Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
scenografi

Nu är klass 4 i Gärdesskolan dramaturger

Drama- och språkprojektet Den övergivna dockan med inspiration av Brechts Kaukasiska kritcirkeln. Följ läraren Catharina Dreiman och klass 4 c i arbetet med att sätta upp Den övergivna dockan för Gärdesskolans scen.  I Första inlägget berättade Catharina om hur hon introducerade pjäsen för klassen. Andra inlägget innehåller många praktiska övningar, både gruppstärkande- och röstövningar för att eleverna skall nå utanför scenrampen. I det  tredje  inlägget tar sig eleverna an dramaturgens, scenografens och rekvisitörens uppgifter.

thMX50NFDH

Eleverna ändrar tid och rum

Strax efter juluppehållet satte jag och eleverna i 4 C på Gärdesskolan igång att leka dramaturger, ändra vårt manus från förgången tid till modern tid. Jag delade in klassen i fyra grupper på cirka fyra, fem elever i varje grupp. Eleverna fick tre sidor var ur manuset och sedan bar det av. Endast en lektion tog det att föda pjäsen ur den kokande gamla spanska byn till att landa en het vårdag på Valhallavägen vid Karlaplan. Exempel på förvandlingen: En peseta-en femtiolapp Kokerskans dotter-lokalvårdarens son Bröd och vatten-hamburgare på Donken Många tjänare-senaste elektroniken Trashank-slashas Moderskapsmål-faderskapsmål Portvakt på godset-ordningsvakt på Fältöversten.

Dessa manusförändringar innebar så klart att jag åter fick kopiera upp nya dubbla exemplar av det nu nya manuset så kallad: ”Version 2″ (Vi har strukit i orginalmanuset och ändrat så tydligt vi kunnat. Alla elever fick ett nytt manus med sig hem och ett att använda i skolan.

Släppa manus och tänka på timing

Med ny iver och kraft tog repetitionerna fart. Efter cirka tre repetitioner börjar nu en del av eleverna släppa pappersmanuset på scengolvet, replikerna börjar så smått att sitta och är under utveckling, eleverna har också börjat mötas på riktigt på scenen och vi tänker en hel del på timingen.

läser från manus

läsa

Rekvisita

Eftersom jag tidigare för några år sedan satt upp pjäsen med originaltexten och då också som en spansk gammal by, har jag dockan vi använde kvar, en docka lite gammaldags till utseendet och hon är i porslin. Än så länge använder vi den då vi repar eftersom den nya dockan i denna nya pjäsen ej är färdig, tankarna och ritningarna på den nya dockan är inte klara, tanken är att vi ska låta en riktig teaterverkstad få tillverka henne så att hon kan fungera som vi önskar. Till exempel bör hon ha en trasig arm och rygg, risigt hår, smutsig och till och med ett hjärta som håller på att trilla ut (står så i manus). Hos hantverkarna på Valhallavägen kommer dockan successivt med hantverkarnas professionella behandlingar bli hel igen och självklart också med hjälp av sin ömme far.

 

Ljus och ljud

Efter jul fick våran klass två nya pojkar i klassen, den ena pojken Simon frågade redan under sitt besök i klassen före jul om han kunde få stå för ljudet, bli vår ljudtekniker då han fått höra om vårt projekt. Japp! Sa 4C överlyckligt för ljudet hade vi knappt hunnit tänka på.

När den andre nya pojken dök upp frågade vi om han ville bli vår ljussättare eftersom han helst inte ville stå på scen och rollerna var ju också redan satta. Japp! Sa August och ljus blev till!

Efter lite om och men fick vi lov att använda både ljusbord, tillhörande strålkastarna i aulan och ljudskåpet. Hörni! Vi är igång!

Vår fina lilla berätterska i pjäsen, Charlie och hennes vackra berättarröst gör succe tycker vi, under detta nya strålande ljus på scenen. Åh! Vad roligt vi har! Funderar ni på att göra teater med er klass, tänk inte mer! Bara gör det och följ vågorna! Hjälp! Strömmar! Ja, det finns strömmar, vad kan det vara för motstridiga strömmar? Panik? Hur ska vi hinna? Fastslaget datum för premiär, 27 maj! Det blir uppspel för några av skolans klasser denna dag och föräldrar, familjer och vänner till eleverna på kvällen. Veckan efter kommer vi troligen ha fler uppspel för klasser och eventuellt en kväll för allmänheten om vi känner oss trygga.

Lugn, lugn, bara lugn, det finns bot för panik, punkta upp i kalendern med repetitioner, alla besök på kostymateljeé  inlämningar av elevernas ritningar för rekvisita, så klart tillsammans med eleverna, fler dagar för extrarepetitioner sista två månaderna. Följer man de extra planeringspunkterna så bra som möjligt, håller sig själv och eleverna vid gott mod och önskar, hoppas att inget sjukdomsfall under viktiga repetitionstillfällen inträffar eller vid självaste speldagar.

Nåväl, under en vanlig repetition med 4C har jag turen och möjligheten att dela upp klassen i två delar, de som är med första halvan av pjäsen startar med mig på scenen, Anna som är resurs i vår klass några tillfällen i veckan har det andra gänget i klassrummet tills vi hämtar dem. Det blir mindre rörigt såhär, det kan vara svårt att som 10, 11-åring ha endast några minuters repliker under cirka två timmars repetition. När vi gör såhär att vi delar upp eleverna har vi märkt att det som sagt blir mer fokuserat. Anna gör dramalekar och improvisationer med andra halvan i klassrummet och håller dem varma tills jag tar emot dem i scenrummet, där jag just regisserat och övat med första gänget.

Vi brukar hinna igenom pjäsen under ett reptillfälle, det tar än så länge nästan hela våra två lektionstimmar, pjäsen i sig själv kommer så småningom ta kanske 50 minuter att spela.

Än så länge har vi endast en dubbellektion på onsdagseftermiddagen då vi övar. I onsdags var det ett sjukdomsbortfall på sex av arton elever, vi sådana tillfällen får man fokusera på sådant där de närvarandes uppgifter överväger.

Besök av scenograf

Vi har haft vår scenograf Caroline Romare som vi anlitat via Kulan hos oss. Caroline samtalade mycket med dekor, rekvisita/kostymgruppen i klassen som också hade gjort sina ”läxor” Caroline givit dem strax innan jul. Dekor, rekvisita/ kostymgänget hade fått i uppgift att tänka ut varje scen i pjäsen, rita upp i häften vilka som deltar i varje scen, vad de ska ha på sig, vilken rekvisita som behövs, vilken dekor osv. Ett stort arbete kan tyckas men de har faktiskt kommit en bit på väg.

Vid en lektion utanför vår onsdagseftermiddag fick dekor, rekvisita/ kostymgruppen redogöra inför klassen vad de kommit fram till. I många av förslagen instämde de flesta, kanske la till något men i bland blev det så klart tungt motstånd när det gällde kostymer för några av rollkaraktärerna. Våran ballongförsäljare (en roll) vägrade till exempel ha rödvitrutiga byxor, de förvandlades snabbt till mer yllegrå, något mer åt gubb- byxor. Vita tajts blev svarta tajts för Rosti, en av huvudrollerna och hans far. Rosti och fadern kommer under en scen öva balett. Tja, ganska lindriga kontroverser så att säga.

När Caroline var hos oss talade vi lite om att ideen som föddes tidigare, att hantverkarna i pjäsen ska sitta på någon slags hög stol, är bra, att ideen håller. Hantverkarna kommer att dingla lite med benen men sitta högt. Rollkaraktärerna är ju höga i sig själva men på något sätt också lite utsatta allihopa i vår pjäs.

Dagen efter Carolines besök hos oss på skolan bläddrade jag i ett reklamblad från ÖoB (Överskottsbolaget) och finner plötsligt att ”Nytt för veckan” är en hög pall i metall och en lägre pall, mer liknande en stubbe med ull på…

ullpall

plåtpallGenom överläggning tillsammans med dekor, rekvisita/ kostymgruppen var vi överrens om att dessa två pallar passar till hantverkarnas scen och till en av huvudpersonernas långa monologscen. Efter ett samtal med Caroline och efter att jag sms:at henne bilderna på pallarna bestämde vi oss för dem och jag och min make släpade kommande helg dessa två pallar via tunnelbanan från ÖoB till Gärdesskolan, där pryder de nu mellanstadiets lärares arbetsrum.

-Så vi håller på med våra projekt! Som en kollega uttryckte det, men det är det värt, tänkte jag gnolandes och 4C och jag gnolar och knogar verkligen vidare…..

Gnola med oss i våran nästa blogg och må så gott! Bästa hälsningar Catharina Dreiman och 4C på Gärdesskolan i Stockholm.

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Äntligen på scenen – pirret ökar

Elever som arbetar med teater blir sedda och bekräftade. Därför är det spännande och roligt att få följa ett dramaprojekt från ax till limpa: från idé till färdigt resultat. I slutet av vårterminen skall klass 4 C i Gärdesskolan  ha premiär på föreställningen Den övergivna dockan. Hur skall det gå? Pirrfaktorn är hög! Förväntningarna är höga, intresset likaså. Så här säger läraren Catharina Dreiman, när du skall dramatisera en text med elever som sedan skall spelas inför publik är tilltro viktigt. Därför arbetar vi med  trygghets- och gruppstärkande övningar.  I blogginlägg nummer två av dramaprojektet  får vi tips och övningar. Övningar som elever har nytta av oavsett om de är med och spelar i en pjäs eller vill känna sig säkra när de håller föredrag i klassrummet.

/Elisabeth 

Rim-och-ramsor

Tips på ramsor för artikulation och övningar för magstöd

” Söta skådespelerskan Sussi S stirrade storögd på den store skådespelaren som slingrade sig som en serpentin på stora scenens sammetsklädde salongssoffa, sprang sedan skrämt därifrån och satte sig bland sidokulissens sättsstycken”

”Sju sköna sjuksköterskor sköljde stjärten i champagne”

Ja, jösses! Ramsorna håller än. Många elever behöver öva på artikulationen. För att nå ut måste eleverna också komma i kontakt med magstödet. Fokusera på nedre delen av magmuskulaturen, vid naveln och neråt. Andas in och ut lite häftigare än vanligt och ljuda starkt på k…..och p…..andas in, andas ut och ljuda, efter en stund bör man få lite träningsvärk i nedre delen av magen om man gjort det hela riktigt. Det går bra att variera med ljuden   s…..t……Barnen brukar stå i ring eller vara på en rad, jag går runt och kikar lite på magarna att de rör sig snabbt in och ut och så att ingen kommer undan. Växla ett par gånger mellan   k…..p…..och      s……t……!!! På nätet finns det många fler övningar för att träna på att artikulera och nå fram till sista raden, exempelvis Retorik, konsten att övertyga.

Efter några ljud och andningsövningar fördubblas ljudstyrkan i dessa 10-åringars röster och efter diverse olika ordramsor hade barnen både börjat slappna av blivit mer vana vid sina egna och varandras röster i scenrummet/aulan. Varje onsdagseftermiddag tar vi ett närmare steg mot vår föreställning i maj med Den övergivna dockan.

Tips på trygghetsövningar

Senaste repetitionen startade vi också med en härlig övning/lek vid namn Häxan kokar te. I den övningen/leken övar vi att förställa våra röster, en blundande häxa i mitten av kitteln (vi andra sittandes på stolar runt omkring) ska gissa vem hon just hamnat i knät på. Denna övning gör vi för att vi ska känna tilltro till varandra, lära känna varandras röster, även när de är förställda, våga vidröra varandra, ha roligt, slappna av och skratta hysteriskt.

karlaplan

Spansk by blir kvarter vid Karlaplan

Vi flyttar skeendet i tid och rum. Eftersom vi valt att låta pjäsen utspela sig i vår tid, snarare eventuellt vid Fältöversten vid Karlaplan på Östermalm i Stockholm. Inte i en spansk gammal by som i originalet, börjar det nu regna förslag på repliker som kan göras om. Inte nog med att vi ändrar till nutid från dåtid, vi ändrar också som ni vet, ni som läst första inlägget, också replikerna till huvudrollerna, Rosti och Paco som i orginalversionen är Rosita och Paca, den graciösa Rosita har blivit den coole Rosti osv.

Ett tips från Caroline Romare (vår konstnär/scenograf som kommer att följa hela projektet) är att vi kan ha två olika ingångar på scenen, en lite enklare till Paco och en annan ingång för Rosti, mer tjusig, eventuellt i jugendstil. Meningen är att dessa ingångar ska finnas där under hela spelets gång.

Nåväl, våran kommande repetition på onsdag ser vi extra mycket fram emot eftersom då kommer för första gången vår efterlängtade Caroline Romare. Vi har kunnat anlita Caroline med hjälp av vår peng från Skapande skola.

Caroline kommer till oss vid sex tillfällen fram till våren, hon kommer främst jobba med kärngänget för bl.a rekvisita och dekor. Av 11 roller i pjäsen inklusive berättarröst= 12 elever i vår klass (en roll= två pers), är det åtta elever vars roller är lite mindre, de kommer därför också ingå delvis i ”Kärngänget (fem pers)” för rekvisita och dekor. De fyra eleverna med de tre största rollerna kommer jobba mindre med annat än sina roller eftersom deras roller kommer kräva mycket av dem. Hela klassen består av 17 elever plus eventuellt en pojke till efter jul.

Den andre huvudrollen Paco som spelas av Patrik har bl.a en väldigt lång monolog, där han talar till sin lilla flicka/docka. Patrik är inställd på att arbeta ordentligt med hela sin roll som Paco och han brinner för rollen, som sagt se tidigare inlägg den 17 november. Paco är killen som inte har så mycket, särskilt inte materiellt.

Efter att under senaste repetitionen äntligen stå med manus i hand på scengolvet för första gången och öva, improvisera och äntligen få våga har vi också nu fått känna på det stora tålamodet men också det förlösande skrattet. Att redan nu tänka på repliker, rösten, snilleblixtideér, ja, arbetet är ordentligt igång!

Elevernas olika roller, på scenen och bakom scenen

Så här ännu i starten av vårt arbete kan det fortfarande ske förändringar i rollsättningarna, jag tilldelade dem rollerna tidigare efter mycket funderingar, intuitiv känsla och hänsyn till önskemål. Se Catharina Dreimans tidigare blogginlägg 4C:s bubbla den 17 november.

En av huvudrollsinnehavarna Rosti (Pojken som har allt, särskilt materiellt) spelas av Nicholas i 4C ansåg rollen för krävande med alla sina repliker, Nicholas kände tidsbrist med tanke på sina ordinarie fritidsaktiviteter. Nicholas ville dela rollen med någon, självklart! det ordnade vi direkt med att låta den lite större birollen ”ballongförsäljaren” där vi hade delat upp rollen till två elever, bli endast till den ena av de tilltänkta och låta den andre ”ballongförsäljaren” dela rollen ”Rosti” med Nicholas. Nu har vi två ”Rosti” Nicholas och Victor. Vi löser det ytliga genom att vi införskaffar likadana glasögon till Victor och Nicholas. Som tur är de lika långa och har samma bruna hårfärg.

Annars är det ingen roll som delas, de elever som valt och vi kommit överens om helt och hållet endast arbetar med scenografin, rekvisita, kostym, dekor, ljus och ljud (jag Catharina deras lärare står för regin framför allt, men kommer också vara delaktig i mycket annat) är nu tre-fem elever, de är kärngänget för dessa uppgifter. Vi har en ny pojke som kommer till vår klass efter jul, när vi träffade honom berättade han att han var intresserad av att sköta ljudet i vår pjäs, det är vi tacksamma över.

Vi har tre pojkar i de två huvudrollerna och en pojke i den rätt stora birollen ”ballongförsäljaren” vars namn är Malte i klassen.

balett 1 balett 2 balett 3

Ta hjälp av elever för koreografi

Sist i detta inlägg några bilder ur klassrummet när ”Rosti” får lära sig balettsteg av Lovisa i klassen som har dansat balett tidigare. Rostis pappa i pjäsen: Joakim i klassen kommer som Rostis pappa försöka lära Rosti balett för att överraska Rostis mamma, detta är en lustig scen vi kan göra mycket av. Vi var rörande överrens om att Nicholas ”Rosti” mer liknade Moogli i Djungelboken där han dansar runt bland myror och bananer med björnen Balou, men efter en stund så…..

Som sagt, välkommen tillbaka till klass 4C på Gärdesskolan om cirka två, tre veckor till deras teaterbubbla, då i tredje inlägget!

Kram från oss!

Ps. I nästa inlägg berättar vi bland annat om hur mötet med Caroline blev och hur hon tänkt fortsätta jobba med 4C under sina då fem återstående tillfällen.

Catharina Dreiman lärare i 4 C Gärdesskolan

 
Missa inte Kulan på facebook och twitter, där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande
/Elisabeth
kulan_avatar