Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
teater i skolan

Shakespeare i Bagarmossens skola

I det här och kommande inlägg med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar jag ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

First_Folio_-_Folger_Shakespeare_Library_-_DSC09660 Wikimedia Commons

De som arbetar med Shakespeare är lärare och elever från en förberedelseklass med nyanlända elever i åk 7-9 samt från åk 8, ordinarie klass i Bagarmossens skola. Arbetet ska mynna ut i ett samarbete klasserna emellan där eleverna tolkar en scen ur Shakespeare och bland annat gör om den i tre versioner

Deltagande lärare

Dokumentation ( bild och text ) har jag fått från Charlotte Ahlström som berättar om arbetet i sin FK-klass. Övriga lärare som deltar i projektet är Anette Resare-Jansson från förberedelseklass 7-9 och Hans Havrén från årkurs 8, ordinarie klass. Bilden med Hamletparafrasen är från en medlem i teatergruppen Verket. 

IMG_0362

 

Projektbeskrivning  

Under hösten kom Bagarmossens skola i kontakt med kultur- och språkprojektet  Ung i STHLM som anordnandes av Utbildningsförvaltningen. Tyvärr fanns inte plats för oss att delta men vi blev så inspirerade att vi drog igång ett eget projekt. Så nu är vi två klasser på Bagarmossens skola som i Ung i STHLM anda vill arbeta med ett Shakespeareprojekt som ska framföras på en scen.  Eleverna är redan igång med sina tolkningar och har en mängd idéer som de vill förverkliga på scenen. Tanken är även att få in ett digitalt berättande i presentationerna. 

Språkperspektiv och koppling till Läroplanen: 

För förberedelseklass och nyanlända specifikt, men generellt för alla elever, ser vi att arbetet gynnar språkutvecklingen samtidigt som kunskap om litteraturens stora fås. Enligt kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk åk 9 skall eleverna:

-kunna läsa skönlitteratur och sakprosa med flyt. De läser Romeo och Julia och Hamlet av Shakespeare. 

Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg

-kunna resonera kring verket och koppla till upphovsmannen. Dra slutsatser kring hur verket påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det är uppkommet i. 

-kunna sammanfatta och återberätta det man läst , ex. genom att svara på frågor till texten eller i en bokcirkel eller i ett klassamtal. 

-kunna ta hjälp av egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor och kunna tolka och föra ett resonemang kring budskap i texten, både det som går att läsa på och mellan raderna ex. samtal kring de olika känslor som är typiska i verken, kärlek, hat, avundsjuka mm – hur kan man tolka och diskutera, känna igen med mera. 

-kunna skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, ex. pjäsmanus, poesi, sammanfattning med mera.  

-kunna skriva berättande text med gestaltande beskrivningar och dramaturgi, eleverna skriver manus inspirerat av Shakespeares texter.  

-kunna kombinera olika texttyper och estetiska uttryck och medier , skriva manus, filma, musik som förstärker med mera.

-kunna ge respons – ge omdömen och bearbeta texter, läsa manus, komma med tips med mera.

-kunna föra samtal och diskutera varierande ämnen och framföra åsikter, argumentera för sin åsikt, ex. bokcirkel. 

charlotte23

 

Förberedelseklassen börjar med att läsa

Under höstterminen 2018 påbörjades ett arbete om klassiker. Vi läste om Shakespeare och pratade om Shakespeare och resonerade om varför hans texter är odödliga. Vilka är de känslor med mera han spelar på i sina stycken ?`Detta skulle vara utgångspunkt för diskussion kring de två böcker av Shakespeare vi skulle läsa. Vi såg filmen Shakespeare in love och lyxigt nog gick vi även och såg Shakespeare in love på Stadsteatern. Det utmynnade i en diskussion kring hur livet på 1500 talet såg ut, vem Shakespeare egentligen var och vad han skrivit.

Läsning ned bokcirkel som mål 

Under hösterminen 2018 började förberedelseklassen att läsa Hamlet.  Vi lånade den lättlästa versionen i gruppuppsättning från MedioteketAlla läste och arbetade med frågor som läxa varje vecka och gemensam sammanfattning av svaren från frågorna – vilket resulterade i en gemensam sammanfattning av boken. 

Vi såg korta filmscener från Hamlet med Mel Gibson . Filmen upplevdes som svår men det gick att få fram en känsla från vissa scener ex. ”att vara-scenen”. Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna filmen utan kostnad från Medioteket.  

hamlet_2019_3628TREDJE

Klassen fick möjlighet att tillsammans med årskurs 8 se ett genrep av Hamlet på Dramaten. Bilden med fäktningsscenen är från Dramatens uppsättning av Hamlet 2019.

 Vårterminen började klassen läsa Romeo och Julia. Vi hade redan sett Leonardo di Capri versionen av Romeo och Julia.Vi tänker att inspiration måste komma från många olika håll. Filmen går att låna utan kostnad för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Bokcirkel

Vi började läsa Romeo och Julia med liknande upplägg som Hamlet med slutmålet att spela in en bokcirkel. Vid bokcirkeln blir det så tydligt vad man förstått och vad som behöver förtydligas men ger också utrymme för spännande tolkningar och omtolkningar av det man läst. Vi uppfattar ju så olika. Detta i sin tur mynnar ut i att eleverna börjar fundera på ex.  ”Kan man göra om Hamlet till tjej?  Hur blir det då ? Ändras saker och ting i historien ? Faller det platt och varför i så fall?”. 

Skriva scener, dåtid, nu tid och framtid

CHARLOTTE25

-Vi har börjat titta på scenerna och fundera på manus som vi bearbetar. Vad gäller Romeo och Julia är det tid som står i fokus, hur skulle balkongscenen kunna tolkas i olika tid: dåtid, nutid och framtid? Hur ändras ex. miljön ? Hur ändras språket? Vad gäller Hamlet är det istället tanken kring hur hela storyn ändras, om man byter ut Hamlet till en tjej som kommer hem och hittar sin pappa omgift med en nya kvinna. Vad händer med den manliga Ofelia? En scen måste väljas ut som tydligt tar fram detta.  

-Vi har en pjäsmall där vi skriver in ex. miljö, personer, dialog med mera. 

charlotte21

-Förberedelseklassen identifierade följande känslor som finns i både Hamlet och Romeo och Julia:
Kärlek, svartsjuka, hat, avundsjuka, vänskap, förtroende, misstänksamhet. Dessa känslor får bli ledstjärna och utmaning i tolkningarna och scenerna.

Besök av teaterlärare

Klasserna, både FK och åk 8 fick också den fantastiska möjligheten att ha Alexandra Ljungkvist från Ung i STHLM på besök. Alexandra arbetade med uttryck och teater utan ord, att lära känna sig och sin kropp och våga- kändes som temat. Mycket uppskattat av eleverna och fick igång dem att förstå att man kan göra teater på olika sätt. Detta skall eleverna få beskriva i text och bild.  Vi i FK fortsätter att öva på de teaterövningar vi fick av Alexandra. 

Synpunkter på teaterövningarna från förberedelseklassen

”Vi lär oss jättemycket, exempelvis att förstå kroppsspråk ”
”Det var roligt att få vänner och det är roligt att man måste röra på sig”
”Lära sig att kommunicera i grupp”
”Vi lär oss att det inte är omöjligt!”
”Allting var bra och roligt för vi har haft kul”

Charlotte 24

Vad som kommer att hända härnäst med Shakespeareprojektet 

Berättar Charlotte i nästa inlägg, Shakespeare i Bagarmossens skola del två

Skapande skolaprojekt

Den här terminen har lärarna valt att finansiera projektet inom skolans ordinarie budget. Om de vill göra teaterprojektet större finns det möjlighet att med medel från Skapande skola få stöd av skådespelare, regissörer, koreografer, dansare, musiker, scenografer och ljus- och ljudtekniker etc. De kan också betala hyra av scen inom ramen för Skapande skola.

Blogginlägg om Shakespeare

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Bra idéer kan man komma på själv men mästerverk skapar vi tillsammans

Andra inlägget om Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

???????????????????????????????

Att skriva dramatik

Ture Rangström och Katarina Lind från Strindbergs Intima Teater berättar om dramaturgens arbete på en teater och hur ett dramaturgiat fungerar. Därefter bildar deltagarna egna dramaturgiat, fyra personer i varje grupp. Varje grupp tar tre texter från deltagarnas samlade material. Deltagarna fick själva ansvara för att inte sitta i den grupp där den egna texten var med. Texterna är den läxa ungdomarna fick vid första kurstillfället: De skulle skriva en till fyra sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. I texten skall det finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Råd på vägen var: gör det enkelt, en tydlig vändpunkt, en slutknorr som driver dramat framåt och en bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka. Eleverna hade också fått Mats Wahls kompendium,  Att skriva dramatik som  innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp. Inlägget från första kurstillfället, Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Att läsa dramatik

Mats Wahl delar ut ett regelformulär för hur följande 60 min. ska disponeras vilket innebär att deltagarna ska läsa de tre texterna, vidare ska de välja ut en text som de bedömer innehar karaktärer med tydlig riktning d.v.s. mål, vilja, önskan eller behov. Dramaturgiatets bedömning ska vara att innehållet i fragmentet ska kunna locka och fascinera en publik.

Efter 60 minuter ber Mats Wahl varje grupp att kortfattat presentera sitt textval. Övriga deltagare får komma med förslag till en möjlig titel. Idéerna från deltagarna flödar och dramaturgiatet får kommentera titelförslagen för att sedan själva välja ett passande namn till pjäsfragmentet.

IMG_0018

Fyra pjäsfragment att jobba vidare med

Förmiddagens arbete resulterar i fyra valda texter som tillsammans med skådespelarna ska bearbetas under eftermiddagen.

  •  Deltagarna återsamlas i dramaturgiaten och ska nu försöka att applicera dramats kärnmönster på den historia de själva har jobbat med under dagen. Arbetet följs upp med deltagarnas presentation av det framkomna. I flera fall behövde deltagarna modifiera texten för att den skulle passa in i dramats modell.
  • Mats Wahl följer upp eftermiddagens verksamhet med en undervisning i dramats kärnelement: karaktär ”A” har ett problem som leder till en plan som berör karaktär ”B” vilken utarbetar en motplan. En konflikt uppstår och när den upplöses genomgår parterna en förändring.

Efter det börjar arbetet med texterna. Den första gruppen ombeds att motivera varför just deras pjäs är sevärd. Deltagarna fokuserar på spänning, konflikt och utveckling. Tanken är nu att skådespelarna (Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren) genom att gestalta textens innehåll, ska hjälpa deltagarna att utveckla klara riktningar och förtydliga karaktärernas drag. Skådespelarna intervjuar gruppen för att klargöra textens situation, eventuell förhistoria och karaktärsdrag. Mats Wahl står i bakgrunden men kliver då och då in i diskussionen med råd eller förslag till regianvisningar. Han poängterar att gruppen måste vara tydlig och leda arbetet med bestämdhet. En möjlighet är att välja ut en regissör ur gruppen som tar kommandot och dirigerar gestaltningen av texten. Momentet växlar mellan skådespelarnas improvisation och gruppens analys och reflektioner.  

Lära sig skriva i Strindbergs anda

Enligt Mats Wahl är det centrala i kursen att deltagarna ska få kunskap om teatern och dess uttrycksmedel. Kunskapen ska sedan användas som utgångspunkt för att skriva egna dramatiska texter i ”Strindbergs anda”. Dramats tydliga strukturer lär deltagarna att skriva en historia med tydlig riktning. Ett drama innehåller i regel en historia och förhållandevis få aktörer kan vara inblandade. Dessa har gärna ett problem, en konflikt, och det problemet definieras helst tydligt. Som åskådare följer vi karaktärernas utveckling och förändring när de hanterar problemet i dramat. Insikter i drama handlar även om utvecklade föreställningar om mottagaren, menar Mats Wahl. En roman kan läsas på fritiden på en självvald plats och tid medan en teaterpjäs har en betalande förväntansfylld publik. Att lära sig skriva i Strindbergs anda definieras under kursen som att deltagarna ska skriva om något som i viss mån upprör eller förbryllar publiken, vilket var ett av August Strindbergs kännetecken.

Utveckla förmågan att lyssna

Att utveckla förmågan att tala och lyssna är också något som eleverna lär sig under arbetsprocessen. Dialogen under kursen lär deltagarna  att man kan se på en text på många olika sätt och ur många olika perspektiv. Genom arbetets tydliga moment och uppbyggnad lär sig deltagarna även att tillvarata tiden och förhoppningsvis njuta av allvaret i arbetet, säger Mats Wahl

Vi vill avsluta med ett citat från en deltagare, ett citat som vi tycker är talande för det arbetet och den anda som rådde under kursens två dagar. På frågan om vad deltagaren upplever som mest positivt under kursen svarar han: ”Bra idéer kan man komma med själv men mästerverk skapar man tillsammans.”

Inlägget från första kurstillfället av Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Stadsteatern_1

Tack för den bästa kurs jag någonsin fått vara med om!

Kursen för ungdomar var så bra att vi några år senare tog chansen att erbjuda den till lärare som en del i Stockholms stadsteaters projekt Ta rummet i besittning . De två första åren kallades projektet Ta scenen i besittning. Men eftersom projektet främst var ett språkprojekt och syftet var att eleverna skulle bli trygga med att ta för sig i alla rum , inte främst från scenen så bytte vi till Ta rummet i besittning. Lärarna fick fortbildning i att skriva och framföra dramatik med målsättningen att ta det vidare in i  klassrummet för att där fortsätta att arbetet med att läsa, skriva och framföra dramatik. Under några vidunderliga dagar i maj framförde sedan klasser korta scenfragment på stadsteaterns stora scen.

Tack Mats Wahl för dina kunskaper i dramatik och din förmåga att leda en grupp. Tack Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren, ni var så lyhörda och generösa och fångade upp ungdomarnas ideér.  Tack Strindbergs Intima Teater, Katarina Lind och Ture Rangström för att ni anordnade kursen och att vi fick vara i Strindbergs teater. Platsen för kursen och det varma bemötande vi fick av er var en stor del i framgången för kursen.

/Elisabeth Söder

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Drama underlättar språkinlärning

Arbetsprocess för att arbeta med drama

När jag började som lärare på Sturebyskolan och skulle hålla min första lektion var jag nervös. Hur skulle eleverna vara mot mig? Vad skulle de säga? Men när lektionen väl började märkte jag att väldigt få elever överhuvudtaget ville prata eller svara på frågor. Hur skulle de då lära sig ett nytt språk? Det var då jag förstod att jag måste hitta andra sätt att undervisa på, berättar Jordi Almeida, lärare i engelska på Sturebyskolan.

Jordi medverkar i Kulanträffen den 9 februari. Jordis elever kunde läsa och skriva engelska men ändå inte använda sig av språket. Han fick dem att pröva att jobba med kroppen; med rytm, rörelse och ord — och nu talar de ledigt. Han jobbar ämnesintegrerat med många ämnen.

jordi

Tips inför att skriva dramatik

Instruktioner som Jordi ger sina elever: Se till att göra förarbetet ordentligt! Det gör att det blir mycket lättare att jobba med scenen sedan. Beskriv så mycket ni kan.

  •  Kom ihåg att en scen inte behöver börja med, ” hej vad heter du?” Utan kan vara mellan människor som känt varandra i många år. Se till att din karaktärs intention är tydlig för dig själv. Då blir det lättare för er att skriva scenen samt för publiken att förstå vilka ni är och vad scenen handlar om. Bygg upp scenen i tre faser, en introduktion, en höjdpunkt och en vändpunkt/avslut. Scenen ska vara 4-7 minuter lång, varken mer eller mindre
  • Vad? Vad handlar er scen om ? Vad hände innan scenen börjar och vad händer efteråt?
  • Vem?  Vilka är karaktärerna? Vad har dom för intressen? Hur gamla är dom? Hur ser dom ut? Är de tjocka, smala? Har de mycket muskler? Är de svaga? Har de något handikapp? Är de sjuka, lyckliga, ständigt rädda, tuffa, har de långt/kort hår, tatueringar e.t.c.. Hur går din karaktär? Om din karaktär vore ett djur, vilket skulle han/hon vara? En elak person kan t.ex. liknas vid en orm eller ödla och kan till och med röra sig lite som en sådan. En rädd och stirrig person kanske liknar en ekorre i sitt sätt att vara. En person som både är elak och rädd och alltid vill komma undan, kanske bättre som råtta. Använd fantasin.
  • Vilken tid? Varför är ni där, vad har era karaktärer för intention/avsikt, vad vill de uppnå i scenen? Vill de såra, berätta något jobbigt, att se till att den andra karaktären inte lämnar rummet, att inte avslöja att din karaktär är kär i den andra karaktären, att stjäla något ur rummet utan att han/hon märker något?
  • Vad finns det för hinder för att kunna fullfölja karaktärens intention? Om en kamraten vill berätta för sin kamrat att han/hon är homosexuell, så kan ett hinder vara att kamraten har homofobi.
  • Vilken plats ? Är ni ute, inne, hos vem, hur ser platsen ut där ni är? Rita gärna!

Exempel på dramaövningar

följa john

De börjar alltid med olika uppvärmningsövningar för att skapa en förståelse för vad som krävs för att en scen skall bli bra.

1: övningen.  Syfte med övningen, nu har vi en scen, men vad vill karaktärerna? 

Eleverna i en ring och två frivilliga inne i ringen. Instruktioner: Person A skall jaga person B. A är handikappad och haltar och B har den egenheten att han spyr om han springer för fort. Uppgiften är löst när  A får fatt i B. Efter en stund så bryter Jordi och ställer frågan till gruppen, ”varför jagar A B” ? Olika förslag som ex.vis våldtäkt, ta pengar. Gruppen enas om att B tagit pengar eller sak från A. Jordi  pratar om hur man kan vända förloppet för att strama åt det dramaturgiskt , vad händer om A tappar något så man förstår att det är han som är skyldig till det han anklagar B för? Med övningen som utgångspunkt introducerar Jordi uppgiften att skriva för scenen. Han kopplar också jagad sekvensen till En midsommarnattsdröm med Helena och Demetrius  där Helena jagade Demetrius tills vändningen  kom med Pucks trolldryck. Om man har läst sig en scen utantill men glömmer bort texten kan man improvisera om man är kristallklar på vad karaktären vill.  Hur kan man driva scenen framåt genom en vändning /vändpunkt?

2:övningen. Syfte med övningen; bra att ha konkreta uppgifter

Tre personer inne  i ringen, två killar och en tjej. En av killarna bor ihop med tjejen. Flickvännen har gått till jobbet. Då passar pojkvännen på att bjuda hem sin kille, detta vet flickvännen inget om. (varken pojkvännen eller besöket) Nu börjar scenen med att flickvännen kommer tillbaka eftersom hon glömt sina nycklar i sovrummet. Jordi ställer följande frågor till aktörerna  ”Vad är din uppgift?” Publiken får svara på frågan: Kan vi ge han/hon en uppgift. Kan han/hon få en konkret uppgift? Publiken bestämmer att killen som gömmer sig i sovrummet är irriterad på sin pojkvän för att han inte berättat om deras relation för flickvännen och att han därför kommer att nysa oförsiktigt så att flickvännen hör att det är någon i sovrummet. Flickvännen försöker naturligtvis ta sig in i sovrummet men hindras av sin pojkvän som försöker med avledande manövrar, tills vändningen kommer, en nysning .

3: övningen. Syfte med övningen, vikten av att alla spelar med, att alla på scenen säger ja fysiskt och verbalt och bjuder in till samspel Jordi berättar att det är svårt att improvisera, om man ber några elever att improvisera så blir det lätt ”hej” , ”hej”, ”vad heter du?” De gör en övning där en kille är ute och går med en hund och vilken skillnad det blir när den som spelar hund spelar med och inte bara går med. Då får också hundägaren något att spela mot. Jordi är tydlig med att alla i gruppen skall säga ja till de omständigheter som skapas.

4.övningen. Syfte med övningen, det blir bättre och mer autentiskt ju mer specifik du är Viktigt att skapa sig en egen bild över scenen, fundera på hur man gör saker fysiskt , observera andra, exempelvis hur går olika personer ut med en hund. Att ha något att göra fysiskt på scenen så att man kopplar i autopiloten och bara är istället för att spela. En elev får komma fram i ringen och får till uppgift att diska. Först får hon bara stå en stund och diska och sedan kommer frågor duggande från Jordi. Var är kranen?, var är diskhon?, var är spisen? Etc, nästa fas är att han ger snabba instruktioner; plocka upp en tallrik, låt vattnet rinna av, skölj under kranen, lägg ned en svamp…………. Tredje fasen, han för in ett problem: i går åt du avokadomousse, en fläck från den finns kvar på tallriken, du har ont om tid, du tar kniven, du slinter, skär dig, tar en handduk, handduken tar eld på gasspisen……  

följa john 3

5:övningen. Alla förstod att syfte med övningen var att få alla att våga, släppa loss inför varandra . Utrymme skapas så att alla kan röra sig fritt i rummet, och därefter Jaleken. Eleverna delas in i grupper på två eller tre personer. Instruktioner: Ni får inte säga nej, en i gruppen skall hitta på rörelser, göra det fulaste, märkligaste den kan men alla måsta ha omdöme, inga trakasserier. Den som leder bestämmer själv när den skall byta det de gör. Jordi bestämmer när man skall byta ledare i gruppen. Eleverna fick därefter svara på frågan ” Varför gör vi det här?” och sedan Hur funkar  gruppen som grupp?  

följa john2

6:övningen. Syfte med övningen, 4 minuter är en lång tid på scenen om man inte fyller den och framförallt skillnaden mellan att spela att man letar och att leta.

Alla i en ring och så får en frivillig veta att hon skall låtsas leta efter en gömd 500 kronors sedel någonstans. Hon har 4 minuter på sig. Intresset från publiken svalnar ganska så snabbt och flickan drar pliktskyldigt ut alla lådor. Alla inser att 4 minuter är långt, det gäller att fylla scenen med något. Efter 4 minuter säger Jordi att det verkligen finns en 500 kronors sedel gömd i köket och att hon har 4 minuter på sig att hitta den Nu spelar hon inte att hon letar efter en 500 kronors sedel, hon letar efter en sedel och skillnaden är tydliga för oss alla som tittar. Under de 4 minuter om går så kommer Jordi också med inpass som ex.vis,  jag ser sedeln. Slutord Det vi gör här inne stannar mellan oss  

 Att läsa , tänka på till nästa gång gruppen träffas/läxa:

  • Läsa Skriva dramatik
  • Leta uppgifter i vardagen, om man ser någon elev tjafsa med en lärare, hur föräldrarna reagerar om man kommer upp tidigare än vanligt till frukost i skolveckan etc.
  • Fundera också på hur ni gör saker fysiskt allt fysisk kopplar bort det yttre. Hur diskar ni, tittar er i spegeln, sätter på ytterkläder?
  • Skrattar alla när de är glada?  De som är arga, ser de alltid arga ut? Robert de Niro har alltid ett litet leende i mungipan när han är elak.

Sturebyskolan spelar på stadens scener

Jordis dramaklass avslutar alltid läsåret genom att spela en föreställning utanför skolan och bjuder in kollegor, klasskamrater och vänner som publik. I maj har de flesta teatrar inte så många föreställningar, scenen står oanvänd och ljud- scen- och ljustekniker har inte mycket att göra. Det innebär att ni kan ha tur och få utnyttja teaterns scen utan att betala så mycket. De flesta teatrar och musikscener är också måna om att etablera goda kontakter med skolor i sitt närområde. Förra teateruppsättningen Signalfel spelades på Dansens hus. Bilden nedan är från Kulturhusetstadsteaterns stora scen. Scenframträdandet skedde inom ramen för Ta rummet i besittning, ett samarbetsprojekt mellan stadsteatern och Stockholms skolor.

???????????????????????????????

???????????????????????????????

Film från Sturebyskolans framträdande på Kulturhusetstadsteaterns Stora scen

En amatörfilm från Sturebyskolans framträdande på stadsteaterns stora scen 205 med föreställningen Life, Death och Lousy dinner . Tre akter framfördes på engelska. Filmen inleds med att dåvarande utbildningsministern Ibrahim Baylan inviger språk- och teaterprojektet Ta rummet i besittning. Ibrahim säger att skriva för teatern är ett språkbad och att det är ett viktigt steg föra att göra skolan och kulturen mer levande. Sturebyskolan börjar en bit in i filmen, 10.17. Vill ni se en fäktningsscen skall ni titta 20.48. Att prata engelska när en springer hoppar och rör sig i grupp måste vara optimalt för språkinlärningen, alla sinnen medverkar.

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombudsträff: Språkutvecklande metoder och information om Fogelströmåret

jordi

  • Arbeta med Fogelström och Mina drömmars stad under 2017.
  • Drama som metod, gruppstärkande, språkutvecklande. Föreläsning och provapåövningar
  • Vad innebär det att arbeta som kulturombud?

Vi berättar hur Stockholms skolor deltar i Per Anders Fogelström firandet. Stockholms stad erbjuder ett  digitalt galleri med möjlighet för skolor att exponera bilder, filmer och texter. Ett begränsat antal klasser får även trycka sin egen bok på temat Mina drömmars stad.  100 lärare erbjuds under våren en gratis stadsvandring om Fogelström. Tillsammans med Stadsmuseet  guider får du inspiration och information till att därefter själv gå med egna grupper.

Drama är en del av vardagen på Sturebyskolan. Det har förändrat hela stämningen, både i klassrummet och på skolgården. Att eleverna lär sig lättare genom teater märks på skolresultaten. Läraren i engelska, Jordi Almeida har lämnat skolböckerna och arbetar med manus på engelska. Genom drama i undervisningen vågar eleverna prata engelska på riktigt. De glömmer bort att vara genererade när de går in i en roll. Under detta läsår har skolan tagit nyanlända elever från Afghanistan vilka har anslutit till Jordis dramagrupp. Kulturrådet och DN har skrivit en artiklar om Jordis arbete med drama som språkutvecklande arbetssätt. På kulturombudsträffen berättar Jordi hur han arbetar och vi får pröva några av de övningar som Jordi gör med eleverna för att få dem att känna sig trygga, stärka klassgemenskap och elevers självkänsla.

Vi kommer också ha tid för samtal om kulturombudsuppdraget. Hur gör du för att nå ut med information till lärarna? Vet du hur du bokar de billigaste biljetterna på Kulan? Hur sovrar du i Kulans stora utbud av scenkonst? Vad vill du veta om Skapande skola? Hur kan Kulan hjälpa dig i ditt uppdrag? Kom gärna lastad med många frågor och synpunkter.

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Datum: 9 februari. Program pågår mellan 17.00-20.00. Vegetarisk byffé serveras från 16.30
Kostnad: kostnadsfritt för pedagoger i Stockholms skolor
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor, Liljeholmen
Information: elisabeth.soder@astockholm.se
Anmäl dig här:

Varmt välkommen! Elisabeth och Christina

Film med Jordi och elever

I filmen från Mötesplats Kultur Skola berättar Jordi om varför han valt att arbeta med drama och hur arbetet går till. I filmen medverkar också några elever som berättar vad som hände med dem och gruppen när de började arbeta med drama.

Kulan på sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Vad skall din skola göra med bidraget från Skapande skola?

I år har alla skolor i Stockholm sökt bidrag för att arbeta med Skapande skola . Det är fantastiskt!
Vi som arbetar med kulturprojekt vet att estetiskt lärande  och kulturupplevelser sätter avtryck  i skolan, i klassen och för den enskilda eleven. På Kulans senaste Mötesplats berättade lärare och kulturaktörer om lyckade Skapande skola-projekt inom musik, dans, teater, film och bild/scenografi. Filmen från Mötesplatsen är några minuter. Vill du fördjupa dig i någon kulturprojekt eller kulturuttryck finns det länkar till varje film och blogginlägg i slutet av filmen.

På Kulan kan du också söka på Skapande skola som ämnesord. Då får du upp vilka kulturaktörer som gärna arbetar med Skapande skola. Många erbjuder färdiga Skapande skola-paket. Men även om kulturaktörerna erbjuder färdiga paket finns det stora möjligheter för dig att påverka innehåll och upplägg så att det passar dig och din klass. Jag rekommenderar varmt att du bestämmer upplägget i samarbete med kulturaktören istället för att köpa ett färdigt paket .

Har den kulturaktör som du vill samarbeta med inte angett att de arbetar med Skapande skola? Ta kontakt ändå. Alla vill samarbeta med skolan.

På Kulan finns också konsulenter och centrumbildningar som har överblick av vad som finns inom respektive konstområde. Glöm inte att staden subventionerar författarbesök i årskurs 5 och 8 genom Läsning pågår. Författarbesök i klassrummet kostar 800 kronor istället för närmare 3000 kr.  

Centrumbildningar och konsulenter för Skapande skola

Lycka till med  Skapande skola under läsåret 2016-17!

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Det börjar dra ihop sig för 4 C på Gärdeskolan

brecht Drei klassbild
Här är vi igen, vi med teaterprojektet Den övergivna dockan. En pjäs inspirerad av
 Bertolt Brecht Den kaukasiska kritcirkeln. (läs mer i ett  tidigare inlägg om teaterprojektet ) . Sju veckor kvar till premiärkvällen den 24 maj . Detta femte inlägg om teaterprojektet handlar framförallt om dramaturgiska grepp.

Rimliga krav

Ibland önskar jag att vi hade möjlighet att repa varje dag.  Men så här i slutet av projektet får man inte glömma att det handlar om en skolklass som ska spela, en klass som har fullt upp med olika lektioner och olika lärare, vårt arbete kan tyvärr inte ta allt för mycket tid. Vi har kommit så långt att de flesta elever med roller i pjäsen kan sina repliker ganska bra, vi har helt plockat bort manuset som de tidigare successivt släppt på golvet vartefter de lärt sig replikerna, alla elever har övat en hel del hemma och ofta vet jag att föräldrar stöttat dem.

Det kan vara rörigt på en del repetitioner, lite kaos ibland helt enkelt, men så glimmar det också till ofta. Ibland tar barnen ut svängarna och det blir sådär andlöst! Det är då allt vårt arbete blir värt någonting, med andra ord, vi börjar ta små kliv mot mer inlevelse.

Musikintro som dramaturgiskt grepp

En idé klassen och jag haft en tid, Caroline Romare , vår scenograf kallar det att vi tagit ett dramaturgiskt grepp är att ha musikintron för varje rollkaraktär. Först tänkte vi ha små korta stycken ur kända äldre och nyare låtar men vi upptäckte att det blev knepigt med att klippa i låtarna, hitta rätt app, ingen tillgång till studio, tidsbrist osv, rätt och slätt har våran ljudkille i klassen Simon och jag skapat egna intron med hjälp av en app som Simon kände till. Vi har försökt hitta rätt känsla för varje rollkaraktär, alla har de fått cirka 30 sekunder intromusik som kommer spelas strax innan klivet ut på scenen. Vi är mitt inne i detta arbete och vi vill att det ska fungera.

dre två pojkar

 Rep 27 jan (11)Vår fantastiska ljuskille August  till höger skapar också stämningar med sitt ljusbord, plikttroget kopplar han in alla sladdar till nästan varje reptillfälle. På bilden bredvid ser vi vår berättare, Charlie mitt i ljusflödet. Vi har en pojke i klassen som inte riktigt visste om han ville ha en roll eller inte från början. Han kände inte för någon av de roller som fanns, ett tag tog han på sig ansvaret för att sköta ridån men efter en tid med pjäsen har han nu utvecklat manus och lanserat en ny roll. En osynlig kompis till  de två huvudpersonerna Paco och Rosti, vi kallar honom ”Samvetet”. Samvetet kommer vara klädd i vitt och dyka upp vid vissa tidpunkter och säga små finurliga saker som hjälper huvudrollerna på vägen, men utan att de ser eller hör honom, det gör endast publiken, rollkaraktären samvete är under utveckling.

Hur får jag tag på scenkläder?

drei kostymgruppenromare

Ja, var ska vi hitta all utstyrsel till alla karaktärer? Jo, lite ska sys och det mesta hyras eller lånas, dels hyras från ett kostymförråd och lite lånas ur ”mormors kista”. Denna kommande vecka ska Caroline Romare, vår scenograf,  tre elever och jag åka till teaterns kostymförråd för att hyra det vi kan hitta och ha råd med. Scenografi/kostymgruppen har åter gjort sina läxor Caroline givit dem, denna gång har de tagit alla slags mått på sina klasskamrater som kommer stå på scen. Hos en sömmerska kommer förkläder till några rollkaraktärer tillverkas. Även hur våran ”övergivna docka” ska förvandlas från trasig med ”ett hjärta som trillar ut” till strålande och hel med fina vårkläder, kommer teatersömmerskan få lösa.

Panik och pirr

dre dockadre berättare

Ja, hur har vi det med paniken just nu? Skrev om det i föregående inlägg.  -Tack, ganska bra! Det verkar gå i en önskvärd riktning, datumen för uppspel är satta kl 19.00 den 24 och 31 maj i Gärdesskolans aula för bland andra föräldrar och syskon, även tre andra uppspel under dagtid är planerade för låg, mellan stadiet och särskolan på Gärdesskolan.

Mycket känns bra men det är en bit kvar, jag vet att pirret kommer öka mera. Tack och hej så länge kära läsare, vi återkommer med mer pirr snart.

Stor kram från mig Catharina, mentor och klass 4C på Gärdesskolan.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Fem exempel på lyckade Skapande skolaprojekt

I det här blogginlägget från Mötesplats Kultur Skola presenterar lärare och kulturaktörer fem lyckade Skapande skola-projekt inom teater, film, dans, musik och scenografi. Du kan läsa mer om projekten och få kontaktuppgifter från ett tidigare inlägg på Kulan där programmet presenterades. Kulturaktörerna går att boka på Kulan.

/Elisabeth

th gerhard

thDen 24 februari arrangerade Kulan i samarbete med Skapande skola en mötesplats för kulturaktörer, kulturombud och andra intresserade lärare från Stockholms skolor. I anrika Citykonditoriet, som också varit ett nöjespalats under den tidigare delen av 1900-talet, minglade lärare och kulturproffs under kristallkronorna. Musikern Matti Norlin bjöd på blues från den scen där även Ernst Rolf, Karl Gerhard och Duke Ellington uppträtt.

Kvällens tema var att utbyta erfarenheter kring lyckade skapande skola-projekt. Timmarna tickade snabbt förbi och vi fick ta del av en hel kavalkad av goda exempel.

Dans

Höglandsskolan inledde med att berätta om deras skapande skola-projekt som blev en dansföreställning. Dansaren och pedagogen Linnea Sundling skapade tillsammans med eleverna en föreställning som hade sorg som inspiration. Ursprunget kommer från Ester Erikssons seriealbum ”Dottertumören” och Linneas personliga erfarenhet av att förlora en förälder som ung.

Eleverna fick i workshop-form, oftast i grupper med max 15 elever, arbeta fram rörelser och skapa texter. Mycket kraft lades på att jobba med relationer och tillit till varandra. Eleverna funderade på frågor som: Vad innebär det att vara beroende av någon? Vad är det att förlora någon? Vad är minnet av någon? Vad är saknad? Vad är sorg?

Enligt Höglandsskolan är de viktigaste ingredienserna i ett lyckat skapande skola-projekt lyhördhet och att elever, lärare och föräldrar informeras om processen under vägen.

Teater

Catharina Drejman är svenska och so-lärare på Gärdesskolan. Hon berättade om hur det var när hon satte upp en pjäs med klass 4C. Från idé till färdigt resultat. Klass 4Ca hade haft det lite stökigt en tid och Catharina tänkte att det här projektet skulle kunna vara ett sätt att arbeta med sammanhållningen i klassen. Med stöd från Kulan och skapande-skola medel anlitades en professionell scenograf, Caroline Romare, som skulle hjälpa dem att sätta upp pjäsen ”Den övergivna dockan”, Brechts Kaukasiska kritcirkel.

Eleverna analyserade pjäsen. Beskrivningarna passade liksom inte ihop med hur eleverna upplevde sin värld. Idag. Så en spansk by blev ett kvarter vid Karlaplan, till exempel. Och ett nytt manus växte fram. Meningar som ”Det var en vacker vårdag på Valhallavägen, skapades. Helt och hållet av eleverna själva. Trygghetsövningar behövdes under projektets gång. Med hjälp av ramsor övades magstöd och artikulation.

Klassens scenografigrupp besökte Operan där de fick visa sina ritningar i smedjan och snickeriet och komma tillbaka till skolan med ny inspiration. En elev i klassen dansar balett och fick bli koreograf. Andra, som nytillkomna elever i klassen, eller de som inte ville vara med på scen agerade ljud- och ljustekniker.

Catharinas slutord var: Ni som brinner för teater i skolan: Kom fram! Tänk inte mer! Bara gör det! Följ vågorna! Och använd Kulan och Skapande Skola!

Musik

Sen var det dags för sång. Äppelviksskolan bjöd in Svenska Gospelverkstaden för att sjunga med eleverna i ett skapande skola-projekt. Rektorn hade en enda målsättning. Att varenda elev skulle vara med och tycka att det var roligt. Men. Hur skulle de lyckas? Motsättningar fanns. Hur skulle vi få tid till det här? Det löste sig. Projektet startade den 9 februari. Den 23 februari var det föreställning. Under dessa två veckor lyckades Svenska Gospelverkstaden med konststycket att få 100 elever att sjunga så taket lyfte. Hemligheten låg i att under processen fick varenda elev känna att ”min röst duger”. Att alla fick vara sig själva. Och att alla är med och skapar. Redskapet var berättandet. Med Afroamerikas historia som tråd och inspiration av medborgarrättsrörelsen och Martin Luther King. Eleverna fick formulera sina egna drömmar, reflektera kring den musik och de låtar som de lyssnar på idag och lära sig sånger och citat utantill. Tillsammans med professionella musiker från Gospelverkstaden.

Teater – nyanlända

Kvällen fortsatte med att Sprint-gymnasiet berättade om sitt arbete med nyanlända elever. Gymnasieskolor kan ju tyvärr inte få pengar från Skapande skola, men istället så används bidrag från Konstnärsnämnden som går att söka.

Sprint-gymnasiet har bara nyanlända elever. Vissa har aldrig gått i skolan och kan inte läsa eller skriva. Men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt. Sprintgymnasiet har arbetat i projekt tillsammans med teatergruppen Unga Klara. De nyanlända eleverna fick skapa en väska. Ett minne, där de berättar hur det var, när de mötte Stockholm med sin väska. Med berättelserna som underlag improviserade Teater Klara, tillsammans med eleverna, fram en film som blev slutprodukten av projektet.

Några erfarenheter som läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin har från projektet är att eleverna är väldigt beroende av läraren. Läraren är deras trygghet i livet. Är läraren med i projektet så vill eleven också vara med. Därför måste lärare, elever, regissör och skådespelare samarbeta. Nära. Det handlar om pedagogik och teater. I samklang. Alla måste ha lika stor del i processen. Sen är det viktigt att eleverna blir medvetna om att teater är ett jobb. De måste fokusera och vara med hela tiden. Teater är som att lära sig ett nytt språk. Det är ett hårt jobb, men vi gör det tillsammans. Under arbetets gång måste alla också vara beredda på att det kan bli rörigt. Man måste orka med det. Att känna att det är ok med kaos.

Sammanlagt så spenderar eleverna tre heldagar på teatern. Innan så har teatern växt fram under svenskundervisningen i skolan. Studiehandledning på modersmålet kan vara nödvändigt att ta till under tiden. Det är ett hårt jobb. Att genomföra detta. Men belöningen är effekten för eleverna. Att eleverna inte alltid känner sig begränsade av att inte kunna svenska, känslan av att inte kunna uttrycka sig och bli ansedda som dumma. Att de kan få känna. Att de kan få briljera på åtminstone en arena i samhället. Delar av föreställningen Drömmar  filmades:

Bild och film

Kvällen avslutades med att filmpedagogen Helen Berg och Cecilia Askesjö, lärare på Högalidskolan berättade om sitt filmprojekt med elever från årskurs 7. Temat var identitet i en ämnesövergripande mix av svenska, so och bild. Helen och Cecilia sammanfattade med att berätta om vilka faktorer som bidrog till att projektet blev lyckat:

  • Skolledningen stod bakom projektet.
  • Alla lärarlag var informerade.
  • Tid för stormöten med hela skolan.
  • Alla elever var informerade.
  • Eleverna fick se exempel på filmer som kunde skapas.
  • Tydliga förväntningar.
  • ALLA TYCKTE DET VAR KUL!

Kultur är kul. /För Kulan: Monica Eriksson

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Böcker som blivit teater och dans

Det senaste åren har många böcker filmatiserats. I dagarna hade exempelvis filmen Cirkeln premiär. Filmen som bygger på Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens bok med samma namn. Mediotekets Cirkulationsbibliotek har för närvarande 17 böcker att låna i gruppuppsättning som också är filmatiserade . Alla böckerna finns att låna som DVD  från Mediotekets AV centralen . Några finns även som strömmande film: I taket lyser stjärnorna och Låt den rätte komma in.

Hur många föreställningar bygger på böcker?

Men hur är det med teatern? På Kulan finns 192 teateruppsättningar. Hur många av dem bygger på böcker? Jag hittade tjugo, hur många hittar du?

a0c90fecc83dee4e8c063dc7720328c3

Klassiker
Odyssen berättarföreställning Eva Malmros
Ofelia och skuggorna Marionettteatern
Romeo och Juliet  The Stockholm English Speaking Theatre
Hamlet a stand up Boulevardteatern

87694d3eb80c0115074c52477611547c

Kapitelböcker
Om det var krig i Norden av Mittiprickteatern
Malala-  en av många av Lotta Gharton, dansproduktion
Klas Klättermus av Teater Bambino
Grodan och kärleken, teater Bambino

ab79199597b799fb0235297fa017db2f

Bilderböcker
Dollans dagis på Teater Tittut
Hur långt når Alfons? På Boulevardteatern
Lilla syster Kanin går alldeles vilse  Teater Bambino
Nicke nyfiken Teater Bambino
Tre små grisar Teater Tummeliten

712848271569bd55b5b067362e8c4ff6 Tre små grisar,

Folksagor
Guldlock och de tre björnarna Teater Tummeliten
Prinsessan på ärten Teater Tummeliten
Sagan om pannkakan  Teater Tummeliten
Pomperipossa Teater Tummeliten
 Törnrosa  Teater Tummeliten
Tre små grisar Teater Tummeliten
Bockarna Bruse Teater Tummeliten

 

/Elisabeth

 

Boka dina kulturaktiviteter på Kulans webbplats Alla föreställningarna har Kulanpremien, 50 kr i rabatt per barn och tillfälle

Boka alla dina kulturaktiviteter på Kulans webbplats. Många föreställningar har Kulanpremie vilket innebär 50 kronor i rabatt per elev och tillfälle oavsett om ni bokar föreställningen till skolan eller ser den på en scen. Ha gärna kontakt med kulturproducenten som vanligt med frågor om föreställningen, tillgänglighet och liknande. För att boka behöver du en bokningskod. Saknar du kod? Mejla till support@​kulturdirekt.se  . Skriv vad du heter, ditt mobilnummer, e-post, skolans namn och  organisationsnummer. När du registrerat dig finns alla uppgifter i Kulan och du behöver inte göra det flera gånger. Koden används för alla dina bokningar.

När du fått din kod , gå  in på Sök & boka och boka din kulturaktivitet.

kulan_avatar

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Dramaturgi del 2, den dramaturgiska modellen

hinderbana

Den dramatiska modellen

I det förra inlägget Dramaturgi med hjälp av Hans och Greta skrev jag om pjäsens aktindelning, början, mitt, slut och vändpunkter som för berättelsen framåt.  Våra elever är väl bekanta med filmers och seriers dramaturgi. Men innan eleverna börjar skriva är det bra att sätta ord på verktygen som de är så väl bekanta med.  Den dramaturgiska modellen på bilden kommer från Veronica Gröntes sida  Makete, en sida som jag rekommender varmt. Där finns bland mycket annat en länksamling för manuskrivande. På YouTube hittade jag också den dramatiska modellen som film/Flipped classroom. Läraren lyfter bland annat fram ett internationellt perspektiv på dramaturgi och talar om ett vidgat textbegrepp. En bra introduktion. Läraren är tyvärr inte namngiven på You Tube och missar mitt beröm. Centrum för dramatik har  manushandbok på sin sida för elever  som inte är bekanta med ”point of no return” synopsis, sorti …..

Tips på kortfilmer som följer den dramaturgiska modellen

I facebookgruppen Svenska i åk 6-9 hittade jag flera tips på bra och tydliga filmer som följer den dramaturgiska kurvan:

CGI Animated Shorts : ”Francis” – Directed by Richard Hickey

Lottoreklam, Snälla Åke

Birds on Wire – For the birds, Pixar

Så här fungerar dramatik

Mats Wahl  skriver  ”Så här fungerar dramatik ” på sin webbsida Storyland  ”Ur dramatikerns perspektiv handlar arbetet om att tillhandahålla det redskap med vilket teatern kan * skapa, * upprätthålla, * utveckla, * avsluta en relation mellan scen och salong. Relationen kännetecknas av ömsesidighet. Om skådespelarna inte har publikkontakt försvinner delar av skådespelarens förmåga att söka, finna och levandegöra rollen. På samma sätt som publiken kan tala om ” en bra pjäs” eller en ” bra föreställning ” talar skådespelare om en ” bra publik.” Relationen mellan scen och salong skapas utifrån den av dramatikern skrivna pjäsen. Det i all berättarkonst klassiska tricket är att i lyssnaren / åskådaren väcka frågan ” Hur ska det gå?” Den dramatiker som avstår från att väcka den frågan har gjort det svårt för sig eftersom publiken kommer till teatern med förväntningar. En del av förväntningarna innehåller – ofta, men inte alltid – önskningar om att få bli fångad av frågan ” Hur ska det gå?” Gå in  snurra runt i Storyland, Mats Wahl delar frikostigt med sig av tips inför manusskrivande och mycket annat.

Den dramaturgiska modellen berättad av dramatikern Elisabeth Croneborg

Några råd av dramatikern Elisabeth Croneborg i samband med en workshop KUL1415 anordnade:
Elisabeth betonade att dramaturgi är verktyget, ”huret” och den är viktig för att föra berättelsen framåt.  Innehållet, det du berättar- handlingem är ”vadet”. Vad är alltid viktigare än hur. Dramaturgi är till för att förmedla det du vill berätta på bästa sätt. Aldrig ett självändamål. Men om dramaturgin är ogenomtänkt  kan åskådarna tappa intresset för karaktärerna och handlingen trots att berättelsen i sig är fängslande.

Akt ett
I akt ett presenterar du huvudpersonens karaktär och problem. Huvudpersonen stöter hela tiden på hinder som skapar konflikt. Karaktären gestaltas genom det sätt som problemen löses på. Vilka hinder skall huvudpersonen utsättas för? Beskriv platsen och tiden och hur huvudpersonen lever här och nu. Sammanfattas i PPP – person , plats problem.

Fundera på tidslinjen. I slutet av akt ett tar berättelsen en ny oväntad riktning, det är här då mannen år ett oväntat brev, flickan möter pojken ……..Vändpunkt 1
Här väcks frågan, hur skall det gå? Utan karaktärer och konflikter ingen berättelse.

3715702561_e0a99802b5_b

Akt två
Vändpunkt 2 avslutar akt två och kallas den punkt då din huvudperson är närmast döden. Det är då det ser mörkast ut, som om allt kommer att gå åt pepparen.
Något triggar dock din huvudperson att agera, eller inte, och då når hen strax efter vändpunkt 2 den vändpunkt som kallas klimax, ungefär i akt tre.  Det är här som Göran slår ihjäl draken. Med klimaxet så får vi svar på frågan från akt ett.
Akt två fördjupar och utvecklar berättelsen. Berättandet växlar mellan plus och minus, nya karaktärer gör entré, bikaraktärerna fördjupas, överaskningar kommer etc.
Här kan vi föra in:  hjälpare/confidant ( bäste vännen, den man anförtror sig till) och  huvudfiende/antagonist.

Akt tre
Slutet av akt tre handlar om hur livet och platsen nu ser ut. Hur den nya balansen ser ut. Huvudpersonen har kanske gått från ett tillstånd till ett annat. En en inre och och yttre resa
som man sällan kan göra utan att gå igenom jobbiga händelser.

Vill jag bygga ut historien? Skriva på flera olika nivåer, ett privat, socialt och nationellt perspektiv. Akt ett och tre är ofta korta och akt två längre.

 Introducera den dramaturgiska modellen i klassrummet

Folksagor är bra som underlag för att använda den dramaturgiska modellen.  Eleverna kan börja med att bestämma vad som är:  anslag, presentation, vändpunkt, fördjupning, upptrappning, konfliktlösning och avtoning på Hans och Greta . Ännu lättare är kanske  att visa reklamfilmen Lotto-Åke  . Eller en skräckfilm på några minuter; The black hole , tydligt uppbyggd efter dramaturgin. Denna film är en tragedi. Mittpunkten – HK är lyckligt ovetande om det tragiska slutet. Lifted Pixar om en liten grön varelse som håller på att köra upp. Ska ta körkort på rymdskepp Jättefin. Här kan också vändpunkterna tydligt ses.

Dramatiker kommer gärna till skolan

Kulan hittar du dramatiker som gärna kommer ut till skolan. De kan bland annat prata om: Hur förändras en händelse ur olika perspektiv,  den aristoteliska berättarkurvan, eller dispositionskurvan, orkestrering, dialogskrivande, övningar, ”Filmmanuskript, förlitar sig i hög grad på det visuella skeendet – den ordlösa handlingen”.

Läsa manus inför teaterbesöket

Det brukar gå bra att inför teaterbesök kontakta teatern och få ta del av föreställningens manus. Det räcker med några sidor. En intressant uppgift för elever att fundera på är hur de skulle iscensätta manus. Det gör även teaterbesöket mer givande. Passa också på att vara referenspublik när tillfälle gives, eleverna brukar vara enormt sugna på att få se den färdiga föreställningen om de blivit delaktiga i skapande processen.

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Utveckla variationen av undervisningsformer

vart-forakt-for-svaghet-foto-martin-brunn

Ingen demokratisk tillväxt utan fri kultur. Så skriver Nöjesguiden i en artikel. Journalisten Maina Arvas har sökt upp kulturombudet och läraren Lisa Eklöv. I Kärrtorps gymnasium har  nästan alla klasser i Kärrtorps gymnasium sett föreställningen Vårt förakt för svaghet, en pjäs om nazismens förakt för svaghet som också kan spåras i dagens samhälle.
Lisa menar att kulturupplevelser och skapande är kraftfulla verktyg för att resonera kring svåra frågor och påverka attityder i demokratiarbetet. Kultur är i det sammanhanget det ultimata läromedlet. Lisas och Kärrtorps gymnasiums  arbete med kultur och värdegrundsfrågor har också uppmärksammats i SVD, Teatern tacklar svåra frågor.

 

kärrtorp 1

Kulan har tidigare skrivit om Lisa och hennes arbete som kulturombud i inlägget Kulturombud kan inte ensamma dra hela lasset. Där finns bland annat Lisas presentation från en kulturombudsträff där hon berättar om hur hon arbetar med uppdraget som kulturombud. Vi var många som ville veta mer om hur Lisa arbetar med kulturuppdraget. Vi bad därför Lisa skriva en utförligare text som vi publicerar i det här blogginlägget. Lisa avslutar med att ge oss tips på hur hon tänker och agerar för att arbeta med kultur i skolans alla ämnen.

lisa

Uppdrag att didaktiskt utveckla variationen av undervisningsformer.

”Ty de diktare som är gripna av en känsla är de mest övertygande, ty de talar till samma tendenser i vår egen natur, och det är den karaktär vilken på det mest övertygande sättet speglar själens stormar och vrede som uppväcker motsvarande känslor hos oss.”

Så skriver Aristoteles i Om diktkonsten. Det är enkelt och komplext på samma gång, och kanske är det just detta som ofta gör kulturupplevelser fruktbara för lärandet?

Som kulturombud och förstelärare med uppdrag att didaktiskt utveckla variationen av undervisningsformer, har jag senaste året fokuserat på kulturupplevelser, framförallt scenkonst. Läroplanens övergripande kulturmål kombinerat med personligt intresse utgör stommen i ett undersökande av hur kulturupplevelser kan främja skolans hela uppdrag, det vill säga både kunskap och demokrati, där kultur ses som ett bland andra läromedel. I denna text beskrivs några erfarenheter och tankar kring hur kulturinslag på gymnasiet låter sig göras.

I rollen som kulturombud har jag kartlagt vilka kulturinslag som görs på skolan samt försökt få igång ett större intresse för kultur. Exempelvis har kollegor tillsammans tagit del av några föreställningar som vi sedan följt upp med workshops om hur man kan bearbeta scenkonst med elever. En utgångspunkt har varit att man inte kan leda någon dit man själv inte vill gå. Vi förutsätter att elever i alla sina olika ämnen ska gå på allt möjligt – men vill vi själva gå på sådant som i förstone kanske inte ens intresserar oss?

 

magasin 13

Kultur 

Kulturbegreppet är brett och delikat att avgränsa. Jag har främst fokuserat på scenkonstupplevelser där eleven kan ses som konsument. Eleven tar del av estetiska uttryck som framställs av professionella kulturutövare. Det handlar alltså inte om estetiska lärprocesser där eleven mer är producent av egna estetiska uttryck. Just scenkonst ser jag som en betydelsefull kontrast till elevens ordinära vardag: den konsumeras inte digitalt och inte individuellt utan alltid tillsammans som publik. Den är kroppslig och involverar olika sinnen. Den kan inte spolas fram och tillbaka utan är en autentisk situation av närvaro.  Denna skärmfria, kollektiva, omedelbara och sinnliga upplevelse försätter eleverna i en annan stämning än vanlig skola. Aktörerna, skolade i en annan tradition än vi lärare, erbjuder något utöver den ordinära skolsituationen, något som utmanar på gott och ont. Likaväl som vissa elever tycker det är underbart att komma utanför klassrummet och lära på annat sätt, tycker andra att det är flum, och därmed inte riktig skola.

 

- i läroplanen

I läroplanen för gymnasieskolanuttrycks följande:det är skolans ansvar att varje elev … kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje; kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden; har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet; har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.

Kultur påbjuds alltså tydligt i läroplanen, liksom i FNs barnkonvention, men varför vi ska ägna oss åt kultur uttrycks egentligen inte. Även i specifika kurser, exempelvis Naturkunskap 2 finns estetiska upplevelser med som centralt innehåll, men inte heller här uttrycks varför. Kultur och estetik verkar ha ett naturaliserat egenvärde. Likväl råder osäkerhet kring att och hur det ska ingå. Resonemangen handlar oftast om förlusten när estetisk verksamhet som eget ämne tas bort, men sällan om de grundläggande villkoren för kulturen.  Utöver kulturens eventuella egenvärde, som skolan skall överföra i form av kulturarv och traditioner, finns mer instrumentella värden: kulturen utgör ett kitt i samhället, ger oss gemensam referensram, stödjer demokratin, skänker individuell och gemensam mening, är trevligt och  stämningsskapande vilket främjar hälsa o.s.v… Men  förutom dessa generella aspekter vill jag framhålla den pedagogiska vinsten med kultur – kulturupplevelsens didaktiska värde som läromedel.

- visar kunskapssyn

Kulturupplevelser ger ofta möjlighet att praktisera en holistisk och pluralistisk kunskapssyn. Fakta och värderingar integreras där sinnlig upplevelse och teoretiskt innehåll blandas. Som lärare utmanas jag i  min kreativitet och eleven får tillfälle till metakognitivt tänkande. Om jag på allvar vill förmedla en holistisk kunskapssyn kan jag inte dela upp lärandet i först lite riktiga skolfärdigheter och sedan lite trevlig  teater. Inom skolan strävar vi efter att elever ska känna sammanhang, såväl gällande kunskapsuppdraget som demokratiuppdraget. Tidsramar och styrdokument begränsar och vi måste hitta kreativa lösningar för att maximera effekten av undervisningen, om vi ska få elever att känna meningsfullhet som resultat av ett integrerat lärande.

 

-  som läromedel

Trots resonemanget nedan om kulturens givna koppling till värdegrundsarbete, är min utgångspunkt främst att kulturinslag ska ses som ett bland andra läromedel. När jag planerar en kurs och plockar fram material går jag först igenom scenkonstrepertoaren för aktuell period. Förhoppningsvis finns någon föreställning som kan knytas till centralt innehåll, och först därefter söker jag lämpliga filmer, artiklar och avsnitt i läroboken. Traditionellt gör vi ofta tvärtom:  först ”skola” och sen blir kulturen lite trevlig illustration av det man lärt. Jag ser hellre att vi utgår från en gemensam kulturupplevelse – sen gör vi skola av det. Precis som Aristoteles redan under antiken hade insett fastnar det som berörts av känslorna. När en klass fått en känslomässig ingång till ett avsnitt kan resten  av undervisningen förankras till den. Det behöver inte alls vara fel att som final på ett tema sammanfatta med en föreställning, men jag tycker mig ha märkt att jag får med mig fler elever från början när de lockades in i ämnet med en känslomässig upplevelse som inte är ”vanlig skola”.

Men till skillnad från ”vanliga” läromedel är för- och efterarbetet än mer avgörande om kulturupplevelsen ska leda till lärande. Många elever har en förutfattad mening om kultur och blockerar sig själva. Inte sällan är det en fråga om identitet, då man anses vara en viss typ om man gillar ”teater o sånt”. Den problematiken finns inte på samma sätt när det gäller andra former av läromedel.

som betygsunderlag

Att betrakta kulturinslag som läromedel innebär för mig också att de utgör stoff vid examinationen.  Att göra skola av exempelvis en teaterpjäs innebär att vi använder pjäsen på många olika sätt och ett teaterbesök degraderas inte av att ingå i en examination – tvärtom! Bedömning av en elevs upplevelse kan inte göras, men att en pjäs blir föremål för analys i ett prov, är inte konstigare än att filmer och artiklar används i provfrågor.

Man kan tycka vad man vill om betyg överhuvudtaget och mätandet som princip. Men inom det system jag nu verkar ser jag inget problem med detta element av instrumentell syn på kulturen.

Gymnasieelever är rationella och prioriterar, vilket ingen kan klandra dem för. Jag måste möta dem där de är och inte utgå från mina egna intressen. Vi kan inte gå på en livsviktig pjäs, men sedan handlar provet om den vanliga lärobokstexten. Jag visar på kulturens värde genom att jämställa en scenkonstupplevelse med andra läromedel, låta den utgöra ett självklart stoff för undervisningen. ”Kommer det på provet?” är nog en fråga de flesta lärare känner igen. Vi kan fnysa åt att elever inte lär för livet utan för provet, men jag ser snarare provet som ett medel att visa på vikt. Prov bör alltid handla om det läraren anser vara viktigt och vara ett medel att nå djupare lärdom. Eftersom det kommer på provet måste det vara viktigt och förtjänar att repeteras.

Men måste allt bedömas? Nej, men det blir konstigt om vi gör en massa olika saker i skolan, och kultur alltid är det som undantas från bedömning.

- som del av skolans kompensatoriska uppdrag

Som pedagog ska jag leda eleven till en större värld än den kunde ha erfarit på egen hand. Det är min uppgift att varsamt leda eleven till nya rum. Men det räcker inte att bara leda eleven någonstans, då kommer kanske bara de redan kulturvana att känna sig hemma och kunna uppleva. Att avhända mig mitt pedagogiska uppdrag leder lätt till snobbism. Jag bör inte utgå från att alla kan uppleva på egen hand (men heller förstås inte underskatta eleverna!) Det finns så mycket i mångas bagage som kan blockera en upplevelse. De som känner sig alienerade eller obekanta har också rätt till en upplevelse.

Vägen till upplevelsen kan gå via uppgifter där jag med en sokratisk ansats ställer frågor som tvingar eleven att bearbeta. Det kan tyckas typiskt läraraktigt att elever alltid ska komma utrustade med en mängd frågor så fort de ska uppleva något, men det är just uppgifterna och frågorna som är nycklarna till de nya rummen. (vad som är bra uppgifter och frågor är dock en annan sak.) Om gängse ”skolform” fungerar kan det vara en väg till innehållet.

Vad gäller skolans kompensatoriska uppdrag och strävan efter likvärdighet bör kulturinslag inte göras frivilliga eller vara förlagda utanför skoltid. Kvällsföreställningar, (där elever ibland även förväntas betala en del själv) främjar inte synen på kultur som ett bland andra läromedel. Elever har tillräckligt svårt ändå att stå emot fotbollstränaren, arbetsgivaren, familjen… Visst kan det ha ett särskilt värde att besöka en teater kvällstid för att få en mer autentisk situation, och det kan dessutom vara mycket praktiskt fixande i det vanliga schemat, men frågan om hur alla, ska få del av kulturupplevelser är överordnad.

Sammanfattande tips

Som lärare letar jag oftast efter något som direkt knyter an till ett avsnitt i kursen, och som kulturombud söker jag ta vara på allt som verkar intressant. I båda fallen krävs ett visst arbete, både attitydmässigt och praktiskt, för att rama in kulturupplevelsen. Efter en del trevande och famlande tycker jag mig ha kommit fram till några principer (förmodligen självklara för många):

– Upplevelser i sig räcker inte! De måste ingå i övrig lärandekontext. Kulturupplevelser av vilket slag det än är, får inte hanteras slarvigt och bli sammanhangslösa händelser. Hur bra ett erbjudande än är, blir det inte bra om vi inte hinner för/efterbearbeta. Det riskerar då att bli just en sammanhangslös händelse.

– Informera och förankra! Skriv in i provkalender, kursplanering, övriga informationskanaler för att öka allmän kännedom. Schematekniskt blir det ofta krockar där man kan behöva avlastas och ju fler som vet om ett upplägg, desto lättare är det att involvera fler kollegor, ex mentorer, EHT, rektorer…

– Undanröj källor till grinighet! Omgivande faktorer kan vara skillnaden mellan flopp och succé. Kolla att lunchen inte drabbas, att det inte ligger prov lektionen/dagen efter. Ge kompledigt vid annat tillfälle om aktiviteten inkräktar på fritid.

– Släpp kontrollbehov! Man kan inte  själv hinna se allt i förväg, utan måste våga gå på saker osedda. Använd den tillgängliga information som finns, ex recensioner, och erkänn för eleverna att det finns  ingen garanti  att det blir superspännande. Diskutera istället frågor i förväg om vems ansvar det är att få ut något av något.

– Återanvänd! Återkom till kulturinslag om och om igen. Även ett år efteråt kan en pjäs förtjäna att refereras till. Förutom att pjäsen eventuellt växer och dess liv förlängs, skapas sammanhang för elever när samma inslag behandlas ur flera olika aspekter.

– Skapa masseffekt! Boka många klasser till samma aktivitet, det blir ett allmänt samtalsämne och skapar vi-känsla när flera klasser upplever samma sak. Kringmaterial känns roligare att sammanställa om fler klasser/fler kollegor ska nyttja det.

– Öka kulturens status! Hävda ofta relevansen för värdegrundsarbete då många anser att resurser till värdegrundsarbete oftast kan försvaras. Jämför med annat: naturvetenskapliga ämnen har både halvklasstimmar och laborationsmaterial. Ska inte humaniora få några exklusiva bitar? Föreläsare för personalen eller teambuilding med elever – en teaterpjäs kan mycket väl fylla den sortens syften.

– Bjud med kollegor! Många har erfarenhet av att kultur ofta hamnar på humaniorans  planhalva och att det alltid är samma lärare som drar iväg med elever. Inte lika givet är det exempelvis för ma/fy/ke-lärare varför och hur de ska involvera kultur. ”Klassen behöver gå tidigare från mattelektionen för att hinna till teatern, men du kan väl följa med?”, kan vara en replik som ger en öppning.

Beaktande av kritiska aspekter

Även om många i skolan är positivt inställda råder en ständig tidsbrist som gör att kulturinslag prioriteras lågt. Trots läroplanens tydliga direktiv riskerar övergripande mål som inte direkt återfinns i olika kursplaner att hamna i skymundan. Varken elever eller lärare har tid att lägga in något utöver det centrala innehållet. Det måste kännas relevant för eleven såväl ur personlig livssynpunkt som ur konkret betygssynpunkt. Och det måste vara praktiskt möjligt för läraren, sett till arbetsbelastning. Det är inte givet att jag som lärare för egen del tar del av kultur. Och om jag själv går på exempelvis teater i underhållande syfte, är det inte alls självklart att fundera på hur teater kan främja kursinnehållet, än mindre hur det ska kunna utgöra betygsunderlag.

”Det var fett ovärt.” är en typisk elevkommentar som sällan förekommer efter vanliga lektioner, men inte sällan sägs efter ett teaterbesök. Inte nog med att det krävs såväl ekonomi som tid till praktiskt organiserande, för- och efterarbete – det är också en mental press att legitimera aktiviteten. Som lärare måste jag vara trygg i min uppfattning och syftet med aktiviteten för att orka med både det praktiska fixandet och det mentala ansvaret. Även om jag inser att jag inte kan ansvara för vad alla får ut, tar jag ändå åt mig om jag märker att kulturupplevelsen inte föll i god jord.

Kultur har ingen gräddfil utan måste tåla samma kritiska förhållningssätt som skolans övriga verksamhet. Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket automatiskt ger exempelvis naturvetenskapliga ämnen en fördel. Det är svårare att visa hur en surrealistisk performance-föreställning platsar i en sådan kontext. Samtidigt förväntas skolan ligga i tiden och hantera allt. Visserligen ska jag utveckla individens egenart, men jag ska också skola henne i akademisk form, en form som ibland är motsatt kulturens ”flummiga” karaktär. Flumstämpeln är för mig inget negativt, men det finns ingen riktigt bra term för den omätbara, icke-kvantitativa estetiken som rymmer subjektivitet och känslor. Gymnasieskolan, som på de flesta håll är strikt kursutformad, har av naturliga skäl olika läger i fråga om kultur. Men även lärare respektive kulturutövare är skolade inom olika traditioner och det är långtifrån självklart att vi förstår varandras villkor och utgångspunkter. För att nå varandra, vare sig det gäller inom skolan eller gentemot externa aktörer, tror jag en del av lösningen är att våga ifrågasätta kulturens egenvärde och mer krasst se vad kulturen tillför lärandet och hela skolans uppdrag.

 

Lisa Eklöv, kulturombud,  förste lärare i filosofi och naturkunskap på Kärrtorps gymnasium

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.

KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder