Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Ta rummet i besittning

Bra idéer kan man komma på själv men mästerverk skapar vi tillsammans

Andra inlägget om Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

???????????????????????????????

Att skriva dramatik

Ture Rangström och Katarina Lind från Strindbergs Intima Teater berättar om dramaturgens arbete på en teater och hur ett dramaturgiat fungerar. Därefter bildar deltagarna egna dramaturgiat, fyra personer i varje grupp. Varje grupp tar tre texter från deltagarnas samlade material. Deltagarna fick själva ansvara för att inte sitta i den grupp där den egna texten var med. Texterna är den läxa ungdomarna fick vid första kurstillfället: De skulle skriva en till fyra sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. I texten skall det finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Råd på vägen var: gör det enkelt, en tydlig vändpunkt, en slutknorr som driver dramat framåt och en bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka. Eleverna hade också fått Mats Wahls kompendium,  Att skriva dramatik som  innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp. Inlägget från första kurstillfället, Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Att läsa dramatik

Mats Wahl delar ut ett regelformulär för hur följande 60 min. ska disponeras vilket innebär att deltagarna ska läsa de tre texterna, vidare ska de välja ut en text som de bedömer innehar karaktärer med tydlig riktning d.v.s. mål, vilja, önskan eller behov. Dramaturgiatets bedömning ska vara att innehållet i fragmentet ska kunna locka och fascinera en publik.

Efter 60 minuter ber Mats Wahl varje grupp att kortfattat presentera sitt textval. Övriga deltagare får komma med förslag till en möjlig titel. Idéerna från deltagarna flödar och dramaturgiatet får kommentera titelförslagen för att sedan själva välja ett passande namn till pjäsfragmentet.

IMG_0018

Fyra pjäsfragment att jobba vidare med

Förmiddagens arbete resulterar i fyra valda texter som tillsammans med skådespelarna ska bearbetas under eftermiddagen.

  •  Deltagarna återsamlas i dramaturgiaten och ska nu försöka att applicera dramats kärnmönster på den historia de själva har jobbat med under dagen. Arbetet följs upp med deltagarnas presentation av det framkomna. I flera fall behövde deltagarna modifiera texten för att den skulle passa in i dramats modell.
  • Mats Wahl följer upp eftermiddagens verksamhet med en undervisning i dramats kärnelement: karaktär ”A” har ett problem som leder till en plan som berör karaktär ”B” vilken utarbetar en motplan. En konflikt uppstår och när den upplöses genomgår parterna en förändring.

Efter det börjar arbetet med texterna. Den första gruppen ombeds att motivera varför just deras pjäs är sevärd. Deltagarna fokuserar på spänning, konflikt och utveckling. Tanken är nu att skådespelarna (Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren) genom att gestalta textens innehåll, ska hjälpa deltagarna att utveckla klara riktningar och förtydliga karaktärernas drag. Skådespelarna intervjuar gruppen för att klargöra textens situation, eventuell förhistoria och karaktärsdrag. Mats Wahl står i bakgrunden men kliver då och då in i diskussionen med råd eller förslag till regianvisningar. Han poängterar att gruppen måste vara tydlig och leda arbetet med bestämdhet. En möjlighet är att välja ut en regissör ur gruppen som tar kommandot och dirigerar gestaltningen av texten. Momentet växlar mellan skådespelarnas improvisation och gruppens analys och reflektioner.  

Lära sig skriva i Strindbergs anda

Enligt Mats Wahl är det centrala i kursen att deltagarna ska få kunskap om teatern och dess uttrycksmedel. Kunskapen ska sedan användas som utgångspunkt för att skriva egna dramatiska texter i ”Strindbergs anda”. Dramats tydliga strukturer lär deltagarna att skriva en historia med tydlig riktning. Ett drama innehåller i regel en historia och förhållandevis få aktörer kan vara inblandade. Dessa har gärna ett problem, en konflikt, och det problemet definieras helst tydligt. Som åskådare följer vi karaktärernas utveckling och förändring när de hanterar problemet i dramat. Insikter i drama handlar även om utvecklade föreställningar om mottagaren, menar Mats Wahl. En roman kan läsas på fritiden på en självvald plats och tid medan en teaterpjäs har en betalande förväntansfylld publik. Att lära sig skriva i Strindbergs anda definieras under kursen som att deltagarna ska skriva om något som i viss mån upprör eller förbryllar publiken, vilket var ett av August Strindbergs kännetecken.

Utveckla förmågan att lyssna

Att utveckla förmågan att tala och lyssna är också något som eleverna lär sig under arbetsprocessen. Dialogen under kursen lär deltagarna  att man kan se på en text på många olika sätt och ur många olika perspektiv. Genom arbetets tydliga moment och uppbyggnad lär sig deltagarna även att tillvarata tiden och förhoppningsvis njuta av allvaret i arbetet, säger Mats Wahl

Vi vill avsluta med ett citat från en deltagare, ett citat som vi tycker är talande för det arbetet och den anda som rådde under kursens två dagar. På frågan om vad deltagaren upplever som mest positivt under kursen svarar han: ”Bra idéer kan man komma med själv men mästerverk skapar man tillsammans.”

Inlägget från första kurstillfället av Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Stadsteatern_1

Tack för den bästa kurs jag någonsin fått vara med om!

Kursen för ungdomar var så bra att vi några år senare tog chansen att erbjuda den till lärare som en del i Stockholms stadsteaters projekt Ta rummet i besittning . De två första åren kallades projektet Ta scenen i besittning. Men eftersom projektet främst var ett språkprojekt och syftet var att eleverna skulle bli trygga med att ta för sig i alla rum , inte främst från scenen så bytte vi till Ta rummet i besittning. Lärarna fick fortbildning i att skriva och framföra dramatik med målsättningen att ta det vidare in i  klassrummet för att där fortsätta att arbetet med att läsa, skriva och framföra dramatik. Under några vidunderliga dagar i maj framförde sedan klasser korta scenfragment på stadsteaterns stora scen.

Tack Mats Wahl för dina kunskaper i dramatik och din förmåga att leda en grupp. Tack Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren, ni var så lyhörda och generösa och fångade upp ungdomarnas ideér.  Tack Strindbergs Intima Teater, Katarina Lind och Ture Rangström för att ni anordnade kursen och att vi fick vara i Strindbergs teater. Platsen för kursen och det varma bemötande vi fick av er var en stor del i framgången för kursen.

/Elisabeth Söder

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

En kurs för gymnasieelever som anmält intresse för att lära sig mer om att skriva dramatik. Kursen pågick några helger på Strindbergs Intima teater. I inlägget ger jag en  sammanfattning av några övningar som du kan göra i klassrummet. Kursen dokumenterades av elever på Lärarhögskolan. De  var intresserade av att analysera  Mats Wahls modell ur ett didaktiskt  perspektiv för att se om modellen skulle kunna användas i ämnet svenska. Mats Wahl var kursansvarig i samarbete med skådespelarna Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren.

IMG_0012

Utdrag från Mats Wahls övningar

Röstläge och kroppspråk lika viktigt som texten

Alla deltagare, 13 flickor och fyra pojkar, tar plats på scenen tillsammans med Mats Wahl och de två professionella skådespelarna, Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren . Skådespelarna väljer en scen ur Fröken Julie och spelar upp den. Mats Wahl ber dem att spela upp samma scen två gånger till, först med 100% attraktion och sedan med 100% förakt för varandra. Med detta blir det tydligt för eleverna hur man med kroppsspråk och röstläge kan variera en scen i det oändliga.

 

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Dramatisk situation i vardagen

Deltagarna får sedan bilda tregrupper med några de inte känner sen tidigare.  Grupperna får sedan i uppgift att på 5 min. hitta en dramatisk situation i deras vardag som innehåller ett kommando följt av en handling. I valfri ordning får de presentera sina situationer för de andra deltagarna. Första situationen som gruppen bestämmer sig för att gestalta med hjälp av skådespelarna, är en hotbild där en man och en kvinna möts i en tunnelbanevagn. Scenen byggs om till en tunnelbanevagn och den flickan som äger situationen regisserar också scenen med hjälp av de andra. Mitt i aktiviteten fryser Mats Wahl scenen och frågar om skådespelarna har uppfattat situationen korrekt och sedan bollas förslag mellan de inblandade för att förbättra scenen och rollerna.

Mats Wahl förklarar vilken dramatikerns roll på en teater är, och att han själv tar på sig den rollen genom att påminna om att skådespelarna måste ha en riktning för att kunna tolka rollen.

tunnelbana

Gestalta aggressivitet och våld

Nästa situation som en grupp har valt att gestalta är kommandot slå mig! Deltagarna i den aktuella gruppen utbyter åsikter och ger exempel på hur de vill att scenen ska se ut: Han är aggressiv – dold aggressivitet. Hon säger slå mig! Hon behåller sin makt, status genom att säga – slå mig! Kreativiteten är i full gång då Mats Wahl avbryter och vill att de konkretiserar parets relation och lägger till att en dramatiker avstår gärna från våld på scenen för det är svårt att gestalta det tillfredställande. Istället bygger man upp en spänning runt själva händelsen och det kan bli möjligt genom att ge karaktärerna en tydlig riktning.

Slutligen ber skådespelarna att få pröva en version utifrån gruppens tolkning. Den utspelar sig i ett vardagsrum i en soffa framför tv:n. Kvinnan vill ha närhet medan mannen nonchalerar henne. De bygger upp scenen kring detta, tills kvinnan föreslår att han ska slå henne för att bli upphetsad. Skådespelarnas gestaltning följs upp av gruppens reflektioner.

Gestalta homosexualitet på scenen

Nästa nya situation är en man som stöter på en lesbisk kvinna på en lesbisk klubb och uppgiften blir att fundera över hur homosexualitet kan gestaltas på scenen. När deltagarna återvänder från en kort paus presenterar deltagarna olika gestaltningar och skådespelarna ger sina synpunkter på de olika förslagen. Skådespelarna ställer frågor till gruppen för att fånga in karaktärernas riktningar, frågor som; Vem är kvinnan? Vilken relation har mannen och kvinnan? Hur arg är hon? Frågorna är till för att skådespelarna ska kunna leva sig in i rollen och lära känna rollfiguren. De spelar upp en scen med en lesbisk kvinna som precis har blivit bortglömd av sin flickvän. Bartendern hör telefonsamtalet mellan kvinnan och hennes flickvän och börjar bjuda på drinkar och får till slut napp.

Läxa till kommande helg

Efter gestaltningen delar Mats Wahl ut en uppgift till nästa lördag vilken består i att skriva 1-4 A4 sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. Det ska finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Skådespelarna ger deltagarna värdefulla råd inför skrivuppgiften, gör det enkelt:

  • Man vill se vändpunkten tydligt på scenen.
  • Vid korta improvisationer behövs en ”slutknorr” som driver dramat framåt.
  • En bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka.

Mats Wahl delar ut ett kompendium till alla deltagare, Att skriva dramatik. Det innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp och en beskrivning av kursen.

Den andra kursdagens övningar kommer i nästa blogginlägg för Kulan

Uppsatsen från LHS  om hur drama kan användas i svenskämnet 

Projektets huvudsyfte var att utöka samarbetet mellan teater och skola. Bakgrunden till idén var att man från teaterns sida upplevde att det fanns stora brister i mötet mellan skola och teater och Strindbergs Intima teater ville undersöka möjligheterna till att själva utforma en modell för hur detta möte kunde utarbetas på ett för eleverna och teatern meningsfullt sätt. Strindbergs Intima teater kontaktade ett antal gymnasieskolor för att bjuda in elever som frivilligt skulle delta i kursen. Mats Wahl anlitades som pedagogisk ledare för projektet och utformade en arbetsmodell för hur elever skulle kunna lära sig att skriva dramatik och samtidigt utnyttja teaterns resurser. Teatern sökte även lärarstudenter för dokumentation av projektet och genom Mats Wahls kontakt med Gunilla Molloy, då verksam på lärarhögskolan, LHS följde två studenter kursen.

 

/För Kulan
Elisabeth Söder

Drama underlättar språkinlärning

Arbetsprocess för att arbeta med drama

När jag började som lärare på Sturebyskolan och skulle hålla min första lektion var jag nervös. Hur skulle eleverna vara mot mig? Vad skulle de säga? Men när lektionen väl började märkte jag att väldigt få elever överhuvudtaget ville prata eller svara på frågor. Hur skulle de då lära sig ett nytt språk? Det var då jag förstod att jag måste hitta andra sätt att undervisa på, berättar Jordi Almeida, lärare i engelska på Sturebyskolan.

Jordi medverkar i Kulanträffen den 9 februari. Jordis elever kunde läsa och skriva engelska men ändå inte använda sig av språket. Han fick dem att pröva att jobba med kroppen; med rytm, rörelse och ord — och nu talar de ledigt. Han jobbar ämnesintegrerat med många ämnen.

jordi

Tips inför att skriva dramatik

Instruktioner som Jordi ger sina elever: Se till att göra förarbetet ordentligt! Det gör att det blir mycket lättare att jobba med scenen sedan. Beskriv så mycket ni kan.

  •  Kom ihåg att en scen inte behöver börja med, ” hej vad heter du?” Utan kan vara mellan människor som känt varandra i många år. Se till att din karaktärs intention är tydlig för dig själv. Då blir det lättare för er att skriva scenen samt för publiken att förstå vilka ni är och vad scenen handlar om. Bygg upp scenen i tre faser, en introduktion, en höjdpunkt och en vändpunkt/avslut. Scenen ska vara 4-7 minuter lång, varken mer eller mindre
  • Vad? Vad handlar er scen om ? Vad hände innan scenen börjar och vad händer efteråt?
  • Vem?  Vilka är karaktärerna? Vad har dom för intressen? Hur gamla är dom? Hur ser dom ut? Är de tjocka, smala? Har de mycket muskler? Är de svaga? Har de något handikapp? Är de sjuka, lyckliga, ständigt rädda, tuffa, har de långt/kort hår, tatueringar e.t.c.. Hur går din karaktär? Om din karaktär vore ett djur, vilket skulle han/hon vara? En elak person kan t.ex. liknas vid en orm eller ödla och kan till och med röra sig lite som en sådan. En rädd och stirrig person kanske liknar en ekorre i sitt sätt att vara. En person som både är elak och rädd och alltid vill komma undan, kanske bättre som råtta. Använd fantasin.
  • Vilken tid? Varför är ni där, vad har era karaktärer för intention/avsikt, vad vill de uppnå i scenen? Vill de såra, berätta något jobbigt, att se till att den andra karaktären inte lämnar rummet, att inte avslöja att din karaktär är kär i den andra karaktären, att stjäla något ur rummet utan att han/hon märker något?
  • Vad finns det för hinder för att kunna fullfölja karaktärens intention? Om en kamraten vill berätta för sin kamrat att han/hon är homosexuell, så kan ett hinder vara att kamraten har homofobi.
  • Vilken plats ? Är ni ute, inne, hos vem, hur ser platsen ut där ni är? Rita gärna!

Exempel på dramaövningar

följa john

De börjar alltid med olika uppvärmningsövningar för att skapa en förståelse för vad som krävs för att en scen skall bli bra.

1: övningen.  Syfte med övningen, nu har vi en scen, men vad vill karaktärerna? 

Eleverna i en ring och två frivilliga inne i ringen. Instruktioner: Person A skall jaga person B. A är handikappad och haltar och B har den egenheten att han spyr om han springer för fort. Uppgiften är löst när  A får fatt i B. Efter en stund så bryter Jordi och ställer frågan till gruppen, ”varför jagar A B” ? Olika förslag som ex.vis våldtäkt, ta pengar. Gruppen enas om att B tagit pengar eller sak från A. Jordi  pratar om hur man kan vända förloppet för att strama åt det dramaturgiskt , vad händer om A tappar något så man förstår att det är han som är skyldig till det han anklagar B för? Med övningen som utgångspunkt introducerar Jordi uppgiften att skriva för scenen. Han kopplar också jagad sekvensen till En midsommarnattsdröm med Helena och Demetrius  där Helena jagade Demetrius tills vändningen  kom med Pucks trolldryck. Om man har läst sig en scen utantill men glömmer bort texten kan man improvisera om man är kristallklar på vad karaktären vill.  Hur kan man driva scenen framåt genom en vändning /vändpunkt?

2:övningen. Syfte med övningen; bra att ha konkreta uppgifter

Tre personer inne  i ringen, två killar och en tjej. En av killarna bor ihop med tjejen. Flickvännen har gått till jobbet. Då passar pojkvännen på att bjuda hem sin kille, detta vet flickvännen inget om. (varken pojkvännen eller besöket) Nu börjar scenen med att flickvännen kommer tillbaka eftersom hon glömt sina nycklar i sovrummet. Jordi ställer följande frågor till aktörerna  ”Vad är din uppgift?” Publiken får svara på frågan: Kan vi ge han/hon en uppgift. Kan han/hon få en konkret uppgift? Publiken bestämmer att killen som gömmer sig i sovrummet är irriterad på sin pojkvän för att han inte berättat om deras relation för flickvännen och att han därför kommer att nysa oförsiktigt så att flickvännen hör att det är någon i sovrummet. Flickvännen försöker naturligtvis ta sig in i sovrummet men hindras av sin pojkvän som försöker med avledande manövrar, tills vändningen kommer, en nysning .

3: övningen. Syfte med övningen, vikten av att alla spelar med, att alla på scenen säger ja fysiskt och verbalt och bjuder in till samspel Jordi berättar att det är svårt att improvisera, om man ber några elever att improvisera så blir det lätt ”hej” , ”hej”, ”vad heter du?” De gör en övning där en kille är ute och går med en hund och vilken skillnad det blir när den som spelar hund spelar med och inte bara går med. Då får också hundägaren något att spela mot. Jordi är tydlig med att alla i gruppen skall säga ja till de omständigheter som skapas.

4.övningen. Syfte med övningen, det blir bättre och mer autentiskt ju mer specifik du är Viktigt att skapa sig en egen bild över scenen, fundera på hur man gör saker fysiskt , observera andra, exempelvis hur går olika personer ut med en hund. Att ha något att göra fysiskt på scenen så att man kopplar i autopiloten och bara är istället för att spela. En elev får komma fram i ringen och får till uppgift att diska. Först får hon bara stå en stund och diska och sedan kommer frågor duggande från Jordi. Var är kranen?, var är diskhon?, var är spisen? Etc, nästa fas är att han ger snabba instruktioner; plocka upp en tallrik, låt vattnet rinna av, skölj under kranen, lägg ned en svamp…………. Tredje fasen, han för in ett problem: i går åt du avokadomousse, en fläck från den finns kvar på tallriken, du har ont om tid, du tar kniven, du slinter, skär dig, tar en handduk, handduken tar eld på gasspisen……  

följa john 3

5:övningen. Alla förstod att syfte med övningen var att få alla att våga, släppa loss inför varandra . Utrymme skapas så att alla kan röra sig fritt i rummet, och därefter Jaleken. Eleverna delas in i grupper på två eller tre personer. Instruktioner: Ni får inte säga nej, en i gruppen skall hitta på rörelser, göra det fulaste, märkligaste den kan men alla måsta ha omdöme, inga trakasserier. Den som leder bestämmer själv när den skall byta det de gör. Jordi bestämmer när man skall byta ledare i gruppen. Eleverna fick därefter svara på frågan ” Varför gör vi det här?” och sedan Hur funkar  gruppen som grupp?  

följa john2

6:övningen. Syfte med övningen, 4 minuter är en lång tid på scenen om man inte fyller den och framförallt skillnaden mellan att spela att man letar och att leta.

Alla i en ring och så får en frivillig veta att hon skall låtsas leta efter en gömd 500 kronors sedel någonstans. Hon har 4 minuter på sig. Intresset från publiken svalnar ganska så snabbt och flickan drar pliktskyldigt ut alla lådor. Alla inser att 4 minuter är långt, det gäller att fylla scenen med något. Efter 4 minuter säger Jordi att det verkligen finns en 500 kronors sedel gömd i köket och att hon har 4 minuter på sig att hitta den Nu spelar hon inte att hon letar efter en 500 kronors sedel, hon letar efter en sedel och skillnaden är tydliga för oss alla som tittar. Under de 4 minuter om går så kommer Jordi också med inpass som ex.vis,  jag ser sedeln. Slutord Det vi gör här inne stannar mellan oss  

 Att läsa , tänka på till nästa gång gruppen träffas/läxa:

  • Läsa Skriva dramatik
  • Leta uppgifter i vardagen, om man ser någon elev tjafsa med en lärare, hur föräldrarna reagerar om man kommer upp tidigare än vanligt till frukost i skolveckan etc.
  • Fundera också på hur ni gör saker fysiskt allt fysisk kopplar bort det yttre. Hur diskar ni, tittar er i spegeln, sätter på ytterkläder?
  • Skrattar alla när de är glada?  De som är arga, ser de alltid arga ut? Robert de Niro har alltid ett litet leende i mungipan när han är elak.

Sturebyskolan spelar på stadens scener

Jordis dramaklass avslutar alltid läsåret genom att spela en föreställning utanför skolan och bjuder in kollegor, klasskamrater och vänner som publik. I maj har de flesta teatrar inte så många föreställningar, scenen står oanvänd och ljud- scen- och ljustekniker har inte mycket att göra. Det innebär att ni kan ha tur och få utnyttja teaterns scen utan att betala så mycket. De flesta teatrar och musikscener är också måna om att etablera goda kontakter med skolor i sitt närområde. Förra teateruppsättningen Signalfel spelades på Dansens hus. Bilden nedan är från Kulturhusetstadsteaterns stora scen. Scenframträdandet skedde inom ramen för Ta rummet i besittning, ett samarbetsprojekt mellan stadsteatern och Stockholms skolor.

???????????????????????????????

???????????????????????????????

Film från Sturebyskolans framträdande på Kulturhusetstadsteaterns Stora scen

En amatörfilm från Sturebyskolans framträdande på stadsteaterns stora scen 205 med föreställningen Life, Death och Lousy dinner . Tre akter framfördes på engelska. Filmen inleds med att dåvarande utbildningsministern Ibrahim Baylan inviger språk- och teaterprojektet Ta rummet i besittning. Ibrahim säger att skriva för teatern är ett språkbad och att det är ett viktigt steg föra att göra skolan och kulturen mer levande. Sturebyskolan börjar en bit in i filmen, 10.17. Vill ni se en fäktningsscen skall ni titta 20.48. Att prata engelska när en springer hoppar och rör sig i grupp måste vara optimalt för språkinlärningen, alla sinnen medverkar.

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Out beyond ideas of wrongdoing and rightdoing there is a field. I’ll meet you there. (Rumi)

Vad är kunskapstörst och vad blir konsekvensen om den som törstar inte finner möjlighet till mättnad? Om vi gör antagandet att kunskapande är ett medfött mänskligt behov, blir frågan; erbjuder vi en skola formad att möta detta behov?

 Varje barn som börjar skolan är kunskapande varelser; hen äger sin egen lärprocess. Steg för steg har barnet, med omgivningen som språngbräda, erövrat förmågor som att krypa, gå, springa, klättra och cykla, Hen behärskar redan vid sju års ålder omkring 6000 ord. Varje dag suger barnets sinnesorgan och hjärna upp ytterligare ett tiotal ord med tillfredsställelsen i att växa som aktiva aktörer i kommunikation med andra som enda belöning.  Varje barn ställer dessutom kontinuerligt frågor, villiga att ompröva tidigare hypoteser om världen.

 I skolans formella undervisning blir barnet tilldelad den roll som kallas ”elev”; den som inte vet. Iklädd denna roll möter man läraren; den som vet. Ofta förlöper denna relation väl. Åtminstone till en början. Många älskar sin första fröken eller magister. Deras nyfikenhet på världen blir mött och respekterad. Medan andra kan känna sig snuvade på sig själva och sin känsla av kompetens. Dessa svarar an på lärarens krav med leda och strategier som att inte leverera. Läraren svarar i sin tur med att skriva åtgärdsprogram.

 Jag har skrivit åtskilliga åtgärdsprogram under min tid som högstadielärare. Jag tror – så här i efterhand – inte att ett enda av dessa dokument varit till nytta för eleven. Kanske ligger orsaken till att elever underpresterar (eller för den delen, över–presterar) på ett annat plan; i att vi – när skolor, på det stora hela, fortfarande har industrin som förlaga – inte i tillräcklig grad förmår möta upp grundläggande behov och kommunicera om dessa?  

I min magisteruppsats i Praktisk kunskap reflekterar jag kring några valda situationer från denna tid som högstadielärare; kring frågan om vilka maktförhållanden som konstituerar elevrollen och lärarrollen och vilket handlingsutrymme jag som lärare har. Ytterst handlar uppsatsen om; vad är en människa och vad är kunskap och vad ska vi ha en skola till?

Maria Danielsson, Maria Danielsson, lärarutbildare, Södertörns Högskola
bild, 
Malek Mokdad 

 

 Jag har bett Maria skriva detta blogginlägg som en introduktion till hennes magisteruppsats, Makt och vanmakt, skolan som skådeplats. En angelägen essä med exempel från hennes tid som lärare på en högstadieskola i Södertälje. En skola där glaskross hörde till vardagen.  Maria fick möjlighet att vid två tillfällen erbjuda en dramainriktad svenskundervisning för skolans niondeklassare under deras avslutande termin. Eleverna som deltog hade själva valt att delta. Upplägget handlade framför allt om skrivande, gestaltande och teaterbesök. För de som ville fanns möjlighet att spela upp en scen på Stockholms stadsteaters stora scen genom projektet Ta rummet i besittning. 

Maria har  i  andra sammanhang berättat att teaterprojektet gjorde att närvarofrekvensen i gruppen ökade markant,  dramagruppen uppnådde betyget godkänd och högre i svenska. Framförallt upplevde Maria att  eleverna  fått ett levande språk. Här är en artikel om Marias klass och projektet  Ta rummet I besittning från Lärarnas tidning . Lilla löpsedeln  följde också upp elevernas framträdande på Stockholms stadsteaters stora scen .

 Maria  medverkar  på kulturombudsträffen med film- och dramatema den 17 september på TeaterPero

  

 

Bilder från föreställningen Okända bröder på Stockholms stadsteater, Maria Danielsson klass från Wasaskolan.
Fotograf Christer Holmqvist

 

Elisabeth Söder/Kulan

Kulan, barn och unga växer med kultur. Kulan finns numera
facebook och twitter,   Gå in och gilla vet ja