Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Teater pero

Vad kan skolan göra för att bryta uppgången av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Bris årsrapport är viktig läsning för oss som arbetar med barn och unga i skolan.  Nästan hälften av alla samtal till barnrättsorganisationen under 2016 handlade om depression, ångest och självmordstankar.  Bris årsrapport bekräftar att psykisk ohälsa ökar bland barn. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga skiljer ut Sverige, med en klart sämre utveckling än många andra länder. Därför lanserar Bris nu  #psykbryt – ett upprop för att stoppa den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga. Läs mer på psykbryt.nu.

psykbryt

Vi har tidigare i Kulan haft flera inlägg om hur drama i klassrummet kan vara förebyggande och stärka klassens gemenskap. Ett av de mest lästa är läraren Jordi Almeidas tips. Många av Stockholms teatrar spelar pjäser som handlar om elevers utsatthet i klassrummet och erbjuder ofta workshops i anslutning till föreställningen. Söker du på värdegrund i Kulan får du upp 21 förslag.  

En av dessa kulturaktörer är Teater Pero som i blogginlägget berättar om en lärarkväll med tema värdegrund. Lärare fick se föreställningen Ensamma Krigare och lyssna på  en föreläsning med Niklas Odén. En av Sveriges mest  efterfrågade föreläsare när det gäller värdegrunds och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Föreställningen Ensamma Krigare har Kulanpremie vilket innebär 50 kronor i rabatt per biljett när du bokar via Kulan. Tack Karin Westholm för ett värdefullt blogginlägg

/Elisabeth

eec96bbbd8f0ab375f432451edac7c87

Trygghet i skolan – en kväll på Teater Pero med föreställning och föreläsning

På måndagskvällen anordnade vi på Teater Pero en inspirationsträff för lärare och kulturombud där vi fördjupade oss i temat Mobbning och Trygghet i skolan och jag tänkte i detta blogginlägg beskriva kvällen i korthet.

I samband med alla våra premiärer här på teatern har vi för vana att bjuda in er som jobbar i skolan till en exklusiv VIP-kväll där vi visar vår nya föreställning, bjuder på något gott att äta och dricka samt bjuder på en spännande föreläsning med en expert som utvecklar ämnen som berörs i pjäsen.

Ensamma krigare

Den 10 februari hade vi nypremiär på klassrumsföreställningen Ensamma Krigare som vänder sig, i huvudsak, till mellanstadiet. Föreställningen bygger på böckerna Ensam Krigare och Ensam med hajar som är skrivna av Eva Wikander. Den handlar om Johan och Peter som berättar om hur det var när de var 10 år och gick i 4:an. Båda hade det tufft på olika sätt.

Peter berättar om hur han och hans familj under denna tid lever under ständigt hot om våld från Peters pappa. Peter flyr in i sin fantasi om att en dag bli en dykare. Peters otrygghet gör honom arg. Ilskan måste ut.

Johan, i sin tur, berättar om hur han dag efter dag utsätts för kränkningar och mobbning från Peter. Även han har en fantasi att fly till när det blir svårt. Han blir Tappra Björnen, en indian, som står emot de grova kränkningarna. Tillsammans beskriver de ett händelseförlopp som eskalerar tills de båda tappar kontrollen. Vuxna i deras närhet orkar varken se eller agera när våldet trappas upp. Och hur skulle de annat kunna göra när Johan och Peter, och alla barn runtomkring, är mästare på att dölja vad som pågår?

Föreställningen spelades mycket under åren 2008-2010 och den har sedan dess legat vilande. Vi har saknat den sedan dess eftersom vi tycker att det är en så fruktansvärt bra historia och eftersom vi såg att berättelsen gjorde skillnad. Vi märkte att föreställningen gav lärarna en bra startpunkt att prata med eleverna om värdegrund. Det kan vara svårt att komma till kärnan i diskussioner om mobbning när elevernas egen verklighet är utgångspunkten eftersom någon lätt kan känna sig utpekad. Historien om Johan och Peter blir en bra och neutral plattform för fortsatta diskussioner i klassrummet. Därför tar vi nu upp föreställningen igen. Den är fortfarande lika angelägen. Tyvärr.

Ensamma krigare TEATER PERO 3

Niklas Odén om sitt skoluppdrag

Efter pausen samlades vi igen på stora scenen och lyssnade på Niklas Odén som är en av Sveriges mest erfarna, kunniga och efterfrågade föreläsare, metod- och materialutvecklare samt projekt- och handledare när det gäller värdegrunds-, förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Niklas driver hemsidan Skoluppdraget.se. På webbsidan finns PDF.er att ladda ned: Konsten att vara snäll och bli klok i skolan, Att skapa en röd tråd i det förebyggande arbetet och Konsten att kommunicera och göra suceé på föräldramöten. Niklas har i över tjugo års tid anlitats av myndigheter, organisationer och skolor. Han höll en spännande föreläsning med fokus på vad det är som skapar trygghet hos unga och hur vi vuxna kan eliminera riskfaktorerna och förstärka skyddsfaktorerna i ungas vardag.

Skolans riskfaktorer

Vi fick bl.a. lära oss att skolan är den miljö där det är vanligast att unga utsätts för brott, kränkningar, hot och våld. Dessa tendenser frodas i de fall där skolan har en passiv hållning. Det gäller att se skolan som möjligheternas arena där vi faktiskt, genom en medveten hållning och genom att låta värdegrundsarbetet genomsyra allt på skolan, kan utveckla en god miljö och få trygga elever som i förlängningen blir trygga samhällsmedborgare.

Niklas pratar om riskfaktorer och skyddsfaktorer i barnens omgivning. Man kan säga att dessa faktorer finns på individnivå, familjenivå, skolnivå, fritid/vänner och samhällsnivå. Det är viktigt att vara i balans här. Man kan ha riskfaktorer på några av dessa punkter men man kan balansera upp detta med att ha skyddsfaktorer på andra av dessa punkter. På så vis blir skolan väldigt viktig eftersom den kan skapa balans i tillvaron även om t.ex. en elevs familjeförhållanden är svåra.

Skolans skyddsfaktorer

Goda och tillitsfulla relationer; Trivsel, Trygghet, Att bli sedd (få uppmärksamhet och förväntningar), Att bli inkluderad och Att få lyckas (skolframgång).

Man kan arbeta med skyddsfaktorerna i skolan och komma långt genom enkla åtgärder. Till exempel kan man öka tryggheten genom att fråga eleverna var på skolan de känner sig otrygga och sedan använda denna information som ett underlag för att bygga bort otrygga platser. Det är viktigt att ställa denna fråga återkommande genom nya mätningar eftersom det snabbt kan förändras på en skola.

Det som kanske förvånar är att man i undersökningar har kunna konstatera att den allra starkaste skyddsfaktorn är; ”Att få lyckas – (skolframgång)”. När man t.ex. tittar på vad som är den största gemensamma nämnaren hos personer dömda till fängelse visar det sig att de flesta har det gemensamt att de inte gick ut nian.

Det fiffiga med oss människor är att vi njuter av att vara snälla. Det har gjorts en mängd undersökningar som alla pekar på samma sak. När vi behandlas väl och bemöts av snällhet så bemöter vi själva andra på ett bättre sätt.

De skolor som lyckas bäst med resultat i skolan är de skolor som lägger ner mycket kraft på det sociala.

Niklas ger oss några handfasta tips till oss, till exempel: Var generös och uppmärksamma goda idéer. Tänk på att bestraffningar skapar avstånd mellan lärare och elever så välj dina strider. Var ett gott föredöme för dina elever. Tänk på att vi lär oss genom härmning.

Han avslutar med att summera det hela; Kan vi få till en majoritet av alla de möten som sker dagligen på en skola så att de blir positiva möten, då har vi kommit en bra bit på vägen till en bättre skola och, i förlängningen, ett bättre samhälle.

Boka Ensamma krigare

Det var en mycket fin kväll här på teater Pero som inspirerade till spännande samtal i pauserna. Mitt intryck är att de lärare som var här denna kväll sög i sig kunskapen och informationen och att de kommer att sprida den vidare på sina skolor. Vi har redan, sedan kvällen gick av stapeln, spelat föreställningen Ensamma krigare för en del elever vars lärare var här och fått ett fint bemötande. Föreställningen spelas på Teater Pero 22, 24 mars kl. 9.30 + 10.45 och är berättigad till Kulanpremie. Vi spelar den på skolorna under mars och april och föreställningen spelas även nästa läsår. Niklas föreläser gärna på skolor och nås på hemsidan skoluppdraget.se.

Välkomna att höra av er till mig på tel. 08-458 94 10 för mer information.

Karin Westholm; producent på Teater Pero

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Stockholm är världsunikt med sitt stora utbud av scenkonst för barn och unga

Bakgrunden till det här inlägget är en krönika av Johan Hilton i DN, Dramatisk förnyelse sker ofta i skuggan av de stora scenerna. Om jag säger teater för barn och unga i Stockholm, vilka teatrar tänker du på? Kanske först på Unga Dramaten och Skärholmens barn och ungdomsscen.

Bildarbete av Emma A, åk 6

Men i Stockholm finns det många fler teatrar som valt att spela för barn och unga. Vi är faktiskt unika i världen med vårt stora utbud. Vi på Kulan hoppas att stadens elever får ta del av många sceniska uttryckssätt, för som Johan Hilton skriver ”Var började till exempel Mikael Persbrandt? Inte i en Beckfilm, kan jag försäkra, utan på en liten, anslagsberoende och avantgardistisk scen som Galeasen. Var har alla andra folkkära svenska filmidoler utvecklat sina uttryck? Tro inte att de bara ställde sig framför en kamera en vacker dag och blev filmstjärnor, i nittionio procent av fallen har de harvat runt i åratal på diverse småscener som kulturens räknenissar inte skulle ta i ens med tång. Samtidigt har de allra flesta berättargrepp, trender och skådespelartraditioner som vi i dag knappt ens tänker på sitt ursprung inom avantgardismen och sågs som både kontroversiella och svåra på sin tid.”

Därför ägnar jag det här blogginlägget till att puffa för de teatrar du hittar på Kulan. Teatrar med tillgång till en fast scen och som har föreställningar med Kulanpremie (50 kronor i rabatt per biljett). Vi har också många teatrar utan fast scen som du kan boka till skolan via Kulan men de förtjänar ett eget blogginlägg.

5512c2653447eaf6d45bb21c1fd4789d© Strindbergs Intima teater

Fria teatrar på Kulan

Strindbergs Intima Teater

Barnens underjordiska scen, BUS

Teater Tribulanalen

Unga Klara

Teater Barbara

Pantominteatern

Turteatern

Teater Tre

Dockteatern Tittut

Pygmeteatern

Teater Bara

Teater Pero

Teater De Vill

Boulevardteatern

Fria Teatern i Högdalen

Mittiprickteatern

Cirkus Tigerbrand

Uusi teatteri

Elisabeth Söder för barn och ungas rätt till kulturupplevelser och skapande, Kulan


Omslag GymnasietOmslag Grundskolan

Mayday Mayday Estonia

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Minns du vad du gjorde när du fick höra om Estoniakatastrofen 1994? För mig är det ögonblicket för evigt förknippat med ett dåligt beslut i klassrummet som jag än idag får skamrysningar av.

På morgonen den 28 september kom en elev med andan i halsen och bad mig sätta på TV:n i klassrummet. Vi tittar kanske en kvart. Sedan rundade jag av och vi fortsatte med dagens lektioner. Vi fortsatte som inget hade hänt!  Jag tänkte inte ens tanken att här i klassrumme sitter elever som säkert  kommer att bli närmare berörda av katastrofen, elever som varit med om andra traumatiska händelser och nu får allt upp till ytan igen. Men jag, jag fortsatte att prata om politiska ideologier!

Därför är jag glad att Teater Pero anordnar lärarkvällar och spelar pjäsen Efter vågen som kan ge oss bättre beredskap för hur vi agerar när det obegripliga händer. Efter vågen handlar om några ödesdigra dagar då vi blev bekanta med begreppet tsunami. Producent Karin Westholm berättar om pjäsen och det stöd som finns framtaget kring pjäsen i det här inlägget.

/Elisabeth

 efter vågen

I Nacka kommun utanför Stockholm har producent Katarina Weidhagen tagit ett lite större grepp på en teaterupplevelse för högstadieelever. Den här artikeln kanske kan inspirera andra att göra liknande upplägg? Katarina bjöd, inför att vi på Teater Pero skulle spela föreställningen Efter vågen i kommunen, in skolpersonal till en förberedande inspirationsträff där man bl.a. träffade några som är inblandade i projektet. Detta i syfte att få lärare, rektorer, kuratorer och annan personal att bli taggade, inspirerade och engagerade i den föreställning de ska få se tillsammans med sina elever. Det känns viktigt att vuxna på skolan, inför sina elever, signalerar att en kulturupplevelse är viktig. Tanken var att om man redan innan har fått sätta sig in i projektet är det lättare att sprida entusiasm.

Teater Peros föreställning Efter vågen är en alldeles sann berättelse som bygger på boken ”För då minns jag kärleken” av Charlotte Alfvin. Vi får här följa Charlottes kamp under och efter Tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Föreställningen beskriver dels Charlotte kamp under de ödesdigra dagarna i Thailand men även hemkomsten och den långa vägen tillbaka till ett fullvärdigt liv. Föreställningen fördjupar sig i det mänskliga psyket och i vad som händer i hjärnan när den utsätts för en krissituation. Det är en lärorik, hoppfull och spännande historia. Förhoppningen är att den här föreställningen ska fylla publiken med livslust och hopp samt ge lite mer kunskap kring hur en kris påverkar oss människor fysiskt och psykiskt.

Historien beskriver Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och ger även insikt i hur och var man kan få hjälp att komma ur detta tillstånd. Vi på Teater Pero tror att människor generellt behöver bli bättre på att förstå och kunna hjälpa människor som drabbats av kris.

Vi som träffades på Dieselverkstaden i Nacka var, förutom skolpersonal i Nacka kommun, skådespelarna Kalle Nilsson och Malin Güettler som spelar föreställningen ”Efter vågen”, jag själv som är producent på Teater Pero, Charlotte Alfvin vars historia vi berättar och som har skrivit boken ”För då minns jag kärleken” samt traumaterapeuten Guhn Godani från Kris och traumacenter som har stor erfarenhet av barn i kris och som var en av de första på plats i Thailand för att hjälpa drabbade 2004.

ocean-waves-tsunami

Det blev ett spännande samtal som bl.a. kretsade kring Tsunamikatastrofen, hur kris påverkar oss människor, hur skolpersonal på ett effektivt sätt kan hjälpa barn i kris genom att skapa en trygg plats i klassrummet, samt hur de olika skolorna i Nacka hanterar ensamkommande flyktingbarn som kanske bär på traumatiska upplevelser.

Charlotte Alfvin berättade med egna ord hur hon bemöttes av sin omgivning när hon kom tillbaka till Sverige men också om hur hon idag kan identifiera människor i kris tack vare sina egna upplevelser. Hon kom med några handfasta tips på hur man kan stötta någon som är i kris. T.ex. så ska man inte vara rädd för att verka påflugen utan hellre ringa och hälsa på en gång för mycket. När man befinner sig i kris orkar man inte be om hjälp eller sällskap, men man orkar vara tydlig med när man inte vill ha sällskap. Förvänta dig inte tacksamhet på en gång. Den kan komma långt senare. Det är inte säkert att de människor som står den krisdrabbade närmast blir de som bäst stöttar i krisen. Ibland kan någon helt oväntad visa sig bli viktig just under själva krisen.

Guhn Godani har bl.a. skrivit boken ”Till en pedagog från en psykolog” och har arbetat mycket med att sprida kunskap hos just skolpersonal om hur de kan stötta barn i kris. Hon beskrev hur hon ofta bemöts av orolig skolpersonal som menar att de inte är terapeuter och inte har kunskap att stötta elever som befinner sig i kris. Hon menade att skolan kan stötta mycket genom att skapa en trygg arbetsmiljö. Det är t.ex. viktigt att eleven får ha samma lärare och att undervisningen i största möjliga mån bedrivs i samma klassrum. På så sätt skapas en trygg plats. Det räcker bra. Hon kan identifiera kris hos barn genom att se om de leker. Är barnen apatiska och låter bli att delta i lek och undervisning tyder detta på kris. Hon tycker att det är friskhetstecken när barnen beskriver att de har fått kompisar och deltar i lekarna.

Nu kretsade ju samtalet delvis kring tsunamin och kris i samband med krig och flykt men Guhn påpekade att man inte ska förringa andra utlösande faktorer när det gäller PTSD, t.ex. olyckor, allvarliga skador, övergrepp och mobbning.

Det är viktigt att sprida information. Guhn sa att om alla vet lite kan det hjälpa mycket.

Vi fick veta mer om hur trauma fungerar och Guhn berättade att barn även drabbas om en förälder lider av PTSD eftersom det är svårt att vara en fungerande förälder när man befinner sig i kris. Traumat står i vägen.

Guhn sa även att man inte ska vara rädd för att en föreställning som beskriver trauma ska traumatisera någon i publiken. Teatern lämnar ju mycket åt publikens fantasi och låter publiken skapa sina egna bilder i huvudet. Hjärnan fungerar så att den skapar de bilder den är mogen för och förmår hantera. Det är värre med dataspel och filmer som ger färdiga bilder. Där är det svårare för hjärnan att värja sig.

Vi på Teater Pero kunde bidra till samtalet genom att beskriva hur föreställningen tas emot av vår publik och hur det är att möta ungdomarna. Det är en ovanlig föreställning på det viset att publiken ofta inte vill resa sig och gå efter applådtacket utan gärna vill sitta kvar och samla tankarna. Vi känner att vi gör något viktigt med denna föreställning och får väldigt positivt bemötande. Det är härligt att se att ungdomarna vågar visa sina känslor.

Det var ett mycket givande samtal som förhoppningsvis fortsätter i klassrummen när lärarna tillsammans med sina elever har sett föreställningen. Det finns även en lärarhandledning att hålla sig till i efterarbetet.

När artikeln skrivs har vi redan spelat de flesta av föreställningarna i Nacka och vi har redan fått mycket positiva reaktioner mailade till teatern. Vi märker att publiken har ett behov av att berätta för oss att de har blivit berörda. Senast idag fick vi ett mail från en lärare som haft långa, givande samtal med sina elever efteråt. Kanske den här lärarträffen bidragit till fler samtal i klassrummen?

Det finns även lärarhandledning att ladda ner på teaterns hemsida som stöd för lärare att arbeta vidare med föreställningen. Föreställningen Efter Vågen är en klassrumsföreställning och går att boka med Kulanpremie.

Teater_Pero2

För mer frågor om projektet kontakta mig, Karin Westholm producent på Teater Pero

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Ett helt vanligt underbart, underbart kulturombudsmöte

 På bilden ser ni Simon Almers, elev på Thorildsplans gymnasium och nordisk seniormästare i scenmagi. Men jag bad inte Simon vara med på Kulturombudsträffen enbart för att fängsla oss med vinnarnummret i magitävlingen: 

 utan främst för att han tillsammans med andra elever och  personal från skolbiblioteket arbetat med filmprojekt på fritiden.  

I filmprojektet som sträckte sig över ett läsår har eleverna gemensamt ansvarat för manus, inspelningsplatser, skådespelare, animerat, regisserat, producerat, fotat och filmat.  På bilden ser ni Simon som huvudsaklingen ansvarade för foto och film och Helena, regiasvarig för Saga. Filmen Saga kommer att visas på Bio Rio i höst.

På samma träff hade vi också med två elever, Tora och Julia från Scenarmén på Globala gymnasiet. De har också använt varje ledig stund för att arbeta med kulturprojekt, de satte upp en stor musikal med närmare 50 elever som  spelades vid flera tillfällen på Globala. Pedagog Stockholm var med på en av föreställningarna på Globala och har lagt upp en film om Scenarmén med inslag från föreställningen. Det blev också en film av elevernas lärdomar att arbeta med ett  stort kulturprojekt.

För att få med lärares erfarenheter av att arbete med drama i klassrummet var Maria Danielsson inbjuden. Maria har lång erfarenhet av kulturprojekt och har nyligen skrivit en magisteruppsats om detta. Läs mer i ett tidigare blogginlägg från Maria. 

 

Scenarmén fick ett erbjudande från rektor att elever skulle kunna tillgodoräkna sig musikalen i en kurs men avstod eftersom de tänkte att  betyg skulle påverka gemenskapen och engagemanget. Indirekt har det kanske ändå påverkat betyget eftersom teaterprojektet blev ett viktigt andningshål i skolvardagen.

Vanligtvis har vi kulturaktörer och lärare som arbetar med estetiskt lärande på scenen men den här kvällen tyckte jag att det var bra att vi lärare satt i salongen och lyssnade på elever som var uppfyllda av kultur och som kanske inte skulle varit kvar i skolan om de inte fått arbeta med kultur jämsides med skolarbetet. Många vittnade om kulturprojektens inverkan på den sociala miljön i gruppen, att de fått större självkänsla och tilltro till sin förmåga i skolämnen. 

 Frågan för kvällen till kulturombud var : Kan vi ta in något av det engagemang, erfarenheter och färdigheter vi får se här i kväll till klassrummet ? Hur bedöma färdigheter i kulturprojekt?
Vi har fått  ta del av två fantastiska exempel på entreprenöriellt lärande men eleverna har inte fått med arbetsinsatsen i betyget. 

Kulturombudsträffen hade ett film och dramatema och för dig som är lärare och vill föra in mer av detta i din undervisning kan jag rekommendera följande resurser och stöd:

Film Stockholm  har kontakter med alla aktörer som har något att erbjuda skolan inom filmområdet och  förmedlar och bokar  filmpedagoger med erfarenhet och engagemang för att arbeta i skolan. Filmpedagogerna är specialiserade inom olika tekniker och åldersgrupper och representerar ett antal olika pedagogiska metoder.

Under hösten finns det ett brett skolbioutbud att ta del av. Medioteket anordnar regelbundet skolbio och erbjuder Skapande skolapaket. Medioteket har också nyligen börjat att blogga om klassiker och aktuella filmer i AV-mediautbudet. 

Det  pågår också ett antal spännande festivaler med  skolbio. Mellan den 4-9 okt anordnar filmfestivalen  Brazilcine   skolbiovisningar,  den 4:e nov har Tempo dokumentärfestival visning av indiska dokumentärer. Den 19-22:e nov pågår Antirasistiska  ARF filmdagar och  6-15:e nov  är det dags för         Stockholm filmfestival .

  

Vill du få stöd i att skriva manus, för scen eller film finns Centrum för dramatik. På bilden syns förutom jag själv Isabella af Klintberg från Centrum för dramatik. Isabella är involverad i projektet Ord blir film,  att arbeta från idé till färdigt manuskript, verka i inspelningsteam och tillsammans organisera så att de färdiga filmerna visas inför biopublik är att lära för livet.

Centrum för dramatik verkar för att fler ska komma i kontakt med dramatiskt berättande, särskilt barn och unga. Förmedlar uppdrag till professionella manusförfattare/dramatiker och översättare av dramatik inom scen, film, tv, radio och nya medier. På deras webbplats delar de med sig av tips och konkreta råd för att komam igång att skriva, som den här manushandboken. De ger studiedagar för lärare och elever: Dramatisera en novell, Readings, Skriva pjäs m.m

Teatercentrum anordnar varje år Stjärnkalaset Stockholms största utbudsdag som pågår mellan klockan 15.00–20.00. Ett unikt tillfälle för dig som är intresserad av scenkonst för barn och unga. Program för eftermiddag och kväll.

Mer tips på film och scenkonst hittar du på Kulans utbudssida. Klickar du på kulturformer kan du välja på teater , film och  tretton andra kulturformer.

Kulturombudskvällen var på Teater Pero och vi fick se ett inslag från deras föreställningen Å andra sidan … En dilemma föreställning om medmänsklighet och goda intentioner utifrån Stefan Einhorns berättelser. Armbanden var en viktig del i budskapet efter föreställningen och hade en rykande åtgång i pausen.

 

Nästa kulturombudskväll är på Kungliga operan den 8 oktober och programmet finns här

 

Vi ses, Elisabeth,  Ni följer väl Kulan på twitter och  Facebook

 

 

PS. kvällens förtäring var rawfood från Blueberry, Christina  Hargell serverade