Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
#tystiklassen

#Tystiklassen, så här jobbar vi

I det förra blogginlägget berättade jag om vår kulturombudsträff, Sätt normerna i rörelse. En kväll som tillägnades #tystiklassen.  Hur kan vi förebygga en kultur som sitter i skolans väggar? Där elever agerar i enlighet med de förväntningar de förknippar med sin roll. I inlägget gav jag teater-, film- och litteraturtips som alla var för sig är en bra ingång för att samtala om rätten att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar.

Forumspelsövningar

I det här inlägget berättar jag om några övningar vi gjorde på kulturombudsträffen med dramapedagogen Agneta Josephson för att arbeta med #tystiklassen. Övningarna gav oss en ökad medvetenhet av vikten av att träna på att hitta ord och bemöta verbala kränkningar. Vi fick instruktioner som var lätta att tillämpa och göra även tillbaka i skolmiljön. På bilden ser du Agneta i full färd att introducera en övning. Bilden gör inte Agneta rättvisa. Hon ser sträng ut och pekar med handen men hon var raka motsatsen. Oerhört lyhörd inför gruppen. Men också tydlig med sin roll som ledare och vad övningarna gick ut på vilket gjorde att vi alla som deltog  i övningarna kände oss trygga.   
  
Teater de vill 6
 

Hur hjälps vi åt för att stoppa kränkningar?

Vi utgick från det som stod i inbjudan ”: Hur medverkar vi till att utveckla vår beredskap, liksom deras beredskap, att förhindra den här sortens utsatthet. Hur hjälps vi åt att handla för att stoppa den här diskrimineringen, de här kränkningarna. Hur kan vi medverka till att elever förblir, eller blir, uppmärksamma och handlar i situationer som dessa?

Forumspel

Agneta Josephson började med att ge en kort bakgrund till Forumteater och Forumspel, två kunskapssökande metoder som syftar till att bryta handlingsmönster. Tänk en scen i tunnelbanan, vi ser att en person blir utsatt för oönskad närhet. Vi är många i tunnelbanevagnen. Kan vi dra nytta av att vi är många? Gör det att vi kan resa oss upp och säga till de andra ”kom med mig, vi sätter oss bredvid tjejen /killen”? Vad finns det för andra alternativ? I Forumspelet kan vi pröva och testa olika ideér som därefter sitter i ryggmärgen och gör att vi nästa gång vi ser någon blir utsatt för kränkningar har en handlingsberedskap med ett batteri med alternativ beroende på hur situation är.

Vill du veta med om forumspel rekommenderade Agneta böcker av Katrin Byréus. Söker du på nätet hittar du bland annat en PDF om forumspel som Katrin har skrivit. För dig som vill arbeta med normer och normkritik rekommenderade Agneta,  Normkritisk pedagogik. För att arbeta med härskartekniker och motstånd, Fem härskartekniker 

Teater de vill 5

Lärakännaövningar med dubbelt syfte

På Agnetas webbsida har hon skrivit:  ”hur vi rör oss spelar roll. Hur vi lyssnar spelar roll. Hur vi säger det vi vill säga har betydelse. Att säga ifrån, liksom att ta in varandras perspektiv, avgör framtida möjligheter” och det var något vi fick uppleva under kvällen .

Vi började med uppvärmning. Alla fick sätta på sig namnlappar och ställa sig i en ring. Därefter blev en av oss tillsagd att gå fram till en person och säga dennes namn. Paret bytte sedan plats. De som fått sitt namn uppläst satte handen på magen för att visa att de blivit omnämnda. En enkel namnövningen alltså. Men så viktigt det är att höra sitt namn! För mig var det en ny gest med att sätta handen på magen för att markera att jag hade hört mitt namn. Det gjorde att ingen i gruppen riskerade att bli bortglömd.

Sedan utvecklade vi övningen med att gå fram till varandra men med olika instruktioner: som att gå med långa steg, korta steg, med axlarna bakåt, titta ned på något. Dessa instruktioner var det enda som Agneta sa. Det blev mycket tydligt för oss när vi därefter samtalade om övningen i par att röstläget hade förändrats när vi rörde oss på  olika sätt. När vi gick med axlarna bakåt talade vi myndigt och när vi tittade i golvet viskade de flesta av oss. Så stor förändring i en liten förändring i kroppshållningen. Värt att fundera på, får vi för mycket träning på vissa kroppsbeteenden? En ishockeyspelare exempelvis , tar hen med sig kroppsspråket utanför rinken och därmed också röstläget? Hur påverkas vi när vi möter hen i skolkorridoren? Övningen blev en snabb isbrytare för oss.

Det blev också tydligt att vi så snabbt anpassade oss till de andra och att det var den som började som satte tonen för gruppen.

IMG_4744

#MeToo repliker

Därefter fick vi bilda ett par med den som stod närmast. Eftersom vi rört om i grytan rejält i övningen tidigare var det ingen som kom att stå bredvid en vän. Ett smidigt sätt för en ledare att uppnå detta utan att komma med instruktionen ”Ställ dig bredvid någon du inte känner”.

Par om par fick vi samtala om #MeToo repliker. En replik som göra att någon blir utsatt, som är kränkade, går över gränsen. Några axplock från vår övningen: Visa pattarna, jag vet att du vill, håll käften din hora, du stinker billigt, kom igen, jag vet att du vill, lilla gumman det var väl inte så farligt, du har väl inte varit med om mycket du, tyst med dig, tänker du springa undan på toa nu? kom igen nu, jag veta att du vill, ryck upp dig för fan, skall du fega ut igen?  Vi fick därefter räkna till tre och tillsammans säga varandras repliker, först i vårt normala tonläge, därefter högt, viskande och sist med stark attityd.

Hur kan vi säga emot? Vi utforskar

Vi gör en ny parkonstellation och funderar på hur vi kan säga emot? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en arbetskamrat? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en elev? Vi fick säga varandras taskighetsrepliker och den som uttalat den i ringen fick fundera och ge svar på tal.  Därefter tillbaks till ringformationen och vem som helst i ringen fick svara på taskighetsrepliken. Vi ger tillbaka ansvaret till den som  handlar eller säger repliken.

När vi sa våra kränkande repliker kände vi verkligen det massiva motståndet från gruppen. Men som Agneta sa, ”Det finns ett värde i att utsätta sig för obehagligheter när det är en trygg miljö. Få känna hur det känns att få mothugg. Vi  behöver träna på det”.

Efter övningen pratade vi om risken med utnötning. Faran med att vänja sig, är det någon ideé att jag säger till? I vissa skolor finns en tuff attityd och språkbruk. Vi kände att vi måste vara alerta och hålla ut och hela tiden markera, det är inte okey!

Vad händer om jag svarar med samma mynt och kränker den som kränker mig? Eskalerar det? Är det synd om hen? En av våra deltagare tog också upp det vanligt förekommande ”kvinnliga ansvaret” att vi kvinnor måste sluta att både ta ansvar för sig själv och den som kränker.

Det kan också vara tryggt för den som kränker att någon ställer krav, att skolkulturen har tydliga gränser. Kan det vara skillnaden mellan skolor där taskiga repliker och beteenden är starkt förankrat?

Vi i gruppen pratade också mycket om vikten av att kännas sig trygg i rummet. Något som vi gjorde i alla övningar och som vi måste uppleva när vi agerar i skolan. Många av oss tänker därför träna på övningarna från kvällen med kollegor under trygga förhållanden.

Kvällen avslutades med att alla med en mening fick säga en tanke som vi tar med från kvällen, en efter en.

Tack Agneta för en viktig och rolig kväll!

Elisabeth

Teater de vill 2

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på 
facebook

Hur kan vi stoppa kränkningar i skolan?

När jag tänker efter i vilka situationer jag sett elever kränka varandra ser jag framför mig alla gånger jag sett killar hålla fast tjejer mot väggen. När jag stannat och sagt till så har nästan undantagslöst alla tjejer svarat att det bara är på skoj. Jag svarar då att jag inte tycker att det är ett roligt skämt men i de fall jag inte har eleverna i någon klass har jag låtit det stanna vid det.

Nu efter #MeToo har vi alla läst om betydligt värre kränkningar i #Tystiklassen. Jag har också lärt mig ett annat förhållningssätt genom Kulans kulturombudsträff som jag skall berätta om i inlägget.

Skärmklipp

#MeToo, sätt normer i rörelse

Jag minns också många samtal med elever, både killar och tjejer som menade att det var så befriande att börja i gymnasiet och slippa alla påklistrade masker och stereotypa krav på hur killar respektive tjejer skall vara. Med det i bakhuvudet planerade jag kulturombudsträffen #MeToo, sätt normer i rörelse.

Jag var tidigt på det klara med att jag ville ha med en dramapedagog som kunde leda forumspel relaterat till temat. Vill vi öka vår beredskap och handlingsbenägenhet räcker det inte med information. Jag kontaktade Agneta Josephson från Dramapedagogbyrån. Agnetas metod utgår från ett ett samtalande och gestaltande arbetssätt och det hade räckt väl för att fylla kvällen men eftersom det var en kulturombudsträff kändes det också viktigt att få med en kulturupplevelse. En föreställning som har #Metoo som tema och finns subventionerad på Kulan är Längtan som spelas på Play house teater. Ett gripande och hoppfullt drama om ömhet, sexuella övergrepp, rädsla för närhet och ungdomar i desperat behov av kärlek.

Men jag vill att kvällen skulle fokusera på något vi alla känner igen från vår skolmiljö. Där vi uttrycker oss och agerar  som vi tror förväntas av vår stereotypa könsroll.  Jag hade nyligen sett Seek & hide med #metoo som tema av Teater De Vill och den kändes klockren för kvällen. Seek & hide handlar om att sätta gränser och om vad man får och inte får göra mot någon annan. Om att hitta sig själv bakom alla lager av masker, uttryck och förväntningar. En pjäs som är baserad på ungdomars egna tankar och frågor kring inre och yttre krav. Till pjäsen finns en Lärarhandledning SeekHide  Efter varje föreställning stannar skådespelarna kvar för samtal med eleverna. Föreställningen är subventionerad med 50 kronor om du anmäler intresse på Kulanwebben.

Uppnåddes syftet med kvällen?

Några kommentarer från Kulans utvärdering av kvällen:

Ideer till undervisning styrka, skratt
Hur viktigt det är att arbeta med #MeToo med ungdomar
Teatern och dramaövningarna !
Ideer till undervisning, styrka och skratt.
Bra att få se och diskutera innehållet i pjäser som vi är intresserade av att boka för våra elever.
Vikten av att bearbeta stora tunga frågor genom upplevelser och övningar. Att bara prata räcker inte. Detta verkar jag för i kollegiet.
En betydligt större medvetenhet om hur kränkningar drabbar individen  och vikten av att träna på att hitta ord att bemöta verbala kränkningar.
Nya möjligheter vid hantering av kränkande språk.
Hur oerhört viktigt det är att vi reagerar och agerar när kränkningar förekommer.
En bra föreställning som vi förhoppningsvis kan arbeta utifrån i vårt värdegrundsarbete.
Dramapedagogen Agnetas övningar och instruktioner som verkar lätta att tillämpa, både med kollegor och elever.
Egen utveckling utifrån alla tankar och funderingar samt deltagarnas egna erfarenheter som vi delade med oss av

Filmer på tema #MeToo

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan kostnadsfritt låna eller se strömmande filmer på temat
Kulturombudsträff med tema metoo feb 2018filmer

Skönlitteratur på tema #Metoo

Mediotekets Cirkulationsbibliotek tipsar om böcker som handlar om att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar. Lärare i Stockholms kommunala skolor får fritt låna gruppuppsättningar exempelvis följande böcker på temat:

Abdel -Fattah, Randa: Ser mitt huvud tjockt ut i det här?
Alexie, Sherman: Den absoluta sanna historien om mitt liv som halvtidsindian
Hassen Khemiri, Jonas : Jag ringer mina bröder
Herrström, Christina: Tusen gånger starkare, boken finns att låna på Cirkeln och som film på SLI
Kadefors, Sara: Lex bok
Kinkaid, Jamacia: Lucy
Levithan, David: Ibland bara måste man
Lövenstam, Sara: Som eld
Niemi, Mikael: Skjut apelsinen
Olsson , Hans: Spelar roll

Nästa inlägg på #MeToo tema

Då berättar jag om några av de övningar vi gjorde med dramapedagogen, Agneta Josephson och som förhoppningsvis alla oavsett om ni var med på träffen kan göra i skolan.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

#MeToo, sätt normer i rörelse

Lärare inbjuds till en kväll där vi genom teater och dramapedagogiska övningar reflekterar i förhållande till #MeToo.  Hur gör vi nu? Hur hjälps vi åt att handla för att stoppa den här diskrimineringen, de här kränkningarna? Hur kan vi medverka till att elever förblir, eller blir, uppmärksamma och handlar i situationer som dessa? Hur medverkar vi till att utveckla vår beredskap, liksom deras beredskap att förhindra att den här sortens utsatthet? Hur kan vi agera som individer, i grupp och påverka strukturer?  

Pressbild_SH2

 

Välkommen till en kväll där vi genom dramapedagogiska övningar och teaterupplevelse reflekterar i förhållande till #MeToo.

Teater De Vill spelar Seek &Hide. Ett drama om att söka sig själv och hitta sig själv bakom alla lager av masker. Teatern har samlat berättelser från elever som bearbetats till en stark föreställning. Teater blandas med parcour, musik och dans. Föreställningen subventioneras av Kulan med 50 kronor per elev när du bokar via Kulan.

23734589_1559863234097232_5495310698458120192_n

Hur gör vi nu? Hur hjälps vi åt för att stoppa den här diskrimineringen, de här kränkningarna?  Hur kan vi medverka till att elever förblir, eller blir uppmärksamma och handlar i situationer som dessa? Hur kan vi agera som individer, i grupp och påverka strukturer? Dramapedagog Agneta Josephson från Dramapedagogbyrån leder övningar som får oss att reflektera i förhållande till #MeToo och makt.

Pressbild_SH3

Information och anmälan

  • Målgrupp: Pedagoger från skolor i Stockholms stad
  • Tid: 20 februari, förtäring från 16.15. Programmet pågår mellan 16.45-20.00
  • Plats: Scenen Pipersgatan 4, nära Hantverkargatan på Kungsholmen
  • Kostnadsfritt förskolor i Stockholm. Bekostas av Kulan
  •  Här anmäler du dig

Varmt välkommen! Christina och Elisabeth

Ung i Stockholm, ett filmskapande projekt för Stockholms kommunala gymnasieskolor

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Bakgrund till filmuppgift och val av tema 

Filmuppgiften ska skapa nya perspektiv och utmana elevernas tankesätt. Vi vill också utveckla elevernas förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Årets tema för Ung i Stockholm är #trygghet. Temat skall vara en gemensam utgångspunkt för elevernas filmer. Trygghet förenar snarare än visar på olikheter mellan klasserna. Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden.

Temat går bra att förena med lektioner i samhällskunskap och är ett av utbildningsnämnden uppdrag till skolan 2018. ”Utbildningsnämnden ska stärka stödet och förutsättningarna för att höja elevernas upplevda trygghet och möjlighet att arbeta i lugn och ro. Särskilt viktigt är detta i de högre årskurserna i grundskolan samt på gymnasiet, där elevernas upplevda trygghet och studiero är som lägst. Stockholms stads barnombudsman visar i Rapport 2017 att var femte flicka känner sig otrygg i skolan. För att höja elevernas upplevda trygghet och deras möjlighet att arbeta i lugn och ro ska utbildningsnämnden fortsätta och förstärka det våldsförebyggande arbetet samt arbetet mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i skolan……. ”Skolorna ska också arbeta normkritiskt och antirasistiskt och motverka stereotypa könsroller och diskriminering”

Temat kan också vara en ingång för att arbeta med värdegrund med anledning av #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden.

Upplägg för filmprojektet

Projektet är upplagt på tolv träffar.  Utöver detta kan ungdomarna behöva lägga några träffar på sin fritid, beroende på hur grupparbetet fungerar. Vi är måna om att vara flexibla i upplägg och tid för att det skall gå att organisera i din skola.

Elisabet Jonsved, Mediotekets filmpedagog, håller genomgångar på skolan som varvas med workshops och handledning. Utöver detta får lärare stöd i att resonera kring multimodal bedömning av Katarina Lycken Rüter och gestaltning av Alexandra Ljungkvist Sjölin. Handledningen sker både på plats och via digitala kanaler.

Deltagande är gratis för skolan och iPads kan lånas utan kostnad.

Elevernas filmer visas på biografen Grand den 28 maj som en högtidlig final på projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

Informations- och inspirationskväll om filmprojektet

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00.

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.

4cdcbf87-347f-4a61-a1b5-645b783338b3

  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 

didaktorn

  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

animering

 Ung i STHLM