Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Shakespeare

Shakespeare i Bagarmossens skola

I det här och kommande inlägg med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar jag ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

First_Folio_-_Folger_Shakespeare_Library_-_DSC09660 Wikimedia Commons

De som arbetar med Shakespeare är lärare och elever från en förberedelseklass med nyanlända elever i åk 7-9 samt från åk 8, ordinarie klass i Bagarmossens skola. Arbetet ska mynna ut i ett samarbete klasserna emellan där eleverna tolkar en scen ur Shakespeare och bland annat gör om den i tre versioner

Deltagande lärare

Dokumentation ( bild och text ) har jag fått från Charlotte Ahlström som berättar om arbetet i sin FK-klass. Övriga lärare som deltar i projektet är Anette Resare-Jansson från förberedelseklass 7-9 och Hans Havrén från årkurs 8, ordinarie klass. Bilden med Hamletparafrasen är från en medlem i teatergruppen Verket. 

IMG_0362

 

Projektbeskrivning  

Under hösten kom Bagarmossens skola i kontakt med kultur- och språkprojektet  Ung i STHLM som anordnandes av Utbildningsförvaltningen. Tyvärr fanns inte plats för oss att delta men vi blev så inspirerade att vi drog igång ett eget projekt. Så nu är vi två klasser på Bagarmossens skola som i Ung i STHLM anda vill arbeta med ett Shakespeareprojekt som ska framföras på en scen.  Eleverna är redan igång med sina tolkningar och har en mängd idéer som de vill förverkliga på scenen. Tanken är även att få in ett digitalt berättande i presentationerna. 

Språkperspektiv och koppling till Läroplanen: 

För förberedelseklass och nyanlända specifikt, men generellt för alla elever, ser vi att arbetet gynnar språkutvecklingen samtidigt som kunskap om litteraturens stora fås. Enligt kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk åk 9 skall eleverna:

-kunna läsa skönlitteratur och sakprosa med flyt. De läser Romeo och Julia och Hamlet av Shakespeare. 

Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg

-kunna resonera kring verket och koppla till upphovsmannen. Dra slutsatser kring hur verket påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det är uppkommet i. 

-kunna sammanfatta och återberätta det man läst , ex. genom att svara på frågor till texten eller i en bokcirkel eller i ett klassamtal. 

-kunna ta hjälp av egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor och kunna tolka och föra ett resonemang kring budskap i texten, både det som går att läsa på och mellan raderna ex. samtal kring de olika känslor som är typiska i verken, kärlek, hat, avundsjuka mm – hur kan man tolka och diskutera, känna igen med mera. 

-kunna skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, ex. pjäsmanus, poesi, sammanfattning med mera.  

-kunna skriva berättande text med gestaltande beskrivningar och dramaturgi, eleverna skriver manus inspirerat av Shakespeares texter.  

-kunna kombinera olika texttyper och estetiska uttryck och medier , skriva manus, filma, musik som förstärker med mera.

-kunna ge respons – ge omdömen och bearbeta texter, läsa manus, komma med tips med mera.

-kunna föra samtal och diskutera varierande ämnen och framföra åsikter, argumentera för sin åsikt, ex. bokcirkel. 

charlotte23

 

Förberedelseklassen börjar med att läsa

Under höstterminen 2018 påbörjades ett arbete om klassiker. Vi läste om Shakespeare och pratade om Shakespeare och resonerade om varför hans texter är odödliga. Vilka är de känslor med mera han spelar på i sina stycken ?`Detta skulle vara utgångspunkt för diskussion kring de två böcker av Shakespeare vi skulle läsa. Vi såg filmen Shakespeare in love och lyxigt nog gick vi även och såg Shakespeare in love på Stadsteatern. Det utmynnade i en diskussion kring hur livet på 1500 talet såg ut, vem Shakespeare egentligen var och vad han skrivit.

Läsning ned bokcirkel som mål 

Under hösterminen 2018 började förberedelseklassen att läsa Hamlet.  Vi lånade den lättlästa versionen i gruppuppsättning från MedioteketAlla läste och arbetade med frågor som läxa varje vecka och gemensam sammanfattning av svaren från frågorna – vilket resulterade i en gemensam sammanfattning av boken. 

Vi såg korta filmscener från Hamlet med Mel Gibson . Filmen upplevdes som svår men det gick att få fram en känsla från vissa scener ex. ”att vara-scenen”. Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna filmen utan kostnad från Medioteket.  

hamlet_2019_3628TREDJE

Klassen fick möjlighet att tillsammans med årskurs 8 se ett genrep av Hamlet på Dramaten. Bilden med fäktningsscenen är från Dramatens uppsättning av Hamlet 2019.

 Vårterminen började klassen läsa Romeo och Julia. Vi hade redan sett Leonardo di Capri versionen av Romeo och Julia.Vi tänker att inspiration måste komma från många olika håll. Filmen går att låna utan kostnad för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Bokcirkel

Vi började läsa Romeo och Julia med liknande upplägg som Hamlet med slutmålet att spela in en bokcirkel. Vid bokcirkeln blir det så tydligt vad man förstått och vad som behöver förtydligas men ger också utrymme för spännande tolkningar och omtolkningar av det man läst. Vi uppfattar ju så olika. Detta i sin tur mynnar ut i att eleverna börjar fundera på ex.  ”Kan man göra om Hamlet till tjej?  Hur blir det då ? Ändras saker och ting i historien ? Faller det platt och varför i så fall?”. 

Skriva scener, dåtid, nu tid och framtid

CHARLOTTE25

-Vi har börjat titta på scenerna och fundera på manus som vi bearbetar. Vad gäller Romeo och Julia är det tid som står i fokus, hur skulle balkongscenen kunna tolkas i olika tid: dåtid, nutid och framtid? Hur ändras ex. miljön ? Hur ändras språket? Vad gäller Hamlet är det istället tanken kring hur hela storyn ändras, om man byter ut Hamlet till en tjej som kommer hem och hittar sin pappa omgift med en nya kvinna. Vad händer med den manliga Ofelia? En scen måste väljas ut som tydligt tar fram detta.  

-Vi har en pjäsmall där vi skriver in ex. miljö, personer, dialog med mera. 

charlotte21

-Förberedelseklassen identifierade följande känslor som finns i både Hamlet och Romeo och Julia:
Kärlek, svartsjuka, hat, avundsjuka, vänskap, förtroende, misstänksamhet. Dessa känslor får bli ledstjärna och utmaning i tolkningarna och scenerna.

Besök av teaterlärare

Klasserna, både FK och åk 8 fick också den fantastiska möjligheten att ha Alexandra Ljungkvist från Ung i STHLM på besök. Alexandra arbetade med uttryck och teater utan ord, att lära känna sig och sin kropp och våga- kändes som temat. Mycket uppskattat av eleverna och fick igång dem att förstå att man kan göra teater på olika sätt. Detta skall eleverna få beskriva i text och bild.  Vi i FK fortsätter att öva på de teaterövningar vi fick av Alexandra. 

Synpunkter på teaterövningarna från förberedelseklassen

”Vi lär oss jättemycket, exempelvis att förstå kroppsspråk ”
”Det var roligt att få vänner och det är roligt att man måste röra på sig”
”Lära sig att kommunicera i grupp”
”Vi lär oss att det inte är omöjligt!”
”Allting var bra och roligt för vi har haft kul”

Charlotte 24

Vad som kommer att hända härnäst med Shakespeareprojektet 

Berättar Charlotte i nästa inlägg, Shakespeare i Bagarmossens skola del två

Skapande skolaprojekt

Den här terminen har lärarna valt att finansiera projektet inom skolans ordinarie budget. Om de vill göra teaterprojektet större finns det möjlighet att med medel från Skapande skola få stöd av skådespelare, regissörer, koreografer, dansare, musiker, scenografer och ljus- och ljudtekniker etc. De kan också betala hyra av scen inom ramen för Skapande skola.

Blogginlägg om Shakespeare

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Med Skam har du en ingång till klassiker

Malin Appeltofft, lärare på Blommensbergsskolan visar några av de referenser till Shakespeare som Skam innehåller och tipsar om hur du med serien som ingång kan arbeta med Shakespeare och Romeo och Julia. Eller bara som inspiration för alla elever som inte tänker på kopplingar mellan olika verk och att Shakespeare fortfarande, 401 år efter sin död påverkar vår kultur.

Skam säsong tre = Romeo och Julia

En kärleksförklaring till Baz Luhrmanns filmatisering av Romeo & Julia. Jag vill börja med att varna, spoiler alert, om det är så att det är någon som har för avsikt att se Skam och inte vill få sin upplevelse förstörd. Ja, trots att jag är medelålders har även jag fallit för den norska tv-serien Skam som handlar om några ungdomars liv på en gymnasieskola i Oslo. Jag längtar absolut inte tillbaka till min egen gymnasietid men det är intressant och berörande att få följa unga människors jakt på sin identitet, strävan efter att höra till och den sköra första riktiga kärleken.

Dessutom är serien riktigt snyggt hantverk där allt från skådespeleri, regi , manus och musik samspelar. I Skam finns knappt några vuxna närvarande. I första säsongen är Evas mamma med några korta ögonblick. I säsong 2 skymtar en manlig lärare förbi då han uppmanar Noora att skriva en krönika och i säsong 3 får vi se en kvinnlig lärare genom elevernas ögon med resultatet att fokuset på läraren är konturerna av lärarens bröstvårtor genom tröjan. Förutom dessa finns det en skolsköterska på skolan som verkar vara den enda som lyssnar på och pratar med tonåringarna. Men hon är en högst nyckfull person som trots sin närvaro och engagemang knappast är en trygg vuxen utan som snarare fyller funktionen av en trickster, dvs den i ett drama som fungerar som en katalysator för händelseutvecklingen, som spär på eller hindrar huvudkaraktärens planer.

I Shakespeare’s pjäser är Puck och lago två exempel på tricksters. Frånvaron av vuxna i Skam belyser att vi i dagens västerländska samhälle, trots alla möjligheter till kommunikation fjärmar oss från varandra. Eller är det helt enkelt så det måste vara, att tonåringar måste få bli vuxna i fred? Är det just för att jag själv har egna tonåringar som gör att frånvaron av vuxna i serien berör mig så starkt? I vårt samhälle är det den smarta mobiltelefonen och datorer som istället för vuxna fått ta plats som guide i livet, i sökandet efter information och goda råd samt vägledning i alla svåra livsval. Det är individualism och frihet på gott och ont.

Shakespeare med högstadieelever

Som lärare har jag arbetat med Shakespeare några gånger med elever. Oftast har eleverna ingen aning om vem Shakespeare var och vilken betydelse och påverkan hans verk alltjämt har på den västerländska kulturen. Några gånger har jag låtit eleverna få se Baz Luhrmanns filmatisering av Romeo & Julia (filmen går att se via SLI, Medioteket). Om eleverna har fått förförståelse och är bekanta med pjäsen kan de uppskatta filmen och tillgodogöra sig innehållet men det är inte den lättaste filmen att ta till sig för dagens tonåringar. När jag nyligen plöjde säsong 3 av den norska serien Skam upptäckte jag ytterligare en ingång till att arbeta med Shakespeare och hans verk. I säsong 3 av Skam duggar nämligen Romeo & Julia –referenserna tätt. Eller rättare, referenserna till Baz Luhrmanns film från 1996.

Skam – en kärleksförklaring till Baz Luhrmanns filmatisering av Romeo & Julia

Romeo och Julia blir förälskade vid första ögonkastet på en maskerad hemma hos Julias familj. I Baz Luhrmanns filmatisering möts deras blickar genom ett akvarium till sångerskan Des’Rees låt I’m Kissing You. Julia, spelad av Claire Danes , är utklädd till en ängel i vit klänning och vita vingar medan Romeo som spelas av Leonardo di Caprio ser ut som en romersk soldat.

FullSizeRender (1) Den klassiska balkongscenen slutar med att Julia möter Romeo nere vid poolen och att de tillsammans gömmer sig för omvärlden och kysser varandra under vattnet. I Skam är det Nooras och Williams gryende förälskelse som tar form framför ett akvarium i säsong 2 men i säsong 3 är det förälskelsen mellan Isak och Even som skildras genom ett ohämmat flirtande med referenser från Baz Luhrmanns film. De blir också förälskade vid första ögonkastet även om det tar några avsnitt innan de verkligen står för det och erkänner det.

Isak, utklädd till Julius Caesar och Even utklädd till Gud kysser också varandra för första gången under vattnet i en pool. Som i ett eget universum skjutsar Even Isak på cykel från maskeraden och i sina maskeradkostymer lär de känna varandra på riktigt utan att spela roller. Till och med delar av soundtracket från Baz Luhrmanns film används i Skam och Even nämner också att Baz Luhrmanns Romeo & Julia är hans favoritfilm.

Shakespeare’s Romeo & Julia slutar som bekant i tragedi då de båda unga tu tar sina liv. Vilka vuxna kunde de tala med? Prästen Lorenzo försökte hjälpa dem och han var också den som sa åt Romeo att man måste kämpa för det man vill, vilket påminner om funktionen hos Eskild i Skam, en av ungdomarna som bor i kollektiv tillsammans med först Noora och sedan Isak, som är den i säsong 3 av Skam som konfronterar Isak och får honom att erkänna sina känslor och stå upp för sig själv. Vad ska då hända med Isak och Even? Måste de liksom Romeo & Julia också dö? Nej, men de måste handskas med och klara av psykisk ohälsa samt stå för sin homosexualitet.

Aldrig har väl ung kärlek skildrats så drabbande och vackert och gjort det så tydligt att temat i Shakespeares 400 år gamla pjäs är universellt och oberoende av tid och kön. Ingen ska behöva dö på grund av kärlek. Och psykisk ohälsa är inte skamligt! Det känns mycket hoppfullt att serien Skam gestaltar homosexualitet och psykisk ohälsa och därmed bidrar till att synliggöra och skapa förebilder som inte följer normen. Om någon händelsevis vill arbeta med Shakespeare med sina elever kan jag slutligen varmt rekommendera Othello som Mittiprickteatern spelar. Mittiprickteatern har tagit fasta på vad som händer om man litar på rykten utan att stanna upp och bilda sig en egen uppfattning och fungerar mycket väl som underlag för att arbeta vidare med sådana frågor. Dessutom bjuder den intensiva 50 minuter långa föreställningen på en Emilia som läser lusen av Othello efter att han har mördat sin Desdemona efter att Lago har satt igång ryktet att hon skulle ha varit otrogen. Se där, ytterligare en aktuell och angelägen ingång till Shakespeare.

Malin Appeltofft, malin.appeltofft@stockholm.se Blommensbergsskolan

Ytterligare resurser för att arbeta med Shakespeare

001acdf8-aa63-4bf5-aa0e-16dc5aa68f09

  • Filminstitutet har gjort en filmhandledning till Baz Luhrmanns Romeo & Julia 
  • Sonja Josefsson har inom Litteraturvetenskap skrivit en c-uppsats, Romeo och Julia som drama och film.  ”I bakgrunden för min undersökning ligger det vidgade textbegrepp som beskrivs i styrdokumenten om ämnets karaktär och uppbyggnad för svenska för gymnasiet och Olin – Schellers och Johanssons forskning.”  Sonja beskriver och problematiserar hur styrdokumenten för svenskundervisningen på gymnasiet preciserar användandet av det vidgade textbegreppet . I uppsatsen finns det också konkreta tips på hur lärare kan arbeta med det vidgade textbegreppet.
  • Kulan har i ett tidigare blogginlägg tipsat om resurser och pedagogiska handledningar för lärare som vill arbeta med Shakespeare i skolan
  • Klickar du på länken får du upp föreställningar på Kulan med Shakespeare som gemensam nämnare

header h

Blogginlägg om Skam blev en intervju i Svenska dagbladet

5c2acb99-0cf8-4e6f-ba94-1c7b3d51fe2b

Det är många som läst och uppskattat Malins blogginlägg och vi på Kulan är glada för att det också ledde till en intervju med Malin i SVD ” Har dina elever även fått ett ökat intresse för Shakespeare nu? – Inte bara i och med Skam. Sedan vi började jobba med Shakespeare har några sagt att de ser honom överallt, både i reklam, på bio och i bilder. Det refereras ofta till hans intriger och karaktärer i tv-serier, något de inte tänkt på innan. De övar helt enkelt upp att känna igen honom.” Läs hela intervjun här  SVD.

Vill du berätta om hur du arbetar med kultur i skola och förskola?

Kulan efterlyser lärare, förskolelärare, skolbibliotekarier och fritidspedagoger. De blogginlägg som blir mest lästa är alltid de som ni skriver, så hör av dig till elisabeth.soder@stockholm.se

 

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Brobyggare mellan upplevelser och föreställning

- Det blir samtal efter föreställningen! annonserar jag i Unga Klaras foajé. Framför mig står 80 – 100 elever som jag inte känner, aldrig mött förut och som jag snart ska få att säga något om teaterupplevelsen de varit med om. Det är lite nervöst varje gång. Jag ska försöka vara en pedagog och en brobyggare mellan publikens upplevelser och föreställningen.

unga klara 7mg-2297-sarapborgstrom-mindre-640x427 Alltet, Unga Klara. Foto Sara P. Borgström

Jag brinner för teatern och det estetiska formspråket. Jag vill åt känslor, personliga tolkningar och subjektivitet. Men publiken jag möter kommer till teatern med skolan och de har troligen inte valt det själva. Dessutom vill de gärna visa att de kan sätta in det i ett skolsammanhang: Att förstå, att redovisa, att sätta i relation till ämnen i skolan. Kruxet är att inte hamna i det där förödande tyckandet, i det där läget där föreställningen och teaterupplevelsen blir lagda på en våg som mäter om det är bra eller dålig, tråkig eller kul, rolig eller töntig. Jag kan själv gå i ”fällan” genom att glatt fråga: Vad tyckte ni? Hur var det? Och sedan inte veta hur jag ska ta det vidare när samtalet bums landar i korta stavelser. Dött.

Vi ser olika saker, trots att vi delar samma pjäs

Estetiska uttrycksformer är kommunikation och får oss att tänka. Teater är sinnlig, symbolisk och väcker känslor. Det är en gemensam och kollektiv konstform då vi upplever samma föreställning, här och nu, men vi tolkar den alla på olika sätt. Det som fastnar i mig är kanske helt likgiltig för dig. Det som inte rör mig kanske är helt avgörande för dig i pjäsen. Det som kanske betyder mycket för en elev från Botkyrka kanske inte bekommer en elev från Östermalm. Det som fastnar hos en elev från Kungsholmen kanske inte alls slår an i en elev från Spånga.

Unga Klaras publik kommer från olika områden

Jag vill åt dessa skiljaktigheter när jag pratar med publiken. Jag vill gärna veta vad som landat, fastnat och vad som stannar kvar. Om vi vågar prata om att vi alla upplevt olika saker i samma pjäs, så tror jag att vi stärker vår empatiförmåga. En viktig aspekt i detta är att publiken på Unga Klara alltid kommer från olika områden och förorter med socioekonomiska differenser. När jag bokar in skolorna på våra föreställningar strävar jag efter att blanda elever från olika områden så att vi också kan få syn på varandra.

unga klara 5

Hur börjar jag ett samtal efter teaterupplevelsen?

Detta skall och vill jag ta tillvara när jag pratar med eleverna. Och jag skall göra det utan att själv tolka, berätta för och lägga ord i munnen på eleverna. Just det är lätt hänt när jag är nervös eller när jag är lite osäker på vart samtalet bär. Då har jag en tendens att ställa frågor med många olika svarsalternativ, att prata för mycket, att gärna berätta för eleverna hur de kan tolka det och det i pjäsen. Då kommer vi inte långt, då är det inte intressant. Så var börjar jag? Hur kan jag göra ett eftersamtal så bra som möjligt? Hur kan jag komma förbi det värderade tyckandet? Jag brukar be eleverna först gå till själva. Jag ber dem blunda, titta ner, vara i egna tankar. Jag ställer frågor: Vad har du sett? Vad handlar föreställningen om för dig? Vad känner/tänker du? Vilka funderingar/frågor har väckts? Var det något du blev berörd av? Var det något du kände dig igen i? Var det en något som fastnade, en scen som stannar kvar i dig? Jag tror det är viktigt att kunna vara lite för sig själv efter en pjäs. Att få eleverna att stanna upp en liten stund i den egna upplevelsen och samtidigt ge dem några krokar att hänga tankarna på, som en bra ingång till ett samtal. Jag ber sedan eleverna öppna ögonen, titta upp, vara med i rummet. Många elever är trygga på att prata, beskriva och sätta ord på känslor. Många elever är vana vid teater och kan snabbt säga något om både innehåll, tematik, budskap och dramaturgi.

Publiken har olika erfarenheter och förutsättningar

Men i och med att publiken i salongen sitter med många olika erfarenheter och förutsättningar vill jag att alla ska ha en chans att hänga med från början. Jag tar tag i det konkreta och går steg för steg från det trygga. Jag påminner också om att teater inte har rätta svar, det handlar om upplevelser och egna tolkningar. Vem var med i pjäsen? Vilka karaktärer såg vi? Vad hände? Var någonstans var vi? Vem var huvudpersonen? Var det flera huvudpersoner? Hur var relationerna i pjäsen?  Kan vi säga något om godhet/ondska, ljus/mörker, komik/tragedi? Vad handlar föreställningen om, enligt dig? Nu lär vi ha kommit in på tematik och budskap. Jag försöker fråga varför och på vilket sätt så ofta jag kan, så det kan bli fördjupande reflektioner.

Balkongscenen (detalj). Frank Dicksee (1853–1928) Balkongscenen (detalj). Frank Dicksee

Ingångar till Shakespeares Romeo och Julia

  • Kärleken kan aldrig bli helt fri.
  • Vi ärver konflikter.
  • Vänner betyder mer i våra liv än våra familjer.
  • Kärlekens vägar är hotfulla gentemot makten.

Här kan eleverna tycka till, reflektera och diskutera större teman och ändå studsa det mot pjäsen, något som både stärker reflektionsförmågan och fördjupar teaterupplevelsen. Det bästa vid denna punkt är att låta det ta tid. Våga stanna upp och låta eleverna ta ställning. Det kan vara att eleverna får hålla med, inte hålla med eller vara neutral. Som avslutning på ett samtal med publiken tycker jag om att få den personliga teaterupplevelsen från varje individ. Antingen ber jag eleverna skriva på en lapp, berätta för en som sitter bredvid eller säga högt i salongen. Jag försöker få fram en essens från pjäsen och ger uppgiften ut ifrån den.
T ex från pjäsen Romeo och Julia: Vad betyder det för dig när jag säger förbjuden kärlek?

Kulan har tidigare under året skrivet ett inlägg med tips för dig som vill arbeta med Shakespeare.

UK_outline

Jag vill, med Unga Klaras teatersamtal, utveckla publiken och min egen förståelse för upplevelsen. Jag vill bearbeta en kollektiv konstform i gemenskap och jag vill upptäcka och lära av mina medmänniskor då vi alla ser på teater, på konsten och på livet med våra egna ögon och tolkar dessa genom våra egna erfarenheter. Som teaterpedagog på Unga Klara tycker jag mycket om att möta publiken innan och efter en förställning. Jag ser det både som en utmaning och en lustfylld aktivitet där jag kan komma lite närmre den publik som betyder så mycket för teatern. Våren 2017 spelar Unga Klara Avsked för högstadiet och The Sexual Contract för gymnasiet. Vissa dagar har vi eftersamtal, håll utkik på vår hemsida.

Skapande skola med Unga Klara

Det finns flera olika uppslag för dig som vill samarbeta med Unga Klara i större kulturprojekt och Skapande skola , Antingen att ni utfår från en föreställningen ni själva valt och tillsammans med Unga Klara bestämmer upplägg , ni kan också tillsammans med pedagoger arbeta med teaterövningar, improvisation, koncentration och gestaltning.

Gunhild Aubert Opdal, teaterpedagog på Unga Klara, gunhild@ungaklara.se

Hur arbetar du med Shakespeare?

001acdf8-aa63-4bf5-aa0e-16dc5aa68f09 foto lefteris Pitakakis/AP

Det är över 400 år sedan  William Shakespeare dog och fortfarande uppmärksammas hans pjäser i stora delar av världen. Mitt blogginlägg handlar om dramatikern, skådespelaren och dramaturgen William Shakespeare. Shakespeare skrev 38 pjäser och många av dem toppar fortfarande topplistorna över spelade verk i världen.  Jag tipsar om resurser och pedagogiska handledningar av lärare för dig som vill arbeta med Shakespeare i skolan. 

hamlet_2019_3628TREDJE Dramatens Hamlet 2019

Shakespeares manus och kända citat

Wikiquote har gjort en sammanställning av de vanligaste citaten med i de flesta fall en källhänvisning som exempelvis ”Att vara eller inte vara, det är frågan: månn’ ädlare att lida och fördraga ett bittert ödes styng och pilar eller att ta till vapen mot ett hav av kval och göra slut på dem med ens. Ur Hamlet akt 3 scen 1.[1] Och på engelska  Wikiquote To be, or not to be,—that is the question:  Hamlet (1600–01), Act III, scene 1. Enotes har också en samling av citat med källhänvisning, insatta i ett sammanhang och med kommentarer. Projekt Runeberg har manus i svenska översättning av Carl August Hagberg.

Shakespeares teater, the Globe

På Youtube finns många filmer om Shakespeare och hans pjäser. Filmen nedan berättar på ett lättillgängligt sätt om teatern och hur det var att arbeta i  teaterkompaniet eller att vara en i publiken. Låna gärna filmen Shakespeare in love ( finns på SLI/Medioteket). Filmen blandar fakta med vad man tror sig veta i en härlig skröna om Londons teaterliv i slutet av 1500 talet. Filminstitutet har gjort en filmhandledning om filmen .

Lärarhandledning till Hamlet

Dramaten har inför Sofia Jupithers uppsättningen av Hamlet tagit fram en lärarhandledning  som fungerar bra att arbeta med i klassen oavsett om eleverna sett föreställningen.

Blankvers

Shakespeare har inspirerat många andra

Shakespeares återkommande teman – förbjuden kärlek, svek och makt avhandlas  fortfarande och det finns många filmer som lånat betydligt mer av Shakespeare, för att ta några exempel: filmen Lejonkungen med kopplingar till Hamlet och den aktuella filmen Star Wars är ju nästan Shakespeares samlade verk .

Filmatiseringar av Shakespeares dramer

Många mediecentraler erbjuder Köpmannen i Venedig, Hamlet, Macbeth och Romeo och Julia för att nämna några av alla filmatiserade verk. Medioteket erbjuder 9 långfilmer baserade på Shakespeares dramer. Har du inte tillgång till en mediecentral finns många filmer även på YouTube. Vill du inte visa en hel föreställning finns många kända scener upplagda på YouTube. Här har Dramaten lagt upp balkongscenen med Christoffer Svensson och Sofia Pekkari från 2011. Romeo-och-Julia_LL-001

 Romeo-och-Juliet-001-168x300Böcker från Mediotekets Cirkulationsbibliotek

Vill du låna Romeo och Julia i gruppuppsättning finns den i olika versioner att låna från Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen har gjort ett intressant inlägg om de olika versionerna. ”Den äldsta kända berättelsen om Romeo och Julia skrev Matteo Bandello på 1500-talet. Här har vi en fin utgåva som LL-förlaget gjort. Texten är återberättad till lättläst löpande text av Ingamaj Beck och Eva Ede står för de fina illustrationerna. Denna utgåva ger oss dramat med alla de olika scenerna i översättning av Göran O. Eriksson. Han har skrivit ett förord till utgåvan som dessutom innehåller en ordentlig kommentarsdel i slutet. Som synes på omslaget till vänster är titeln här Romeo och Juliet, värt att notera om man ska söka den i bibliotekskatalogen! ”

Lättlästa böcker och serier om Shakespeares verk

LL-förlaget har gett ut Romeo och Julia, Othello och Hamlet. Hamlet  finns även som ljudbok. Du har väl inte missat Classical comics? Där kan du köpa dramer på engelska, original-, nutida- och lättläst engelska som du ser exempel på på bilderna.

rj-ot rj-qt rj-pt

Några av seriealbumen har också tomma talbubblor för elever att själva fylla med text. Alla böckerna är fantastiskt illustrerade av olika konstnärer.  På webbsidan finns många dramer att ladda ned utan kostnad. Lärare har ett samlat resursrum.  Så här skriver Classical comics om syftet med klassikersatsningen  ”Our main aim is to make classical literature appealing to all; needless to say, this starts with younger readers and in education. To aid in differentiation in classes of mixed abilities, our range provides multiple text versions of each title, with the range broken down into ”Shakespeare” and ”Classics”.

Shakespeare och musik

I Stockholm kan vi avnjuta Romeo och Julia kören . Den bildades 1991 för att fungera som musikaliskt inslag i en uppsättning av Shakespeares Romeo och Julia på Dramaten och framför framförallt musik från Shakespeares tid . I filmen nedan visar Akali att nutida Hip Hop också har kopplingar till Shakespeare i en Ted-föreläsning.

Historia och samhällsliv

I tidskriften Populär historia har Kent Hägglund skrivet artikeln Shakespeare – teatergeni i turbulent tid . Den berättar både om Shakespeares liv och aktuellt samhällsliv. På köpet får eleverna bekanta sig med ord som: kyrkoplikt, obestånd, landstrykare, puritan och pest. På Shakespeares sällskapets webbplats  finns artiklar om dramer och intervjuer med regissörer och skådespelare.

Engelsk webbplats med samlade resurser

Den här är den bästa webbplats jag sett om Shakespeare. Sidan är ett samarbete med bland annat the British museum.  Den innehåller allt som kan tänkas efterfrågas i skolarbetet, uppdelat på tema, kontext, genre och dramer.

header h header header s

Lärare berättar hur de arbetat med Shakespeare

Med TV-serien Skam har du en ingång till klassiker, Malin Appeltofft, lärare på Blommensbergsskolan visar några av de referenser till Shakespeare som Skam innehåller och tipsar om hur du med serien som ingång kan arbeta med Shakespeare och Romeo och Julia. Eller bara som inspiration för alla elever som inte tänker på kopplingar mellan olika verk och att Shakespeare fortfarande, 401 år efter sin död påverkar vår kultur.

Jordi Almeida från Sturebyskolan berättar i den här filmen om varför han som lärare i engelska arbetar med drama och Shakespeare. I slutet av filmen får vi också höra elever berätta om arbetet. Eleverna har arbetat med Shakespeare under helt år med och gör en slutproduktion som de spelar på Stora scener i Stockholm.

Malin Appeltofft, lärare på Blommensbergssskolan berättar: Mina elever i en åk 8 för 3 år sedan gjorde ett Shakespeare-projekt där jag matade dem med fakta om Shakespeare genom faktatexter, filmer och läromedel och sedan fick eleverna bestämma hur de ville redovisa sina kunskaper och de gjorde affischer, power points, filmer, sånger mm. Det roliga var att många elever var skeptiska till projektet från början men när de själva skulle producera något började de ställa frågor som tex vad Shakespeare åt till frukost eller om han hade glasögon. Flera redovisningar blev fantastiska. De ligger kvar på Blommensbergsskolans hemsida under arbetslaget Granit, på YouTube. Någon av filmerna med pappersdockor lades upp på Pedagog Stockholm. En film heter Shakespeare och stress, missa inte sista minuten där scenen ändras och du får se ett Romeo -musikalnummer. Eleverna som skrivit manus, producerat, agerar och sjunger  heter Ebba, Emmy och Agnes.  Filmen nedan gjordes av Hannes, Ludde, Erik, Joar och Kim från Blommensbergsskolans team/Granit.

Filmer av klasser som arbetat med Shakespeare

Hamlet är mäkta populär att filmatisera, en anonym skola/klass som berättar storyn på några minuter. Romeo och Julia berättad med legofigurer av elever i Peder Skrivares skola. Samma skola har också på sitt eget sätt tolkat Trettondagsafton . Det finns många filmer där elever valt att byta kön och titel, till Romeo och Julian exempelvis eller som i den här musikalen Julia och Julia från Karolinska skolan ( estetprogrammet årskurs 3). Hässelbyskolan har överfört Romeo och Julia, framförallt släktfejden till ett nyhetsinslag med både reklam och bloopers på slutet. En Midvinternattsdröm, elever i Funäsdalens skola år 9 framför en fri tolkning av Shakespears ”En midsommarnattsdröm”. På Akademi Båstad Gymnasium hålls varje år den prestigefyllda Agardhsgalan, där eleverna i årskurs 2 arbetar med, och filmatiserar, renässansdraman av Shakespeare och Moliére, en av filmerna som tävlade var Mac Beth . Herrgardsgymnasiet ger oss en en minecraftversion av Kung Lear  .

Didaktiska tips för klassrummet

På Shakespeares sällskapets webbplats finns ett förslag av Linn Heiel Ekeborg  på hur du kan arbeta med Shakespeare genom att utgå från känslor och konflikter som eleverna är förtrogna med ; skadeglädje, elakhet, förlåta och lita på. Alla känslor och situationer konkretiseras med scener från olika dramer.

First-page-first-folio-tempest Faksimil av första sidan i The Tempest från First Folio, publicerad 1623

feuer Donya Feuer, In the company of Shakespeare

In the Company of Shakespeare

Donya Feuer, regissör och dansare på Dramaten startade på 90-talet In the company of Shakespeare för Stockholms skolor. De lärare som anslöt sig till projektet fick tillsammans med eleverna läsa Shakespeares sonetter och pjäser på gammal engelska. Så här säger Donya i en intervju i DN ” – När man översätter förstår man verkligen. Och Shakespeare måste alltid översättas, också för en engelsman. Detta blir deras dikt, som de får med sig vidare i livet, liksom deras stund på scenen blir ett viktigt minne, ett band till Shakespeare och till teaterscenen.” Under 15 år arbetade Donya med Shakespeare tillsammans med tusentals elever från grundskolan och gymnasiet i Stockholm. Hon kallade eleverna för ”groundings”,  alltså samma sak som man kallade den stående publiken på Shakespeares egen teater, det vanliga folket, de som löst den billigaste biljetten. Maria Östling som då var elev på lärarhögskolan och under lång tid arbetade med Donya Feuers In the company of Shakespeare har publicerat artikeln Återblick på ett kulturprojekt och dess betydelse för ungdomars psykologiska utvecklingsprocess i mellanrummet i Shakespearsällskapet. I artikeln beskriver Maria arbetsprocessen med Donya och vad deltagandet betydde för henne som person. Jag rekommenderar artikeln varmt.  Läs artikeln i sin helhet här  Ett utdrag från artikeln: ”Vår arbetsprocess utgick alltid från förhållandet till texten. Vi började ofta med att läsa högt för varandra. Processen av att lyssna på de andras röster minns jag som värdefull. Vi översatte sedan texten till svenska med så många synonymer som möjligt, gärna på ett associativt sätt. Jag tror att detta gjorde oss medvetna om de många möjliga översättningar och tolkningar som en textrad kunde ha. Vi visste ofta, men inte alltid, vilken pjäs texterna kom från eller något om dess sammanhang i pjäsen. När vi hade översatt gick vi alltid tillbaka till engelskan igen, för att lära oss raderna utantill. Detta gjorde vi genom upprepningar av texten enskilt och tillsammans, och i en fysisk iscensättning av orden i en repetitionssal, ett rum eller på en scen. Donya regisserade scener där vi fysiskt rörde oss i förhållande till varandra i rummet och riktade replikerna på ett medvetet sätt. På detta sätt var det som att vi kunde låta språket komma in i kroppen och inte bara stanna i ett analyserande, reflekterande förhållningssätt till orden.” Kristina Lugns skriver om att lära sig innantill  ” By heart, Det betyder av hjärtat”. Det betyder också att kunna något utantill. Att kunna någonting utantill är att så av hjärtat ha läst innantill att texten blivit ’översatt’. Vi översätter från främmande språk till svenska. Vi översätter från svenska till vår egen svenska. Det vill säga att vi gör litteraturen till vår egendom genom att bokstav för bokstav tillägna oss diktarens personliga språk för sina erfarenheter.” Att nå utanför klassrummets väggar var en viktig del i  Donyas metodik. Donya var noga med att betona att eleverna inte spelade teater utan att de läste/gestaltade en text . Maria Östling skriver i sin artikel att framförandet var fysiskt, eleverna sprang, hoppade och gick enskilt eller i grupp medan de sa, sjöng, mumlade eller skrek sina repliker. Det tror jag var en av anledningarna till att det var så lätt för eleverna att våga sig över ”rampen och att komma ihåg ibland mycket långa textsjok.Jag har sett många av elevernas föreställningar, mycket beroende på att min äldsta dotter först genom skolan och sedan även på sin fritid blev uppslukad av In the company of Shakespeare . Föreställningarna framfördes för vänner och familj på Dramaten, Kulturhuset och Moderna museet. I föreställningarna var några textrader som återkom oavsett ålder på eleverna, bland annat den här strofen från Stormen ”Scen  II. Another part of the island. What have we here? A man or a fish? Dead or alive? A fish: he smells like a fish;” Kanske inte den mest djuplodande strofen men eleverna älskade att gestalta den. Jag är övertygad om att The company of Shakespeare lever kvar hos varje elev som hade förmånen att få vara med och att de aldrig glömmer arbetet med ” ”When my cue comes…” , vilket för övrigt gäller många kultur-och Skapande skola projekt. Så tack Kulturrådet för Skapande skola och att alla skolor har möjlighet att söka bidrag för att arbeta med estetiskt lärande.      

Kulan i social medier

Missa inte att gilla Kulan på Facebook och twitter , där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande. /Elisabeth kulan_avatar