Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skapande skola

Två elever från årskurs 6 skriver om skolans Skapande skola projekt

Skapande skola är extra pengar från staten som skickas till skolor som kan använda pengarna till extra kultur. Vi har valt att göra en föreställning med åk 4-8 för pengarna.  

Vi började med att lyssna och rösta på olika sagor som till exempel Peter och vargen, Rödluvan och några andra som skolan hade valt ut, då röstade vi fram att vi skulle arbeta med Frost.

Olika klasser fick olika scener och roller från filmen. Olika klasser och grupper skapade olika koreografier på olika sätt. Sedan bestämde klasserna musik, vissa valde att ta original musiken från Frost och andra valde att välja en helt annan musik som pianister kan spela.  Vi väntade en månad tills vi startade en temavecka (vecka 38) då vi började arbeta på riktigt.

21616185_1356293181146589_2676034661639154574_n

Koreografi

Vi började sakta men säkert med att göra koreografier och putsa på små detaljer. Vissa klasser gjorde allt tillsammans medan andra delades i grupper.

21617721_1356293277813246_2851290142945197413_n

Scenografi, kostym och rekvisita

Man pratade om vilka kostymer man ska ha, vilken frisyr, vilken bakgrund, vilken rekvisita och ljus och ljud. En scenograf (Sara Kander) kom och hade en föreläsning om scenografi. Vi träffade också Hanna och Emma från kostym som pratade om hur vi ska ta hand om våra kostymer och hur de jobbar. Efter det så träffade vi Anette som är vår nya ljus-och ljudtekniker.  

21616544_1356293177813256_4082785059772833038_n

Final och showing

Den 20/10 2017 är det showing på skolan då vi får visa upp vårt arbete.

Föreställningen kommer nog ligga runt klockan 3. Men vi  återkommer när vi vet mer exakt.

/Med vänlig hälsning

Åse Varg
Kungliga svenska balettskolan

Brobyggare mellan upplevelser och föreställning

- Det blir samtal efter föreställningen! annonserar jag i Unga Klaras foajé. Framför mig står 80 – 100 elever som jag inte känner, aldrig mött förut och som jag snart ska få att säga något om teaterupplevelsen de varit med om. Det är lite nervöst varje gång. Jag ska försöka vara en pedagog och en brobyggare mellan publikens upplevelser och föreställningen.

unga klara 7mg-2297-sarapborgstrom-mindre-640x427 Alltet, Unga Klara. Foto Sara P. Borgström

Jag brinner för teatern och det estetiska formspråket. Jag vill åt känslor, personliga tolkningar och subjektivitet. Men publiken jag möter kommer till teatern med skolan och de har troligen inte valt det själva. Dessutom vill de gärna visa att de kan sätta in det i ett skolsammanhang: Att förstå, att redovisa, att sätta i relation till ämnen i skolan. Kruxet är att inte hamna i det där förödande tyckandet, i det där läget där föreställningen och teaterupplevelsen blir lagda på en våg som mäter om det är bra eller dålig, tråkig eller kul, rolig eller töntig. Jag kan själv gå i ”fällan” genom att glatt fråga: Vad tyckte ni? Hur var det? Och sedan inte veta hur jag ska ta det vidare när samtalet bums landar i korta stavelser. Dött.

Vi ser olika saker, trots att vi delar samma pjäs

Estetiska uttrycksformer är kommunikation och får oss att tänka. Teater är sinnlig, symbolisk och väcker känslor. Det är en gemensam och kollektiv konstform då vi upplever samma föreställning, här och nu, men vi tolkar den alla på olika sätt. Det som fastnar i mig är kanske helt likgiltig för dig. Det som inte rör mig kanske är helt avgörande för dig i pjäsen. Det som kanske betyder mycket för en elev från Botkyrka kanske inte bekommer en elev från Östermalm. Det som fastnar hos en elev från Kungsholmen kanske inte alls slår an i en elev från Spånga.

Unga Klaras publik kommer från olika områden

Jag vill åt dessa skiljaktigheter när jag pratar med publiken. Jag vill gärna veta vad som landat, fastnat och vad som stannar kvar. Om vi vågar prata om att vi alla upplevt olika saker i samma pjäs, så tror jag att vi stärker vår empatiförmåga. En viktig aspekt i detta är att publiken på Unga Klara alltid kommer från olika områden och förorter med socioekonomiska differenser. När jag bokar in skolorna på våra föreställningar strävar jag efter att blanda elever från olika områden så att vi också kan få syn på varandra.

unga klara 5

Hur börjar jag ett samtal efter teaterupplevelsen?

Detta skall och vill jag ta tillvara när jag pratar med eleverna. Och jag skall göra det utan att själv tolka, berätta för och lägga ord i munnen på eleverna. Just det är lätt hänt när jag är nervös eller när jag är lite osäker på vart samtalet bär. Då har jag en tendens att ställa frågor med många olika svarsalternativ, att prata för mycket, att gärna berätta för eleverna hur de kan tolka det och det i pjäsen. Då kommer vi inte långt, då är det inte intressant. Så var börjar jag? Hur kan jag göra ett eftersamtal så bra som möjligt? Hur kan jag komma förbi det värderade tyckandet? Jag brukar be eleverna först gå till själva. Jag ber dem blunda, titta ner, vara i egna tankar. Jag ställer frågor: Vad har du sett? Vad handlar föreställningen om för dig? Vad känner/tänker du? Vilka funderingar/frågor har väckts? Var det något du blev berörd av? Var det något du kände dig igen i? Var det en något som fastnade, en scen som stannar kvar i dig? Jag tror det är viktigt att kunna vara lite för sig själv efter en pjäs. Att få eleverna att stanna upp en liten stund i den egna upplevelsen och samtidigt ge dem några krokar att hänga tankarna på, som en bra ingång till ett samtal. Jag ber sedan eleverna öppna ögonen, titta upp, vara med i rummet. Många elever är trygga på att prata, beskriva och sätta ord på känslor. Många elever är vana vid teater och kan snabbt säga något om både innehåll, tematik, budskap och dramaturgi.

Publiken har olika erfarenheter och förutsättningar

Men i och med att publiken i salongen sitter med många olika erfarenheter och förutsättningar vill jag att alla ska ha en chans att hänga med från början. Jag tar tag i det konkreta och går steg för steg från det trygga. Jag påminner också om att teater inte har rätta svar, det handlar om upplevelser och egna tolkningar. Vem var med i pjäsen? Vilka karaktärer såg vi? Vad hände? Var någonstans var vi? Vem var huvudpersonen? Var det flera huvudpersoner? Hur var relationerna i pjäsen?  Kan vi säga något om godhet/ondska, ljus/mörker, komik/tragedi? Vad handlar föreställningen om, enligt dig? Nu lär vi ha kommit in på tematik och budskap. Jag försöker fråga varför och på vilket sätt så ofta jag kan, så det kan bli fördjupande reflektioner.

Balkongscenen (detalj). Frank Dicksee (1853–1928) Balkongscenen (detalj). Frank Dicksee

Ingångar till Shakespeares Romeo och Julia

  • Kärleken kan aldrig bli helt fri.
  • Vi ärver konflikter.
  • Vänner betyder mer i våra liv än våra familjer.
  • Kärlekens vägar är hotfulla gentemot makten.

Här kan eleverna tycka till, reflektera och diskutera större teman och ändå studsa det mot pjäsen, något som både stärker reflektionsförmågan och fördjupar teaterupplevelsen. Det bästa vid denna punkt är att låta det ta tid. Våga stanna upp och låta eleverna ta ställning. Det kan vara att eleverna får hålla med, inte hålla med eller vara neutral. Som avslutning på ett samtal med publiken tycker jag om att få den personliga teaterupplevelsen från varje individ. Antingen ber jag eleverna skriva på en lapp, berätta för en som sitter bredvid eller säga högt i salongen. Jag försöker få fram en essens från pjäsen och ger uppgiften ut ifrån den.
T ex från pjäsen Romeo och Julia: Vad betyder det för dig när jag säger förbjuden kärlek?

Kulan har tidigare under året skrivet ett inlägg med tips för dig som vill arbeta med Shakespeare.

UK_outline

Jag vill, med Unga Klaras teatersamtal, utveckla publiken och min egen förståelse för upplevelsen. Jag vill bearbeta en kollektiv konstform i gemenskap och jag vill upptäcka och lära av mina medmänniskor då vi alla ser på teater, på konsten och på livet med våra egna ögon och tolkar dessa genom våra egna erfarenheter. Som teaterpedagog på Unga Klara tycker jag mycket om att möta publiken innan och efter en förställning. Jag ser det både som en utmaning och en lustfylld aktivitet där jag kan komma lite närmre den publik som betyder så mycket för teatern. Våren 2017 spelar Unga Klara Avsked för högstadiet och The Sexual Contract för gymnasiet. Vissa dagar har vi eftersamtal, håll utkik på vår hemsida.

Skapande skola med Unga Klara

Det finns flera olika uppslag för dig som vill samarbeta med Unga Klara i större kulturprojekt och Skapande skola , Antingen att ni utfår från en föreställningen ni själva valt och tillsammans med Unga Klara bestämmer upplägg , ni kan också tillsammans med pedagoger arbeta med teaterövningar, improvisation, koncentration och gestaltning.

Gunhild Aubert Opdal, teaterpedagog på Unga Klara, gunhild@ungaklara.se

Här finns pengarna till skolans kulturuppdrag

Alla elever i stadens förskolor och skolor ska få minst två professionella kulturupplevelse per läsår. Kultur och eget skapande är en integrerad del i lärandet. Citat från  från Kultur i ögonhöjd för grundskola och gymnasium. Antalet kulturupplevelser bestämdes i utbildningsnämnden 2016.

1418359_orig

Hur får jag pengar till kulturupplevelser och skapande?

Kulturpeng och skolpeng

Det råder viss förvirring om kulturpengen. Tidigare var den öronmärkt i skolornas budget, men sedan länge ingår den i Stockholms skolors skolpeng. Hur mycket kultur det blir per elev bestäms av rektor och är en prioriteringsfråga som varierar från skola till skola. Men det har skett en tydlig förändring i synen på kultur. De flesta av stadens skolor har en medveten satsning för att integrera kultur i skolans alla ämnen och sätter in kulturupplevelsen i ett lärandekontext. Elevernas kulturupplevelser och skapande finns också med i skolornas verksamhetsplan.

I läroplanen framgår tydligt att besök på museer och kulturupplevelser ingår i skolans uppdrag, finns att läsa i  Övergripande mål och riktlinjer. Skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. kapitel 2.6 i Skolan och omvärlden. Skolan ska även ansvara att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. Det återkommer även i vissa kursplaner, exempelvis historia där hemortens historia finns med i det centrala innehållet. Ulla Wiklund har gjort en sammanställning av estetiska perspektiv i Lgr 11 .

Varför vi skall använda pengar från vår ämnesbudget till kultur skriver Lisa Eklöv , fd.lärare på Kärrtorps gymnasium om i en blogg på Kulan.

Rabatt på stadens scener

562806_10151126539816826_1237805332_n

På Kulan har vi en mängd utvalda kvalitetssäkrade  föreställningar inom teater, dans, musik, cirkus och berättande som ger  50 kronor i rabatt per elev,  Kulanpremien. Kulanpremien kan utnyttjas hur många gånger som helst per elev. För att få Kulanpremien  måste ni boka kulturaktiviteter på webbplatsen Kulan . Antalet kulturaktiviteter som går att boka med Kulanpremie varierar, gå till Kulans sök och bokasida och klicka på Kulanpremie i högerspalten.

På Kulan hittar du även Kulturhuset Stadsteatern Stockholm, Skärholmen och Vällingby, Dramaten, Kungliga operan. Aktörer som inte har Kulanpremie eftersom de redan är subventionerade av stat och stad. På Dramaten kostar ingen biljett över 100 kronor om du är under 26 år (vissa undantag kan förekomma).  En timme före föreställning rabatterar Dramaten  kvarvarande biljetter med halva priset. På Stadsteaterns scener för barn och unga kostar biljetter sällan mer än 50 kronor per elev, samma pris gäller för Unga Dramaten. På Folkoperan har ungdom till och med 26 år  50 % rabatt på föreställningar. Bokar du i sista minuten betalar du 50 kr på utvalda platser i salongen.

Subventionerade författarbesök

khemiri 2

Staden erbjuder stadens skolor subventionerade författarbesök i årskurserna 5, 8 och gymnasiet genom Läsning pågår. Ett klassrumsbesök som kostar över 3000 kronor kostar cirka 800 kr när det går via Läsning pågår. På Författarcentrum Öst kan du läsa mer om projektet och deltagande författare. Kommunala grundskolor och gymnasieskolor som har avtal med Cirkulationsbiblioteket får dessutom låna böcker i gruppuppsättning av författaren inför besöket.

Skolbio och film på nätet

publik a

De flesta skolor i Stockholm har avtal med Medioteket vilket innebär att du kan visa hur mycket film som helst utan att det kostar extra. Strömmande film innebär också att elever och pedagoger kan se utanför skolnätet. Medioteket arrangerar skolbio för skolklasser på biografer runtom i Stockholm och visar aktuella och angelägna filmer handplockade för elever i olika åldrar,subventionerade föreställningar till kraftigt reducerade priser.

Under Stockholms filmfestival Junior filmfestivalvecka visas film från hela världen för grundskolor och gymnasier med fri entré. Boka in den 3 -8 april 2017

Tillfälliga erbjudanden från stadens scener

header h

Ibland har Kulan möjlighet att via facebook erbjuda extra rabatterade föreställningar inför genrep, när teatern behöver provpublik eller i riktade kampanjer. Det  innebär att du får pengar över för att ta del av fler föreställningar med eleverna.

De gånger jag tagit med mina elever på öppna repetitioner eller när de fått vara provpublik har oftast blivit enormt uppskattat av eleverna. Det är spännande att få vara med och ibland även delaktiga i processen bakom en föreställning. Det är också det säkraste sättet att få elever att vilja följa med på en kulturupplevelse. Har de fått vara med i början av en repetitionsperiod och se en scens tillblivelse väcker det nyfikenhet av att se hur det färdiga resultatet blir. Allra bäst har det varit när mina elever också fått tycka till och regissör och skådespelare spelat efter elevernas anvisningar. Så intressant att se vilken betydelse små förändringar i tonläge, plats på scenen etc. kan ha.

Skapande skola

P1020207 (1024x683)

Inför läsåret 2016-17 har alla kommunala grundskolor i Stockholm ansökt om bidrag från Skapande skola . Syftet med statsbidraget är att långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolan, med utgångspunkt i skolans läroplan. Bidraget till Skapande skola är ett komplement till bidragsmottagarens befintliga kulturverksamhet.
Målen för Skapande skola för Stockholm stads kommunala skolor:

  • Alla elever ska få del av insatser som har till syfte att främja utvecklingen av estetiska lärprocesser.
  • Kultur och estetik ska vara en integrerad del i lärandet.
  • Alla elever ska få professionella konst- och kulturupplevelser.
  • Alla elever får möjligheter till eget kreativt skapande inom så många uttrycksformer som möjligt.

Eftersom alla kommunala skolor i Stockholm har ansökt om bidrag blir det inte så mycket per elev trots att Stockholms utbildningsförvaltning fått  11 miljoner kronor av Statens Kulturråd att fördela enligt stadens handlingsplan för Skapande skola och Statens Kulturråds riktlinjer. Kulturrådet rekommenderar varmt att skolan skall se till  helheten under året. Även om skolan ansökt om bidrag för alla skolans elever behöver inte alla årskurser få lika mycket. Hellre att skolan bestämmer sig för att satsa på några rejäla kulturprojekt , exempelvis i årskurs 5 och 8. Ett projekt som sätter avtryck både i klassen och i skolan. Övriga årskurser kan få del av bidraget genom en kulturaktivitet som inbegriper alla, exempelvis en scenkonsthappening på skolgården.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Färdigheter och kunskaper som elever lär sig i Skapande skola

P1020207 (1024x683)

Catharina Dreiman har skrivit på  Kulan  om arbetsprocessen och finalen med teaterprojektet Den övergivna dockan. I det här inlägget berättar Catharina om vilka färdigheter och kunskaper elever erövrade under arbetet.

Teaterprojekt för att bygga en stabil grund för inlärning

Ni som följt mina blogginlägg på Kulan minns kanske varför jag drog igång detta teaterprojekt. Jag hade på hösten 2015 tagit emot  klass 4C och var införstådd med att det var en klass med en hel del problematik, problem med elever med negativa jargonger och maktspel. Jag tänkte att om klassen var intresserad av att jobba med en teater för att kunna nå ett bättre samarbete i klassen var jag beredd att göra det för att klassen skulle få en bättre tid tillsammans framöver. Klassen nappade direkt och ett viktigt samarbete påbörjades. 

Tar det tid från de ”viktiga” kunskaperna undrar föräldrar?

Eftersom pjäsen tagit en del tid har några få föräldrar varit oroliga att eleverna inte skulle hinna lära sig allt i svenskaundervisningen i klass fyra, mitt svar till dem har hela tiden varit att jag tror de lär sig minst dubbelt i stället. Så här i efterhand kan jag intyga att arbetet med pjäsen varit pricken över i:et i svenska undervisningen.

P1020208 (800x534)

Elevernas läs- och språkutveckling märks i test

Jag  fick också det bekräftat när vår speciallärare på skolan berättade att efter ett lästest hon gjort med klassen nyligen visat att snittet nu ligger enormt högt på läsningen, att en stor del av eleverna läser som elever i år nio fast de ännu går i klass fyra. Arbetet med teatern i klassen har fungerat som en stark motor för att få igång ett gediget intresse för språket, det kan 4C och jag bevisa.

Vi har haft roligt och lärt oss detta

Pjäsen tar tag i existentiella frågor och jag har sett att varje barn, var och en för sig har genomgått en personlig utveckling som bringar och bådar gott för deras utveckling och för undervisningen framöver.

På grund av pjäsens handling har också en fördjupning i ämnet samhällskunskap skett. Djupare identitetsfrågor har tagits upp, vi har vädrat olika värderingar och åsikter, även miljötänk, vårda i kontrast till slit och släng så kallad ”Hållbar utveckling” är beståndsdelar i pjäsen.

  •  Memorerande av repliker, analys, dramaturgi
  • Samspel på hög nivå, framföra inför publik
  •  Artikulation, inlevelse, konsten att beröra en publik
  •  Tålamod, mod, självförtroende, självkänsla och mognad

P1020214 (1024x683) (2)

Tack till alla som följt vårt arbete

4C och jag hoppas att vi inspirerat fler till att våga sig på att sätta upp en teater i skolan. Vi har delat med oss av smått och gott under teaterprojektets gång, se gärna tidigare bloggar! Nu kommer en välförtjänt vila och vi vaggar oss i bruset av vad vi åstadkommit.

Se gärna vår pjäs på Kulan Sthlm Youtube ” Sagan om den övergivna dockan”

Stor kram till er alla! Catharina Dreiman, mentor Gärdesskolan och klass 4C

dreiman

 Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Det var pirr och puh innan och under föreställningen av Den övergivna dockan

I det här inlägget delar läraren Catharina Dreiman med sig av erfarenheter  av att arbeta med drama i skolan. Catharina och elevernas arbete med pjäsen Den övergivna dockan pågick under ett läsår, framförallt i svenska och so. Eleverna gick då i klass 4 c på Gärdesskolan. Föreställningen  spelades för fullsatta hus i aulan 5 gånger, här kan du se resultatet.

Fjorton dagar innan föreställningarna om ”Sagan om den övergivna dockan” pendlade stämningen i klass 4C mellan att vara hög och något låg, hög och förväntansfull av att de sista pusselbitarna strax skulle komma på plats, låg eftersom något hände som inte fick hända.

Det som inte fick hända var att all vår egenkomponerade musik, de olika intron varje rollkaraktär hade var borta! Musiken hade funnits endast på en plats och det var hos Simon i klassen, i hans telefon, vi skulle göra en backupp till musiken men det blev tyvärr inte av, vårt största misstag under projektet.

Tyvärr hade Simons mobil glidit ur fickan vid en bänk på skolgården, strax därefter var den borta och upphittades aldrig, troligtvis blev den stulen.

Nå, hur löste det sig? Det fanns bara ett sätt, att Simon och jag satte oss ner igen och gjorde om musiken. som tur var mindes vi mycket av vad vi hade gjort tidigare, vi hade använt en app så kallad ”Garageband” där vi via olika sound och rytmer kunde skapa vår alldeles egna unika musik. Vi satte helt enkelt igång att åter räkna takter och försökte igen finna känslan till varje rollkaraktär.

Det blev många, många timmar beräknat för Simon och mig efter skoltid för att skapa denna musik men det var också ett stort nöje.

Som sagt, det finns inget ont som inte för något gott med sig för efteråt var vi överrens om att det faktiskt blev något bättre musik denna andra gång.

Det fanns också det som gjorde oss upprymda och glada dessa få dagar innan premiären. Vi hade så gott som fått ihop alla kläder, till och med köpt likadana glasögon till ”andra” Rosti, en av huvudpersonerna, nu liknade Nicholas och Victor mer varandra och man förstod att de spelade samma roll.

Under dessa stesssiga dagar fick vi också hjälp av syslöjdsläraren på skolan att lägga upp vissa byxor, sy i knappar och sy in här och där.

Den största huvudrollen ”Den övergivna dockan” blev också fixad av en teatersömmerska så att hon verkligen fick ”ett hjärta som nästan trillar ut, i själva verket en liten ficka fastsydd på bröstet med ett brett rött luciaband som ”trillar ut” över henne och scengolvet. Ett hjärta som huvudrollen Paco varsamt tar hand om tillsammans med de ömma hantverkarna på Valhallavägen.

Den sista dekoren kom endast en vecka innan premiären men allt smälte in fint under våra sista repetitioner.

Annat att glädjas åt var att ljuset från strålkastarna fungerade bra och August i klassen skötte det fint. Sabina i klassen skötte ridån galant och duktiga Annie i klassen såg till att alla kom in på scenen när de skulle och flyttade och stökade med rekvisita mellan scenerna, hon gjorde ett strålande jobb.

Sista dagarna finslipades slutscenerna av pjäsen och timingen mellan olika scener behövdes fortfarande bli bättre på vissa ställen, vi repade det mycket. Vi jobbade ännu mer med rösterna, att de skulle höras tydligare, vissa elever behövde ta det lugnare, sagtare och artikulera mer. Det är ingen lätt uppgift att få 10-åriga röster att fylla en hel  stor aula utan någon som helst förstärkning av mickar och liknande.

Mycket flöt på men visst var vi oerhört nerviga, jag förklarade för eleverna att det ändå är bra att vara lite nervös bara det det inte går överstyr.

Vi hade ett rum under scenen där alla satt innan de skulle upp på scenen under pjäsens gång, en stor utmaning har varit att få eleverna att förstå att de hörs upp på scenen om de talar högt eller bara normalt. Vi löste det hela med att låta eleverna sitta med I-pads, då blev det äntligen tyst därnere.

Något som verkligen blev klart i sista minuten var våra biljetter, programblad och affischer. Vi fick hjälp av bildläraren på skolan och som tur var kunde flera av eleverna göra klart allt hemma så att vi snabbt kunde kopiera i skolan. Allt hade vi klart innan premiären, vi hann sälja biljetterna till föräldrar, vänner osv… och vi satte upp affischerna och hade programbladen färdiga till föreställningarna. Det blev riktigt bra!

Efter fix och trix ända in i de sista dagarna stod vi äntligen där timmen innan premiären och allt var på topp och det pågick full aktivitet i klassrummet innan vi skulle bege oss till aulan för uppvärmning av rösterna och ta emot publiken.

…Med kristallkronor i taket och mattor mjuka som mossa, där bodde en liten pojke …PANG!…som hette Rosti…

Ja, pjäsen var igång, publiken var där och filmningen av föreställningen pågick.

Mycket nerv första föreställningarna men det gick hem och vi har fått mycket fin respons. Första föreställningen var en kvällföreställning sedan hade vi också tre dagföreställningar för skolklasser och skolpersonal, sedan en till kvällföreställning. Så här i backspegeln vet jag nu att dagföreställningar går mycket bättre med 10-åringar. Som tur var filmades förutom de två kvällsföreställningarna en dagföreställning, men tyvärr inte den sista då klass 4C verkligen gav allt och publiken var med 200%, allt satt perfekt! Att fått vara med om den föreställningen gjorde att man glömde mycket av all slitsam förberdelse, som när man föder ett barn.

Roligt har vi haft och mycket lärorikt! Ni som följt mina blogginlägg på Kulan kanske minns varför jag drog igång detta teaterprojekt. Jag hade på hösten 2015 tagit emot denna klass 4C och var införstådd med att det var en klass med en hel del problematik, problem med elever med negativa jargonger och maktspel. Jag tänkte att om klassen var intresserad av att jobba med en teater för att kunna nå ett bättre samarbete i klassen var jag beredd att göra det för att klassen skulle få en bättre tid tillsammans framöver. Klassen nappade direkt och ett viktigt samarbete påbörjades.

Med alla elevers fantastiska nytänkande kring den ”gamla pjäsen” förvandlades den till deras helt egen moderna pjäs. 13 elever på scen, en på ljus, en på ljud, en vid ridå och tre elever som allt i allo, sammanlagt 18 elever. De har varit dramaturger, ändrat repliker från dåtid till nutid, omformat kvinnliga roller till manliga och tvärtom, analyserat text och de har lärt sig samarbeta på hög nivå.

Stor kram till er alla!

Catharina Dreiman, mentor Gärdesskolan och klass 4C

Catharina Dreimans presentation av teaterprojektet på Mötesplats Kultur Skola

kulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

Elisabeth Söder
elisabeth.soder@stockholm.se

Vad skall din skola göra med bidraget från Skapande skola?

I år har alla skolor i Stockholm sökt bidrag för att arbeta med Skapande skola . Det är fantastiskt!
Vi som arbetar med kulturprojekt vet att estetiskt lärande  och kulturupplevelser sätter avtryck  i skolan, i klassen och för den enskilda eleven. På Kulans senaste Mötesplats berättade lärare och kulturaktörer om lyckade Skapande skola-projekt inom musik, dans, teater, film och bild/scenografi. Filmen från Mötesplatsen är några minuter. Vill du fördjupa dig i någon kulturprojekt eller kulturuttryck finns det länkar till varje film och blogginlägg i slutet av filmen.

På Kulan kan du också söka på Skapande skola som ämnesord. Då får du upp vilka kulturaktörer som gärna arbetar med Skapande skola. Många erbjuder färdiga Skapande skola-paket. Men även om kulturaktörerna erbjuder färdiga paket finns det stora möjligheter för dig att påverka innehåll och upplägg så att det passar dig och din klass. Jag rekommenderar varmt att du bestämmer upplägget i samarbete med kulturaktören istället för att köpa ett färdigt paket .

Har den kulturaktör som du vill samarbeta med inte angett att de arbetar med Skapande skola? Ta kontakt ändå. Alla vill samarbeta med skolan.

På Kulan finns också konsulenter och centrumbildningar som har överblick av vad som finns inom respektive konstområde. Glöm inte att staden subventionerar författarbesök i årskurs 5 och 8 genom Läsning pågår. Författarbesök i klassrummet kostar 800 kronor istället för närmare 3000 kr.  

Centrumbildningar och konsulenter för Skapande skola

Lycka till med  Skapande skola under läsåret 2016-17!

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Det börjar dra ihop sig för 4 C på Gärdeskolan

brecht Drei klassbild
Här är vi igen, vi med teaterprojektet Den övergivna dockan. En pjäs inspirerad av
 Bertolt Brecht Den kaukasiska kritcirkeln. (läs mer i ett  tidigare inlägg om teaterprojektet ) . Sju veckor kvar till premiärkvällen den 24 maj . Detta femte inlägg om teaterprojektet handlar framförallt om dramaturgiska grepp.

Rimliga krav

Ibland önskar jag att vi hade möjlighet att repa varje dag.  Men så här i slutet av projektet får man inte glömma att det handlar om en skolklass som ska spela, en klass som har fullt upp med olika lektioner och olika lärare, vårt arbete kan tyvärr inte ta allt för mycket tid. Vi har kommit så långt att de flesta elever med roller i pjäsen kan sina repliker ganska bra, vi har helt plockat bort manuset som de tidigare successivt släppt på golvet vartefter de lärt sig replikerna, alla elever har övat en hel del hemma och ofta vet jag att föräldrar stöttat dem.

Det kan vara rörigt på en del repetitioner, lite kaos ibland helt enkelt, men så glimmar det också till ofta. Ibland tar barnen ut svängarna och det blir sådär andlöst! Det är då allt vårt arbete blir värt någonting, med andra ord, vi börjar ta små kliv mot mer inlevelse.

Musikintro som dramaturgiskt grepp

En idé klassen och jag haft en tid, Caroline Romare , vår scenograf kallar det att vi tagit ett dramaturgiskt grepp är att ha musikintron för varje rollkaraktär. Först tänkte vi ha små korta stycken ur kända äldre och nyare låtar men vi upptäckte att det blev knepigt med att klippa i låtarna, hitta rätt app, ingen tillgång till studio, tidsbrist osv, rätt och slätt har våran ljudkille i klassen Simon och jag skapat egna intron med hjälp av en app som Simon kände till. Vi har försökt hitta rätt känsla för varje rollkaraktär, alla har de fått cirka 30 sekunder intromusik som kommer spelas strax innan klivet ut på scenen. Vi är mitt inne i detta arbete och vi vill att det ska fungera.

dre två pojkar

 Rep 27 jan (11)Vår fantastiska ljuskille August  till höger skapar också stämningar med sitt ljusbord, plikttroget kopplar han in alla sladdar till nästan varje reptillfälle. På bilden bredvid ser vi vår berättare, Charlie mitt i ljusflödet. Vi har en pojke i klassen som inte riktigt visste om han ville ha en roll eller inte från början. Han kände inte för någon av de roller som fanns, ett tag tog han på sig ansvaret för att sköta ridån men efter en tid med pjäsen har han nu utvecklat manus och lanserat en ny roll. En osynlig kompis till  de två huvudpersonerna Paco och Rosti, vi kallar honom ”Samvetet”. Samvetet kommer vara klädd i vitt och dyka upp vid vissa tidpunkter och säga små finurliga saker som hjälper huvudrollerna på vägen, men utan att de ser eller hör honom, det gör endast publiken, rollkaraktären samvete är under utveckling.

Hur får jag tag på scenkläder?

drei kostymgruppenromare

Ja, var ska vi hitta all utstyrsel till alla karaktärer? Jo, lite ska sys och det mesta hyras eller lånas, dels hyras från ett kostymförråd och lite lånas ur ”mormors kista”. Denna kommande vecka ska Caroline Romare, vår scenograf,  tre elever och jag åka till teaterns kostymförråd för att hyra det vi kan hitta och ha råd med. Scenografi/kostymgruppen har åter gjort sina läxor Caroline givit dem, denna gång har de tagit alla slags mått på sina klasskamrater som kommer stå på scen. Hos en sömmerska kommer förkläder till några rollkaraktärer tillverkas. Även hur våran ”övergivna docka” ska förvandlas från trasig med ”ett hjärta som trillar ut” till strålande och hel med fina vårkläder, kommer teatersömmerskan få lösa.

Panik och pirr

dre dockadre berättare

Ja, hur har vi det med paniken just nu? Skrev om det i föregående inlägg.  -Tack, ganska bra! Det verkar gå i en önskvärd riktning, datumen för uppspel är satta kl 19.00 den 24 och 31 maj i Gärdesskolans aula för bland andra föräldrar och syskon, även tre andra uppspel under dagtid är planerade för låg, mellan stadiet och särskolan på Gärdesskolan.

Mycket känns bra men det är en bit kvar, jag vet att pirret kommer öka mera. Tack och hej så länge kära läsare, vi återkommer med mer pirr snart.

Stor kram från mig Catharina, mentor och klass 4C på Gärdesskolan.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Cirkus i skolan?

Välkommen till en kväll utöver det vanliga. Kliv rakt  in i cirkusens värld, se scener från föreställningar, delta i workshops, prata med oss från Kulan och träffa andra kulturombud. Vi har valt att enbart fokusera på cirkus denna kväll. Cirkus och dans är ett språk som alla förstår oavsett ålder och språk. En del av övningarna vi visar kan du själv göra med eleverna  i klassrummet. Övningar som är bra för fokus och spring i benen.

Kvällens artister och deltagande lärare

Trupp Trunk föreställning – Karin Svensson, Petter Wadsten och Camilla Rud. Tillsammans ska tre entusiastiska akrobater spela en cirkusföreställning, men allt går inte riktigt som de tänkt sig. Den visuella formen som utgår från kroppsspråk och publikkontakt passar alla, oavsett ålder eller språkkunskaper. Trupp Trunk aktiverar kroppens alla sinnen och med humor och värme gör de tre clownerna tillsammans med publiken en annan värld möjlig.

Pär Söderlund – Kan man öka elevers fokus med jonglering? Pär Söderlund har jobbat med elever och lärare och skapat en metod. En paus med jonglering, balansövningar  sänker elevernas stressnivåer,  förebygger långvarigt stillasittande och övar koordinationen.

brain-resized-365x258

Tyska skolan mötte Franzelle i ett Skapande skolaprojekt. Artisterna och pedagogerna Franziska och Pelle från Franzelle och läraren Nina Hamann från Tyska skolan berättar om cirkusprojektet  som eleverna fick ta del av. Ett värdegrundsarbete som utrycktes genom dans och rörelse.

Workshop med  Franzelle,  Franziska och Pelle låter oss få prova på några cirkusövningar som är bra för att öva upp balansen.

Claire Parsons, koreograf till föreställningen And then … och sen. Claire Parsons berättar om hennes tankar kring sin senaste föreställning. En visuell blandning av dans och cirkus med inspiration från bl a Fellinis filmer.

David ErikssonMachokultur, våga visa sitt inre. David har gjort en enmansföreställning om att våga. David berättar om föreställningen Pink on the Inside… och om reaktioner och samtal han fått från ungdomar. En svidande uppgörelse med grupptryckets mekanismer och självpåtagna krav som begränsar många killar. En artikel från DN där de samtalade med några killar som nyligen sett Davids föreställning 

 Between Someonesons  –  Patrik Elmnert och Wes Peden. Patrik och Wes visar en kortare version av sin föreställning som de turnerar med runt om i världen. Flera elever i Stockholms län har sett den, den finns på KULAN  och ikväll får ni ta del av den. Det blir en fartfylld stund med jonglering på mycket hög nivå.

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Tid: förtäring serveras från 16.30. Programmet pågår mellan 17.00-20.00
Plats: Danscentrum, Jungfrugatan 7

 Anmälan till kulturombudskväll

kulan_avatar Kulan på Facebook och twitter  kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Inspireras av lyckade Skapande skola-projekt

Kulan har anordnat flera möten för kulturaktörer och lärare där vi har resonerat om varför det är så svårt för kulturen att komma in i skolan. Nu går vi vidare och tittar in till några skolor där kultur används i undervisningen. På Mötesplats Kultur Skola den 24 februari berättar lärare och kulturaktörer om kultur-Skapande skola-projekt inom teater, musik, film och dans.

bild mötesplatsVi har bett dem berätta om ursprungstanken med kulturprojektet.
Vad det blev?
Framgångsfaktorer?
Hur lades samarbetet upp?
Har det satt avtryck i klassen?
Vad skall ni göra annorlunda nästa gång?

Följande Skapande skola-projekt presenteras från scenen:

sprint 3Sprintgymnasiet , Alexanda Sjölin, Aziza Ali och Hanna Roth från Unga Klara berättar om hur de arbetar med nyanlända och i många fall illiterata elever. Projektet utgår från elevernas erfarenheter och drömmar. Alexandra har tidigare skrivit ett blogginlägg om arbetet för Kulan.  Eleverna fick fylla en väska med ett innehåll. Innehållet bestod av ett minnen som också gestaltades i ett konstverk. Minnet fick tolkas fritt, se exempel i KUL1415 böckerna. Minnena berättades muntligt på modersmålet och dokumenterades på svenska och på modersmålet. Eleverna fick därefter tolka sitt minne i ett fotografi . Efter detta tog vi eleverna och deras berättelser till teatern och improviserade fram en föreställning tillsammans med två skådespelare, en regissör och en filmare. Improvisationerna baserades på elevernas berättelser. Detta blev sedan en kortfilm 

balett 1

Gärdesskolan, läraren Catharina Dreiman sätter tillsammans med sina elever i klass 4 upp pjäsen Den övergivna dockan i samarbete med bildkonstnären Caroline Romare. Ett ämnesövergripande projekt i svenska och samhällskunskap. Via Kulan bloggen har du möjlighet att följa arbetet med pjäsen från ax till limpa, stort och smått, problem och glädjeämnen. Du får konkreta tips på hur du själv kan tänka när du planerar ett dramaprojekt. I vår kan vi se det färdiga resultatet i Gärdesskolans aula.

sorg

Höglandsskolan; kulturombudet Lars  Håkan Larsson presenterar tillsammans med dansare från Dottertumören ett värdegrundsprojekt med dans och bild. När det värsta händer? Hur tar vi upp det i skolan och i klassen? I ett blogginlägg berättar Lars om hur de arbetade med sorg och saknad.

Högalidskolan3

Högalidsskolan, läraren Cecilia Askesjö och filmpedagogen Helen Berg berättar. Kulturprojektet inleddes med en halvdags workshop. Eleverna fick göra porträttfilmer med identitetstema. De filmade med iPads och använda sig av greenscreen-teknik. Projektet blev lyckat och fortsatte under hösten. När nu fyra klasser i årskurs sju ska göra film får eleverna arbeta i halvklass. Under terminen har de förberett sig genom att arbeta ämnesövergripande med både bild och text. De har fått måla teckningar och i svenskundervisningen har de, i grupp, skrivit texter som handlar om identitet. Bilderna och texterna blir sedan utgångspunkten för deras filmer. Läs om projektet på Kulanbloggen

axelsson

Östermalmsskolan tillsammans med Svenska Gospelverkstaden. Med Skapande skola projektet Keep The dream Alive vill de levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild  och berättelse som redskap. Keep The Dream Alive är en resa genom den musiken och historien. Från work songs och spirituals på slavfälten, via frihetsånger på gatorna och gospel i kyrkorna i 60-talets USA, till nutid och låtar som eleverna själva väljer. Allt vävs ihop till en föreställning som berör. Keep The Dream Alive har fokus på grundläggande värden enligt Lgr 11 och öppnar för ämnesintegrering mellan många olika ämnen, t ex historia, samhällskunskap, svenska, engelska och musik.

axelsson 2

Och mycket mer

Under kvällen kommer det att finnas tid att gå runt och titta på andra Skapande skola projekt som presenteras och så klart äta tillsammans med lärarkollegor och kulturarbetare för ett gemensamt utbyte av kultur i skolan. Kvällen inleds med en mingel- och mat-timme som ackompanjeras av musikerna Matti Norlin som spelar Kitchen sink blues. . Programmet från scenen pågår mellan 17.00 -20.00 med en rejäl kaffepaus och tid för samtal i mitten.

Anmälan

Kvällen bekostas av Skapande skola och är utan kostnad för skolan men anmälan är obligatorisk

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Filmarbete som Skapande Skola på Högalidsskolan

Det är en torsdag i början av december, lunchrasten på Högalidsskolan i Stockholm har precis tagit slut och ute har det börjat skymma. I ett av klassrummen har tolv elever från årskurs 7A samlats. Denna eftermiddag är det dock inte deras ordinarie undervisning som står på schemat, istället ska de få kliva in i rollen som filmskapare och göra sina egna kortfilmer tillsammans med en professionell filmpedagog.

Högalidsskolan har sedan några år tillbaka valt att fokusera på film inom Skapande skola. Det här året är det konst- och performancegruppen Zirkus Lokomotiv som tillsammans med filmpedagogen Helene Berg arbetar med projektet.

  • Mötet med eleverna, att kunna inspirera, ge verktyg och guidning i deras eget skapande är det som är roligast med att arbeta i skolan, berättar Helene Berg.

högalidskolan 4

Under vårterminen började hon att handleda elever på Högalidsskolan när de under en halvdags workshop fick göra porträttfilmer med identitetstema. Eleverna fick filma med iPads och använda sig av greenscreen-teknik. Projektet blev väldigt lyckat och fortsatte under hösten.

När nu fyra klasser i årskurs sju ska göra film får eleverna arbeta i halvklass. Under terminen har de förberett sig genom att arbeta ämnesövergripande med både bild och text. De har fått måla teckningar och i svenskundervisningen har de, i grupp, skrivit texter som handlar om identitet. Bilderna och texterna blir sedan utgångspunkten för deras filmer. Innan den praktiska delen av filmarbetet startar upp träffar Helene de inblandade lärarna och besöker respektive klass för att pratat om den kommande filmworkshopen.

  • Samarbetet med skolan fungerar strålande. En stor fördel är att jag har haft möjligheten att presentera projektet för hela lärarlaget innan det börjar, vilket gör att alla är involverade och engagerade i projektet, och det märks i arbetet med eleverna, berättar hon.

Dagens workshop börjar med att Helene går igenom filmarbetet där eleverna ska gestalta den text som de har skrivit. Gymnastikläraren och en av klassens mentorer, Tommie Jerneke, kommer förbi för att se hur arbetet går. Han är väldigt glad och positivt inställd till filmarbetet och tycker det är fantastiskt att se vad eleverna lyckas prestera.

Högalidskolan3

Under workshopen är eleverna är uppdelade i fyra grupper där varje grupp börjar med att fotografera sina målningar som sedan kommer att användas som bakgrundsbild i filmen. Därefter består filmarbetet av två delar, ljud och filmning. Hälften av eleverna får börja med att skapa musik samt läsa in den text som de har skrivit, resten får starta med att filma. Helene har med hjälp av ett stort grönt skynke, den så kallade greenscreenen, delat upp rummet i två inspelningsstationer. Flera av eleverna är vana vid att filma och använda sig av iPads. Helene ger tips och idéer, men eleverna får själva tänka ut vad just de vill filma och hur deras film på bästa sätt kan gestalta den text de har skrivit.

Alice, Axel och Pablo utgör en av grupperna och deras film handlar om vad identitet är. Det är första gången de arbetar med film på Högalidsskolan men Axel berättar att han tidigare har gjort film under elevens val på sin gamla skola och att han ibland gör film på fritiden. Även Pablo har tidigare erfarenhet av filmskapande och han har bland annat gått en animationskurs.

  • Det är jättekul att få arbeta med film i skolan, säger Alice och de andra håller med. Man lär sig att bli mer kreativ, fortsätter hon.
  • Att få arbeta med greenscreen uppskattas också. Det är kul att få lära sig jobba med en greenscreen eftersom jag kanske vill jobba med film när jag blir stor, säger Axel.
  • Helene tycker att det finns många fördelar att arbeta med greenscreen, framförallt vid kortare workshops. Arbetssättet väcker lekfullhet och nyfikenhet. Möjligheten att arbeta med lager på lager och placera in handlingarna i andra miljöer ger nya, intressanta och överraskande möjligheter, förklarar hon och fortsätter; Jag har älskat den tekniken själv sen jag var liten och såg tv-serien Den osynlige mannen. I och med att utvecklingen kommit så långt går det numera att både filma och använda sig av den tekniken med iPads.

Efter tre intensiva timmar är grupperna färdiga och vid ett senare tillfälle kommer klassen att ha en gemensam filmvisning. Nu har mörkret lagt sig och skoldagen är slut. Resultatet av eftermiddagens workshop är fyra fina och personliga porträttfilmer, och att få ta del av både dem och elevernas kreativitet och energi värmer i decemberkylan.

Helene ingår i Film Stockholms filmpedagogpool som är ett nätverk av kunniga och inspirerande pedagoger med olika kompetens som kan anlitas för filmpedagogiska projekt.

Reportage: Johanna Thelander

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth