Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Teater pero

Djupdykning i mellanstadiebarnens olika världar

Teater Pero anordnar en VIP-kväll för lärare inför föreställningen Hej Sverige. Du får se pjäsen och som vanligt hos Pero får vi också träffa en forskare som problematiserar och sätter in föreställningens tema i ett sammanhang. Anmäl dig till lärarkvällen den 12 september och få en djupdykning i mellanstadiebarns vardag, både i den fysiska världen men även i den digitala världen med hjälp av föreställningen Hej Sverige och barn- och föreläsning av ungdomsforskaren Björn Sjöblom.  Hej Sverige finns på Kulan och har Kulanpremie. Karin Westholm , producent på Teater Pero berättar om föreställningen och VIP-kvällen i blogginlägget. 

/Elisabeth

björn2

Vi på Teater Pero bjuder in till en VIP-kväll för er som arbetar i skolan där vi kommer att ge en förhandsvisning av ”Hej Sverige!”, en föreställning helt baserad på barns egna ord om sin verklighet. Efter föreställningen kommer barn- och ungdomsforskaren Björn Sjöblom att ledsaga oss in i barnens vardag på nätet, en värld som vi behöver förstå och lära oss mer om.

Olika världar

Jag ska beskriva själva projektet ”Hej Sverige!” I korthet;

Teater Pero har en egen scen i Stockholm på Sveavägen 114 men främst turnerar vi med våra föreställningar, i staden, hela landet och faktiskt också över hela världen. När vi turnerar möter vi barn i alla landsändar och vi slås ofta av hur olika det kan vara att växa upp på landsbygden och gå i en liten byskola mot att gå på en skola med flera tusen elever i en myllrande storstad. När man växer upp har man ju bara sin lilla värld och förutsätter att alla har det ungefär som vi. Men alla ser inte, för att citera en av eleverna, ”Globen och en tågstation. Ett fult slott och en mur av hus” när de går till skolan. Inte heller går alla barn genom en stor mörk skog till skolan, eller åker traktor.

Bilden är från scenbilden till Hej Sverige som den ser ut just nu, scenografi och ljus under arbete. På Vipkvällen får du se det färdiga resultat. Scenograf är Annika Thore 

scenografin med publikplatser. Under arbete2

Det här tycker vi är spännande. Det här vill vi berätta om. Och det är ju barnen själva som vet bäst om hur de har det så vi har tagit hjälp av vår publik över hela landet. Och kan vi stolt presentera föreställningen ”Hej Sverige!” som kommer att bygga nästan helt på barnens egna ord. Vi har ställt ett antal frågor till dem som t.ex.:

-Var känner du dig trygg?

-Beskriv din väg till skolan.

-Vad ser du från ditt fönster?

-Vad tycker du om att göra efter skolan?

Svaren vi har fått in är alldeles fantastiska! Här ryms allt! Det är poetiskt och tänkvärt, det pendlar mellan att vara fruktansvärt roligt till att ibland glänta på dörren till det allra innersta. Barnen är så kloka och reflekterande och potentiella stora dramatiker allihop! Det här är som en stor godispåse för oss att sätta tänderna i! Det är fint att se att även om de yttre omständigheterna i tillvaron kan se mycket olika ut så är det också väldigt mycket som barnen har gemensamt. Det är kanske inte någon förvånande upptäckt, men det är värt att påminna sig om, att det är den lilla världen med familj, hem, kompisar och skola som är tryggheten oavsett var du växer upp. Sen är det ju klart att de yttre omständigheterna avspeglar sig i barnens svar. Här kommer ett axplock av ett flera hundra sidor stort material:

-”Jag ser skog. Bara skog.”

-”Ett fult slott och en mur av hus.”

-”Jag går förbi ICA, sen går jag

förbi en buske, sen är jag här.

BOOM”

-”Snabb, enkel…. Ett hinder, en riktigt

krånglig grind som aldrig vill

släppa taget. Annars är det bra.”

-”De vuxna får göra det roligaste.

Alltså t.ex. köra bil och att få fru

och barn, det jag längtar efter.”

Den digitala världen är gemensam

En spännande reflektion vi har gjort när vi läser igenom materialet är att det finns en plats som är gemensam för väldigt många barn, oavsett var i landet de bor, och det är den digitala världen. Det är en spännande tanke att betrakta t.ex. spel som Fortnite som en plats där barnen vistas efter skolan och där de tycker om att vara. Det är en social plats där du har tillgång till andra och det spelar ingen roll om du bor i ett hus på landet utan tillgång till grannar eller kompisar efter skolan. Det sociala sker i ganska stor utsträckning på nätet.

Vi har ju, i repetitionsfasen, visat föreställningen för barn och vi har tagit med såväl rörelser som referenser från spelvärlden och dessa scener får stor respons från barnen. Det blir många skratt i salongen.

Just det här med spel har vi tagit fasta på inför vår VIP-kväll. Vi vill lära oss mer om spelvärlden så vi har bjudit in barn- och ungdomsforskare Björn Sjöblom att föreläsa om barns vardag på nätet. Han beskriver själv sin föreläsning såhär:

Digitala spel är ett av barns och ungdomars främsta fritidsintressen. Trots det är det fortfarande många vuxna som inte förstår hur dessa spelvärldar fungerar och vad som sker i dem. Den här föreläsningen kommer att handla barns och ungas spelande och hur de själva upplever detta – alltså spelandet ur barnets perspektiv.

På vilka sätt interagerar barnen med varandra, vilka olika sätt finns det att spela och på vilka sätt kan barn och ungdomar ta del av spelkulturer? Vem får vara med och vem exkluderas, och på vilka sätt kan barn och vuxna mötas genom digitala spel?

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

 Anmälan till Vipkväll på Teater Pero

Plats och tid :Teater Pero på Sveavägen 114 torsdagen 12 september kl. 18.00

Anmälan: Boka in er på info@pero.se eller  08-612 99 00

Kvällen är helt gratis för er pedagoger och i pausen bjuder vi på en smörgås och något att dricka.

/Karin Westholm, producent på Teater Pero

Bästa scenproduktion på internationell teaterfestival finns på Kulan

Jag har i tidigare blogginlägg berättat att Stockholm är unikt i världen med att ha så många teater- dans- och musikgrupper för barn och unga. Världen har upptäckt vårt kvalitativa utbud och många av de aktörer du hittar på Kulan är varje år inbjudna till festivaler utomlands.

Astons sten/ Teater Pero

Teater Pero exempelvis har turnerat med sin föreställning Astons stenarDanmark, Tyskland, England, Skottland, Irland, Nordirland, Whales, Tibet, Kina, Japan, USA och Australien. I sommar kommer den att återigen spelas i Kina och Sydkorea. I våras fick de dessutom ett fint pris på teaterfestivalen KUSS i Marburg. De vann festivalens pris för bästa produktion! Läs mer om föreställningen i festivalprogrammet här.  Bilderna med föreställningen Astons stenar är från festivalen.

Del ur juryns motivering;

Med sitt trovärdiga och till synes enkla skådespel, fullt av dansinslag och fulländad mim, lyckas skådespelarna hänföra både små och stora i publiken. Genom sin mjuka, lekfulla gestaltning, till en musikalisk fond, berör skådespelarna publiken med ämnen som kärlek, vänskap, förståelse och avsked. Utan pekpinnar ger pjäsen exempel på det kärleksfulla och ömtåliga samspel som alla önskar att man kunde skapa inom en familj.
KUSS-festivalen i Marburg är en stor barn- och ungdomsfestival som arrangerades för 24 året i rad. Inte mindre än 90 föreställningar på 30 olika scener. Karin Westholm, turnéproducent på Teater Pero ger i det här blogginlägget en förklaring till varför föreställningen rosas och prisas av så många. 

Astons stenar

Astons stenar hade premiär 2010 och har sedan dess spelats över hela landet men även över hela världen  Med anledning av 10-års jubiléet kommer Astons stenar att spelas på svenska igen under 2020 vilket vi på teater Pero är mycket glada för.

 

Astons Stenar/ Teater Pero

Historien om den lilla hunden som samlar på stenar upphör aldrig att beröra och igenkänningen verkar lika stor oavsett var på jorden vi spelar. Såväl vuxna som barn känner igen sig i barnets oförtrutna samlande på stenar och pinnar och dess behov av att få ta hand om, och pyssla om. På bilden syns skådespelarna Ulf Eriksson, Magnus Lundblad och Baura L Magnúsdóttir.

Astons stenar/ Teater Pero

Efter snart 10 år med den lilla valpen  Aston frågar jag två av föreställningens tre skådespelare , Magnus Lundblad och Baura L Magnúsdóttir hur de upplever att det har varit att berätta den här historien för barn över hela världen.

Magnus säger att han tycker att det är slående att barn är så lika världen över.

-Jag tror att det som vi kommunicerar med barnen går bortom språkets begränsningar.

Föreställningen innehåller mycket mim och musik och texterna har översatts till engelska. När vi spelar för barn som inte är engelskspråkiga så använder vi oss av simultantolkar som repeterar med ensemblen innan. Nyligen har vi dock utökat språkfloran till att innefatta även det tyska språket. I Tyskland vill man att barnföreställningar spelas på tyska så det var bara för ensemblen att börja öva upp sin gamla högstadietyska.

Magnus ser inte språket som ett hinder.

– Det är klart att det kan vara lite svårt att förstå barnens frågor efter föreställningen. Men med ett öppet sinne och lite hjälp av översättare så hittar vi varandra ändå. Det är en stor glädje att mötas.

Baura fyller i att reflektionen är att vi alla är lika, trots olikheter utanpå. Barnen skrattar och lever sig in i, och berörs av, historien precis på samma sätt som här i Sverige. Och de vuxna likaså.

Under våren har vi genomfört en 2,5 veckor lång turné i södra Tyskland och jag frågar hur det är att spela föreställningen på ett annat språk än svenska. Baura tycker att det är roligt och spännande att förkroppsliga ett annat språk.

Språk är kropp

-Språk är kropp! Först ut var ju engelskan. Vi tränade enormt mycket för att få samma känsla som på svenska eftersom rytmiken och dynamiken är så viktig i föreställningen. Tyskan var för mig svårare men det var så roligt att under våren få spela många och fördjupa språket i kropp och knopp.

– Mycket koncentrationskrävande! säger hon och skrattar.

Magnus tycker att det har varit mycket givande att spela på engelska och tyska och att det har fördjupat föreställningen. Vissa partier går nästan bättre på ett annat språk.

På frågan varför de tror att just den här historien har blivit en sån succé över hela världen svarar han att detta är en så kärleksfull och mänsklig historia som man kan känna igen sig i.

Aston m gitarr lätt

– Aston bryr sig ju om, och känner med, alla sina stenar.  Bilden med  Aston och hans stenar är illustrerad av Lotta Geffenblad, författare till boken Astons stenar.

Hans föräldrar älskar honom och tillåter honom att vara den han är. Och sen den där sorgen att få lämna något… det är ju något som vi alla gör i livet. Vi lämnar platser och våra nära och kära och blir sen tvungna att gå vidare. Det handlar om livet helt enkelt. Och så är den ju kul. Och med bra musik.

Baura håller med och säger att föreställningen är till synes enkel utanpå men ack så djup inuti.

-Aston har ett alldeles eget universum av vardag, lek, kärlek, acceptans, sorg, föräldraskap och barnperspektiv utfört i ett musikaliskt – rörligt – språk. Och alla har nog en liten samlare i sig… och det smittar nog att vi tre har så roligt på scenen!

Magnus skrattar och håller med.

– Ja, vi älskar att spela föreställningen. Vi tycker om varandra och dem vi spelar för.

Barns behov av att få ösa kärlek och omtanke verkar sträcka sig runt jorden. En tanke så hoppfull som någon…

Föreställningen bygger på Lotta Geffenblads barnböcker om Aston.

Karin Westholm – turnéproducent på Teater Pero

Här får du kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Kolla Kultur för mellanstadiet

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, workshops med tips på rörelser för klassrummet och föreställningar för mellanstadiet. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen.

 DSC9809a-600x400

Temat för mellanstadiets Kolla kultur är: Vems verklighet?

  • Lisa Eklöv, rektor samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. 
  • Föreställningarna Veta bäst av Teater Barbara.
  • I föreställningen Livslinjer av Christina Tingskog gestaltar dansarna hur samma händelse kan tolkas olika av de inblandande.
  • Dramaturgen Anna Berg låter oss pröva en modell för kultursamtal som garanterat får med alla elever i klassen.
  • Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Karin Westholm berättar om Teater Peros kommande föreställning Hej Sverige.
  • Korta inspirationspass på hur du kan locka till rörelse i klassrummet och skolgården under ledning av My Gren, danspedagog från Zebradans.
  • Passa gärna på att fråga Kulans personal om Skapande skola och Kulans utbud.

Fördjupa dig i programpunkterna


Teaterföreställningen Veta bäst

veta bäst 5c4715d8977d2
Skolbibliotekarien Minerva kommer till klassrummet för att prata om kunskapens historia. Där möter hon den självsäkra Nene som ifrågasätter allt och den försiktige Jojo som är noga med fakta. Plötsligt uppstår en reva i tid och rum och in ramlar Aristoteles och Leonardo Da Vinci. Kan de, som trodde att solen kretsade kring jorden, hjälpa oss att förstå vad kunskap och sanning är? Tillsammans upptäcker de att det finns goda skäl att aldrig vara tvärsäker. En nyskriven klassrumsföreställning om kunskap av Teater Barbara.

Teater Barbara har skrivit ett blogginlägg om föreställningen på Kulan. De har också gett ut ett gediget lärarmaterial till föreställningen . Här kan du se en filmtrailer från föreställningen:


Prata scenkonst

prata-scenkonst
Dramaturgen Anna Berg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser. Kulan har skrivit flera blogginlägg om den svåra konsten att prata om kulturupplevelser med elever  .  


Föreställningen Livslinjer  

Livslinjer-Dunkers-Hello5-fotoTingskog

I föreställningen gestaltar dansarna hur samma händelse kan tolkas olika av de inblandande beroende på ålder, erfarenhet och kultur.



Personal från Filosofiska skolan integrerar kultur i skolämnen

made5n5hkz6xs8cekr96vpbwusk2jti
Lisa Eklöv, rektor och lärare samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. Filosofiskas profil är filosofi, sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Lisa har glädjande för oss skrivit flera blogginlägg om kultur och skola för Kulan.


Hej Sverige

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

Karin Westholm från Teater Pero, läser betraktelser av barn från hela Sverige som teatern har samlat in till föreställningen Hej Sverige. Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Är det stor skillnad på att känna sig hemma i en storstad eller i en glesbygd? Läs mer om föreställningen på Teater Peros webbplats


Rörelseworkshops

maxresdefault

My Gren, danspedagog från Zebradans leder workshop med rörelse insprängt under dagen, både på scen och där vi sitter. Det finns ett blogginlägg från Zebradagen där du kan läsa om några av de övningar som kanske gör med oss.

Programinformation och anmälan

  • Tid: onsdagen den 28 augusti . Vegetarisk lunch serveras från 11.30. Programmet pågår mellan 12-17 med pauser då vi serverar förfriskningar.
  • Plats: Teater Pero , Sveavägen 114
  • Målgrupp: Lärare, skolbibliotekarier, fritidspedagoger och skolledare från kommunala och fristående skolor i Stockholm.
  • Pris: Utan kostnad
  • Här anmäler du dig

Varmt välkommen till en lustfylld och lärande fortbildningsdag! Tipsa gärna kollegor på skolan så blir det troligare att dagen också sätter avtryck i skolan.

elin

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Läsinlärning med hjälp av scenkonst

Tips på fyra teater-, dans- och musikföreställningar som bygger på lusten att arbeta med bokstäver och ord: Bokstavsbyrån, Dansa en bok, Ett ord är ett ord och Atchoo Dansa bokstäver, dansa ord och dansa meningar.

Dansa bokstäver, dansa ord och dansa meningar. Teater om bokstavsaffär där du kan handla långa och korta ord, ord som rimmar, snälla och arga ord och ord som lyser som solen. Hur blir en krumelur en bokstav? Sammansatta ord får eget liv och plötsligt dansas orden till en härlig låt! Disco…och kula…disco…och svans…disco och DANS blir discodans! Publiken är med och ljudar och hjälper till med olika ord. Sång om bokstäver och ord på ett lustfyllt och medryckande sätt.  Föreställningarna är subventionerade av staden och har Kulanpremie.


Dansföreställningen Bokstavsbyrån från Zebradans

bokstavsbyrånfd557deff952d9c00085008912c0eb64 fotograf Magnus Thelin

Inger och Sanna har mycket att göra! Telefonen ringer stup i kvarten och olika läs- och skrivuppgifter ska lösas. Åt vilket håll skrivs ett brev? Hur blir en krumelur en bokstav? Sammansatta ord får eget liv och plötsligt dansas orden till en härlig låt! Disco…och kula…disco…och svans…disco och DANS blir discodans!

Publiken är med och ljudar och hjälper till med olika ord. Efter föreställningen ingår en dansverkstad med lek- och rörelsebaserade övningar. Bokstavsbyrån utgår från läroplanen. Föreställningen kompletterar den ordinarie läs- och skrivundervisningen, via estetiska läroprocesser och levande scenkonst. I ett lekfullt sammanhang och med hjälp av danskonsten tar de fasta på fantasi, lek och rörelse för att arbeta med barns språkutveckling.

Boka med Kulanpremie,
Du kan lägga till att danspedagogen My Gren kommer med en dansverkstad till förskolan/skolan efter att barnen varit på ZebraDans och sett en föreställning. Ur ett lekfullt perspektiv dansar vi på allvar. Tillsammans minns vi föreställningen vi sett och får möjlighet att göra själva. Element ur föreställningen plockas upp, fördjupas, omskapas och ägs av barnen. Upplägg, datum och tider sker i samråd med ZebraDans danspedagog My och förskolan/skolan.

Dansa en bok med SFM Performance

dansa en bok 7f45466380dceab5bf604df797521667 Dansa en bok är en metod som på ett annorlunda sätt gör läsinlärningen lustfylld. Genom att dansa det vi läst får barnen uppleva boken i kroppen! Dansa bokstäver, dansa ord och dansa meningar. Med Dansa en bok kan vi presentera ett kreativt och spännande arbetssätt som stimulerar till läsning. Genom att dansa det vi läst får barnet möta litteratur på ett annorlunda sätt. Metoden utgår från barnets egen fantasi och unika rörelsespråk. Detta kombineras med special skriven musik av Peter Lagergren.

De erbjuder en workshop där en danspedagog kommer ut till er verksamhet och dansar en valfri bok med barnen. Som lärare är du varmt välkommen att delta för att inspireras till att själv använda metoden Dansa en bok. Den kräver ingen tidigare danserfarenhet och är lätt att använda. Det du lär med kroppen fastnar i knoppen! SFM Performance och Dansa en bok består av projektledare Sophia Färlin-Månsson och danspedagogen Matilda Johansson. Båda utbildade på Dans & Cirkushögskolan i Stockholm

Läs mer och boka. Aktiviteten har Kulanpremie. Handledning till Dansa en bok


Ett ord är ett ord på Teater Pero

Vad ska man göra när batteriet laddar ur och skärmen slocknar!? Man kan väl inte bara sitta och göra ingenting!

I den här berättelsen dröjer det inte länge förrän fantasin sätter fart och man vill leka…leka affär! Plötsligt bubblar kreativiteten igång och allt blir möjligt. Här öppnas en ordaffär i vilken det säljs allehanda ord; långa och korta ord, ord som rimmar, snälla och arga ord och ord som lyser som solen. Föreställningen frossar i språk och inspirerar till fortsatta lekar med orden och dess betydelse.

Den kan med fördel användas som en del i ett större läslustprojekt. Lärarhandledning och skräddarsydd workshop kommer att erbjudas de förskolor och skolor som arbetar med Skapande förskola/-skola. Kontakta oss för mer information. Föreställningen har Kulanpremie. Det finns lärarhandledning till föreställningen


Atcho med Orkesterpop

Atchooo bygger på musiken till Bolibompas succè Stava med skägg och vann Grammis för bästa svenska barnskiva 2011, musik Mija Folkesson, text David Shutrick.
David och Mija sjunger och pratar om bokstäver och ord på ett lustfyllt och medryckande sätt. David tar också upp hur svårt han själv haft det med bokstäver pga sin dyslexi. Föreställningen tar också upp enkla och livsviktiga ämnen som att känna sig utanför, att jämföra sig och inte tycka att man duger eller passar in. Räkna med en tänkvärd och rolig föreställning där barnen inbjuds att delta i form av rörelse, samtal, bus och framförallt mycket sång.
Sångerna till föreställningen går att lyssna på via deras  hemsida. Det ger alla barn en ingång i handlingen, härlig allsång och språkträning.
Uppsökande pris 10 000 kr, lokalen begränsar antalet barn. Orkesterpop spelar även utomhus och kan då spela för ett obegränsat antal barn. Aktiviteten har Kulanpremie

10155406_301412560009659_1397385610_n Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

Hjärnan i klassrummet, teater och föreläsning

Flera teatrar för barn och unga arrangerar lärarträffar inför nya föreställningar. Förutom att du får se hela eller delar av aktuell produktion bjuds du på en fördjupning av innehållet som gör att du kan förbereda och efterarbeta föreställningen i klassrummet. Fördjupningen tar fasta på teateruttrycket eller innehållet och kan vara allt ifrån en workshop i rörelse, göra skuggspelsdockor till en föreläsning från någon forskare som teatern har inspirerats av när de arbetat med sin föreställning. En teater som ofta bjuder in forskare eller författare till sina lärarträffar är Teater Pero.

Lärarträffen jag ska berätta om i det här inlägget handlade om hjärnan i klassrummet. Vad krävs för att omvandla information till kunskap? Hur kan vi bäst skapa förutsättningar för att detta ska ske? Vi fick en föreläsning av Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap och se föreställningen Vad vet man? En evidensbaserad pjäs om den forskning som är sann just nu. Eftersom alla teatrar vet att lärare kommer direkt från skolan bjuds det alltid på lätt förtäring i pausen.

Skallen stående

 Hjärnan i klassrummet

Skådespelarna Pernilla Göst, Peter Åström och regissören Peter Engkvist har intresserat sig extra mycket för den senaste hjärnforskningen. De tyckte att det saknades en pjäs som på ett lättfattligt sätt kunde inspirera lärare och elever att fundera på hur vi lär oss bäst. Genom att vi lär oss hur vår hjärna funkar kan vi träna oss i att bättre utnyttja vår egen kapacitet och överlista hjärnan när den lägger krokben för oss.

Under ett år hämtade skådespelarna och regissören inspiration från följande personer: James Doty, Emma Frans, Anders Ericsson, Ayako Sakakibara, Torkel Klingberg, Albert Einstein, John O Keefe, May-Britt Moser, Edvard Moser, Ludwig van Beethoven, Carl Wieman, Carol Dweck, Don Airely, Daniel Siegel, Oliver Sachs, Paul Gilbert, Brené Brown, Ron Evas, V.S Ramachandran m.fl. Resultatet blev klassrumsföreställningen Vad vet man? på Teater Pero.

Föreställningen har Kulanpremie när du går via Kulan. Du som bokar föreställningen har också möjlighet att arbeta vidare med klassen i en workshop som teaterns dramapedagog leder. På Teaterns webbplats finns en lärarhandledning med tips på övningar för att träna arbetsminnet och studieteknik.

Vill du som lärare se föreställningen i sin helhet innan du bokar? Ta kontakt med Teater Peros producent Karin Westholm, karin@pero.se  på telefon  08-458 94 10 så skickar hon en länk till en film som visar hela föreställningen.

Vad vet man?

Sissela Nutley föreläser om hjärnan och lärandet

Sissela började med att visa en bild på våra 100 miljarder nervceller som bygger upp våra hjärnor. När vi föds är de flesta hjärnceller separerade från varandra på grund av brist på stimulans. Men som du ser på bilden nedan blir det en snabb förändring när barnet blir äldre och redan vid sex år görs en miljon nya kopplingar per sekund och det blir allt mer komplexa nätverk. Hur komplexa nätverken blir hänger samman med att och hur hur vi stimulerar hjärnan. Får vi möjlighet att använda alla sinnen och blir vi utmanade att pröva på och tänka nytt, desto fler kopplingar.

sisslea nervceller

Hur omvandlar vi information till kunskap?

Sissela ägnade en stor del av föreläsningen till att prata om arbetsminnet, lärandets flaskhals innan information flyttas över till långtidsminnet.  Arbetsminnet kan beskrivas som en liten hall där informationen hanteras. I arbetsminnet regleras medveten uppmärksamhet och framkoppling ut långtidsminnet. Framkopplingen från långtidsminnet underlättas om det är information där vi har förkunskaper så att den kan krokas fast på en gren där vi redan byggt en trädkrona. Arbetsminnet hjälper oss att hålla igång mer än en tanke åt gången och har en avgörande betydelse för förmågan att lösa mer komplexa tankeuppgifter. Ingen av oss har plats för många enheter information i arbetsminnets hall. Vi klarar inte att minnas ett tiosiffrigt telefonnummer om vi inte systematiserar numret .

Arbetsminnets kapacitet har stor betydelse för hur våra elever klarar skolan. Redan vid tre år ålder kan forskare förutspå vilka som kommer att hoppa av gymnasiet. I årskurs två kan skillnaden vara 8 år mellan de som har det lägsta arbetsminnet. Sissela gav ett exempel på hur många elever i klass som vanligtvis kan hänga med i en lång muntlig instruktion:

I denna centrala del regleras medveten uppmärksamhet och framplockning ur långtidsminnet.

1. Då tar vi upp matteboken
2. …slår upp den på sidan 153 ….                                 här försvinner tre elever
3. …och för dem som blev klara med avsnitt 4 ..      här försvinner 5 elever
4. …kan ni hoppa över avsnitt 5 …                               här försvinner 5 elever
5. …och börja på avsnitt 6 …                                         här försvinner 5 elever
6. .. som börjar högst upp på sidan 155.                     här försvinner 3 elever
7. …Gör gärna 5 uppgifter …
8. … och räck upp handen när ni är klara

I exemplet har alltså 3 elever tappat bort sig redan innan uppgiften börjat.

sissela2

Hur kan det se ut när en elev har lågt arbetsminne?

Påbörjar uppgiften men byter spår eller gör något helt annat
Distraherad, stör i klassrummet
Knäckt läskoden men problem med läsförståelse
Förstår matteuppgiften men får ofta fel summa
Sen med att släppa fingerräkning
Tar inte anteckningar
Klagar när det ska göras uppgifter som kräver koncentration
Stör i klassrummet
Svårt att hänga med i långa instruktioner

Vi kan underlätta för arbetsminnet

Sissela 6

Viktiga faktorer för inlärning

I skolan kan vi arbeta med :
Elevers förväntningar på deras egen prestation är en av de viktigaste faktorerna för inlärning
Bygg upplevelser, det vi upplevt är mycket bättre än passiv inlärning, uttrycket learning by doing är ingen slump
Öva på framkoppling av inlärt material
För långvarigt lärande, utspridd repetition av material på mer än 30 dagar
Bra konstruktiv återkoppling
Belysa nya koncept och problem från olika vinklar
Motivation och emotionell koppling till materialet
Ju fler sinnen desto mer minnen
Använda tekniska verktyg som fasciliterar lärande
Lära ut och öva på strategier
Bygga vidare på förförståelse och elevens erfarenhet
Rörelse och fysisk aktivitet både i klassrummet och på skolgården. I klassrummet kan 5 minuters jonglering göra underverk
Skratt
Upplevelser som berör
Ha en strategi för mobiltelefoner i klassrummet.

I hemmet:
Sömn, även vakenvila, mindfulness
Begränsa tid med sociala media, digital teknik och TV
Fysisk aktivitet, tre gånger i veckan minst 20 minuter
Sociala relationer, skratt, meningsfullhet och närhet
Vid råplugg hinner hippocampus inte med, den har inte fått tillräckligt med sömn och repetition.
Mat är bränsle för hjärnan. Är det en slump att mat som ser ut som en hjärna är särskilt bra som exempelvis valnötter och broccoli?

hjärnan

Vad har hänt i samhället som kan påverka inlärningen?

Sissela avslutade sin föreläsning med att prata om de farhågor hon som forskare såg med överanvändning av smartphonen. Elever kollar mobilen 150 ggr per dag i snitt. Det är det första de tittar på när de vaknar och det sista det gör innan de somnar. Några har också telefonen vid kudden vilket innebär att hjärnan registrerar varje klick från telefonen. Vi vet att det påverkar möjligheten att komma ned i den djupa drömsömnen som är viktig för god psykisk hälsa.

Mätningar visar att den psykiska ohälsan har ökat bland unga från år 2002. Det finns forskning som visar på ett samband mellan ohälsa och överanvändande av mobiler, detta oberoende av utbildningsnivå, samhällsklass, kön och ålder. Men det är givetvis en hönan och ägget-samband. Personer som överutnyttjar sin telefon har inte lika mycket tid åt att röra sig, umgås och sova. Faktorer som påverkar hälsan.

Något som kan upplevas som positivt är att sexdebuten sker senare än för 20 år sedan men det kan också vara en indikation på att vi umgås på ett annat sätt med färre fysiska mötesplatser. Vi träffas digitalt. Vi har också krav på oss att motsvara idealbilder som sprids i sociala medier vilket gör oss osäkra och inte så benägna att inleda relationer

Aldrig tidigare har vi haft så mycket lättillgänglig och riktad underhållning som Netflix, Youtube och instagram. Vi blir i mycket större omfattning underhållna istället för att själva vara aktiva.  Det kräver en stark impulskontroll för elever att efter skolan sätta sig med arbetsuppgifter istället för att med ett enkelt tryck klicka fram underhållning. I klassrummet har forskning visat att närvaron av mobiltelefoner påverkar eleven. Det dras kognitiva resurser bara genom att låta bli att titta på telefonen.

Allt detta kommer det att finnas spår av i hjärnan, hjärnan svarar på sin miljö, den kommer att ändras. Hur ska vi skolan arbeta för att ta upp kampen?

Sissela0

Kom i kontakt med Sissela Nutley

Undertecknad rekommenderar varmt Sissela som föreläsare. Sissela är forskningschef på Pearson Assessment och brinner för att sprida kunskap om hjärnan och psykisk ohälsa. Du når henne på sisselanutley@gmail.com

Tips på forskningsrapporter:

  •  https://www.mrc-cbu.cam.ac.uk/wp-content/uploads/2013/01/WM-classroomguide.
    pdf
  • Mindset interventions in Academic Settings (Miller, Rudman, Högman & Gustavsson, 2016).
  •  The Far-Reaching Effects of Believing People Can Change: Implicit Theories of Personality Shape Stress, Health, and Achievement During Adolescence (Yeager
    et al 2014. )

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook

Kulturupplevelser som inkluderar alla elever

Barn och unga har ibland av olika skäl, svårt att uppleva teater, musik, dans och cirkus. De är ovana, har svårt att fokusera, svårt att sitta still, rädda för mörker och mycket annat som vi vuxna ibland har svårt att förstå. Vissa barn blir stressade när det inte händer så mycket på scenen och andra vill ha det tvärtom. Ja samma situation som vi är vana med från klassrummet .

P1020041

På en av Mediotekets Pedagogisktcafé-kvällar kom Cecilia Meeuwisse, producent på Teater Pero och berättade om Funkisteater. Som lärare kan du kontakta teatern och diskutera val av pjäs med tanke på eleverna i din klass, få tillgång till en teaterhandledning med bland annat manus och bilder. Hur det kan se ut ser du längre ned i blogginlägget. Så kallade funkishandledningar finns att ladda ned från Teater Peros webbsida. Mycket av det som Teater Pero erbjuder som Funkisteater är lätt att fråga efter hos andra kulturaktörer också. Det kräver inte mycket av kuturaktören.

Teater Peros mål är att eleverna skall kunna vara med i salongen under hela föreställningen. De har köpt in bolltäcken, bollar för koncentration, hörselkåpor. Alla elever har fått läsa om föreställningen och teatern flera dagar innan besöket. Alla elever vet hur det ser ut när de kommer till teatern, vad som skall hända på scenen. Speciellt viktigt är det att informera om det förekommer höga ljud, starkt ljus och annat som kan vara skrämmande. I brevet de fått från teatern vet alla elever att de kan lämna salongen och vila en stund i övre foajén och sedan komma ned när de vill. Bara vetskapen om att de får lämna salongen gör att det är få elever som utnyttjar erbjudandet.

Kog-3IMG_4529-508x381

Teater Pero har också producerat två föreställningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som de kallar funkisföreställningar. Karin Westholm har skrivit om detta projekt i ett tidigare inlägg på Kulan   

Vi på Kulan är glada över teaterns initiativ och tänker att det som är bra för barn med neuropsykisk funktionsnedsättning är bra för alla. Vi har också ett blogginlägg om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på Pedagogiskt café bloggen där vi tipsar om hur du kan tänka i klassrummet.

Utdrag från Teater Peros handledning

Räven i den kolsvarta natten

Skärmklipp funkis

Skärmklippfunkis perso

Skärmklippfunkis väg

Skärmklipp pero 3Skärmklippfunkis toalettSkärmklipp funkis foajeSkärmklippfunkis hög foajeSkärmklippfunkis 4Skärmklipp funkis 6

Skärmklippfunkis 7

Skärmklipp funkis kanin

Skärmklippfunkis omdu ärrädd

Skärmklipp funkis teater pero

 

Kulturerbjudande till elever i årskurs 4-9

Under november gör Kulan en satsning där elever i årskurs 4 till 9 får möjlighet att ta del av en teaterföreställning till kraftigt subventionerat pris. Skolan betalar endast 25 kronor per elev. Erbjudandet gäller någon av föreställningarna nedan. Utvalda datum. Begränsat antal platser. Först till kvarn gäller

HOPPET – för jag dog inte,  Pantomimteatern

 

Ett verklighetsbaserat, ordlöst äventyrsdrama om barn på flykt, och om hopp. Föreställningen ger röst åt barn som flytt ensamma och deras berättelser.

Lärarhandledning

Målgrupp: Årskurs 4 till årskurs 9
Läs mer
Bokning: cecilia@pantomimteatern.se eller 08-31 54 24
Datum: 28/11, 29/11, 30/11 och 1/12 kl. 10.00 eller 12.30
Plats: Teater Påfågeln, S:t Eriksplan

Vad vet man? Teater Pero

kapnanj43b5348c3bdfd8e94a030f0a28885421

Den mänskliga hjärnan är fantastisk och ständigt beredd på att tänka om och tänka nytt. Pjäsen vill utmana och betrakta, beakta både det konkreta och det abstrakta, och kanske upptäcka alternativa fakta.

Lärarhandledning kommer att läggas upp under vecka 44

Målgrupp: Årskurs 7 till årskurs 9
Läs mer
Bokning: info@pero.se eller 08-612 99 00
Datum: 7/11 och 9/11 kl. 10 eller 13 på Teater Pero, Sveav. 114
Kontakta teatern om datum för uppsökande föreställning.

Ensamma krigare, Teater Pero

En klassrumsföreställning om utsatthet, hämnd och försoning. Två pojkar kämpar för sin tillvaro. Den ena utsattes för mobbning under sin mellanstadietid. Den andra var den som mobbade.

Lärarhandledning

Målgrupp: Årskurs 4 till årskurs 7
Läs mer
Bokning: info@pero.se eller 08-612 99 00
Datum: 6/11 kl. 9.30 eller 10.45 på Teater Pero, Sveavägen 114
Plats: Kontakta teatern om datum för uppsökande föreställning.

Sant enligt vem? Teater Tre

En ung person är på väg att bryta sig loss från såväl föräldrar som kompisgäng. Vi följer far och son i ett närgånget drama som ställer frågor om tillit, grupptryck, missförstånd, längtan och mod.

Lärarhandledning till föreställningen

Målgrupp: Årskurs 5 till årskurs 9
Läs mer
Bokning: info@teatertre.se eller 08-669 00 60.
Datum: 21/11 och 23/11 kl. 10 eller 13. 22/11 kl. 10 eller 14.
Plats: Teater Tre, Rosenlundsgatan 12

Så här bokar du:

  • Gör platsbokningen direkt hos respektive kulturproducent. Kontaktuppgifter finns vid respektive föreställning.
    • Gå in på Kulan för att boka med Kulanpremien och ta del av erbjudandet. Länk finns vid respektive föreställning.
      • Fyll i och skicka bokningsformuläret. Kulturproducenten bekräftar sedan bokningen.

      Om du inte är bokare i Kulan behöver du först registrera dig som bokare. Mejla Kulansupporten kulan@stockholm.se.

      För uppsökande föreställningar gäller erbjudandet under förutsättning att minst 30 elever tar del av kulturaktiviteten.

      /Elisabeth

      Teater för alla. På riktigt!

      Barn och unga med neuropsyktatriska funktionsnedsättningar, NPF, kan ibland ha svårt att uppleva teater. Det vill Teater Pero ändra på. I höst skräddarsyr teatern några av sina föreställningar för barn med NPF. De kallar dem Funkisföreställningar.

      Karin Westholm, producent på Teater Pero berättar om vad som utmärker en funkisföreställning. Vi på Kulan är glada över teaterns initiativ och tänker att det som är bra för barn med neuropsykisk funktionsnedsättning är bra för alla.
      /Elisabeth

      Teater Peros funkisföreställningar

      pero

      Vid dessa tillfällen kommer vi att anpassa mötet med vår publik efter dessa barns behov. För oss är det viktigt att barnen får samma konstnärliga upplevelse som vår övriga publik, så själva föreställningarna spelar vi precis som vanligt. Däremot anpassar vi teaterbesöket på andra sätt.

      Det här innebär på intet vis att barn med diagnos inte är välkomna på våra övriga föreställningar! Tvärtom! Dessa barn är alltid välkomna men här försöker vi anpassa oss för att bättre möta upp barn som vanligtvis väljer bort scenkonst.

      Det handlar mycket om att skapa trygghet för både barnen och pedagogerna. Den här tryggheten uppnås om publiken är väl förberedd på vad som ska hända under dagen. Ett teaterbesök är ju så mycket mer än själva föreställningen. Intrycken börjar ju redan på vägen till teatern, i teaterfoajén och biljettkassan o.s.v.

      Biljettkassanm pero 2

      Vi mailar ut ett förberedande dokument där vi med text och bild presenterar teaterns lokaler och den personal och de skådespelare de kommer att få möta. Pedagogerna kan även välja att berätta vad som kommer att hända i själva föreställningen eftersom vi skickar med ett synopsis med både texter, bilder och tydliga symboler som markerar t.ex. när det är musik och om det är några höga ljud. Vi skapar lugna, trygga platser i anslutning till scenen dit barnen kan gå undan om det är nödvändigt och vi spelar med öppna foajédörrar och lätt tända taklampor.

      Vi spelar ofta våra föreställningar utomlands och på våra resor har vi vid några tillfällen spelat den här typen av specialanpassade föreställningar i andra delar av världen. I många länder är denna typ av anpassning en självklarhet och vi är väldigt glada över att ha fått chansen att spela våra föreställningar med denna inramning. Vi har slagits av att det borde finnas ett liknande koncept i Stockholm och är nu jätteglada över att kunna sjösätta funkisföreställningar här.

      När vi har spelat dessa s.k. Relaxed performances eller Autism friendly performances som de har benämnts där vi har spelat i utlandet, har vi slagits av vilken kunskap och respekt barnen har mötts av. Alla inblandade i mötet, t.ex. biljettkassepersonal, tekniker, skådespelare m.m. är väl införstådda med dessa barns behov och bemöter dem därefter. Det är en tillåtande atmosfär där ingen behöver hyssjas eller tillrättavisas. Stämningen blir väldigt avspänd.

      Under vårterminen har vi förberett oss så att vi alla ska kunna möta barn med samma respekt och kunskap som vi stött på utomlands. Vi har bjudit in föreläsare från föreningen Attention som berättat om vad diagnosen NPF innebär och vilka olika behov som finns hos barnen. Tillsammans har vi utformat det förberedande materialet samt sett över teaterns utrymmen och förbättrat miljön för barnen. Under våren har vi haft några föreställningar på prov där vi bjudit in några grupper för att testa oss själva och vi har fått väldigt fin respons från såväl barn som pedagoger! Efter dessa provföreställningar känner vi oss stärkta och övertygade om att detta är ett jättebra och välbehövt upplägg! Både barn och vuxna slukade föreställningarna med vidöppna sinnen.

      Höstens funkisföreställningar

      I höst hoppas vi möta fler barn på våra föreställningar. Vi kommer att spela föreställningen Kommissarie Gordon  (har Kulanpremie) fredagen 29 september kl. 10.00 för barn med ADHD/Tourette

      28075211d6824084961c071e8b76c06b_L

      Föreställningen Räven i den kolsvarta natten  ( har Kulanpremie) fredagen 27 oktober kl. 10.00 för barn med högfungerande autism.

      Affischbild liggande hög kvalitet mindre

      Håll utkik efter NPF-symbolen i vårt kalendarium och hör gärna av er ifall ni har några frågor.

      symbolen%20för%20kognitiv%20tillgänglighet%20stor

      Välkomna!

      Karin Westholm, producent på Teater Pero

      Kolla Kultur 2017

      elin

      Boka in eftermiddagen den 9 oktober. Kulan bjuder åter igen in dig som arbetar som pedagog eller kulturaktör i Stockholms stad till en dag för att mötas och inspireras till fler samarbeten. I år fokuserar vi på kultur för barn i förskola och skola upp till årskurs 6.

      På Folkoperan får du ta del av ett brett program från scen och foajé, utdrag från aktuella föreställningar, intressanta föreläsningar och goda exempel på estetiskt lärande. Kolla Kultur dagen är utan kostnad för sig som arbetar i Stockholms kommun.

      Anmälan

      Om du arbetar som pedagog 

      Om du arbetar som kulturaktör

      Kulturaktörer som medverkar på Kolla Kultur

      i blogginlägget presenterar vi några av de programpunkter som är klara för Kolla Kultur. Fler kan tillkomma. Alla aktörer som medverkar på Kolla Kultur går att boka via Kulan.

      Kompani Tofs med Inte nudda golv

      Två cirkusartister, ett rep, en Washington trapets och 150 träklossar. Leken Inte nudda golv börjar nu! Konceptet kommer från leken ‘Inte nudda golv’ där barnen ska kunna känna igen sig och eftersom vi båda hänger i luften tar vi leken till en helt ny nivå.
      Läs mer

      Sadunära, Zebradans

      En humoristisk och interaktiv dansföreställning med jazziga toner som utforskar lusten till lek. Genom kontaktlekar med dansarna får publiken se och känna på vad kroppen kan kommunicera, helt utan ord. Till levande musik med kontrabas, sång och saxofon skapas en plats där vi vågar lita på varandra, se varandra i ögonen, härma – och rätt som det är kanske även publiken dansar!
      Läs mer och boka på Kulan med Kulanpremie

      Hoppet – för jag dog inte, Pantominteatern

      Vi möts på nyheterna, på bussen, i skolan. Barn som har flytt ensamma har en historia att berätta, en barndom som inte fick fortsätta. Nu är deras historier del av vår gemensamma framtid. Pantomimteatern har lyssnat till några av berättelserna. De handlar om lyckan över ett par nya sneakers, om längtan efter familjen och kompisarna, om bottenlös rädsla och ensamhet. Men förunderligt nog också om ett hopp som vägrar dö. Pantomimteatern vill ge röst åt några av de här barnens erfarenheter i en ordlös och visuell, fartfylld föreställning. Tre artister/skådespelare med sina olika sceniska inriktningar mim och akrobatik, tillsammans med en sinnrik scenbild och mycket musik, tar oss med på en resa. Läs mer och boka med Kulanpremie

      Framsteg med UTMANA

      Med kroppen som verktyg vill UTMANA utmana normer för att nå ett mer jämställt och jämlikt samhälle.
      I projektet Framsteg omsätts jämställdhetsarbete till praktik genom dansworkshops. I dansworkshops får deltagarna utveckla sin kroppskännedom, tilltro till kroppen och kroppsliga kommunikation. Deltagarna får prova på att ge och ta plats, leda och följa och lära sig att kommunicera med kroppen. Övningarna är inspirerade av barndans, dansimprovisation, dansterapi, rytmik, beröring och avslappning. Läs mer och boka med Kulanpremie

      Mitt och ditt och mitt, Teater De Vill

      Med lekfullhet, lätthet och massor av humor undersöks skillnaden mellan att ge bort någonting i glädje och att ge bort något utan att egentligen ha valt det själv. Varför säger de vuxna att en inte ska säga min och mitt utan allas? Att en ska dela med sig och vara generös? När de samtidigt blir upprörda över att en gett bort sina nya spelkulor, lämnat den radiostyrda bilen ute så att andra kan låna och tagit hem legofigurerna som låg i förskolekompisens korg på hyllan. Att temat är något som berör alla understryks, inte minst, av att pjäsens roller lika gärna skulle kunna vara barn som vuxna. Läs mer och boka med Kulanpremie.

      Så här kan du förbereda och efterarbeta teatersamtal

      Teater Tres dramapedagog Lena Yxner håller tillsammans med Teater Tre:s konstnärliga ledare Sara Myrberg ett interaktivt samtal om hur du som pedagog kan jobba vidare med teaterupplevelsen tillsammans med dina barn/elever. Frö är en av de föreställningar som Teater Tre spelar under hösten. Läs mer om Lena Yxner och teatersamtal. Läs mer om Sara Myrberg och föreställningen Frö.

      Frö-illustration-final

      Tidsfördriv med Kompani Kläng

      Allt är tråkigt, det finns ingenting att göra. Men vad är det  som låter? Leken verkar ha försvunnit, men dyker plötsligt upp på oväntade ställen. Så typiskt leken. Med nyskriven  livemusik och akrobatik lyfts du in i en värld där allt handlar  om att hitta leken. Fantasin bubblar, musiken hjälper till,  och överraskningarna får akrobatiken att stå på huvudet  i sökandet efter leken i lådan! Av och med det nystartade  cirkus- och musikkompaniet Kompani Kläng. Läs mer och boka med Kulanpremie

      Trumma med Mikael Lönnbjerg

      En rytmisk föreställning som kommer till dig. Två kompisar … Hur svagt kan en trumma låta? Mikael Lönnbjer är slagverkare och spelar på allt från traditionellt klassiskt slagverk via folkmusikens olika handtrummor till krukor och vattenkannor i egenkomponerad musik. För de yngre barnen gör Mikael  trumsagor med olika teman och frågeställningar.

      Räven i den kolsvarta natten, Teater Pero

      En varm och pyttelite otäck saga om att få komma in i värmen. I natten söker alla små djur skydd. För det är inte bara mörkt och kallt, det är också lite farligt där ute… Alla små djur i skogen är rädda för räven för den är ju både listig och farlig. Kaninen skyndar sig hem i mörkret och är snabb att låsa dörren om sig. Strax därpå knackar det och där kommer ankan, sen musen och allra sist lammet och alla skakar de av rädsla. De har både sett och hört räven alldeles bakom sig i skogen! Föreställningen väcker många frågor och uppmuntrar till samtal om rädsla och utanförskap, om behovet av att ta hand om varandra och om förutfattade meningar. Läs mer och boka med Kulanpremie

      Affischbild liggande hög kvalitet mindre

      Berättarministeriet, Dilsa Demirbag Sten

      Berättarministeriet driver skrivarverkstäder i områden med hög arbetslöshet .
      Läs mer om Berättarministeriet

      Inspirationsföreläsning om konst, Saadia Hussain

      Saadia pratar om hur vi möjliggör  kollektiv konstkraft. Läs mer om Saadia Hussain

      DSC_2446 kopia

      Gittansånger med Barnens jukebox

      I föreställningen Gittansånger får publiken följa med på en musikalisk resa genom Gittans egen värld, bland funderingar, fantasier, tokigheter, fårskallar och gråvargar. Pija Lindenbaums böcker om Gittan hör till våra mest älskade och uppskattade nutida barnböcker.  År 2000 tilldelades Pija Lindenbaum Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok för sin Gittan och gråvargarna. I böckerna om Gittan känner vi igen både oss själva och varandra i barnen, deras familjer, dagis, vänner och medmänniskor

      Busiga Händer, Dockteater Tittut

      Läggdags! Släcka lampan, trycka på lampknapparna… av-på av-på… Borsta tänderna! I handfatet rinner vattnet…titta fiskarna som simmar runt…ut i ett spännande hav….Ligga ner i sängen för gonattsaga! Skuggor leker i taket…spännande figurer seglar förbi….. Godnatt. Busiga händer är en saga om att gå och lägga sig – en resa kantad av upptäckter och äventyr. Föreställningen är interaktiv vilket innebär att publiken sitter i scenografin och spelarna rör sig runt dem. Berättelsen projiceras runt ikring och bland barnen, så deras skuggor kan bli en del av föreställningen. Om barns förmåga att leva i nuet där fantasi och verklighet kolliderar! Läs mer

      Busiga2

      Kolla Kultur affisch

      Varmt välkomna till Kulans utbudsdag på Folkoperan!

      Elisabeth Söder för Kulan

      Vad kan skolan göra för att bryta uppgången av psykisk ohälsa hos barn och unga?

      Bris årsrapport är viktig läsning för oss som arbetar med barn och unga i skolan.  Nästan hälften av alla samtal till barnrättsorganisationen under 2016 handlade om depression, ångest och självmordstankar.  Bris årsrapport bekräftar att psykisk ohälsa ökar bland barn. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga skiljer ut Sverige, med en klart sämre utveckling än många andra länder. Därför lanserar Bris nu  #psykbryt – ett upprop för att stoppa den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga. Läs mer på psykbryt.nu.

      psykbryt

      Vi har tidigare i Kulan haft flera inlägg om hur drama i klassrummet kan vara förebyggande och stärka klassens gemenskap. Ett av de mest lästa är läraren Jordi Almeidas tips. Många av Stockholms teatrar spelar pjäser som handlar om elevers utsatthet i klassrummet och erbjuder ofta workshops i anslutning till föreställningen. Söker du på värdegrund i Kulan får du upp 21 förslag.  

      En av dessa kulturaktörer är Teater Pero som i blogginlägget berättar om en lärarkväll med tema värdegrund. Lärare fick se föreställningen Ensamma Krigare och lyssna på  en föreläsning med Niklas Odén. En av Sveriges mest  efterfrågade föreläsare när det gäller värdegrunds och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Föreställningen Ensamma Krigare har Kulanpremie vilket innebär 50 kronor i rabatt per biljett när du bokar via Kulan. Tack Karin Westholm för ett värdefullt blogginlägg

      /Elisabeth

      eec96bbbd8f0ab375f432451edac7c87

      Trygghet i skolan – en kväll på Teater Pero med föreställning och föreläsning

      På måndagskvällen anordnade vi på Teater Pero en inspirationsträff för lärare och kulturombud där vi fördjupade oss i temat Mobbning och Trygghet i skolan och jag tänkte i detta blogginlägg beskriva kvällen i korthet.

      I samband med alla våra premiärer här på teatern har vi för vana att bjuda in er som jobbar i skolan till en exklusiv VIP-kväll där vi visar vår nya föreställning, bjuder på något gott att äta och dricka samt bjuder på en spännande föreläsning med en expert som utvecklar ämnen som berörs i pjäsen.

      Ensamma krigare

      Den 10 februari hade vi nypremiär på klassrumsföreställningen Ensamma Krigare som vänder sig, i huvudsak, till mellanstadiet. Föreställningen bygger på böckerna Ensam Krigare och Ensam med hajar som är skrivna av Eva Wikander. Den handlar om Johan och Peter som berättar om hur det var när de var 10 år och gick i 4:an. Båda hade det tufft på olika sätt.

      Peter berättar om hur han och hans familj under denna tid lever under ständigt hot om våld från Peters pappa. Peter flyr in i sin fantasi om att en dag bli en dykare. Peters otrygghet gör honom arg. Ilskan måste ut.

      Johan, i sin tur, berättar om hur han dag efter dag utsätts för kränkningar och mobbning från Peter. Även han har en fantasi att fly till när det blir svårt. Han blir Tappra Björnen, en indian, som står emot de grova kränkningarna. Tillsammans beskriver de ett händelseförlopp som eskalerar tills de båda tappar kontrollen. Vuxna i deras närhet orkar varken se eller agera när våldet trappas upp. Och hur skulle de annat kunna göra när Johan och Peter, och alla barn runtomkring, är mästare på att dölja vad som pågår?

      Föreställningen spelades mycket under åren 2008-2010 och den har sedan dess legat vilande. Vi har saknat den sedan dess eftersom vi tycker att det är en så fruktansvärt bra historia och eftersom vi såg att berättelsen gjorde skillnad. Vi märkte att föreställningen gav lärarna en bra startpunkt att prata med eleverna om värdegrund. Det kan vara svårt att komma till kärnan i diskussioner om mobbning när elevernas egen verklighet är utgångspunkten eftersom någon lätt kan känna sig utpekad. Historien om Johan och Peter blir en bra och neutral plattform för fortsatta diskussioner i klassrummet. Därför tar vi nu upp föreställningen igen. Den är fortfarande lika angelägen. Tyvärr.

      Ensamma krigare TEATER PERO 3

      Niklas Odén om sitt skoluppdrag

      Efter pausen samlades vi igen på stora scenen och lyssnade på Niklas Odén som är en av Sveriges mest erfarna, kunniga och efterfrågade föreläsare, metod- och materialutvecklare samt projekt- och handledare när det gäller värdegrunds-, förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Niklas driver hemsidan Skoluppdraget.se. På webbsidan finns PDF.er att ladda ned: Konsten att vara snäll och bli klok i skolan, Att skapa en röd tråd i det förebyggande arbetet och Konsten att kommunicera och göra suceé på föräldramöten. Niklas har i över tjugo års tid anlitats av myndigheter, organisationer och skolor. Han höll en spännande föreläsning med fokus på vad det är som skapar trygghet hos unga och hur vi vuxna kan eliminera riskfaktorerna och förstärka skyddsfaktorerna i ungas vardag.

      Skolans riskfaktorer

      Vi fick bl.a. lära oss att skolan är den miljö där det är vanligast att unga utsätts för brott, kränkningar, hot och våld. Dessa tendenser frodas i de fall där skolan har en passiv hållning. Det gäller att se skolan som möjligheternas arena där vi faktiskt, genom en medveten hållning och genom att låta värdegrundsarbetet genomsyra allt på skolan, kan utveckla en god miljö och få trygga elever som i förlängningen blir trygga samhällsmedborgare.

      Niklas pratar om riskfaktorer och skyddsfaktorer i barnens omgivning. Man kan säga att dessa faktorer finns på individnivå, familjenivå, skolnivå, fritid/vänner och samhällsnivå. Det är viktigt att vara i balans här. Man kan ha riskfaktorer på några av dessa punkter men man kan balansera upp detta med att ha skyddsfaktorer på andra av dessa punkter. På så vis blir skolan väldigt viktig eftersom den kan skapa balans i tillvaron även om t.ex. en elevs familjeförhållanden är svåra.

      Skolans skyddsfaktorer

      Goda och tillitsfulla relationer; Trivsel, Trygghet, Att bli sedd (få uppmärksamhet och förväntningar), Att bli inkluderad och Att få lyckas (skolframgång).

      Man kan arbeta med skyddsfaktorerna i skolan och komma långt genom enkla åtgärder. Till exempel kan man öka tryggheten genom att fråga eleverna var på skolan de känner sig otrygga och sedan använda denna information som ett underlag för att bygga bort otrygga platser. Det är viktigt att ställa denna fråga återkommande genom nya mätningar eftersom det snabbt kan förändras på en skola.

      Det som kanske förvånar är att man i undersökningar har kunna konstatera att den allra starkaste skyddsfaktorn är; ”Att få lyckas – (skolframgång)”. När man t.ex. tittar på vad som är den största gemensamma nämnaren hos personer dömda till fängelse visar det sig att de flesta har det gemensamt att de inte gick ut nian.

      Det fiffiga med oss människor är att vi njuter av att vara snälla. Det har gjorts en mängd undersökningar som alla pekar på samma sak. När vi behandlas väl och bemöts av snällhet så bemöter vi själva andra på ett bättre sätt.

      De skolor som lyckas bäst med resultat i skolan är de skolor som lägger ner mycket kraft på det sociala.

      Niklas ger oss några handfasta tips till oss, till exempel: Var generös och uppmärksamma goda idéer. Tänk på att bestraffningar skapar avstånd mellan lärare och elever så välj dina strider. Var ett gott föredöme för dina elever. Tänk på att vi lär oss genom härmning.

      Han avslutar med att summera det hela; Kan vi få till en majoritet av alla de möten som sker dagligen på en skola så att de blir positiva möten, då har vi kommit en bra bit på vägen till en bättre skola och, i förlängningen, ett bättre samhälle.

      Boka Ensamma krigare

      Det var en mycket fin kväll här på teater Pero som inspirerade till spännande samtal i pauserna. Mitt intryck är att de lärare som var här denna kväll sög i sig kunskapen och informationen och att de kommer att sprida den vidare på sina skolor. Vi har redan, sedan kvällen gick av stapeln, spelat föreställningen Ensamma krigare för en del elever vars lärare var här och fått ett fint bemötande. Föreställningen spelas på Teater Pero 22, 24 mars kl. 9.30 + 10.45 och är berättigad till Kulanpremie. Vi spelar den på skolorna under mars och april och föreställningen spelas även nästa läsår. Niklas föreläser gärna på skolor och nås på hemsidan skoluppdraget.se.

      Välkomna att höra av er till mig på tel. 08-458 94 10 för mer information.

      Karin Westholm; producent på Teater Pero

      Kulan i social media

      kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

      Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se