Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
teatermanus

Shakespeare i Bagarmossens skola

I det här och kommande inlägg med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar jag ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

First_Folio_-_Folger_Shakespeare_Library_-_DSC09660 Wikimedia Commons

De som arbetar med Shakespeare är lärare och elever från en förberedelseklass med nyanlända elever i åk 7-9 samt från åk 8, ordinarie klass i Bagarmossens skola. Arbetet ska mynna ut i ett samarbete klasserna emellan där eleverna tolkar en scen ur Shakespeare och bland annat gör om den i tre versioner

Deltagande lärare

Dokumentation ( bild och text ) har jag fått från Charlotte Ahlström som berättar om arbetet i sin FK-klass. Övriga lärare som deltar i projektet är Anette Resare-Jansson från förberedelseklass 7-9 och Hans Havrén från årkurs 8, ordinarie klass. Bilden med Hamletparafrasen är från en medlem i teatergruppen Verket. 

IMG_0362

 

Projektbeskrivning  

Under hösten kom Bagarmossens skola i kontakt med kultur- och språkprojektet  Ung i STHLM som anordnandes av Utbildningsförvaltningen. Tyvärr fanns inte plats för oss att delta men vi blev så inspirerade att vi drog igång ett eget projekt. Så nu är vi två klasser på Bagarmossens skola som i Ung i STHLM anda vill arbeta med ett Shakespeareprojekt som ska framföras på en scen.  Eleverna är redan igång med sina tolkningar och har en mängd idéer som de vill förverkliga på scenen. Tanken är även att få in ett digitalt berättande i presentationerna. 

Språkperspektiv och koppling till Läroplanen: 

För förberedelseklass och nyanlända specifikt, men generellt för alla elever, ser vi att arbetet gynnar språkutvecklingen samtidigt som kunskap om litteraturens stora fås. Enligt kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk åk 9 skall eleverna:

-kunna läsa skönlitteratur och sakprosa med flyt. De läser Romeo och Julia och Hamlet av Shakespeare. 

Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg

-kunna resonera kring verket och koppla till upphovsmannen. Dra slutsatser kring hur verket påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det är uppkommet i. 

-kunna sammanfatta och återberätta det man läst , ex. genom att svara på frågor till texten eller i en bokcirkel eller i ett klassamtal. 

-kunna ta hjälp av egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor och kunna tolka och föra ett resonemang kring budskap i texten, både det som går att läsa på och mellan raderna ex. samtal kring de olika känslor som är typiska i verken, kärlek, hat, avundsjuka mm – hur kan man tolka och diskutera, känna igen med mera. 

-kunna skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, ex. pjäsmanus, poesi, sammanfattning med mera.  

-kunna skriva berättande text med gestaltande beskrivningar och dramaturgi, eleverna skriver manus inspirerat av Shakespeares texter.  

-kunna kombinera olika texttyper och estetiska uttryck och medier , skriva manus, filma, musik som förstärker med mera.

-kunna ge respons – ge omdömen och bearbeta texter, läsa manus, komma med tips med mera.

-kunna föra samtal och diskutera varierande ämnen och framföra åsikter, argumentera för sin åsikt, ex. bokcirkel. 

charlotte23

 

Förberedelseklassen börjar med att läsa

Under höstterminen 2018 påbörjades ett arbete om klassiker. Vi läste om Shakespeare och pratade om Shakespeare och resonerade om varför hans texter är odödliga. Vilka är de känslor med mera han spelar på i sina stycken ?`Detta skulle vara utgångspunkt för diskussion kring de två böcker av Shakespeare vi skulle läsa. Vi såg filmen Shakespeare in love och lyxigt nog gick vi även och såg Shakespeare in love på Stadsteatern. Det utmynnade i en diskussion kring hur livet på 1500 talet såg ut, vem Shakespeare egentligen var och vad han skrivit.

Läsning ned bokcirkel som mål 

Under hösterminen 2018 började förberedelseklassen att läsa Hamlet.  Vi lånade den lättlästa versionen i gruppuppsättning från MedioteketAlla läste och arbetade med frågor som läxa varje vecka och gemensam sammanfattning av svaren från frågorna – vilket resulterade i en gemensam sammanfattning av boken. 

Vi såg korta filmscener från Hamlet med Mel Gibson . Filmen upplevdes som svår men det gick att få fram en känsla från vissa scener ex. ”att vara-scenen”. Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna filmen utan kostnad från Medioteket.  

hamlet_2019_3628TREDJE

Klassen fick möjlighet att tillsammans med årskurs 8 se ett genrep av Hamlet på Dramaten. Bilden med fäktningsscenen är från Dramatens uppsättning av Hamlet 2019.

 Vårterminen började klassen läsa Romeo och Julia. Vi hade redan sett Leonardo di Capri versionen av Romeo och Julia.Vi tänker att inspiration måste komma från många olika håll. Filmen går att låna utan kostnad för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Bokcirkel

Vi började läsa Romeo och Julia med liknande upplägg som Hamlet med slutmålet att spela in en bokcirkel. Vid bokcirkeln blir det så tydligt vad man förstått och vad som behöver förtydligas men ger också utrymme för spännande tolkningar och omtolkningar av det man läst. Vi uppfattar ju så olika. Detta i sin tur mynnar ut i att eleverna börjar fundera på ex.  ”Kan man göra om Hamlet till tjej?  Hur blir det då ? Ändras saker och ting i historien ? Faller det platt och varför i så fall?”. 

Skriva scener, dåtid, nu tid och framtid

CHARLOTTE25

-Vi har börjat titta på scenerna och fundera på manus som vi bearbetar. Vad gäller Romeo och Julia är det tid som står i fokus, hur skulle balkongscenen kunna tolkas i olika tid: dåtid, nutid och framtid? Hur ändras ex. miljön ? Hur ändras språket? Vad gäller Hamlet är det istället tanken kring hur hela storyn ändras, om man byter ut Hamlet till en tjej som kommer hem och hittar sin pappa omgift med en nya kvinna. Vad händer med den manliga Ofelia? En scen måste väljas ut som tydligt tar fram detta.  

-Vi har en pjäsmall där vi skriver in ex. miljö, personer, dialog med mera. 

charlotte21

-Förberedelseklassen identifierade följande känslor som finns i både Hamlet och Romeo och Julia:
Kärlek, svartsjuka, hat, avundsjuka, vänskap, förtroende, misstänksamhet. Dessa känslor får bli ledstjärna och utmaning i tolkningarna och scenerna.

Besök av teaterlärare

Klasserna, både FK och åk 8 fick också den fantastiska möjligheten att ha Alexandra Ljungkvist från Ung i STHLM på besök. Alexandra arbetade med uttryck och teater utan ord, att lära känna sig och sin kropp och våga- kändes som temat. Mycket uppskattat av eleverna och fick igång dem att förstå att man kan göra teater på olika sätt. Detta skall eleverna få beskriva i text och bild.  Vi i FK fortsätter att öva på de teaterövningar vi fick av Alexandra. 

Synpunkter på teaterövningarna från förberedelseklassen

”Vi lär oss jättemycket, exempelvis att förstå kroppsspråk ”
”Det var roligt att få vänner och det är roligt att man måste röra på sig”
”Lära sig att kommunicera i grupp”
”Vi lär oss att det inte är omöjligt!”
”Allting var bra och roligt för vi har haft kul”

Charlotte 24

Vad som kommer att hända härnäst med Shakespeareprojektet 

Berättar Charlotte i nästa inlägg, Shakespeare i Bagarmossens skola del två

Skapande skolaprojekt

Den här terminen har lärarna valt att finansiera projektet inom skolans ordinarie budget. Om de vill göra teaterprojektet större finns det möjlighet att med medel från Skapande skola få stöd av skådespelare, regissörer, koreografer, dansare, musiker, scenografer och ljus- och ljudtekniker etc. De kan också betala hyra av scen inom ramen för Skapande skola.

Blogginlägg om Shakespeare

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Äntligen på scenen – pirret ökar

Elever som arbetar med teater blir sedda och bekräftade. Därför är det spännande och roligt att få följa ett dramaprojekt från ax till limpa: från idé till färdigt resultat. I slutet av vårterminen skall klass 4 C i Gärdesskolan  ha premiär på föreställningen Den övergivna dockan. Hur skall det gå? Pirrfaktorn är hög! Förväntningarna är höga, intresset likaså. Så här säger läraren Catharina Dreiman, när du skall dramatisera en text med elever som sedan skall spelas inför publik är tilltro viktigt. Därför arbetar vi med  trygghets- och gruppstärkande övningar.  I blogginlägg nummer två av dramaprojektet  får vi tips och övningar. Övningar som elever har nytta av oavsett om de är med och spelar i en pjäs eller vill känna sig säkra när de håller föredrag i klassrummet.

/Elisabeth 

Rim-och-ramsor

Tips på ramsor för artikulation och övningar för magstöd

” Söta skådespelerskan Sussi S stirrade storögd på den store skådespelaren som slingrade sig som en serpentin på stora scenens sammetsklädde salongssoffa, sprang sedan skrämt därifrån och satte sig bland sidokulissens sättsstycken”

”Sju sköna sjuksköterskor sköljde stjärten i champagne”

Ja, jösses! Ramsorna håller än. Många elever behöver öva på artikulationen. För att nå ut måste eleverna också komma i kontakt med magstödet. Fokusera på nedre delen av magmuskulaturen, vid naveln och neråt. Andas in och ut lite häftigare än vanligt och ljuda starkt på k…..och p…..andas in, andas ut och ljuda, efter en stund bör man få lite träningsvärk i nedre delen av magen om man gjort det hela riktigt. Det går bra att variera med ljuden   s…..t……Barnen brukar stå i ring eller vara på en rad, jag går runt och kikar lite på magarna att de rör sig snabbt in och ut och så att ingen kommer undan. Växla ett par gånger mellan   k…..p…..och      s……t……!!! På nätet finns det många fler övningar för att träna på att artikulera och nå fram till sista raden, exempelvis Retorik, konsten att övertyga.

Efter några ljud och andningsövningar fördubblas ljudstyrkan i dessa 10-åringars röster och efter diverse olika ordramsor hade barnen både börjat slappna av blivit mer vana vid sina egna och varandras röster i scenrummet/aulan. Varje onsdagseftermiddag tar vi ett närmare steg mot vår föreställning i maj med Den övergivna dockan.

Tips på trygghetsövningar

Senaste repetitionen startade vi också med en härlig övning/lek vid namn Häxan kokar te. I den övningen/leken övar vi att förställa våra röster, en blundande häxa i mitten av kitteln (vi andra sittandes på stolar runt omkring) ska gissa vem hon just hamnat i knät på. Denna övning gör vi för att vi ska känna tilltro till varandra, lära känna varandras röster, även när de är förställda, våga vidröra varandra, ha roligt, slappna av och skratta hysteriskt.

karlaplan

Spansk by blir kvarter vid Karlaplan

Vi flyttar skeendet i tid och rum. Eftersom vi valt att låta pjäsen utspela sig i vår tid, snarare eventuellt vid Fältöversten vid Karlaplan på Östermalm i Stockholm. Inte i en spansk gammal by som i originalet, börjar det nu regna förslag på repliker som kan göras om. Inte nog med att vi ändrar till nutid från dåtid, vi ändrar också som ni vet, ni som läst första inlägget, också replikerna till huvudrollerna, Rosti och Paco som i orginalversionen är Rosita och Paca, den graciösa Rosita har blivit den coole Rosti osv.

Ett tips från Caroline Romare (vår konstnär/scenograf som kommer att följa hela projektet) är att vi kan ha två olika ingångar på scenen, en lite enklare till Paco och en annan ingång för Rosti, mer tjusig, eventuellt i jugendstil. Meningen är att dessa ingångar ska finnas där under hela spelets gång.

Nåväl, våran kommande repetition på onsdag ser vi extra mycket fram emot eftersom då kommer för första gången vår efterlängtade Caroline Romare. Vi har kunnat anlita Caroline med hjälp av vår peng från Skapande skola.

Caroline kommer till oss vid sex tillfällen fram till våren, hon kommer främst jobba med kärngänget för bl.a rekvisita och dekor. Av 11 roller i pjäsen inklusive berättarröst= 12 elever i vår klass (en roll= två pers), är det åtta elever vars roller är lite mindre, de kommer därför också ingå delvis i ”Kärngänget (fem pers)” för rekvisita och dekor. De fyra eleverna med de tre största rollerna kommer jobba mindre med annat än sina roller eftersom deras roller kommer kräva mycket av dem. Hela klassen består av 17 elever plus eventuellt en pojke till efter jul.

Den andre huvudrollen Paco som spelas av Patrik har bl.a en väldigt lång monolog, där han talar till sin lilla flicka/docka. Patrik är inställd på att arbeta ordentligt med hela sin roll som Paco och han brinner för rollen, som sagt se tidigare inlägg den 17 november. Paco är killen som inte har så mycket, särskilt inte materiellt.

Efter att under senaste repetitionen äntligen stå med manus i hand på scengolvet för första gången och öva, improvisera och äntligen få våga har vi också nu fått känna på det stora tålamodet men också det förlösande skrattet. Att redan nu tänka på repliker, rösten, snilleblixtideér, ja, arbetet är ordentligt igång!

Elevernas olika roller, på scenen och bakom scenen

Så här ännu i starten av vårt arbete kan det fortfarande ske förändringar i rollsättningarna, jag tilldelade dem rollerna tidigare efter mycket funderingar, intuitiv känsla och hänsyn till önskemål. Se Catharina Dreimans tidigare blogginlägg 4C:s bubbla den 17 november.

En av huvudrollsinnehavarna Rosti (Pojken som har allt, särskilt materiellt) spelas av Nicholas i 4C ansåg rollen för krävande med alla sina repliker, Nicholas kände tidsbrist med tanke på sina ordinarie fritidsaktiviteter. Nicholas ville dela rollen med någon, självklart! det ordnade vi direkt med att låta den lite större birollen ”ballongförsäljaren” där vi hade delat upp rollen till två elever, bli endast till den ena av de tilltänkta och låta den andre ”ballongförsäljaren” dela rollen ”Rosti” med Nicholas. Nu har vi två ”Rosti” Nicholas och Victor. Vi löser det ytliga genom att vi införskaffar likadana glasögon till Victor och Nicholas. Som tur är de lika långa och har samma bruna hårfärg.

Annars är det ingen roll som delas, de elever som valt och vi kommit överens om helt och hållet endast arbetar med scenografin, rekvisita, kostym, dekor, ljus och ljud (jag Catharina deras lärare står för regin framför allt, men kommer också vara delaktig i mycket annat) är nu tre-fem elever, de är kärngänget för dessa uppgifter. Vi har en ny pojke som kommer till vår klass efter jul, när vi träffade honom berättade han att han var intresserad av att sköta ljudet i vår pjäs, det är vi tacksamma över.

Vi har tre pojkar i de två huvudrollerna och en pojke i den rätt stora birollen ”ballongförsäljaren” vars namn är Malte i klassen.

balett 1 balett 2 balett 3

Ta hjälp av elever för koreografi

Sist i detta inlägg några bilder ur klassrummet när ”Rosti” får lära sig balettsteg av Lovisa i klassen som har dansat balett tidigare. Rostis pappa i pjäsen: Joakim i klassen kommer som Rostis pappa försöka lära Rosti balett för att överraska Rostis mamma, detta är en lustig scen vi kan göra mycket av. Vi var rörande överrens om att Nicholas ”Rosti” mer liknade Moogli i Djungelboken där han dansar runt bland myror och bananer med björnen Balou, men efter en stund så…..

Som sagt, välkommen tillbaka till klass 4C på Gärdesskolan om cirka två, tre veckor till deras teaterbubbla, då i tredje inlägget!

Kram från oss!

Ps. I nästa inlägg berättar vi bland annat om hur mötet med Caroline blev och hur hon tänkt fortsätta jobba med 4C under sina då fem återstående tillfällen.

Catharina Dreiman lärare i 4 C Gärdesskolan

 
Missa inte Kulan på facebook och twitter, där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande
/Elisabeth
kulan_avatar