. 1870 fanns det fler kvinnliga dramatiker än män i Sverige.  Deras pjäser spelades för fulla hus på Dramaten och liknande teatrar. Det finns också många yrkesverksamma kvinnliga konstnärer som livnärde sig på sin konst. Som konstnärerna vi ser på bilden nedan. Det är nu viktigt för de kvinnliga konstnärerna att porträttera varandra när de utövar sitt arbete för det är inget som de manliga konstnärerna valde att avbilda. Bertha Wegman porträtterar konstnären Jeanna Bauck. Jeanna har sina yrkesattribut vid sin sidan, penslar och palett.

nat äldre kv mål

Skulpturgården

Guidningen avslutades i Skulpturgården. En samling skulpturer från olika konststilar som  idealism till realism. 1800talet var ett mansdominerat samhäller vilket avspeglas i rummet. Det finns endast en kvinna som är avbildad, författaren Fredrika Bremer. De flesta statyerna är gjorda i Carraramarmor men Fredrika Bremer fick nöja sig med att bli avbildad i gips.

Skulpturgården_-Foto-Anna-Danielsson-Nationalmuseum_64a1f3fb14518c489d0d01779fad1bb9

Inför nyöppningen av Nationalmuseum beslöt man att det var dags att Fredrika också fick en marmorbyst i Carraramarmor.  Det blev dessutom utgångspunkt för ett pedagogiskt projekt om genus, porträttkonst och skulptörens arbetsprocess. Filmen skildrar hur Fredrika Bremer-bysten huggs i marmor i Carrara.

Visningen avslutades sinnligt och taktilt, något som annars är förbjudet i museet.

nat äldra 2

nat carrera
Fredrika Bremer blir omklappad och vederbörligen beundrad. Jag har i ett tidigare inlägg berättat om en Kulanträff på Nationalmuseet för lärare som arbetar med yngre barn.

Nationalmuseums renovering

Vill du veta mer om Nationalmuseums renovering? Vad ligger bakom valet av färg i de olika rummen?Vilka överväganden i renoveringen ställdes museet inför? SVT har gjort en film om renoveringen som finns kvar på SVT play fram till den 10 april 2019.

10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

FRANKENSTEIN – en modern myt med många bottnar

Teater Barbara gör teater av Mary Shellys roman Frankenstein som lämnade tryckpressarna första gången för 200 år sedan. Pjäsen passar perfekt att spelas för årskurs 8, 9 och gymnasiet.

frank1

Bild: Tomas Åhnstrand i rollen som Victor. Foto: José Figueroa

Hur känns det att vara 15 år och gå sista året i grundskolan?

Att stå på tröskeln till vuxenlivet. Pubertetens känslostormar rasar inom en och de föräldrar som fram till nu för det mesta har varit till stöd och hjälp förvandlas till främlingar i en mörk och gåtfull värld där ingen förstår hur det känns. Ingen fattar. Också kamrater och lärare blir potentiella hot mot ens integritet. Själens obotliga ensamhet. Att se sig själv i spegeln och inte känna igen sitt eget ansikte. Att bära hela sitt jag inom sig och känna att alla tankar och känslor bara är ens egna. Ingen annan kan förstå. Och sen ilskan och till och med hatet mot de som obekymrat lever på och skrattar och pratar och umgås som om allt är som vanligt. Utanförskapet och ensamheten. Ensamheten. Och föräldrarna som inte kan förstå hur deras lilla unge förvandlats och verkar angripen av ett ondskans virus. Som fräser och snäser ifrån så fort de vill prata. Detta barn som tills alldeles nyss har varit deras älskling och som inte kunnat få nog av kramar och kärleksbetygelser. Nu i puberteten uppvisar det ett svart och till och med ondskefullt beteende.

De vuxna och tonåringarna befinner sig på olika planeter.

Otyglad kraft och behovet av kärlek

Johan Ehn som har skrivit manuskriptet till Teater Barbaras stora satsning Frankenstein har tagit till vara på allt detta när han har dramatiserat Mary Shelleys odödliga roman om Victor Frankenstein och det monster som han skapar. Frankenstein ingår i Kulturrådets klassikerserie. I Medioteket Alla Tiders Klassiker -wiki har vi publicerat lärarhandledningar till de flesta av de 150 klassikerna. Psykologen Jenny Jägerfelt har skrivit lärarhandledningen om Frankenstein.

Monstret som uppvisar en tonårings alla karaktärsdrag och dessutom är så övermänskligt starkt att det dödar sina antagonister. I Johan Ehns version så leder historien fram mot en uppgörelse mellan monstret och hans skapare.

Victor Frankenstein som tidigt i pjäsen, när han har gett liv åt monstret och inser att det inte är så fogligt och undergivet som han önskar, förskjuter sin skapelse. Inte förrän i slutet kan de försonas men då är det försent. I en storslagen slutscen möter vi monstret i ett snötäckt Antarktis. Hukande omfamnar han sin skapare, den döende vetenskapsmannen, och viskar: -Jag vill bara att du ska älska mig. Denna eviga längtan efter kärlek och att få bli älskad för den man är blir Teater Barbaras grundsten i projektet Frankenstein.

Frank3

Bild: Happy Jankell i rollen som Elisabeth. Foto: José Figueroa

Skapande skola

Om man vill så kan vår uppsättning av Frankenstein vara användbar i skolans arbete.

Ett lärarmaterial med förslag på frågeställningar och övningar att arbeta vidare med, kommer att utformas. Detta kan användes när man vill koppla föreställningen till undervisningen i svenska men också filosofi, religion, naturvetenskap och historia.

Teater Barbara har tidigare gjort flera uppsättningar som har kunnat kopplas till skolans NO-ämnen, en av våra inriktningar som vi kallar ”vetenskapsteater”. Frossa, Serendip och Åsiktsmaskinen är Teater Barbara-föreställningar som tar upp och behandlar svåra naturvetenskapliga dilemman. I Frankenstein, som skulle kunna benämnas som en modern myt – möts Teater Barbaras två teaterinriktningar – myterna och vetenskapsteatern.

Etiska och moraliska frågor

Frankenstein eller egentligen, Frankenstein eller den moderne Prometeus, som i Engelskans original heter Frankenstein; or, The Modern Prometheus, var den unga Mary Shelleys debutroman och gavs ut 1818 för exakt 200 år sedan. Prometheus var i den grekiska mytologin den som stal elden av gudarna och gav den till människorna. Straffet för detta blev att Prometheus ådrog sig mänskligheten och gudarnas vrede. Undertiteln ”den moderne Prometeus” visar att Mary Shelley hade en ambition att med sin roman också diskutera vetenskapens ansvar.

frank10

Bild: Carina Jingrot i rollen som Mamman till Frankenstein. Foto: José Figueroa

Historien är full av galna vetenskapsmän och att diskutera dessa frågor är viktigare än någonsin. Är vetenskapliga landvinningar alltid av godo? De som är unga idag kommer under sin livstid att ställas inför en rad svåra beslut av både teknisk och moralisk art:
Artificiell intelligens; hur intelligenta och farliga kan datamaskinerna bli?
Extrema klimatförändringar; vilka beslut måste vi ta för att jorden ska fortsätta vara en bra plats att leva på?Medicinsk forskning; Hur länge kan man och bör man hålla liv i en människa och hur tidigt kan och bör vi hjälpa ett foster att överleva? Krig; Hur kan vi förhindra att världens konflikter inte leder till ett krig där vi förstör eller t.o.m. förintar vår egen jord?

 

frank13

Bild: Happy Jankell och Tomas Åhnstrand i rollerna som Elisabeth och Victor. Foto: José Figueroa

Odödlig berättelse

En ofantligt lång tidsrymd, två hundra år, har passerat sedan boken med historien om Victor Frankenstein och hans skapelse lämnade tryckpressarna.

Den blev en omedelbar succé i 1800-talets London och har alltsedan dess behållit sin arketypiska sprängkraft.

Mary Shelleys berättelse har också filmats otaliga gånger och den kanske mest kända versionen har Boris Karloff i huvudrollen som monstret. Visst var Karloff skräckinjagande men kanske ändå mer ingav han en känsla av medlidande. Dömd till livslång ensamhet.

Man skulle kunna tro att det är skräcktemat som har gjort romanen odödlig vilket delvis stämmer, men det ”nyfödda” monstrets kamp att förstå livets villkor är också ett odödligt tema och en minst lika betydelsefull anledning till att Mary Shellys roman fortfarande är så aktuell.

Temat med kärleken och alla dess aspekter var välkända tankar för den unga Mary Shelley. I samband med hennes födelse så dog hennes mor, den stora kvinnosakskvinnan Mary Woolstonecraft, i barnsäng. Detta ledde till ett livslångt grubblande över kärleken och skulden.

frank12

Bild: Jessica Svenson Reijs sminkar Johan Ehn till monstret.

Teater Barbaras dramatisering

Teater Barbara utlovar en spännande föreställning med fem namnkunniga skådespelare och regi av den omskrivna regissören Daniel di Grado. Åldersgräns 14 år.

Vi vill att vår uppsättning av Frankenstein ska knyta an till den unga publiken med ett direkt tilltal och frågeställningar kring deras egen dagliga verklighet i skolan och på fritiden. Men också leda vidare ut mot större sammanhang som handlar om jordens framtid och människans överlevnad.

PREMIÄR 12 mars 2018

Frankenstein produceras av Teater Barbara och spelas på nybyggda och lyxiga Playhouse Teater på Drottninggatan i Stockholms city. Föreställningen har Kulanpremie . För ungdomar från åk 8 och vuxna. Obs – kort spelperiod! Dagföreställningar kl 13.00: 21, 22, 23, 26, 27, 28 mars samt 9,13 & 19 april Kvällsföreställningar kl 19.00: 12, 18, 25, 26, 27, 28 , 29 mars samt 8, 9, 19 & 22 april
Längd: ca 80 min Mer info och bokning:

info@barbara.nu Biljetter till de offentliga föreställningarna:

Manus: Johan Ehn Regi: Daniel Di Grado Medverkande: Johan Ehn, Happy Jankell, Anders Jansson, Carina Jingrot och Tomas Åhnstrand Scenografi och kostym: Gabriel Stuart Musik och ljud: Rickard Folke Ljusdesign: Mikael Tham Maskdesign: Jessica Svensson Reijs Projektioner: Silvio Entertainment Producenter: Moa Hjärtström, Erika Häll och Nicholas Olsson Foto: José Figueroa Affisch: Pär Åhlander

Frank7Bild: Playhouse Teater. Foto: Playhouse Teater