Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Uganda

En lärares resedagbok från Uganda, tredje inlägget

I det första blogginlägget besöker Alexandra Ljungkvist Sjölin skolan, Sky Is The Limit School.  Det andra inlägget handlar om ett starkt berörande besök på aktivitetscentret Zigge House. I tredje och sista inlägget får ni följa med till Ugandas huvudstad Kampala och besöka en skola som ligger i slummen.

Slummen i Kampala 

Vi lämnar Fortportal och åker på en fullproppad buss genom tropiska landskap med vackra svartvita apor hoppandes i träden. Ugandisk reggae ska vagga oss fram under fem/sex timmar. En pastor håller gudstjänst i mittgången och erbjuder en extra välsignelse för en liten slant. Efter två skumpiga timmar stannar vi till där försäljare flockas för att sälja grillad banan, läsk och chapati genom bussfönstret. En kort förhandling om priset och några skrynkliga sedlar senare njuter vi av de nygrillade bananerna i det salta brödet.

åka buss

Resan gungar vidare och när trafiken tätnar och övergår i ett typ organiserat kaos förstår vi att vi är i Kampala.

Kampala trafik

Att komma till Kampala är som att landa i en musikfestival där alla festivaldeltagare åker valfritt fordon. Det är ljud, människor, motorcyklar och bilar överallt. Vi tar en taxi till vårt hotell som ligger 3 km bort och det tar oss 2,5h. Vi sitter still och svettas. Utanför bilfönstret försöker människor att ta sig fram på många olika kreativa sätt. Det är inte ovanligt att en hel familj kommer åkandes på en motorcykel.

kampala över

Framme på hotellet svirar vi om för att ge oss ut igen. Vi har bestämt möte med en kvinna som arbetar i Kampalas slumområde* med att stötta barn och deras familjer. Hon ska ta oss med till skolan som är belägen i slummen samt besöka några av de familjer hon känner och arbetar med där.

alex100

*Slumområde definieras enligt FN som ett område där människor lever trångbott utan enkel tillgång till vatten och sanitet och med bristfälligt skydd mot tvångsavhysning.

kampala slum hus

Vi börjar med en rundvandring. Standarden här är under all kritik såklart. Det går inte riktigt att föreställa sig att människor faktiskt bor och lever sina liv här. Men det som blir väldigt tydligt under turen är att just här lever faktiskt människor och har sina sammanhang. Kvinnan som tar oss runt beskriver hur hennes arbete bidrar med att stötta familjer till att skaffa arbete och hjälper till att få barnen att studera för att i framtiden ha möjlighet att ta sig ur slummen. Men många vill inte lämna slummen. Det är här de har sina vänner, sitt liv. Vi besöker en man som arbetar som frisör. Hans frisörsalong är även hans hem. Vi går in i ett 15 kvm stort skjul. Det står två sovmadrasser uppställda mot väggen och i mitten står en frisörstol. På väggen hänger en trasig spegel. Mannen berättar att hans fru dött i aids för några månader sedan och efter det har barnen fått ett stödboende utanför slummen. Det var omöjligt för barnen att sova när han hade kunder på kvällarna. Han berättar att även han fått erbjudande att följa med sina barn och starta en frisörsalong på ett annat, tryggare ställe men valt att stanna. Jag skulle känna mig osäker på en ny plats, det här är mitt hem avslutar han.

alex 68

alex101

Vi  besöka även det lokala gymmet HOUSE OF PAIN. Bakom denna dörr pågår varje dag tunga fyspass.

skola

Vi avslutar vårt besök i skolan. Lokalen är indelad i fem olika klassrum med skärmar och tyger som delar in klasserna. När vi stiger in i rummet hör vi röster från lärare och elever i de olika klasserna på en och samma gång. Under kvällarna fungerar denna skola som kyrka.

kamp skolgårdSkolgården är även en allmän yta för alla som lever i slumområdet.

alex 71

I förskoleklassen är väggarna klädda med undervisningsmaterial. Undervisande läraren har tillverkat det mesta själv.

alex 72

Vilka ord behöver barnen i detta område lära sig?

Här blir det tydligt vad barnen möter för olika föremål i sin omgivning och att utgår de från den värld barnen befinner sig i. Broken bottle, razor blade och knife är kanske inte de första orden vi har på väggarna i svenska förskoleklasser men här är det viktiga ord för att beskriva sin vardag.

alex 73

Under besöket på skolan blir jag imponerad. Det är ett utmanande jobb att undervisa här. Att skapa framtidshopp och framtidsdrömmar hos eleverna när stora delar av de som bor i slummen bär livshotande sjukdomar och vardagen består av stor otrygghet.

Det är fantastiskt att se allt material på väggarna. Lärarnas engagemang för elevernas kunskapsutveckling gör mig till en stolt kollega. Men jag blir även så ledsen över hur sned denna värld är. På bilden där kroppsdelarna beskrivs är det en kinesisk pojke som agerar modell. Just i Uganda har kineser hög status och arbetar ofta som byggherrar. Så även här gör sig bristen på representation tydlig.  Teoretiskt är jag mycket medveten om detta men det var först under resan här i Uganda som det på riktigt blev som ett slag i magen hur det faktiskt påverkar människor.

kvällstur

Vi lämnar Uganda fyllda av hopp. Resan har varit otrolig på så många sätt. Att få resa med min mamma och dela upplevelserna med henne. Alla människor vi träffat, allt vi fått lära oss och alla nya tankar som utvecklats i möten.

Jag avslutar denna resa med ett utdrag från Chimamanda Ngozi Adiches text i Godnattsagor för rebelltjejer 2

”Chimamanda hade levt hela sitt liv i Nigeria. Hon åt mangofrukter och lekte i solen året om. Ändå var alla hon skrev om vita – de hade blå ögon, åt äpplen och lekte i snön. Jag trodde inte att människor med chokladfärgad hud kunde finnas i böcker.” s.38 Godnattsagor för rebelltjejer 2.

I filminslaget kan du se Chimamanda Ngozi Adiche i ett TedTalks berätta om faran med en enda berättelse

alex 74


Alexandra Ljungkvist Sjölin


Alexandra är lärare i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium, teater- och dramalärare och verksamhetsledare för teatergruppen Verket.


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev

 

En lärares resedagbok från Uganda, andra inlägget

I det första inlägget besöker Alexandra Ljungkvist Sjölin skolan, Sky Is The Limit School.  Det här inlägget handlar om ett starkt berörande  besök på aktivitetscentret Zigge House som drivs genom SponsorLight. 

Besöket på Ziggehouse

Vår resa i Uganda fortsätter, vi reser ännu längre väster ut och närmar oss de dimhöljda bergen som avgränsar Uganda till Kongo. Här vaknar vi på Bethel house som är ett mysigt litet pastellfärgat guesthouse med en innegård som pryds av de vackraste mangoträden jag sett. Vi befinner oss i Kasese där aktivitetscentret Zigge House är beläget och som vi senare ska besöka.  Efter frukost och samtal i trädgården kör vi till den lokala marknaden för att köpa frukost till barnen på Zigge House.

Bethelhouse

Naturen är vackert grön och luften är klar. När vi kommer fram och hoppar ur bilen slås jag av en otrolig utsikt. Det är inte svårt att förstå varför Moa Ulander och Simon Lhuhandia valt just denna plats för att bygga framtidstro hos de barnen som besöker aktivitetscentret varje helg och lovdag året runt. Zigge House var från start ett litet privat initiativ som vuxit sig stort.  Det är 54 barn där, alla har av olika omständigheter svårt att få försörjning hemma. Hit kommer de på lördagar och söndagar för ett mål mat och delta i olika pedagogiska aktiviteter. Aktivitetscentret Zigge House sponsrar även dessa unga och deras familjer med skolavgifter och skolluncher under skolterminerna.

alex 60

Initiativtagare Moa Ulander och Simon Lhuhandia. Ziggy House är ett privat initiativ som vuxit sig stort och drivs av frivilliga sponsorer genom Sponsor Light.

Ziggehouse

Teaterworkshop

Just här fick jag möjlighet att hålla i en teaterworkshop med alla på Zigge House. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde återberätta exakt hur det var den här dagen på Zigge House, hur stämningen i rummet vibrerade och energin studsade långt ut över bergstopparna. Hur mitt hjärta på riktigt växte och jag kände att livet fick meningsfullhet. Jag kommer aldrig kunna återge denna kärlek vid första ögonkast, hur vacker denna stund var, men jag visste direkt att jag måste återvända. Närvaron, glädjen och barnens fokus när vi gjorde övningarna var otrolig. Jag insåg på riktigt där och då hur mycket jag har att lära från dem.

ziggehouse övning

ziggehouse ring

alex 61

alex 63

Lusten att lära är stor och sen vi lämnade centret har det hänt mycket nytt. Simon och Moa arbetar hårt för att få hela familjer involverade i verksamheten för att främja hållbarhet i projekten. Författarbesök, syverkstad och utvecklingsmöten har arrangerats. Här blir det tydligt hur bistånd kan användas på ett klokt och meningsfullt sätt. Just nu planeras och förbereds en stor julfest för barnen och deras familjer.

Moa och Simon tar gärna emot idéer, inspiration, praktiskt hjälp samt ekonomiska bidrag till skolavgifter och andra projekt. Om du vill bidra med något kan du kontakta dem genom deras facebookgrupp Sponsorlight. Där kan du även följa deras arbete och vad som händer med bidrag de får.

alex 65

alex 66

SponsorLight

Sponsor Light är ett projekt som syftar till att hjälpa barn i byarna Nyakasojo och Kibenge i Kasese, Uganda att gå i skolan och få skollunch varje dag. Det ligger i bergen utanför Kasese och livsvillkoren är svåra. Familjerna lever på småskaligt jordbruk, de odlar vad de skall äta och eventuellt litet överskott säljs på marknaden. Problem blir det med allt som inte är existensminimum. Mediciner om någon blir sjuk, skola, myggnät, lek och social träning för barnen.

Vi jobbar med små men pålitliga insatser som kan vara start på en positiv utveckling av och för människorna i byn. Det är ett totalt transparent projekt där varje krona blir till shilling och går direkt till barnen. All tid som läggs ned på detta projekt är obetald och styrt av ett uppriktigt engagemang. Vi försöker skapa jobbmöjligheter i projektet och har tre ungdomar som coacher för de andra barnen, en kokerska och en vakt/vaktmästare anställda på deltid med lön varje månad. Uppdateringar sker hela tiden med fotodokumentation och berättelser från främst Simon och Moa som regelbundet besöker barnen och deras skolor. Texten är hämtad från SponsorLight.

new_footballs-1024x683

Julklappstips

300 kronor räcker till lunch och terminsavgifter för ett barn.

sponsor_light_visual-id

sponsor 2

Alexandra Ljungkvist Sjölin


Alexandra är lärare i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium, teater- och dramalärare och verksamhetsledare för teatergruppen Verket.


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev

 

En lärares resedagbok från Uganda

Poverty! Poverty! Poverty!

Orden upprepas av den tyska journalisten med medlidsam blick. Jag möter denna journalist under en schimpanssafari mitt i Kibale Forest National Park i Uganda. Hon skriver reportage om resor i Uganda och när vår schimpanstrekking avrundas med en promenad tillbaka till våra bilar frågar journalisten vilken lodge vi tillhör och vilken safari som väntar mig och min mamma som jag reser med.

Alex 33

-Well, we’re not here for the safaris…säger jag lite ursäktande. Fortsätter och försöker beskriva att jag inte valt att resa till Uganda för den fantastiska naturen och alla djurarter utan för att uppleva ”livet” i Uganda och att jag ska besöka olika skolor, aktivitetscenter och familjer.

Det är då orden Poverty! Poverty! Poverty! ekar från journalisten. Där och då stod jag bara still och nickade, lät henne berätta om sina egna upplevelser av skolbesök och hur fruktansvärt hon upplevt det och därför nu endast gör safaris.

Jag och min mamma sätter oss i den låga vita Toyotan och blickar upp och vinkar artigt adjö till journalisten och hennes två följeslagare i den höga Jeepen.

I bilen snurrar tankarna samtidigt som vi rullar förbi vackra landskap av människor som bygger sina lerhus, bär på gigantiska korgar med ris och människor som fraktar sitt liv på cyklar. Vi skrattar åt babianerna som passerar över vägen med sina rosa rumpor.

Vad är det egentligen som driver mig att uppsöka dessa platser? Vad lägger jag för innebörd i ordet fattigdom? Jag har inget exakt svar men jag vet att jag drivs av att uppleva nya platser som skiljer sig mycket från min egen värld och jag vet att jag inte är här för att titta på fattigdom.

Alex 34

Jag och min mamma reste runt i Uganda i 15 dagar under februari 2019. Första åtta dagarna reste vi med Deep Travel som är ett litet, mycket personligt och flexibelt resebolag som skräddasytt och verkligen gjort vår resa oförglömlig. Moa Ulander som driver resebolaget är från Sverige men lever med en ugandisk man sedan många år tillbaka i Uganda. Vår resa var upplagd utifrån våra personliga önskemål och intressen med matlagningskurs,

Alex 35B

olika studiebesök på skolor samt guidad tur av en lärarstudent på ett universitet. Vi besökte Zigge House ett aktivitetscenter för barn vars familjer saknar ekonomiska resurser. Vi gjorde schimpanssafari och safari i Queen Elisabeth park. Förutom allt detta har Moa guidat oss och lärt oss allt. Vi har hängt med på lokala gymmet, klubbar och träffat massor av gästvänliga människor.

Alex31

Sista veckan var vi i Kampala där vi besökte en skola som drivs i Kampalas slumområde samt fick träffa olika familjer som jobbar och bor i slummen. Vi gjorde även en guidad tur genom staden på motorcykel och avslutade guidningen med en oförglömlig helkväll på Ndere Cultural Centre där olika danser från ugandiska stammar presenterades under bar himmel.

I det här blogginlägget kommer jag berätta om ett studiebesök på grundskolan Sky Is The Limit. I nästa inlägg kommer jag skriva om besöket på aktivitetscentret Zigge House som drivs genom Sponsor Light. I tredje och sista inlägget får ni följa med till Ugandas huvudstad Kampala och besöka en skola som ligger i slummen.

Om du är intresserad av att själv göra en personlig, skräddarsydd resa så rekommenderar jag varmt att ta kontakt och resa med DeepTravel. Information finns på hemsidan www.deeptravel.se eller mobil: 0761370677.

Alex 50aFP_Rxenzori_view_1920

Har du andra frågor eller funderingar kan du maila mig: alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

Besök på Sky Is The Limit School

Skolan ligger i Fort Portal och är en, som vi i Sverige skulle kalla, grundskola. Skolan grundades 2006 och här går nu ca 400 elever. Sky Is The Limits grundare och rektor heter  och hon främjar barns möjlighet att gå i skolan vilket gör att hon tillåter elever komma och delta i undervisningen även utan skoluniform. Skolan ordnar även skollunch för alla elever vilket är ovanligt på skolor i Uganda. Även stöd med skrivböcker och pennor som annars köps av barn och familjer själva. En stor del av barnen som går på Sky Is The Limit kommer från familjer med mindre ekonomiska möjligheter och många av barnen har även rektor Rose som fosterhemsbarn.

Lärarkåren på Sky Is The Limit School. Längst ut till höger har vi grundare och Rektor Rose.

alex1

Klassrummen

alex3

alex2

Skolans bibliotek och rektorsexpedition

alex4

Ett skepp kommer lastat

Skolbesöket är så inspirerande och vi blir så varmt välkomnande och insläppta i varje klassrum. Energin och glädjen dessa elever har över att gå i skolan smittar verkligen snabbt av sig. Efter rundvandring blir vi inbjudna i biblioteket/rektors expedition för lunch och samtal.

Jag blir väldigt positivt överraskad när jag möts av alla böcker som finns på skolan. Även personalen på skolan är noga med att visa upp att de satsar på läsning och är stolta över de fyllda hyllorna. Men ju längre vi kommer i samtalet kring böckernas betydelse börjar det kännas lite olustigt. Rektor Rose berättar att en kvinna från England valt att skeppa över stora delar av alla dessa böcker som en gåva, ett bistånd. Självklart i god avsikt. Denna välvilja kan dock fungera i motsats när en tittar lite närmare på böckerna.

Att aldrig få identifiera sig med karaktärer

alex6

Alla böcker, många även av äldre årgång, är skrivna ur ett engelskt perspektiv och sammanhang. Berättelserna handlar om vita barn i ett europeiskt samhälle. När barnen här ska läsa dessa böcker kan det uppstå en mängd lässvårigheter på grund av att ord och begrepp inte kan härledas till barnens vardag och liv i Uganda. Både ord och bilder skapar svårigheter i läsförståelsen och läsupplevelsen blir då krånglig och upphackad som i sin tur skapar olust att fortsätta läsa.

På ett sätt kan en välja att se att dessa böcker ger barnen möjlighet att utveckla sitt språk och få förståelse för andra levnadsvillkor genom berättelserna men när det bara är dessa karaktärer och miljöer barnen möter i litteraturen anser jag att det inte är utvecklande. Att aldrig få identifiera sig med karaktärer eller att få se någon som liknar en själv bli representerad i böcker är inte positivt för självbilden.

Samma brist på representation i arbetat med nyanlända i Sverige

Vi pratar vidare om det komplexa i att få gåvor som kanske inte är så bra för barnen men att alla samtidigt är tacksamma för att få just böcker. Jag beskriver likheter jag upplever med bristen av representation när jag arbetar med nyanlända i Sverige. Vi möts i mycket intressanta samtal kring pedagogik där inne i det lilla rummet fyllt av gamla engelska böcker och väggar fyllda av citat. Vi drömmer om ett framtida projekt där alla de pengar det kostat att skeppa böcker över halva jordklotet istället ska gå till skrivprojekt på plats där eleverna få vara medskapare till berättelser med ugandiska författare. Vi pratar även om drömmen att ta fram litteratur på elevernas modersmål. I Uganda är engelskan officiellt språk men alla har även ett stamspråk och som Moa och Rosie berättar så finns det ca 49 olika stamspråk i Uganda.

alex8

Bistånd och goda gåvor är en komplex fråga

Så varför vill människor från en helt annan plats med helt andra levnadsvillkor fylla på deras hyllor med böcker de själva inte längre vill använda? Personligen tror jag det grundar sig i ett bristperspektiv. Att se och utgå ifrån vad som skiljer sig från vårt samhälle…Här tror jag det är viktigt att se resurserna. Bara för att det finns ekonomisk fattigdom betyder det inte att människornas tankar och idéer är fattiga. Under vår resa har jag fått tänka om flera varv. Så många gånger jag själv tänkt tanken att jag vill ”hjälpa och stötta” på olika sätt som verkligen inte varit några långvariga lösningar utan faktiskt när jag tänkt efter endast hjälpt mig och mitt samvete. Innan jag åkte hade jag fått tips att ta med mig pennor som jag sedan kunde dela ut på gator till barn som behövde till sin skolgång. Självklart packade jag nöjt ner mängder med överblivna pennor från mitt hem. Lika bra kändes det dock inte när jag i samtal med Moa förstod att just dessa pennor gör att barnen inte går i skolan utan hamnar ute på gatan för att sälja dessa pennor vidare så familjen kan få in pengar. Mina pennor som skulle bidra till en bättre skolgång förvandlades plötsligt till att ta barnen ur skolan. Bistånd och goda gåvor är en komplex fråga helt enkelt. Men samtidigt ganska enkelt på ett sätt. Att lyssna på människor som bor och verkar i landet och att det är deras behov och önskningar som är i fokus och inte vad vi tror att dessa människor behöver utifrån vårt levnadsperspektiv. Och att frakta dessa gåvor från Sverige är ju onödigt när du kan köpa pennor och material i Uganda och bidra till deras ekonomi.

Skolgården är full av nyfikna och aktiva barn.

alex7

Här är skolköket där lunch lagas.

alex9

Eleverna får sin lunch serverad.

alex10

”Speaking garden” är något som utformats på skolan tillsammans med Moa Ulander som varit med och utvecklat skolan sedan 2007. Det innebär att skolan använder skolgården och byggnaderna som läromedel. Ett multimodalt lärande helt enkelt.

alex12

Alex13b

I lärarens pratbubbla står det: ”Education adds years to life”

alex14

Väggar är dekorerade med förhållningsätt och uppmaningar som en del i ”Speaking Garden”.

alex15

Läsprojekt

DEAR är ett läsningsprojekt där det handlar om att uppmuntra till läsning en stund varje dag ”Droppa allt annat och läs”. Här uppmärksammades all läsning och förståelsen inför att vi möter texter överallt i vardagslivet. Att om du inte äger en bok kan du läsa på skyltar, på varor i affärer, på bilar, bussar, överallt bara du söker texter, bilder och läser en stund. Detta görs av alla på skolan, elever och personal och även vårdnadshavare uppmuntras att delta.

alex 43

Dramaövningar

Jag fick möjligheten att hålla en workshop med dramaövningar. När jag förklarade för eleverna att vi skulle göra en övning som jag brukar använda musik till men inte kommer ha möjlighet till det nu erbjuder två elever sig att spela på trummor. Så där och då gör vi övningen till egenkomponerad musik. Som pedagog i den situationen kändes livet lyxigt och lite extra meningsfullt.

alex21

Förutom alla intressanta samtal, fina möten och kreativa lektioner fick vi vara hedersgäster inför uppträdanden som de endast repat in för vårt besök. Dans, sång och tal hölls med full koncentration och seriositet.

Vi lämnade Sky Is The Limit fulla av hopp inför framtiden.

Alex22


Alexandra Ljungkvist Sjölin


Alexandra är lärare i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium, teater- och dramalärare och verksamhetsledare för teatergruppen Verket.


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev