Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skapande skola

Bildkonstnärer till skolan i höst!

Konstnärscentrum Öst berättar om den nya plattformen, Konstdepartementet där du enkelt hittar och bokar projekt som du tror passar dina elever. Några av projekten är utvalda av Kulan och därigenom subventionerade, i princip betalar skolan bara bokningsavgift och material. Men allt underbart har sina begränsningar. I det här fallet är begränsningen tiden och antal projekt som har Kulanpremie. Så det gäller att vara på hugget och boka fort för att få denna Kulanpremie, som erbjuds höstterminen 2019. Slå till idag, vettja!

Läs mer om de utvalda projekten i inlägget och missa inte att se alla övriga projekt som finns på Konstdepartementets sida

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg


TIDEN; Ulrika Sparre

En nattvakt går omkring i staden medan invånarna sover. På exakt klockslag varje hel timme ringer hon i sin klocka och mässar samtidigt ett malande och betryggande: ”Allt är bra, allt är bra” ut över bygden. Denna sedvänja från gamla dagar är utgångspunkt i det performanceverk som konstnären Ulrika Sparre introducerade bland barn och unga i Broby att vidareutveckla inom ramen för ett skoluppdrag 2018.

tidenVISNING

Nu i höst är Ulrika Sparre återigen aktuell med en helt ny workshop framtagen för skolor och förskolor. Även i höstens workshops handlar det om tid, men på ett litet annorlunda sätt. Timglaset och den rinnande sanden står i fokus. Projektet har därför kort och gott fått rubriken TIDEN. Hur vi uppfattar den och hur den fysiskt manifesterar sig. Den här gången välkomnar konstnären eleverna till sin ateljé i Solna. Workshopen vänder sig till de minsta, förskolan och lågstadiet. Att Sparre öppnar sin ateljé betyder att barnen, genom att själva delta i en konstnärlig process, får tillgång till den innersta av samtidskonstens spelplatser – en konstnärens ateljé och vardag.
Sparres workshop är bara en av de tio skoluppdrag om valts ut för att denna höst erbjudas Stockholms skolor till ett starkt subventionerat pris tack vare en premie från Kulan. Läs mer på Konstdepartementet 


FRAMTIDEN ÄR DIN ATT BERÄTTA, Niklas Wallenborg

De andra nio projekten går till så att konstnären istället kommer till skolan vid ett tillfälle (dubbellektion) för att arbeta tillsammans med dina elever. Kanske vill du boka in konstnären Niklas Wallenborg? Tillsammans med honom skapar eleverna en gemensam sci-fi-berättelse om platsen som är deras.

Niklas_Wallenborg_Framtiden_är_vår_att_berätta

I workshopen som heter FRAMTIDEN ÄR DIN ATT BERÄTTA! klipper och klistrar eleverna nya universum och alternativa verkligheter. Material och metod anpassas efter åldersgrupp eftersom projektet riktar sig till alla grundskolans årskurser, från förskolan till nian. Niklas besök knyter an till ämnena samhällskunskap, svenska, engelska, bild och historia. Läs mer på Konstdepartementet 


Finn fem fel, Maria Johansson

Eller kanske vill du hellre att dina elever ska få möta konstnären Maria Johansson och tillsammans med henne hitta på små hyss i gränslandet mellan urbana miljöer och naturen?

Maria_Johanssoon_Street_art_möter_land_art

Genom metoden ”finn fem fel” introducerar Maria ett sätt att ta sig an platsen man har omkring sig i sin vardag och lever på med konstnärens blick. Vad kan läggas till i ett kapprum, runt den stora stenen vid busshållplatsen, på räcket till trapphuset? Vad kan överdrivas, hur kan vi förskjuta betydelser och med små, små medel rucka på invanda sätt att se och tänka i vår livsmiljö? Läs mer på Konstdepartementet


Robotics, Harriet Aurell

Kanske blir du nyfiken på vad konstnären Harriet Aurell kan hjälpa eleverna att skapa med robotics? Hur känns det att se sin skapelse röra sig, som en varelse med eget liv?

IMG_0820

Harriet bygger rörelseobjekt som rör sig, lyser och låter. Eleverna lär sig grunddragen i mekanik på ett lustfyllt sätt:

  • Rörelse, går att skapa på många sätt: Kugghjul,  hävstång, kammar med tryck, kan få saker att röra sig uppåt och nedåt, ex. strömbytare eller excentrisk placering, när man sätter fast något utanför centrum, bra för alla ting som du vill få att röra sig.
  • Ljus, det är bra att kunna parallell och seriekoppla. Veta vad det finns för komponenter för att få fram effekter, kunna tolka ett kretsschema.
  • Elektronik är svårt eftersom vi inte ser elektriciteten röra sig genom kretsen, vi ser bara effekten. I skolan är det bra att veta att det inte är farligt att laborera med elektricitet så länge det är batteriström.

Harriet är mycket engagerad i att locka fler flickor att bli intresserade av teknik. En viktig ingång är att börja med designen och först därefter klura ut vad som behövs för att roboten ska göra som de vill. För att upplägget skall vara genusneutralt är det enligt Harriet viktigt att:

  • Flickorna ska vara i fokus, teknik som passar flickor passar oftast även pojkar medan motsatsen sällan gäller
  • Framför allt rörliga saker konstrueras eftersom flickor sällan får lära sig mekanik
  • Inga tävlingar på grund av att pojkar har i regel försprång i tekniktävlingar

Du kan läsa mer om Harriet och hennes tanker om genusneutral teknik i ett tidigare blogginlägg för Pedagogiskt café. Läs mer på Konstdepartementet


Projekt som erbjuds med Kulanpremie

Ja, detta var bara fyra exempel på projekt som erbjuds med Kulanpremien denna höst. I princip betalar skolan bara bokningsavgift och material. Men allt underbart har sina begränsningar. I det här fallet är begränsningen tiden och de antal projekt vi har att fördela. Så det gäller att vara på hugget och boka fort för att få denna premie, som erbjuds HT 2019. Slå till idag, vettja!

Konstnärscentrum underlättar arbetet för skolan

Efter att ha pratat med många skolor och lärare har vi förstått att man gärna vill kunna ge sina elever workshops med konstnärer i visuell media. Många unga spenderar idag stor del av sin vakna tid med digitaliserat bildmaterial. Att tolka bild och förankra och fördjupa sin förståelse för konstnärliga processer genom att själv få göra – tillsammans med en professionell konstnär –  är en stor erfarenhet som öppnar nya världar för många elever. Bara detta att få träffa en konstnär och få inblick i hur en konstnärlig process kan gå till kan ge den där första impulsen till att själv vilja arbeta i ett konstnärligt yrke i framtiden. För andra kan skapandet ge nya ingångar till kunskapsvägar man kanske inte visste fanns, via sinnen och associationsbanor man inte trott kunde användas så produktivt och för att förstå sitt eget varande i världen.
Men… so little time i en lärares pressade schema för att hinna sätta sig in i projekten och få till bokningar som kan verka krångliga och omständliga. Och so little money i skolornas ansträngda ekonomi. Det har vi tagit fasta på och försökt göra allt vi kan för att underlätta. Dels garanterar vi de utvalda konstnärernas professionalitet, dels har vi skapat väldigt enkla former för bokning.

Konstdepartementet

Vi har tagit fram en plattform, konstdepartementet.se, där du som arbetar inom skolan enkelt hittar och bokar det projekt du tror skulle passa dina elever. Konstdepartementet ordnar med avtal och fakturering. Allt ni i skolan ska behöva göra för att få en livs levande konstnär till skolan – kanske redan denna eller nästa vecka! – är att trycka på några knappar. Det har med andra ord aldrig varit enklare! … Eller billigare! Tack vare premien från Stockholms stad.

Kulanpremie till besök av konstnär i skolan

Premien riktar sig till alla Stockholms skolor, vare sig du arbetar inom kommunal eller fristående skola. Och som sagt: till alla årskurser. Kika gärna in på konstdepartementet.se och klicka i ”kulanpremien” i filterfunktionen så kan du se presentationen av våra konstnärer och deras projekt. Av de 10 skoluppdrag som valdes ut för premien är 6 st för högstadiet. På hela Konstdepartementet är det 23 skoluppdrag av totalt 33 som är anpassade för högstadiet. Du kan filtrera utifrån årskullar, Typ av aktivitet, skolämne, konstform, region och premie för att se antal.

Du kommer upptäcka en bred palett av konstnärliga praktiker i olika medium, men också se hur många skolämnen som visuell konst och samtidskonst faktiskt kan vara relevanta för. Ge dina elever en riktig konst-kick i höstrusket! Om du har några frågor eller synpunkter är du varmt välkommen att mejla till: asa@kcost.se, eller ringa mig på telefonnummer: 0709-74 41 43.

KONST ÅT ALLA!

NÄR? NU!

NÄR? NU!

NÄR, NÄR, NÄR?

NU, NU, NU!

… önskar och hoppas Åsa Elieson, kommunikatör för konstnärer i skolan på Konstnärscentrum Öst

#Konst i skolan #Estetiska lärprocesser #Kulanpremie #Ämnesövergripande undervisning #Kulan – Kultur för dig i förskolan och skolan

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Shakespeare i Bagarmossens skola

I det här och kommande inlägg med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar jag ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

First_Folio_-_Folger_Shakespeare_Library_-_DSC09660 Wikimedia Commons

De som arbetar med Shakespeare är lärare och elever från en förberedelseklass med nyanlända elever i åk 7-9 samt från åk 8, ordinarie klass i Bagarmossens skola. Arbetet ska mynna ut i ett samarbete klasserna emellan där eleverna tolkar en scen ur Shakespeare och bland annat gör om den i tre versioner

Deltagande lärare

Dokumentation ( bild och text ) har jag fått från Charlotte Ahlström som berättar om arbetet i sin FK-klass. Övriga lärare som deltar i projektet är Anette Resare-Jansson från förberedelseklass 7-9 och Hans Havrén från årkurs 8, ordinarie klass. Bilden med Hamletparafrasen är från en medlem i teatergruppen Verket. 

IMG_0362

 

Projektbeskrivning  

Under hösten kom Bagarmossens skola i kontakt med kultur- och språkprojektet  Ung i STHLM som anordnandes av Utbildningsförvaltningen. Tyvärr fanns inte plats för oss att delta men vi blev så inspirerade att vi drog igång ett eget projekt. Så nu är vi två klasser på Bagarmossens skola som i Ung i STHLM anda vill arbeta med ett Shakespeareprojekt som ska framföras på en scen.  Eleverna är redan igång med sina tolkningar och har en mängd idéer som de vill förverkliga på scenen. Tanken är även att få in ett digitalt berättande i presentationerna. 

Språkperspektiv och koppling till Läroplanen: 

För förberedelseklass och nyanlända specifikt, men generellt för alla elever, ser vi att arbetet gynnar språkutvecklingen samtidigt som kunskap om litteraturens stora fås. Enligt kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk åk 9 skall eleverna:

-kunna läsa skönlitteratur och sakprosa med flyt. De läser Romeo och Julia och Hamlet av Shakespeare. 

Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg

-kunna resonera kring verket och koppla till upphovsmannen. Dra slutsatser kring hur verket påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det är uppkommet i. 

-kunna sammanfatta och återberätta det man läst , ex. genom att svara på frågor till texten eller i en bokcirkel eller i ett klassamtal. 

-kunna ta hjälp av egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor och kunna tolka och föra ett resonemang kring budskap i texten, både det som går att läsa på och mellan raderna ex. samtal kring de olika känslor som är typiska i verken, kärlek, hat, avundsjuka mm – hur kan man tolka och diskutera, känna igen med mera. 

-kunna skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, ex. pjäsmanus, poesi, sammanfattning med mera.  

-kunna skriva berättande text med gestaltande beskrivningar och dramaturgi, eleverna skriver manus inspirerat av Shakespeares texter.  

-kunna kombinera olika texttyper och estetiska uttryck och medier , skriva manus, filma, musik som förstärker med mera.

-kunna ge respons – ge omdömen och bearbeta texter, läsa manus, komma med tips med mera.

-kunna föra samtal och diskutera varierande ämnen och framföra åsikter, argumentera för sin åsikt, ex. bokcirkel. 

charlotte23

 

Förberedelseklassen börjar med att läsa

Under höstterminen 2018 påbörjades ett arbete om klassiker. Vi läste om Shakespeare och pratade om Shakespeare och resonerade om varför hans texter är odödliga. Vilka är de känslor med mera han spelar på i sina stycken ?`Detta skulle vara utgångspunkt för diskussion kring de två böcker av Shakespeare vi skulle läsa. Vi såg filmen Shakespeare in love och lyxigt nog gick vi även och såg Shakespeare in love på Stadsteatern. Det utmynnade i en diskussion kring hur livet på 1500 talet såg ut, vem Shakespeare egentligen var och vad han skrivit.

Läsning ned bokcirkel som mål 

Under hösterminen 2018 började förberedelseklassen att läsa Hamlet.  Vi lånade den lättlästa versionen i gruppuppsättning från MedioteketAlla läste och arbetade med frågor som läxa varje vecka och gemensam sammanfattning av svaren från frågorna – vilket resulterade i en gemensam sammanfattning av boken. 

Vi såg korta filmscener från Hamlet med Mel Gibson . Filmen upplevdes som svår men det gick att få fram en känsla från vissa scener ex. ”att vara-scenen”. Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna filmen utan kostnad från Medioteket.  

hamlet_2019_3628TREDJE

Klassen fick möjlighet att tillsammans med årskurs 8 se ett genrep av Hamlet på Dramaten. Bilden med fäktningsscenen är från Dramatens uppsättning av Hamlet 2019.

 Vårterminen började klassen läsa Romeo och Julia. Vi hade redan sett Leonardo di Capri versionen av Romeo och Julia.Vi tänker att inspiration måste komma från många olika håll. Filmen går att låna utan kostnad för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Bokcirkel

Vi började läsa Romeo och Julia med liknande upplägg som Hamlet med slutmålet att spela in en bokcirkel. Vid bokcirkeln blir det så tydligt vad man förstått och vad som behöver förtydligas men ger också utrymme för spännande tolkningar och omtolkningar av det man läst. Vi uppfattar ju så olika. Detta i sin tur mynnar ut i att eleverna börjar fundera på ex.  ”Kan man göra om Hamlet till tjej?  Hur blir det då ? Ändras saker och ting i historien ? Faller det platt och varför i så fall?”. 

Skriva scener, dåtid, nu tid och framtid

CHARLOTTE25

-Vi har börjat titta på scenerna och fundera på manus som vi bearbetar. Vad gäller Romeo och Julia är det tid som står i fokus, hur skulle balkongscenen kunna tolkas i olika tid: dåtid, nutid och framtid? Hur ändras ex. miljön ? Hur ändras språket? Vad gäller Hamlet är det istället tanken kring hur hela storyn ändras, om man byter ut Hamlet till en tjej som kommer hem och hittar sin pappa omgift med en nya kvinna. Vad händer med den manliga Ofelia? En scen måste väljas ut som tydligt tar fram detta.  

-Vi har en pjäsmall där vi skriver in ex. miljö, personer, dialog med mera. 

charlotte21

-Förberedelseklassen identifierade följande känslor som finns i både Hamlet och Romeo och Julia:
Kärlek, svartsjuka, hat, avundsjuka, vänskap, förtroende, misstänksamhet. Dessa känslor får bli ledstjärna och utmaning i tolkningarna och scenerna.

Besök av teaterlärare

Klasserna, både FK och åk 8 fick också den fantastiska möjligheten att ha Alexandra Ljungkvist från Ung i STHLM på besök. Alexandra arbetade med uttryck och teater utan ord, att lära känna sig och sin kropp och våga- kändes som temat. Mycket uppskattat av eleverna och fick igång dem att förstå att man kan göra teater på olika sätt. Detta skall eleverna få beskriva i text och bild.  Vi i FK fortsätter att öva på de teaterövningar vi fick av Alexandra. 

Synpunkter på teaterövningarna från förberedelseklassen

”Vi lär oss jättemycket, exempelvis att förstå kroppsspråk ”
”Det var roligt att få vänner och det är roligt att man måste röra på sig”
”Lära sig att kommunicera i grupp”
”Vi lär oss att det inte är omöjligt!”
”Allting var bra och roligt för vi har haft kul”

Charlotte 24

Vad som kommer att hända härnäst med Shakespeareprojektet 

Berättar Charlotte i nästa inlägg, Shakespeare i Bagarmossens skola del två

Skapande skolaprojekt

Den här terminen har lärarna valt att finansiera projektet inom skolans ordinarie budget. Om de vill göra teaterprojektet större finns det möjlighet att med medel från Skapande skola få stöd av skådespelare, regissörer, koreografer, dansare, musiker, scenografer och ljus- och ljudtekniker etc. De kan också betala hyra av scen inom ramen för Skapande skola.

Blogginlägg om Shakespeare

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Alice i underlandet för alla åldrar och ämnen

Tips på hur du kan arbeta med Alice i Underlandet i svenska, psykologi och filosofi. Tips på lärarguider, föreställningar, workshops och filmer.

alice-1-webbformat-2048x1280

Ända sedan jag läste Alice i Underlandet första gången har jag varit tagen av boken och letat efter olika utgåvor. Alice i Underlandet väcker frågor om filosofiska spörsmål, om tid, identitet och kärlek. Den har ett underbart fantasiväckande språk med klurigheter och ordvitsar. Min förstfödda döptes till Alice eftersom jag tyckte det var ett under att bli gravid och få barn. Därför blev jag extra glad när jag fick ett brev från skolbibliotekarien My Froster från Lillholmsskolan som berättade att några klasser skulle arbeta med Alice i Underlandet. My hade sett  Marionetteaterns föreställning Alice, med manus av Margareta Sörenson efter originalberättelse av Lewis Carrol. My förstod att föreställningen skulle intressera skolans elever och tipsade lärarna.

1627671836990d6313f4e8b24114f00a

Årskurs 1, 2 och förskoleklass nappade på att arbeta mer fördjupat med Alice och även använda Marionetteaterns Skapande skola paket. Inför ett Skapande skola projektet i åk 2 liksom inför föreställningar för åk F och årskurs 1 håller My boksamtal om boken Alice i Underlandet. My hoppas också att föreställningen kommer bearbetas på olika sätt efter besöken. Kanske blir det en utställning av elevernas bilder i skolbiblioteket. Förutom att My är skolbibliotekarie är hon också kulturombud och ansvarig för Skapande skola på Lillholmsskolan.

En läsning utifrån olika perspektiv

I Bokcirkeln talar Eva Beckman och Johar Bendjelloul om boken och granskar den utifrån olika perspektiv.
Tre avsnitt där de läser boken med olika glasögon. De talar bland annat om:
En politisk tolkning, om faktaresistens, filterbubblor och klimatångest som en koppling till dagens samhälle.
En Freudiansk och psykoerotisk läsning, om pubertetens kaos när kroppen krymper och växer. Alla freudianska symboler, vad står hjärtedrottningens röda färg och kålmaskens längd för?  Roligt att låta elever frossa i överspända tolkningar. Eller varför inte ett samtal om syne på barns nakenhet och vänskap mellan barn och äldre män nu och då.  
alice b232c3b7-2bda-44a4-85f1-79abf42cd386 Den verkliga Alice, dekanens dotter Alice Lidell. Alice utklädd till the beggar maid. Bilden togs 1858 av läraren och författaren Lewis Carrol.
 

Alice som dockteater på Marionetteatern

Sagan om Alice som faller ner i ett kaninhål har många gånger tolkats som teater, dans och film i stora och påkostade uppsättningar. I Marionetteaterns version i regi av Helena Nilsson, är formatet litet, men fantasin stor. I deras specialskrivna version för dockteater växer en historia fram för vår tids barn. En rolig och tankfull berättelse om att bli stor. Det är en skildring av barnets växande, vikten att hävda sin identitet och om krockar med den vuxna världens regler.

Alice

Alice in underlandet som bok

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna Alice i Underlandet i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket. Mediotekets bibliotekarie Sebastian Stålnacke har bloggat om Alice i underlandet på Cirkbloggen ”Alice i underlandet är en våldsam, galen och skrämmande historia i många stycken. Den ger ingen tröst. Den är amoralisk, den vill inte uppfostra, och i detta är Alice nästan ensam bland alla barnböcker.” Rekommenderar också Christina Björks bok Alice i verkligheten som berättar om den verkliga Alice och hennes systrar och författaren själv, Lewis Carrol synonym för Charles Dodgson. Boken är rikt illustrerad med fotografier. Läs mer om författaren, Lewis Carrol och den wictorianska tidsepoken som gällde när boken skrevs.

IMG_7058

Lärarguider till boken Alice i Underlandet

Författaren och psykologen Jenny Jägerfeldt har gjort en lärarguide till Alice i Underlandet i Alla tiders klassiker wikin. Lärarguiden tar bland annat upp:

  •  Viktiga teman och symboler:  Att gå från barn till vuxen, Livet en gåta, världen i Underlandet är inte rationell eller logisk, döden ett underliggande hot, galenskap och sunt förnuft.
  •  Kända citat: – Vem är du, frågade Kålmasken.Jag… jag vet det knappt själv, inte just nu … i morse när jag steg upp visste jag i varje fall vem jag var, men jag tror att jag måste ha förvandlats flera gånger sen dess. (s 64,i samtal med Kålmasken)
    Kan du vara snäll och tala om vilken väg jag ska gå härifrån?Det beror på vart du vill komma, sa katten.Det spelar inte så stor roll vart… sa AliceDå spelar det inte så stor roll vilket håll du går, sa katten.… bara jag kommer nånstans, förklarade Alice.Jamen, det gör du säkert, sa katten. Om du bara går tillräckligt långt. (I samtal med Solkatten, s 88)

Boken finns på många skolor i gruppuppsättning från Kulturrådets satsning Alla tiders klassiker och går att låna i gruppuppsättning från Mediotekets Cirkulationsbibliotek.

Alice i underlandet på bild

Se Alice i Underlandet, som 24 gamla, vackra bilder för Laterna magica, en slags projektor från 1600-talet med vilken man genom att låte en ljusstråle belysa en målad glasskiva kunde projicera bilden på en vägg. Här hittar du gamla illustrationer till Alice i underlandet

alicelanterns_1

   alicelanterns_4

Alice i underlandet på film

Kommunala skolor i Stockholm kan se filmen Alice i Underlandet i regi av Nick Willing. Filmen bygger på Lewis Carrolls klassiska saga från slutet av 1800-talet. Alice följer efter en vit kanin ner i en håla och hamnar i Underlandet, en värld full av märkliga upplevelser, äventyr och magiska varelser. Där möter hon bland andra Triddeldi och Triddeldum, går på ett förvirrat teparty hos Hattmakaren och träffar den omtalade Hjärter Dam. I Underlandet är det mesta bakvänt. Ingenting är som man förväntar sig.

Medioteket har också Alice i Underlandet av Tim Burtonen djupdykning ner i drömmarnas rike. En film som har något att berätta om frigörelse från yttre krav och konventioner samt om fantasins kraft. Till filmen finns Svenska filminstitutets filmhandledning till Alice i Underlandet av Tim Burton

alice-in-wonderland-tim-burton

Tidiga filmer på Alice i Underlandet


En av de första filmerna som producerats i England är Alice i underlandet från 1903. Den ursprungliga filmen är 12 minuter och efter en ömsint renovering kan vi ta del av 8 minuter film.

En kärleksfull parodi på Alice i underlandet, filmen heter Alice i sifferlandet och handlar om en elev som inte förstår vitsen med matematik. Genom att följa kaninen ned i hålet tar hon del av ” the mysterious and mathemagical world of Numberland, There she has encounters with some very strange creatures and experiences a life-threatening interaction with the notorious Queen of Hearts, the Numberland monarch that the creatures there nick-name the Queen of Hard because of how difficult she makes even the most simple problems” All musik kommer från 1951 Alice in Wonderland Original Motion Picture Soundtrack Copyright Walt Disney Records. Filmen gjordes som ett skolprojekt av Escondido Charter High School.

Personlig film, bild, ljud och text illustration till Alice i underlandet, kanske en inspiration till en annorlunda bokredovisning? Filmen gjordes 2009.

Marionetteatern/Skärholmens Skapande skolapaket

 Ett upplägg på tre tillfällen, Möt dockorna, Teaterverkstad och se valfri föreställning för årskurs F-6. Eleverna ges möjlighet att utveckla sin berättarförmåga i kombination med visuella uttryck. Förutom att lära sig om dockteater och olika sorters speldockor, övar sig eleverna bland annat i samarbete, att omsätta idéer till handling och att känna tillit till sin egen förmåga.

 

Möt_dockorna_lanseringsbild_liten
Möt dockorna,  bland annat dockor från Marionetteaterns föreställningar, samt spännande och unika dockor som samlats in under turnéer i Asien.

I den dramatiserade dockvisningen Möt Dockorna! visar handdockor, stavdockor, skuggspelsfigurer och marionetter upp sig och sina konster. Föreställningen är en utmärkt introduktion till dockteaterns magiska värld! Passar alla åldrar.

 

skuggspel

Teaterverkstad – Skapa skuggor, i Kina har skuggspelsteatern flera tusen år gamla rötter, vilket gör den till en av de allra äldsta formerna för berättande. Marionetteatern erbjuder klasser att under en halv skoldag besöka teatern för att utforska alla de möjligheter som skuggspelsteatern har att erbjuda. Tillsammans med två pedagoger inom dockmakeri och dockspel arbetar eleverna med ljus, skugga och berättelse. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med olika material, tillverka sina egna figurer och prova på att spela med dem. Marionetteatern står för allt material och alla verktyg som behövs under dagen!

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information

10155406_301412560009659_1397385610_n

Skapande skola

De flesta skolor måste tänka nytt inför hur de använder bidraget läsåret 2019-2020! Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i skolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag och läroplan.

omojlig12_43bd78f2b9ad494b1bec1f7061616f07

Skapande skola-projekt och -samarbeten ska innehålla konstnärligt skapande tillsammans med kulturaktörer verksamma inom konstområdena och som uppfyller bidragets krav på professionalitet. Fokus inom Skapande skola-projekt ska vara på de estetiska processerna och öka elevernas möjlighet till att möta konstnärliga uttryck.

  • Det innebär att en kulturpedagog/ museipedagog som är professionell inom sitt yrke men inte är utbildad inom Kulturrådets konstområden inte får arvoderas med bidrag från Skapande skola.
  • Det innebär att bidrag från Skapande skola inte får användas till separata kulturbesök om det inte innefattar ett fördjupat skapande för eleverna.

Trailern är från danskollektivet Johanssons Pelargoner och Dans och föreställningen/workshopen heter Koreografin. När vi rör på oss förändras vi. Danskollektivet finns på Kulan och har Kulanpremie för sina föreställningar och workshops .

Kulturrådets konstområden

Aktören som skolan vill anlita för Skapande skola projekt ska ha en koppling till Kulturrådets konstområden, det är: animation, arkitektur, berättande, cirkus/nycirkus, dans, design, drama, foto, hantverk, kulturarv, litteratur, media, muséer, musik, serier, slöjd, skrivande, sång, teater och visuell konst. Aktören ska ha utbildning inom ett konstnärligt område.

Områden som: teknik, natur, värdegrund, media- och informationskunnighet, historia, programmering o.s.v. är skolämnen och inte konstområden.

 På bilder ser du Clowner utan gränser som arbetar med nyanlända elever i Gärdesskolan.

pyramid

Bidrag för att betala entré till museum?

I Stockholm är det populärt att exempelvis besöka Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och Historiska museet. Men inträdet till dessa institutioner ska tas från skolans budget där pengar finns för skolans ordinarie kulturverksamhet. Kulturrådet anser att dessa och liknande besök ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnena.

Däremot kan skolan använda bidrag från Skapande skola om det i anslutning till besöket, på institutionen eller i klassrummet är en workshop med en professionell kulturaktör som är verksam inom Kulturrådets konstområden. Det ska vara interaktivt för eleverna, eget skapande eller skapande process. Då får både elever och lärare med sig verktyg och metoder att jobba vidare med i skolan. Museipedagogen måste uppfylla kraven på att vara en professionell kulturaktör.
Det är viktigt att kunskapen om konstområdet som eleverna får genom besöket på museet på något sätt förankras genom en skapande aktivitet/interaktivitet. Museer kan ha olika sätt att förankra. Aktiveten behöver inte vara på museet. Bilden är från Nationalmuseets barnverkstad.

Ateljée I_Nationalmuseum

 

Godkända Skapande skolapaket?

Många aktörer erbjuder Skapande skolapaket. Det är paket som aktören själva satt samman och som inte alltid uppfyller Kulturrådets krav. Är det en workshop med samtal om föreställningens innehåll som leds av en pedagog är det inte Skapande skola.

På bilden ser du Sadunära,  en dansgrupp som både ger föreställningar och håller i workshops på skolorna. Många kulturombud har sett föreställningen eftersom vi hade med dem på en kulturombudsträff på tema rörelse. Gruppen har Kulanpremie.

9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344

På Kulan finns många aktörer som i anslutning till sin föreställning eller visning erbjuder workshops med kulturaktör eller kulturpedagog. Du hittar workshops i att arbeta med: dockteater, skuggspel, komposition, fotografering, musik,  film, hantverk, pantomim, dans, jonglering, drama, akrobatik , illustration, skriva och mycket mer .

Vi på Kulan får ofta frågan om skolan får använda medel från Skapande skola till föreställningar och workshops som har Kulanpremie. Det är något vi verkligen uppmuntrar. Att aktiviteten har Kulanpremie innebär också att Kulans referensgrupp anser att den är väl värd att ta del av. Men kom ihåg att Skapande skola bidrag enbart får användas till ett besök om det också innebär att eleverna får fördjupa scenkonstupplevelsen genom eget skapande och uttrycka sin kreativitet. Bilden är från föreställningen Robotdiktatorn av MittiPrickteatern.

87869f7262f1490452ac70899cdefa43 

Hitta kulturaktörer

Aktörerna som finns på Kulan uppfyller de krav på professionalism som Kulturrådet kräver. Kontakta gärna rådgivare inom dans, film, teater, cirkus och teater. Går du utanför Kulan är det bra att begära in aktörens CV innan skolan anlitar dem.

Författarbesök

Vi har få författare, poeter och dramatiker på Kulan. Ordkonstnärer som gärna samarbetar med skolan och kan jobba med språket på oanade sätt, locka fram det egna individuella uttrycket och kreativiteten hos eleverna kan du bland annat hitta på Författarcentrums utbudskatalog. Ni som arbetar i Stockholm , missa inte att boka subventionerade författarbesök i årskurs 5 och 8 genom Läsning pågår.

Vill du resonera och få förslag på författare som passar din klass rekommenderar vi att du kontaktar Fredrik Lagerqvist. Fredrik nås säkrast via e-post fredrik.lagerqvist@forfattarcentrum.se eller på telefon 08-611 58 04.

Det finns många illustratörer och serieskapare som gärna besöker klassen för att visa hur de arbetar, under rubriken, Illustrationcentrum  Serier i skolan finns många verksamma serieskapare som du kan boka.

Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Konst och konsthantverk

Konstdepartementet är en digital plattform där du som jobbar i skolan enkelt kan boka konstaktiviteter inom samtidskonst, fotografi, illustration och konsthantverk. Konsthall C i Hökarängen har  kontakt med många konstnärer i Stockholm och kan tipsa vidare . Erik Annerborn är verksamhetsledare på Konsthall C nås på erik@konsthallc.se

Film

Medel från Skapande skola får användas till filmföreställning om det kombineras med en workshop av en filmpedagog eller annan person med konstnärlig koppling till innehållet. I Stockholm har följande aktörer anställda filmpedagoger: Zita, Folkets bio , Mediotekets skolbio

Danskompaniet på bilden är Juck. Arbetar du inom Stockholms skolor och vill arbeta med en kulturaktör som inte finns på Kulan kan du också kontakta Elisabeth Söder:  elisabeth.soder@stockholm.se. 

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Musik

Söker ni efter musiker som kan hålla workshops i hip hop och spoken word rekommenderar jag att ni tar kontakt med Mia Ternström på Musikcentrum Öst. De kan all musik men många skolor efterfrågar hiphopp och det är en genre som tyvärr inte finns representerad på Kulan än. Musikcentrum Öst har också en webbsida där de samlat artister. På sidan kan du söka på genre och Skapande skola. Det är musikerna själva som valt att finnas på Musikcentrums sida för Skapande skola. Det innebär att du som beställare får vara vaksam och prata med artisten om vikten av att workshopen ska bygga på elevernas medverkan och eget skapande. Många erbjuder färdigmallade workshops och det är inte Skapande skola

Vi har också Musikaliska i Stockholm som arrangerar många konserter och därigenom har bra överblick av aktuellt musikutbud.

Dans och cirkus

Dans i Stockholms stad och län, DIS har flera dans- och cirkuskonsulenter anställda med bra omvärldsbevakning. De kan tipsa om aktörer som passar just din klass/skola. De har också en sida med tips för Skapande skola

Viktigt att prioritera

Det är glädjande många skolor som söker bidrag från Skapande skola. Men det innebär att den enskilda skolan inte får lika stort bidrag per elev som för några år sedan. När ni får bidraget kan ni därför prioritera mellan årskurser och satsa på kvalitet framför kvantitet. Om ni väljer ut en eller flera årskurser som får del av det bidraget är det lättare att göra en satsning som sätter avtryck i skolan och hos eleverna. Om eleverna vet att alla får arbeta med Skapande skola när de går i den årskursen upplevs det inte orättvist. Det blir något att se framemot. En mindre del av bidraget kan då användas till en installation eller aktivitet på skolgården/aulan som kommer alla till gagn exempelvis en nycirkusföreställning eller orkester. På Kulan hittar du flera nycirkusar och orkestrar som kan underhålla en hel skolgård och stimulera till rörelse och musicerande. På bilden är det Cirkus le Fou som stimulerar till rörelse. DIS, dans i Stockholms stad och län kan ge fler tips på nycirkus och dans inför många elever.

fou2

Treårsregeln

Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck ges bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade treårsprincipen. Efter en paus på minst tre år kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör. Att en skola valt och samarbeta med en aktör under tre år tyder på att aktiviteten upplevs viktig och kan förhoppningsvis leva vidare men att den då bekostas av skolpengen.Undantag från treårsregeln är om kulturaktören förnyar sitt kulturutbud eller utvidgar sitt kulturutbud genom tvärkonstnärliga samarbete.

Regeln är inte till för att styra och begränsa utan faktiskt just tvärtom, för att vi i skolan ska bli påmind om att INTE begränsa oss till en konstform och en och samma kulturaktör år ut och år in. Hela skolan vinner på att få en variation av konstuttryck till skolan. Hela skolan kan få ett annat sätt att tänka på konstnärliga processer och hur de kan användas i undervisningen om de får uppleva det genom att olika professionella kulturaktörer kommer in till skolan med sin expertis och hur det kan berika undervisningen och skapa synergieffekter på sikt.

På bilden syns elever från Blackebergs gymnasium i färd med att redigera film. En kurs som Mediotekets filmpedagog ansvarar för, Ung i STHLM.

IMG_4911

Eleverna ska vara delaktiga

Det är viktigt att elevernas erfarenheter tas tillvara på ett sätt som gör att kulturaktiviteterna blir relevanta i elevernas liv och vardag. Många skolor har därför inrättat kulturråd. Men hur ska vi göra så att eleverna inte väljer det de redan är bekanta med? Vi som arbetar med kultur och skola vet att det är i skolan vi når alla barn och unga och kan introducera nya konstformer och uttryck.  En  möjlighet är att låta eleverna välja inom en i förväg bestämd genre eller några utvalda aktörer. På Kulan har många aktörer lagt upp trailers som gör det enklare för elever att  ha synpunkter .

Collage. Teatermasker. Brotorpskolan och Hello Creative

Uppge vilka kulturaktörer ni samarbetat med i redovisning av Skapande skola-bidraget

Ett tips för att underlätta redovisningen, upprätta en gemensam mapp för alla som arbetar med Skapande skola projekt på skolan som ni fyller i succesivt vartefter ni haft besök av kulturaktör. I slutet på läsåret är det lätt att glömma bort namnet på några av de ni samarbetat med. Har ni exempelvis  samarbetat med författare, skriv då in författarens namn. Det räcker inte att skriva Författarcentrum eller Läsning pågår. På bilden ser du författaren Jonas Hassen Khemri som samtalar med elever i Alviksskolan.

khemri 1

Behöver jag ange vilka aktörer jag ska arbeta med i ansökan?

I ansökan för Skapande skola behöver du inte ange vilken kulturaktör du ska arbeta med under läsåret 2019-2020 ( gäller för kommunala skolor i Stockholm) . Det är givetvis önskvärt men vi vet att det kan hända mycket under sommaren både med klasser och lärare. Skriv vilka konstformer ni vill använda er och hur de ska kopplas till kurs- och läroplan. När höstterminen ska starta är det lättare att börja detaljplanera. Men det är viktigt att du uppger vilka professionella kulturaktörer du arbetat med när pengarna ska redovisas. Bilden med dockor är från en av Teater Tittuts föreställningar. Tittut finns på Kulan med ett stort utbud av föreställningar.

Hans och greta

Har du tips på hur du arbetar med Skapande skola?

Hör gärna av dig till Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se. Jag publicerar gärna era texter och bilder och skickar biocheckar som tack till pedagoger. Du som är kulturaktör är också välkommen att berätta om projekt men då blir det inga biocheckar eftersom det samtidigt blir fin marknadsföring för ert arbete. Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information. Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets webb.

Tack Lena Fontin från Utbildningsförvaltningen och Lykke Pörtfors och Nardin Crisbi från Kulturrådet för att jag fick bolla ideér med er. 10155406_301412560009659_1397385610_n    

Dans och film – hela skolan dansar

Tips på Skapande skolaprojekt. Skarpnäcks skola har arbetat med samma kulturaktörer, fast i olika årskurser och teman.

Tillsammans med dansaren Amanda Norlander och filmaren Helene Berg har eleverna i årskurs 4 -8, samt i grundsärskolan utforskat hur dans och film kan användas som uttrycksmedel. Ann-Charlotte Hedegärd lärare och ansvarig för Skapande skola berättar om arbetet.

SKARP1

Filmiska begrepp blir kroppsrörelser

Arbetet är ett led i vår skolas arbete med att integrera kultur i undervisningen men också för att skapa en vi-känsla på skolan utifrån skolans vision, hjärna, hjärta och hälsa. Varje klass har haft en heldag tillsammans med pedagogerna där eleverna har fått undersöka hur filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv går att överföra till kroppens rörelser. De har arbetat i grupp och individuellt med att improvisera och koreografera.

Ämnesöverskridande projekt

Vi har arbetat med olika teman i våra årskurser. I årskurs 6 och 8 har vi även integrerat skolämnen i projektet. Dansfilmsprojektet kan också ses som ett sätt att undersöka och använda digitala verktyg. Det övergripande syftet med Skapande skola-projektet har varit att låta eleverna undersöka hur dansen kan användas för att utrycka och gestalta kunskap. Under skolans alla-visar alla-dag där elever och pedagoger möter varandra och visar vad de arbetat med under terminen visades ett urval av filmerna. Elever och lärare var mycket nöjda med den handledning de fick, och på kvalitén på filmerna som sedan blev resultatet. Eleverna utrycker att det var roligt att få möta professionella utövare, och att de fått fin hjälp.

Teman för de olika årskurserna

SKARP2

De här temana har de olika årskurserna arbetat utifrån.

åk 4 och 5 – ”Skapa dansfilm under en dag”:
Eleverna har i grupper skapat dansfilmer på tema känslor. Vi undersökte hur man kan använda en känsla som inspiration till rörelse och skapa gemensamma koreografier utifrån det materialet. Vi använde kameran som öga för att fånga sekvenserna på olika sätt med hjälp av olika bildutsnitt, perspektiv och kamerarörelser. Eleverna redigerade och la ljud till sina filmer.

åk 6 –” Rap battle” utifrån egna texter, filmat framför greenscreen:
Eleverna skrev texter på SO-lektionerna där en valfri kombattant skulle möte Gustav Vasa i ett battle. Eleverna agerade och filmade framför en greenscreen som byttes ut mot digitala collage som de skapat på bilden. Musiken till rap battle hade klasserna skapat på musiklektionen.

åk 7 – ”Dansfilmer”:
Vi skapade dansfilmer utifrån plats specifika miljöer på skolan. Eleverna arbetade i grupper och filmade både rörelser som de skapade själva och rörelser som de observerade i miljön. Den råda tråden för filmerna var ”en resa”. Vi tittade inledningsvis på exempel på dansfilmer som gjorts på liknande sätt för att få inspiration och idéer för hur kameran kan användas för att på olika sätt fånga och förstärka en rörelsesekvens samt hur baklängesrörelser kan användas för att förändra ett tidsförlopp

åk 8 – ”En poetisk rörelsetolkning”:
Eleverna skrev dikter på svenskan som användes som utgångspunkt för att i grupp skapa ett rörelsematerial. Sekvenserna filmade eleverna sedan på olika sätt på olika platser. Vi använde olika utsnitt, perspektiv och kamerarörelser för att gestalta sekvenserna. Materialet redigerades sedan ihop och ljudlades med de inlästa dikterna och musik.

SKARP6

Särskolan – animation och greenscreen:
Vi dansade och skapade filmer genom pixilation (stop motion), skuggspel och liveanimation med sand. Sandanimationerna användes som bakgrunder till sekvenser framför greenscreen där vi provade olika specialeffekter som t ex. att dubblera sig själv, dansa med sin egen kopia och att försvinna in i en vägg.

Klipp från ett Skapande Skola projekt om Dansfilm

Den 8 mars 2018 visades större delen av filmerna under skolans ”Alla visar alla-dag”. Klipp från ett Skapande Skola projekt om ”Dansfilm” med åk 4-8 och grundsärskolan på Skarpnäcks skola under ledning av Helene Berg och Amanda Norlander.
Musik trailer: Edgar Berg

Kontakt

Dansaren Amanda Norlander från WithinArt går att boka via Kulan

Filmaren Helene Berg och Create Motion går att boka via Kulan

Läraren Ann-Charlotte Hedegärd, ann-charlotte.hedegard@Stockholm.se

Högsäsong för Skapande skola

Sjöviksskolan arbetar långsiktigt med Skapande skola och har under tre år låtit sina elever i årskurs ett till och med tre arbeta med dansaren Amanda Norlander från Withinart. Vårens arbete redovisades i parken Blomsterdalen vid skolan

I år har skolan inga lokaler för dans inomhus, de är inhysta i baracker i väntan på sin nya skola som blir klar 2019. Så alla workshops under våren hölls i parken som de utforskade genom dans och improvisation. Vi i publiken guidades runt till olika spelplatser av publikvärdar från klasserna. Eftersom dansen utspelades i en allmän park så var det också andra barn där som gungade och åkte rutschkana och blev en del av föreställningen. Det finns en kort film från elevernas dansuppvisning längre ned i blogginlägget.

IMG_5635 MINSKAT

I arbetet med Sjöviksskolan möter dansen har Amanda  samarbetat med en fantastisk pedagog från skolan Anna Khemi. De började prata om att göra en plats specifik föreställning (ett site specific) redan förra året när Amanda var på skolan.

Eftersom ingen skola får använda samma kulturaktör mer än tre år i rad när de använder medel från Skapande skola så dröjer det några år tills Amanda åter kan samarbeta med skolan med Skapande skola bidrag. Däremot så kan skolan använda Kulanpremien och boka Amanda så många gånger de vill. På bilden ser du dansaren Amanda Norlander med rektor Karin Langlet. Jag försökte pumpa Karin på vad de hade för planer med Skapande skola nästa år men det var hemligt.

Vill du som arbetar i Stockholms stad eller är kulturaktör veta mer om Skapande skola i grundskolan, vad bidraget får användas till och hur du söker?  Läs mer om Skapande skola läsåret 2017-2018.

IMG_5639MINSKAT

Filmtrailer från Sjöviksskolan möter dansen

Om Amanda

Amanda Norlander  och Withinart finns att boka via Kulan.  Amanda Norlander arbetar med att sprida den moderna och nutida dansen till barn och unga i hela Stockholm stad genom sitt företag WithinArt. I de projekt WithinArt genomför på förskolor och skolor ges verktyg och förutsättningar för alla att medverka utifrån var och ens förutsättningar. Alla prövar på att dansa och skapa dans. WithinArt erbjuder varierande workshops, klasser och skapande skola projekt, med en övertygelse om att; dans är för alla. Amanda samarbetar med filmkonstnären Helene Berg Create Motion i projektet Dansfilm samt med koreografen Ingrid Olterman i projektet D.E.T Dansa Ett Tema

Elisabeth Söder för Kulan

FRANKENSTEIN – en modern myt med många bottnar

Teater Barbara gör teater av Mary Shellys roman Frankenstein som lämnade tryckpressarna första gången för 200 år sedan. Pjäsen passar perfekt att spelas för årskurs 8, 9 och gymnasiet.

frank1

Bild: Tomas Åhnstrand i rollen som Victor. Foto: José Figueroa

Hur känns det att vara 15 år och gå sista året i grundskolan?

Att stå på tröskeln till vuxenlivet. Pubertetens känslostormar rasar inom en och de föräldrar som fram till nu för det mesta har varit till stöd och hjälp förvandlas till främlingar i en mörk och gåtfull värld där ingen förstår hur det känns. Ingen fattar. Också kamrater och lärare blir potentiella hot mot ens integritet. Själens obotliga ensamhet. Att se sig själv i spegeln och inte känna igen sitt eget ansikte. Att bära hela sitt jag inom sig och känna att alla tankar och känslor bara är ens egna. Ingen annan kan förstå. Och sen ilskan och till och med hatet mot de som obekymrat lever på och skrattar och pratar och umgås som om allt är som vanligt. Utanförskapet och ensamheten. Ensamheten. Och föräldrarna som inte kan förstå hur deras lilla unge förvandlats och verkar angripen av ett ondskans virus. Som fräser och snäser ifrån så fort de vill prata. Detta barn som tills alldeles nyss har varit deras älskling och som inte kunnat få nog av kramar och kärleksbetygelser. Nu i puberteten uppvisar det ett svart och till och med ondskefullt beteende.

De vuxna och tonåringarna befinner sig på olika planeter.

Otyglad kraft och behovet av kärlek

Johan Ehn som har skrivit manuskriptet till Teater Barbaras stora satsning Frankenstein har tagit till vara på allt detta när han har dramatiserat Mary Shelleys odödliga roman om Victor Frankenstein och det monster som han skapar. Frankenstein ingår i Kulturrådets klassikerserie. I Medioteket Alla Tiders Klassiker -wiki har vi publicerat lärarhandledningar till de flesta av de 150 klassikerna. Psykologen Jenny Jägerfelt har skrivit lärarhandledningen om Frankenstein.

Monstret som uppvisar en tonårings alla karaktärsdrag och dessutom är så övermänskligt starkt att det dödar sina antagonister. I Johan Ehns version så leder historien fram mot en uppgörelse mellan monstret och hans skapare.

Victor Frankenstein som tidigt i pjäsen, när han har gett liv åt monstret och inser att det inte är så fogligt och undergivet som han önskar, förskjuter sin skapelse. Inte förrän i slutet kan de försonas men då är det försent. I en storslagen slutscen möter vi monstret i ett snötäckt Antarktis. Hukande omfamnar han sin skapare, den döende vetenskapsmannen, och viskar: -Jag vill bara att du ska älska mig. Denna eviga längtan efter kärlek och att få bli älskad för den man är blir Teater Barbaras grundsten i projektet Frankenstein.

Frank3

Bild: Happy Jankell i rollen som Elisabeth. Foto: José Figueroa

Skapande skola

Om man vill så kan vår uppsättning av Frankenstein vara användbar i skolans arbete.

Ett lärarmaterial med förslag på frågeställningar och övningar att arbeta vidare med, kommer att utformas. Detta kan användes när man vill koppla föreställningen till undervisningen i svenska men också filosofi, religion, naturvetenskap och historia.

Teater Barbara har tidigare gjort flera uppsättningar som har kunnat kopplas till skolans NO-ämnen, en av våra inriktningar som vi kallar ”vetenskapsteater”. Frossa, Serendip och Åsiktsmaskinen är Teater Barbara-föreställningar som tar upp och behandlar svåra naturvetenskapliga dilemman. I Frankenstein, som skulle kunna benämnas som en modern myt – möts Teater Barbaras två teaterinriktningar – myterna och vetenskapsteatern.

Etiska och moraliska frågor

Frankenstein eller egentligen, Frankenstein eller den moderne Prometeus, som i Engelskans original heter Frankenstein; or, The Modern Prometheus, var den unga Mary Shelleys debutroman och gavs ut 1818 för exakt 200 år sedan. Prometheus var i den grekiska mytologin den som stal elden av gudarna och gav den till människorna. Straffet för detta blev att Prometheus ådrog sig mänskligheten och gudarnas vrede. Undertiteln ”den moderne Prometeus” visar att Mary Shelley hade en ambition att med sin roman också diskutera vetenskapens ansvar.

frank10

Bild: Carina Jingrot i rollen som Mamman till Frankenstein. Foto: José Figueroa

Historien är full av galna vetenskapsmän och att diskutera dessa frågor är viktigare än någonsin. Är vetenskapliga landvinningar alltid av godo? De som är unga idag kommer under sin livstid att ställas inför en rad svåra beslut av både teknisk och moralisk art:
Artificiell intelligens; hur intelligenta och farliga kan datamaskinerna bli?
Extrema klimatförändringar; vilka beslut måste vi ta för att jorden ska fortsätta vara en bra plats att leva på?Medicinsk forskning; Hur länge kan man och bör man hålla liv i en människa och hur tidigt kan och bör vi hjälpa ett foster att överleva? Krig; Hur kan vi förhindra att världens konflikter inte leder till ett krig där vi förstör eller t.o.m. förintar vår egen jord?

 

frank13

Bild: Happy Jankell och Tomas Åhnstrand i rollerna som Elisabeth och Victor. Foto: José Figueroa

Odödlig berättelse

En ofantligt lång tidsrymd, två hundra år, har passerat sedan boken med historien om Victor Frankenstein och hans skapelse lämnade tryckpressarna.

Den blev en omedelbar succé i 1800-talets London och har alltsedan dess behållit sin arketypiska sprängkraft.

Mary Shelleys berättelse har också filmats otaliga gånger och den kanske mest kända versionen har Boris Karloff i huvudrollen som monstret. Visst var Karloff skräckinjagande men kanske ändå mer ingav han en känsla av medlidande. Dömd till livslång ensamhet.

Man skulle kunna tro att det är skräcktemat som har gjort romanen odödlig vilket delvis stämmer, men det ”nyfödda” monstrets kamp att förstå livets villkor är också ett odödligt tema och en minst lika betydelsefull anledning till att Mary Shellys roman fortfarande är så aktuell.

Temat med kärleken och alla dess aspekter var välkända tankar för den unga Mary Shelley. I samband med hennes födelse så dog hennes mor, den stora kvinnosakskvinnan Mary Woolstonecraft, i barnsäng. Detta ledde till ett livslångt grubblande över kärleken och skulden.

frank12

Bild: Jessica Svenson Reijs sminkar Johan Ehn till monstret.

Teater Barbaras dramatisering

Teater Barbara utlovar en spännande föreställning med fem namnkunniga skådespelare och regi av den omskrivna regissören Daniel di Grado. Åldersgräns 14 år.

Vi vill att vår uppsättning av Frankenstein ska knyta an till den unga publiken med ett direkt tilltal och frågeställningar kring deras egen dagliga verklighet i skolan och på fritiden. Men också leda vidare ut mot större sammanhang som handlar om jordens framtid och människans överlevnad.

PREMIÄR 12 mars 2018

Frankenstein produceras av Teater Barbara och spelas på nybyggda och lyxiga Playhouse Teater på Drottninggatan i Stockholms city. Föreställningen har Kulanpremie . För ungdomar från åk 8 och vuxna. Obs – kort spelperiod! Dagföreställningar kl 13.00: 21, 22, 23, 26, 27, 28 mars samt 9,13 & 19 april Kvällsföreställningar kl 19.00: 12, 18, 25, 26, 27, 28 , 29 mars samt 8, 9, 19 & 22 april
Längd: ca 80 min Mer info och bokning:

info@barbara.nu Biljetter till de offentliga föreställningarna:

Manus: Johan Ehn Regi: Daniel Di Grado Medverkande: Johan Ehn, Happy Jankell, Anders Jansson, Carina Jingrot och Tomas Åhnstrand Scenografi och kostym: Gabriel Stuart Musik och ljud: Rickard Folke Ljusdesign: Mikael Tham Maskdesign: Jessica Svensson Reijs Projektioner: Silvio Entertainment Producenter: Moa Hjärtström, Erika Häll och Nicholas Olsson Foto: José Figueroa Affisch: Pär Åhlander

Frank7Bild: Playhouse Teater. Foto: Playhouse Teater

Två elever från årskurs 6 skriver om skolans Skapande skola projekt

Skapande skola är extra pengar från staten som skickas till skolor som kan använda pengarna till extra kultur. Vi har valt att göra en föreställning med åk 4-8 för pengarna.  

Vi började med att lyssna och rösta på olika sagor som till exempel Peter och vargen, Rödluvan och några andra som skolan hade valt ut, då röstade vi fram att vi skulle arbeta med Frost.

Olika klasser fick olika scener och roller från filmen. Olika klasser och grupper skapade olika koreografier på olika sätt. Sedan bestämde klasserna musik, vissa valde att ta original musiken från Frost och andra valde att välja en helt annan musik som pianister kan spela.  Vi väntade en månad tills vi startade en temavecka (vecka 38) då vi började arbeta på riktigt.

21616185_1356293181146589_2676034661639154574_n

Koreografi

Vi började sakta men säkert med att göra koreografier och putsa på små detaljer. Vissa klasser gjorde allt tillsammans medan andra delades i grupper.

21617721_1356293277813246_2851290142945197413_n

Scenografi, kostym och rekvisita

Man pratade om vilka kostymer man ska ha, vilken frisyr, vilken bakgrund, vilken rekvisita och ljus och ljud. En scenograf (Sara Kander) kom och hade en föreläsning om scenografi. Vi träffade också Hanna och Emma från kostym som pratade om hur vi ska ta hand om våra kostymer och hur de jobbar. Efter det så träffade vi Anette som är vår nya ljus-och ljudtekniker.  

21616544_1356293177813256_4082785059772833038_n

Final och showing

Den 20/10 2017 är det showing på skolan då vi får visa upp vårt arbete.

Föreställningen kommer nog ligga runt klockan 3. Men vi  återkommer när vi vet mer exakt.

/Med vänlig hälsning

Åse Varg
Kungliga svenska balettskolan

Brobyggare mellan upplevelser och föreställning

- Det blir samtal efter föreställningen! annonserar jag i Unga Klaras foajé. Framför mig står 80 – 100 elever som jag inte känner, aldrig mött förut och som jag snart ska få att säga något om teaterupplevelsen de varit med om. Det är lite nervöst varje gång. Jag ska försöka vara en pedagog och en brobyggare mellan publikens upplevelser och föreställningen.

unga klara 7mg-2297-sarapborgstrom-mindre-640x427 Alltet, Unga Klara. Foto Sara P. Borgström

Jag brinner för teatern och det estetiska formspråket. Jag vill åt känslor, personliga tolkningar och subjektivitet. Men publiken jag möter kommer till teatern med skolan och de har troligen inte valt det själva. Dessutom vill de gärna visa att de kan sätta in det i ett skolsammanhang: Att förstå, att redovisa, att sätta i relation till ämnen i skolan. Kruxet är att inte hamna i det där förödande tyckandet, i det där läget där föreställningen och teaterupplevelsen blir lagda på en våg som mäter om det är bra eller dålig, tråkig eller kul, rolig eller töntig. Jag kan själv gå i ”fällan” genom att glatt fråga: Vad tyckte ni? Hur var det? Och sedan inte veta hur jag ska ta det vidare när samtalet bums landar i korta stavelser. Dött.

Vi ser olika saker, trots att vi delar samma pjäs

Estetiska uttrycksformer är kommunikation och får oss att tänka. Teater är sinnlig, symbolisk och väcker känslor. Det är en gemensam och kollektiv konstform då vi upplever samma föreställning, här och nu, men vi tolkar den alla på olika sätt. Det som fastnar i mig är kanske helt likgiltig för dig. Det som inte rör mig kanske är helt avgörande för dig i pjäsen. Det som kanske betyder mycket för en elev från Botkyrka kanske inte bekommer en elev från Östermalm. Det som fastnar hos en elev från Kungsholmen kanske inte alls slår an i en elev från Spånga.

Unga Klaras publik kommer från olika områden

Jag vill åt dessa skiljaktigheter när jag pratar med publiken. Jag vill gärna veta vad som landat, fastnat och vad som stannar kvar. Om vi vågar prata om att vi alla upplevt olika saker i samma pjäs, så tror jag att vi stärker vår empatiförmåga. En viktig aspekt i detta är att publiken på Unga Klara alltid kommer från olika områden och förorter med socioekonomiska differenser. När jag bokar in skolorna på våra föreställningar strävar jag efter att blanda elever från olika områden så att vi också kan få syn på varandra.

unga klara 5

Hur börjar jag ett samtal efter teaterupplevelsen?

Detta skall och vill jag ta tillvara när jag pratar med eleverna. Och jag skall göra det utan att själv tolka, berätta för och lägga ord i munnen på eleverna. Just det är lätt hänt när jag är nervös eller när jag är lite osäker på vart samtalet bär. Då har jag en tendens att ställa frågor med många olika svarsalternativ, att prata för mycket, att gärna berätta för eleverna hur de kan tolka det och det i pjäsen. Då kommer vi inte långt, då är det inte intressant. Så var börjar jag? Hur kan jag göra ett eftersamtal så bra som möjligt? Hur kan jag komma förbi det värderade tyckandet? Jag brukar be eleverna först gå till själva. Jag ber dem blunda, titta ner, vara i egna tankar. Jag ställer frågor: Vad har du sett? Vad handlar föreställningen om för dig? Vad känner/tänker du? Vilka funderingar/frågor har väckts? Var det något du blev berörd av? Var det något du kände dig igen i? Var det en något som fastnade, en scen som stannar kvar i dig? Jag tror det är viktigt att kunna vara lite för sig själv efter en pjäs. Att få eleverna att stanna upp en liten stund i den egna upplevelsen och samtidigt ge dem några krokar att hänga tankarna på, som en bra ingång till ett samtal. Jag ber sedan eleverna öppna ögonen, titta upp, vara med i rummet. Många elever är trygga på att prata, beskriva och sätta ord på känslor. Många elever är vana vid teater och kan snabbt säga något om både innehåll, tematik, budskap och dramaturgi.

Publiken har olika erfarenheter och förutsättningar

Men i och med att publiken i salongen sitter med många olika erfarenheter och förutsättningar vill jag att alla ska ha en chans att hänga med från början. Jag tar tag i det konkreta och går steg för steg från det trygga. Jag påminner också om att teater inte har rätta svar, det handlar om upplevelser och egna tolkningar. Vem var med i pjäsen? Vilka karaktärer såg vi? Vad hände? Var någonstans var vi? Vem var huvudpersonen? Var det flera huvudpersoner? Hur var relationerna i pjäsen?  Kan vi säga något om godhet/ondska, ljus/mörker, komik/tragedi? Vad handlar föreställningen om, enligt dig? Nu lär vi ha kommit in på tematik och budskap. Jag försöker fråga varför och på vilket sätt så ofta jag kan, så det kan bli fördjupande reflektioner.

Balkongscenen (detalj). Frank Dicksee (1853–1928) Balkongscenen (detalj). Frank Dicksee

Ingångar till Shakespeares Romeo och Julia

  • Kärleken kan aldrig bli helt fri.
  • Vi ärver konflikter.
  • Vänner betyder mer i våra liv än våra familjer.
  • Kärlekens vägar är hotfulla gentemot makten.

Här kan eleverna tycka till, reflektera och diskutera större teman och ändå studsa det mot pjäsen, något som både stärker reflektionsförmågan och fördjupar teaterupplevelsen. Det bästa vid denna punkt är att låta det ta tid. Våga stanna upp och låta eleverna ta ställning. Det kan vara att eleverna får hålla med, inte hålla med eller vara neutral. Som avslutning på ett samtal med publiken tycker jag om att få den personliga teaterupplevelsen från varje individ. Antingen ber jag eleverna skriva på en lapp, berätta för en som sitter bredvid eller säga högt i salongen. Jag försöker få fram en essens från pjäsen och ger uppgiften ut ifrån den.
T ex från pjäsen Romeo och Julia: Vad betyder det för dig när jag säger förbjuden kärlek?

Kulan har tidigare under året skrivet ett inlägg med tips för dig som vill arbeta med Shakespeare.

UK_outline

Jag vill, med Unga Klaras teatersamtal, utveckla publiken och min egen förståelse för upplevelsen. Jag vill bearbeta en kollektiv konstform i gemenskap och jag vill upptäcka och lära av mina medmänniskor då vi alla ser på teater, på konsten och på livet med våra egna ögon och tolkar dessa genom våra egna erfarenheter. Som teaterpedagog på Unga Klara tycker jag mycket om att möta publiken innan och efter en förställning. Jag ser det både som en utmaning och en lustfylld aktivitet där jag kan komma lite närmre den publik som betyder så mycket för teatern. Våren 2017 spelar Unga Klara Avsked för högstadiet och The Sexual Contract för gymnasiet. Vissa dagar har vi eftersamtal, håll utkik på vår hemsida.

Skapande skola med Unga Klara

Det finns flera olika uppslag för dig som vill samarbeta med Unga Klara i större kulturprojekt och Skapande skola , Antingen att ni utfår från en föreställningen ni själva valt och tillsammans med Unga Klara bestämmer upplägg , ni kan också tillsammans med pedagoger arbeta med teaterövningar, improvisation, koncentration och gestaltning.

Gunhild Aubert Opdal, teaterpedagog på Unga Klara, gunhild@ungaklara.se

Här finns pengarna till skolans kulturuppdrag

Alla elever i stadens förskolor och skolor ska få minst två professionella kulturupplevelse per läsår. Kultur och eget skapande är en integrerad del i lärandet. Citat från Kultur i ögonhöjd för grundskola och gymnasium. Antalet kulturupplevelser bestämdes i utbildningsnämnden.

1418359_orig

Kulturpeng och skolpeng

Det råder viss förvirring om kulturpengen. Tidigare var den öronmärkt i skolornas budget, men sedan länge ingår den i Stockholms skolors skolpeng. Hur mycket kultur det blir per elev bestäms av rektor och är en prioriteringsfråga som varierar från skola till skola. Men det har skett en tydlig förändring i synen på kultur. De flesta av stadens skolor har en medveten satsning för att integrera kultur i skolans alla ämnen och sätter in kulturupplevelsen i ett lärandekontext. Elevernas kulturupplevelser och skapande finns också med i skolornas verksamhetsplan.

I läroplanen framgår tydligt att besök på museer och kulturupplevelser ingår i skolans uppdrag, finns att läsa i  Övergripande mål och riktlinjer. Skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. kapitel 2.6 i Skolan och omvärlden. Skolan ska även ansvara att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. Det återkommer även i vissa kursplaner, exempelvis historia där hemortens historia finns med i det centrala innehållet. Ulla Wiklund har gjort en sammanställning av estetiska perspektiv i Lgr 11 .

Varför ska vi använda ämnesbudget till kultur

I min yrkesroll som pedagog är den ett instrument – ett medel för att förverkliga läroplan och kursmål. Allt vi gör i skolan sker med ”nyttans” förtecken och kultur är ofta ett effektivt sätt att öka meningen och angelägenheten i lärandet. Vi kallar det dock sällan nytta utan givande, lärorikt, utvecklande, danande, stärkande. Citat från Lisa Eklöv rektor på Skarpnäcks fria skola.

Rabatt på stadens scener

På Kulan har vi en mängd utvalda kvalitetssäkrade  föreställningar inom teater, dans, musik, cirkus och berättande som ger  50 kronor i rabatt per elev och föreställning, Kulanpremie. Kulanpremien kan utnyttjas hur många gånger som helst per elev. För att få Kulanpremien måste ni boka kulturaktiviteter på webbplatsen Kulan, gå till Kulans sök och bokasida och klicka på Kulanpremie i högerspalten.

562806_10151126539816826_1237805332_n

På Kulan hittar du även Kulturhuset Stadsteatern Stockholm, Skärholmen och Vällingby, Dramaten, Kungliga operan. Aktörer som inte har Kulanpremie eftersom de redan är subventionerade av stat och stad. På Dramaten kostar ingen biljett över 100 kronor om du är under 26 år (vissa undantag kan förekomma).  En timme före föreställning rabatterar Dramaten  kvarvarande biljetter med halva priset. På Stadsteaterns scener för barn och unga kostar biljetter sällan mer än 50 kronor per elev, samma pris gäller för Unga Dramaten. På Folkoperan har ungdom till och med 26 år  50 % rabatt på föreställningar. Bokar du i sista minuten betalar du 50 kr på utvalda platser i salongen.

Subventionerade författarbesök

Staden erbjuder stadens skolor subventionerade författarbesök i årskurserna 5, 8 och gymnasiet genom Läsning pågår.

khemiri 2

Ett klassrumsbesök som kostar över 3000 kronor kostar 950 kr när det går via Läsning pågår. På Författarcentrum Öst kan du läsa mer om projektet och deltagande författare. Kommunala grundskolor och gymnasieskolor som har avtal med Cirkulationsbiblioteket får dessutom låna böcker i gruppuppsättning av författaren inför besöket.

Skolbio och film på nätet

Från och med vårterminen 2018 kostar ett skolbiobesök 25 kronor per plats tack vara den nya Skolbiopremien. Filmerna ”Amatörer”, ”Jimmie”, ”Just Charlie” och ”Lady Bird” ingår i en kampanj för högstadiet, gymnasiet samt fritids- och ungdomsgårdar. De är kostnadsfria under hösten!

Medioteket arrangerar skolbio för skolklasser på biografer runtom i Stockholm och visar aktuella och angelägna filmer handplockade för elever i olika åldrar, subventionerade föreställningar till kraftigt reducerade priser. Läs mer om skolbio på Medioteket skolbiosida

publik a

De flesta skolor i Stockholm har avtal med Medioteket vilket innebär att du kan visa hur mycket film som helst utan att det kostar extra. Strömmande film innebär också att elever och pedagoger kan se utanför skolnätet. Medioteket arrangerar skolbio för skolklasser på biografer runtom i Stockholm och visar aktuella och angelägna filmer handplockade för elever i olika åldrar, subventionerade föreställningar till kraftigt reducerade priser.

Tillfälliga erbjudanden från stadens scener

Ibland har Kulan möjlighet att via facebook erbjuda extra rabatterade föreställningar inför genrep, när teatern behöver provpublik eller i riktade kampanjer. Det  innebär att du får pengar över för att ta del av fler föreställningar med eleverna.

header h

De gånger jag tagit med mina elever på öppna repetitioner eller när de fått vara provpublik har oftast blivit enormt uppskattat av eleverna. Det är spännande att få vara med och ibland även delaktiga i processen bakom en föreställning. Det är också det säkraste sättet att få elever att vilja följa med på en kulturupplevelse. Har de fått vara med i början av en repetitionsperiod och se en scens tillblivelse väcker det nyfikenhet av att se hur det färdiga resultatet blir. Allra bäst har det varit när mina elever också fått tycka till och regissör och skådespelare spelat efter elevernas anvisningar. Så intressant att se vilken betydelse små förändringar i tonläge, plats på scenen etc. kan ha.

Skapande skola

Inför läsåret 2018-19 har nästan alla kommunala grundskolor i Stockholm ansökt om bidrag från Skapande skola

P1020207 (1024x683)

Syftet med statsbidraget är att långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolan, med utgångspunkt i skolans läroplan. Bidraget till Skapande skola är ett komplement till bidragsmottagarens befintliga kulturverksamhet. Målen för Skapande skola för Stockholm stads kommunala skolor är:

  • Alla elever ska få del av insatser som har till syfte att främja utvecklingen av estetiska lärprocesser.
  • Kultur och estetik ska vara en integrerad del i lärandet.
  • Alla elever ska få professionella konst- och kulturupplevelser.
  • Alla elever får möjligheter till eget kreativt skapande inom så många uttrycksformer som möjligt.

Eftersom många kommunala skolor i Stockholm har ansökt om bidrag blir det inte så mycket per elev. Kulturrådet rekommenderar varmt att skolan ska se till  helheten under året. Även om skolan ansökt om bidrag för alla skolans elever behöver inte alla årskurser få lika mycket. Hellre att skolan bestämmer sig för att satsa på några rejäla kulturprojekt , exempelvis i årskurs 5 och 8. Ett projekt som sätter avtryck både i klassen och i skolan. Övriga årskurser kan få del av bidraget genom en kulturaktivitet som inbegriper alla, exempelvis en scenkonsthappening på skolgården.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se