Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Tora Enkvist

Kulturombud kan inte ensamma dra hela lasset.

imagesCARPZDYX

Hur skall kultur- och estetiskt lärande bli en anglägenhet för hela skolan?  Varför har det inte samma ställning som digital teknik i skolan, på mässor som SETT, BETT och Framtidens lärande, varför inga tävlingar som Guldäpplet och kollegiala nätverk som Teach Meet och Edcamp?

Det är inte it eller kultur, det är både och

Vi kan använda Sound Cloud,  Music player, Moviemaker, Photy Story, Music player, Imovie, Book Creator, Garageband, filma med iPad och  animera digitalt för att nämna några digitala och kreativa redskap som kan användas för att redovisa kunskaper och färdigheter. Men hur många av oss får stöd i att arbeta med drama, rytmik, dans, musicerande och dans i ämnesövergripande projekt?

Alla lärare som varit involverade i  kulturprojekt vet att det det leder till ett större engagemang och ökad motivation för lärandet. Tora Enkvist som tidigare var elev på Globala gymnasiet säger att för henne är kulturen livsviktig, kulturprojekt på skolan  ”ger tillhörighet, trygghet, stresshantering, kreativt tänkande, ledarskap, samarbetsförmåga, förmåga att tänka utanför lådan och våga testa sina gränser.” citat från Kultur i ögonhöjd .

Finns det kreativa datorer?

Förmågor som stämmer väl överens med vad professor Andrew McAfee förespår kommer att krävas i framtiden. Andrew menar att utbildningsväsendet måste fundera över vilka jobb som inte kan konkurreras ut av datorer och anpassa undervisningen därefter.  ”Ännu har jag aldrig sett en kreativ dator. Jag har aldrig sett en dator som är innovativ. Jag har aldrig sett en dator med smak, eller en som själv vet vilket problem den ska ta itu med härnäst. Fortfarande är människor bättre på empati och medkänsla, och på förhandling och ledarskap.

 

Alla skolor har kulturombud

Det finns få kulturpedagoger på skolorna och få kulturstrateger på förvaltningarna Men det kommer kanske,  kommunfullmäktige har beslutat om ett gemensamt barn- och ungdomskulturprogram, Kultur i ögonhöjd. ”Alla barn och unga som växer  upp i Stockholm skall ha god och likvärdig tillgång till professionell kultur och till eget skapande , i hela staden, oavsett förutsättningar eller bakgrund.”

 

Kulturombudsträff, 54 gånger har klasser erhållit kultur till en kostnad av 26 720 kronor

Skolornas kulturombud har olika förutsättningar att sköta sitt uppdrag. Lisa Eklöv, lärare i naturkunskap och filosofi och kulturombud från Kärrtorps gymnasium har egen budget och ett starkt mandat från rektor. Det underlättar när men vill låta elever ta del av kultur. Bilden är en del i den PP-presentation, KULTUR  Vad, Hur, Varför? som Lisa höll i på Magsin 3 för gymnasiets kulturombud.  Att det stora antalet kulturupplevelser inte kostade så mycket hänger också ihop med att Lisa utnyttjade Kulans värdegrundskampanj. Föreställningar med värdegrundstema rabatterades med dubbel Kulanpremie.

 

magsin 11

För snart ett år sedan klottrades det nazistiska och rasistiska symboler i Kärrtorps gymnasium  och teater blev ett redskap för att lyfta de svåra frågorna. SVD samtalade med några av de elever som sett föreställningar på temat och hur de hade resonerat efter föreställningen vilket resulterade i artikeln Teater tacklar svåra frågor.

kärrtrop2

KUL1415 , ett bok-webb och scenerbjudande

Undertecknad berättade om KUL1415  skola, ett kostnadsfritt  erbjudande som  skolorna endast har under detta läsår, så passa på.

Låt eleverna berätta om sitt Stockholm! Använd film, bilder, berättelser eller skapa en föreställning. Allt på elevernas eget språk. Och dela berättelserna med världen på KUL1415.se!Uppdraget att berätta om Mitt Stockholm kan ske på många sätt beroende på årskurs, ämne och pågående skolprojekt. Texter kan skrivas som: krönikor, brev, prosa (deckare, fantasy…), faktatexter, insändare, labbrapporter, debattartiklar, reportage, dikt, filmmanus, serier, guideböcker, sångtexter… Utgå från Stockholm eller låt klassen dela med sig av den egna staden inuti staden. Blir infallsvinkeln det historiska, nutida eller framtida Stockholm? Vi trycker och distribuerar utan kostnad för skolan.

 

Kulturombudsträff utan kulturinslag går inte

Vi inledde kulturombudsträffen med en visning av utställningen  I’m Still Here . För många av oss var Magasin 3 en ny upplevelse. Den ligger lite off, vid Frihamnen och de har själva haft som slogan svårt att hitta , lätt att älska.  En kaxig slogan som sticker ut men kanske också avskräcker några, som undertecknad exempelvis. Tyvärr, för det var bara att ta bussen från Gärdet till Frihamnen. Spännande omgivningar som kan bli en del i konstuppelevelsen. Museet rekommenderas varmt till alla som är intresserade av samtidskonst.

De har också  bra inspirationsmaterial för lärare på webben  på webben . Ett nyhetsbrev som kommer ut tre gånger per säsong.

 

Bild från utställningen

Tyngdkraft var min vän av Pipilotti Rist blev det verk som vi avslutade visningen med. Vi tog av oss skorna och lade oss de mjuka upphöjningarna och tog in tyngdkaraften visuellt genom bilder som projicerades i taket, ett riktigt upplevelserum.

Pipilotti-Rist

 

Missa inte

Missa inte Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

 

Får jag hjälpa din skola?

 

För ett par veckor sedan fick jag och Julia Lichtenstein möjligheten att berätta om Scenarmén på ett Kulanmöte för kulturombud på Teater Pero.
Vi berättade hur den helt och hållet elevdrivna musikalföreningen (som går att läsa om i ett tidigare blogginlägg) med sin blotta närvaro på Globala gymnasiet förbättrade studiesituationen för alla som var inblandade. Vi pratade om hur Scenarmén räddade skolgången på mig som var fullständigt omotiverad att plugga, och på samma gång skänkte ett socialt sammanhang och tillhörighet åt Julia som annars aldrig hade tittat upp ur studieböckerna.

 Efteråt fick vi fantastiskt positiv respons, jätteroligt! Ett par lärare uttryckte till och med en önskan att vi skulle komma och prata med deras elevkårer, eller till och med hjälpa till att starta upp ett kreativt föreningsliv. Och jag slogs av det, vilket underbart uppdrag det vore! Efter tre års lika delar kaos och framgång har både jag och Julia massor av erfarenheter av hur det är att styra en förening vid sidan av en hård studiemiljö. Att starta upp en förening inom scenkonst på en skola kan vara ett enormt projekt om man inte redan vet hur mycket jobb det är (fråga mig), men om skolan då istället tog in någon som hade den praktiska erfarenheten kunde det hela leapfroggas fram till ett smidigare resultat?

 Egentligen tycker jag inte att någon som jobbar i skolvärlden ska behöva informeras om varför det är bra med en kreativ miljö i skolan. Men bra grejer med, till exempel, en musikalförening kan ju vara tillhörighet, trygghet, stresshantering, positiv betingning av skollokalerna, kreativt tänkande, entrepenörskap, ledarskap, samarbetsförmåga, bli av med scenskräck, förmågan att tänka utanför lådan och våga testa sina gränser.

Vad är det jag vill, då?

Jo, jag skulle vilja få hjälpa till att starta upp kreativa projekt och konstnärligt föreningsliv på högstadie- eller gymnasieskolor i Stockholm.
Jag har massor av erfarenhet av föreningsliv och studiecirkelledarutbildning. Jag vill hjälpa eleverna att starta upp någonting som de sedan kan ta
hand om själva. Jag tror att de är fullt kapabla till att klara detta, men att någon måste ta initiativet och forma en fungerande struktur.

Jag har massor av fler argument till varför föreningsliv är så himla viktigt, och varför just jag (och eventuellt Julia Lichtenstein) är den rätta att ta in.
Vill du höra dessa, eller är du redan övertygad?

Maila mig på toraenkvist@gmail.com !

Vi hörs!

Jag kan bara instämma i Toras bedömning av kvällen och kulturombudens gensvar. Tora och Julia genomförde en proffsig, rolig och engagerande föreläsning. Tora är också en duktig skribent med  synpunkter på kultur och skola som du kan läsa i tidigare blogginlägg på Kulan av Tora. 

Elisabeth Söder/Kulan

”What makes a monster, and what makes a man?”

Inbjudan till Scenarméns föreställning Ringaren i Notre Dame på Globala gymnasiet.

Vi i Scenarmén valde att sätta upp Ringaren i Notre Dame av många anledningar. Först och främst  är det en väldigt mäktig historia, med många intressanta karaktärer att jobba med i vår stora grupp. Men kanske var det ännu mer berättelsens värdegrund och tema som lockade oss. Berättelsen handlar om utanförskap, ett ämne som är väldigt aktuellt i vårt svenska samhälle.

Ursprungligen handlar berättelsen om hur zigenarna förtrycks i det medeltida Paris, men dessa har vi valt att göra om till alla möjliga former av utstötta personer. Det är missbrukare, prostituerade, homosexuella och religiösa minoriteter. Vi har bytt ut ordet ”Fristad” mot ”Asyl”, och låtit Quasimodo anta en mindre monsterliknande och mer verklighetstrogen fulhet. Vi vill med den här föreställningen väcka tankar om varför vissa grupper förtrycks, hur ett helt samhälle kan dras med i förtrycket och vad som händer när någon vågar stå upp emot makthavarna. Även, som de formulerar det så väl i Disneyfilmen: ”What makes a monster, and what makes a man?”

Grunden till Scenarmén lades våren 2011, då ett gäng teaternördar på Globala gymnasiet började fundera över varför skolans mycket aktiva föreningsliv inte innehöll någonting i scenkonstväg. Vi var flera som var intresserade av dans, sång och teater, och som kände oss kreativt understimulerade i skolans strikt vetenskapliga miljöer. Lappar sattes upp över skolan och en grupp elever – många främmande för varandra – samlades. Det första halvåret lärde vi oss den hårda vägen hur mycket administrativt arbete som krävs för att få ihop en musikal. Det var först vid julen 2012 som vår första premiär gick av stapeln. Musikalen hette West World Story och manus var helt hemskrivet. På det spåret fortsatte det, och under våren satte vi upp Sänggnisselsånger, även den 100% egenhändigt påhittad. Till hösten 2012 ändrade vi riktlinjer lite, och påbörjade arbetet med en musikal som förvisso bygger på den mycket välkända historien om Ringaren i Notre Dame, men vars manus ändå är hopsnickrat av oss scensoldater själva.

Det speciella med vårt arbete i Scenarmén jämfört med andra skolmusikaler är att vi i praktiken är helt oberoende från vår hemskola. Medlemmarna går alla på Globala gymnasiet, och vi håller till i skolans lokaler, men inga lärare eller övrig skolpersonal är på något sätt inblandade i produktionen. Både administrativt och konstnärligt arbete sköts helt av oss scensoldater. Allt vi lär oss, lär vi oss av varandra.

Föreställningarna går av stapeln mellan 16-19 april på Globala gymnasiet på Södermalm.

Text, Tora Enkvist, elev på Globala gymnasiet och producent och regissör för Scenarmén. Här kan du följa Tora i hennes  blogg