Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Ung i Sthlm

Inbjudan till informationsträff om Ung i STHLM

I höst erbjuder Stockholms utbildningsförvaltning ett projekt för klasser på gymnasiet och högstadiet som jag aldrig i min vildaste fantasi trodde skulle bli av.

IMG_0362

Under våren har vi genomfört Ung i STHLM- film och nu känner vi oss redo för att arbeta med sceniska uttryck. Vi vet av erfarenhet vilken betydelse det kan ha för klassens sammanhållning och enskilda elever. Antalet klasser som kan delta i projektet är begränsat till 20.

Ung i STHLM-scen är ett språk- och integrationsprojekt som vi skrivit om i ett tidigare inlägg på Kulan. Eftersom det är ett projekt som sticker ut och ni har säkert många frågor så anordnar vi en informationsträff på Medioteket den 23 augusti.

Program

  • Lätt förtäring mellan 16.30-17.00
  • Medlemmar från teaterföreningen Verket framför en scen från Hoppet
  • Lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM-film berättar hur de organiserade arbetet i skolan och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM-scen. Anna är lärare i svenska och religion och Marianne är lärare i svenska som andra språk på språkintroduktion.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin och Elisabeth Söder informerar om hur höstens scenprojekt är upplagt och svarar på frågor.

Anmälan till informationskväll

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor
Datum: torsdagen den 23 augusti, program mellan 17.00-19.00. Lätt förtäring serveras från 16.30
Målgrupp: intresserade lärare och skolbibliotekarier från högstadiet och gymnasiet från Stockholms kommunala skolor.
Kostnad: Ung i STHLM är utan kostnad för Stockholms skolor

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda Barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder, Elin Jönsson, filmpedagog, Annika Lagerkvist pedagogisk konsult och ansvarig för de flesta blogginlägg för Ung i STHLM-film.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)

logotype

 

Filmer av elever från Stockholms gymnasieskolor visas på biografen Grand

Efter många lektioner i filmskapande och dramatik är det ändligen dags för premiärvisning av elevernas filmer på tema trygghet inom projektet Ung i STHLM.

På bilden ses tre av de viktigaste aktörerna för projektets genomförande: Elisabet Jonsved och Elin Jönsson, filmpedagoger på Medioteket och Alexandra Ljungkvist, teaterlärare på Medioteket.

minskat 1IMG_5469
Uppställning för gruppfoto innan filmvisningen. På bilden syns Östra Reals introduktionsklass med läraren Nadja Sandberg.

minskat3IMG_5489 (002) Och fler gruppfoton.

Minskat 2IMG_5485
Några elever från Blackebergs gymnasium med skolborgarrådet Olle Burell framför biografen Grand.

minskat1P1020096
Lärare och rektor från Blackbergs gymnasium svalkar sig med cider innan det är dags för film. Lärarna som arbetat med projektet heter Marianne Lindblad och Anna Bergqvist.

minskat 6IMG_5500
Läraren Marianne Lindblad i samspråk med skolborgarrådet Olle Burell.

minskat 7IMG_5505
Ja vi var många som passade på att samtala med Olle. Vi på Kulan, Elisabeth Söder i det här fallet, tar alla chanser att prata kultur och estetiskt lärande med viktiga beslutsfattare för skolan.

MINSKAT OLLEP1020095
I dörren står Elin Jönsson och Alexandra Ljungkvist och hälsar elever och lärare välkomna. Biografen hade rullat ut röda mattan så vi kände oss varmt välkomna och hedrade.

Minskat 4IMG_5491 minskat2P1020101
Vår filmpedagog, Elin Jönsson hälsar välkommen från scenen och tackar lärare och elever för deras mod och engagemang i filmprojektet.

minskat3P1020116
Även skolborgarrådet ville tacka lärarna. Rektorerna från Blackebergs gymnasium, Spånga gymnasium och Östra Real fick ett särskilt tack, eftersom de genom att bryta och ändra i schema sett till att klasserna fick en chans till att träffas under de tretton lektioner vi hade tillsammans.

Minskat 8IMG_5507
Lärarna i sin tur bjöd upp sina respektive klasser på scenen för applådtack och säga hej till publiken.

minksat 9IMG_5510 minskat5P1020125 Minskat 10IMG_5511 (002) minskat4P1020121
Efter 34 filmer på i snitt 3 minuter, en bild på lyckliga och stolta lärare: Åsa Sahlström, Sophia Myrman och Alexandra Alevras från Spånga gymnasium. Är du nyfiken på filmerna vet jag att Blackebergs gymnasium ska lägga upp sina filmer på skolans webbplats.

minskat 7P1020144

Här kan du läsa mer om filmprojektet Ung i STHLM

Elisabeth för gruppen

avatar (1)

Inbjudan till lärare på högstadiet och gymnasiet

IMG_9443 alex blogg2

  • Vill du låta eleverna redovisa ett delmoment i gestaltande form?
  • Vill du låta dina elever redovisa ett projekt på en av stadens scener?
  • Vill du utveckla metoder för att skapa ett tryggare gruppklimat?
  • Är du lärare för en klass med elever som vill lära känna elever på samma skola som nyligen kommit till Sverige eller för en klass som vill lära känna svenska elever/elever som bott i Sverige en längre tid?

Stockholms utbildningsförvaltning har ett förslag

Leta rätt på en klass på din skola med elever som vill lära känna elever som nyligen kommit till Sverige eller en klass som vill lära känna svenska elever/elever som bott i Sverige en längre tid och anmäl er till språk-, integrations-,och scenprojektet Ung i STHLM.

Under vårterminen har vi genomfört filmprojekt inom Ung i STHLM och till hösten vidgar vi det till att även omfatta sceniska uttryck med final på Intiman den 26 november. Varje grupp erbjuds möjlighet att från scenen framföra musik, dans, Tedtalks, poesi, fysisk teater och andra scenuttryck som gruppen bestämmer. Deltagande är utan kostnad för skolan.

 intiman-2015-11-26-001-300x200

Ung i STHLM erbjuder deltagande klasser:

För att förbereda grupperna inför ett scenframträdande på en stor teaterscen erbjuder vi eleverna följande: Samarbetsövningar, teaterteknik, valbara workshops, kulturupplevelser:

  • Teaterläraren och läraren i svenska som andra språk, Alexandra Ljungkvist Sjölin ger deltagande grupper en bas och följer med från första lektionen till framträdandet på Intiman. Alexandra Ljungkvist arbetar med individ- och gruppstärkande övningar för att klasserna ska bli trygga tillsammans och stötta dem i vald inriktning.
  • Workshops med valfri kulturaktör, vi samarbetar med Drottningholms slottsteater, musik och dans, barock möter nutida uttryck, Pantomimteatern, fysisk teater och cirkuspedagoger från Cirkus Cirkör. Eleverna kan välja bland fler aktörer när projektet startar i september.
  • Eleverna får välja valfri kulturaktivitet, musik, dans, teater etc. som antingen kommer till skolan eller upplevs från en scen.

Ung i STHLM erbjuder lärare följande:

Lärarkvällar, kulturupplevelser och lärarhandledningar:

    • Informationskväll om Ung i STHLM på Medioteket den 23 augusti. Lätt förtäring från 16.30. Information startar 17.00. Under kvällen medverkar lärarna Marianne Amanda Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM i våras. Marianne och Anna berättar om hur de organiserade projektet och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM. Läs mer om informationskvällens innehåll Här anmäler du dig till kvällen:  Anmälan till informationskväll
    • Inspirationskväll den 13 september på Pantomimteatern. En inblick i de olika valbara workshops som erbjuds. Ta gärna med några elever från klassen för att underlätta deras val av inriktning för scenprojektet. Anmälan till inspirationskväll
    • Kulturerbjudanden, exempelvis Poetry slam på Dramaten, Våroffer på Stockholms stadsteater och Syskonen från Mantua på Drottningholms slottsteater.IMG_0362

Redovisa projekt eller delmoment i gestaltande form

Varje grupp ska välja att arbeta med ett moment eller ämnesöverskridande projekt. I arbetsprocessen arbetar vi främst med fysisk teater men vi är lyhörda för vad varje grupp vill fokusera på. Projektet bygger också på att varje deltagande klass arbetar med scenprojektet i den omfattning de själva bestämmer. Fördjupningsdelen kan med fördel utmynna i projekt som: värdegrund och demokrati, dansa DNA-spiralen etc. och framföras på den teaterscen vi bokar för ändamålet i december.

???????????????????????????????

Så här tycker eleverna

Vi vet av erfarenhet att kulturella uttrycksformer påverkar gruppklimat och sammanhållning positivt.
Kommentarer från elever som deltagit i liknade kulturprojekt:

      • Lärt för livet och kommer att ha glädje av detta både i arbetslivet och socialt
      • Jag har blivit bättre på att strukturera upp mina tankar och lyssna på varandra
      • Självförtroendebildande
      • Jag har lärt mig att inte vara rädd för folk utan stolt över den jag är

Intresseanmälan

Kontakta elisabeth.soder@Stockholm.se  för intresseanmälan om UNG i STHLM.

Vi kommer bara ha möjlighet att arbeta med 10 grupper, två klasser från 10 skolor under hösten. Därför är det först till kvarn som gäller efter vår informationsträff den 23 augusti.

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren. Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder och Elin Jönsson, filmpedagog.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)logotype

Olika sätt att ta kontakt och hälsa

Ett viktigt syfte med integrationsprojektet Ung i STHLM  är att nyanlända elever ska lära känna etablerade elever på samma skola. I projektet träffas vi under flera lektioner och har film- och dramalektioner. En återkommande övning är hälsa och ta kontakt, att under skratt och rörelse se varandra i ögonen och säga varandras namn gör underverk för stämningen i alla grupper. I inlägget får du tips på två övningar du kan göra med dina klasser. Lärare är Alexandra Ljungkvist Sjölin.

/Elisabeth för Ung i STHLM

hälsa1

hälsa2

I övningen går de runt i rummet och när de får och /eller tar ögonkontakt fattar de varandras händer och drar sig framåt med hjälp av den andre.

Alla elever står i en ring, de skall hålla upp bägge handflatorna . Instruktionen är att 4 elever går in i ringen och utan att prata göra en blixtsnabb installation. När de går tillbaka så tar de ned händerna. Övningen fortsätter tills alla varit inne i ringen. Det är lätt att se när det är klart eftersom alla då har händerna nere.

Kommunikationsövningar i Ung i STHLM

Filmprojektet Ung i STHLM är ett kombinerat integrationsprojekt och kommunikationsprojekt. Nyanlända- och etablerade elever ska tillsammans lära känna varandra och göra korta filmer. För att eleverna ska känna sig trygga med varandra har vi sprängt in enkla drama- och teaterövningar mellan filmteknikpass. Kommunikationsövningar som du själv lätt kan göra med din grupp efter att sett filmerna i inlägget och hur teaterläraren Alexandra Ljungkvist Sjölin introducerar övningarna. Eleverna går på nationella program och språkintroduktion på Östra Reals gymnasium.

alex

Kommunikationsövningar

Övningarna bygger på att eleverna skall se varandra i ögonen och vara tydliga med sin kommunikation, både hur de kommunicerar och hur de tar emot kommunikationen. I kommande inlägg på Kulan får du tips på enkla ledarskaps- och teaterteknikövningar

Vi tar kontakt och hälsar på varandra

Skicka och ta emot energi

Dra varandra i ett osynligt rep

Ta ögonkontakt och hälsa

Ordlös kommunikation i gruppen
Gruppen känner av när den ska stanna och börja röra sig igen i rummet


/Elisabeth

Hur jag bedömer multimodala arbeten

Enligt forskaren Anna-Lena Godhe är vi lärare osäkra på hur vi skall bedöma andra uttryckssätt än talad och skriven text. I avhandlingen Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry skriver Anna-Lena ”Bedömning hamnade i fokus när jag var ute och samlade in material till studien eftersom eleverna började fråga om hur de multimodala texterna skulle bedömas och hur de relaterade till den kurs de gick i svenska.

feedback-3240007_1920

I det här inlägget kan du läsa hur Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska.  Katarina Lycken Rüter, också lärare i svenska har i ett tidigare inlägg för Kulan skrivit om modalitetens betydelse.

bildmanusexempel

 

Hur bedömer jag multimodala texter?

Min uppfattning är att allt som jag kan titta på och lyssna efter i traditionellt skriven och talad text, kan jag också se och höra i multimodala texter. Jag kan, förstås titta på en elevs språk, retoriska färdigheter, analytiska förmåga, på begreppsanvändning och litteraturanalys även i en film, men jag kan också se och höra så mycket mer!

Jag arbetar mycket med filmen som underlag för såväl lärande som bedömning i mina huvudämnen svenska och religion. Min erfarenhet är att eleverna gillar att arbeta med film och lusten till lärande är en framgångsfaktor som jag tror inte nog kan understrykas när det gäller undervisning. En annan erfarenhet jag har är att elever ofta är väldigt skickliga på filmarbete, inte bara tekniskt utan kanske främst i bildanalys och förmågan att tänka i och analysera ett ”filmiskt språk”. Detta gör filmen, menar jag, till en ypperlig ingång till att arbeta med många andra och kanske svårare färdigheter, som eleverna inte alls kanske har lika lätt för initialt. Svårigheten blir förstås att känna sig säker på bedömning av film och att få eleverna att förstå vad som faktiskt bedöms och vad som inte gör det.

Jag tänkte i min text dela in mina tankar kring bedömning av multimodala elevarbeten – i den här texten fokuserar jag helt på elevproducerade filmer, men tankarna torde gälla även för andra former av multimodala texter, såsom t ex poddar, radioprogram och bildspel – i tre delar:

  • Film för att öka elevernas lust att lära
  • Film som examination av filmkunskap
  • Filmen som presentationsmodell för litterär analys

Jag utgår ifrån hur jag använder den elevproducerade filmen som redovisningsmaterial utifrån tre olika grundprinciper, där grunderna för bedömning kanske kan komma att skilja sig åt beroende på vilket huvudsyftet med filmproduktionen är. Jag försöker i texten att på vart och ett av exemplen ge ett autentiskt exempel från min egen undervisning och kommentera hur jag tänkte vid utformandet av uppgiften och varför jag valde att gå till väga på det sätt som jag gjorde. Efter de tre exemplen lyfter jag några generella tankar kring bedömning av film i, främst, svenskämnet.

IMG_5314 Blackan

Film för att öka elevernas lust att lära

Jag kan inte nog understryka hur viktig jag tycker att lusten är för elevernas inlärning. Att vilja lära sig är ofta detsamma som att faktiskt göra det. Film är ett utmärkt medel, anser jag, för att öka elevernas lust att lära. Många elever gillar helt enkelt att arbeta med film i klassrummet. Mitt andra bedömningsexempel är således av filmer vars mål egentligen är att öka elevernas lust för att lära sig något annat. Huvudsyftet här är alltså inte filmproduktionen i sig, utan något annat. Filmen blir det medel som används för att få eleverna att nå ett annat mål.

IMG_5296, blackan

Ett exempel här är mina elevers deltagande i UNG i Stockholm. Huvudsyftet i det projektet är ju integration: att elever från de nationella programmen (min klass är en årskurs 2 på samhällsprogrammet som deltar inom ramen för svenska 2) ska samarbeta under en längre tid med en klass från språkintroduktion. Eftersom huvudsyftet här är något annat än att undervisa eleverna i det filmiska språket, så kommer ju också bedömningen av de färdiga filmerna att bli lite annorlunda än i det första exemplet, men trots det måste jag ha tydliga exempel på vad som ska bedömas och hur. Det är viktigt både för mitt bedömningsarbete och för att eleverna ska kunna genomföra projektet på bästa sätt.

UNG i Stockholm har tydliga kriterier som inför projektet delades ut och gicks igenom med klassen. Dessa handlar dels om loggboksskrivande, dels om vad som ska finnas med i den färdiga filmen. Kriterierna tydliggör alltså förväntningarna som finns på arbetet. På det sättet liknar det min bedömning i det första exemplet. Dock har jag brottats lite med tankar om att filmen kan bli sämre (eller bättre?) på grund av faktorer utanför min kontroll, till exempel gruppsammansättning och språkförbistringar. Min lösning på detta problem har varit att lyfta blicken lite från projektbeskrivningen och också involverat svenska 2 i arbetet. Jag har alltså valt att komplettera filmarbetet med vanligt textarbete och mycket samtal, för att eleverna aldrig ska förlora kopplingen till svenska. Återigen tror jag alltså att tydlighet på vad som bedöms är A och O för ett lyckat arbete – för elever såväl som för mig som lärare och bedömare.

IMG_5312 Blackan

Film som examination för ”filmkunskap”

Mitt första exempel gäller den för en filmkunskapslärare kanske mest  självklara formen av filmredovisning, det vill säga den där den elevproducerade filmen används som examinationsform när något filmiskt, t ex dramaturgimodellen eller filmens språk, studerats. Jag brukar låta eleverna, som ett moment i t ex svenska, studera hur filmer är uppbyggda, hur den traditionella berättarstrukturen ser ut, samt vilka karaktärer som oftast finns med i västerländskt berättande. Kanske har man i klassrummet läst texter om detta, lyssnat på lärarens presentation, tittat på några filmexempel och sedan mynnar arbetet ut i produktionen av en egen, någon minut lång, film där de inlärda färdigheterna konkret ska visas.  Enligt min erfarenhet är detta inte bara en rimlig arbetsmodell för filmarbete , det är också  den tydligaste för bedömning, kanske pga av att lärare och elev oftast här är väldigt överens om vad som ska bedömas och  hur detta konkret ska gå till. Kort sagt finns det en samsyn mellan elevernas förväntningar och lärarens arbete.

Det är dock, anser jag, av yttersta vikt att ändå sätta dessa förväntningar på pränt och att ge eleverna, i god tid innan arbetet börjar, tydliga skriftliga instruktioner på vad de förväntas göra, vad de inte förväntas göra (jag brukar t ex vara tydlig med att eleverna inte ska skådespela eller ha dialog med i sina filmer, då detta är svårt att få bra och därigenom svårt att bedöma på ett objektivt sätt) och på vad bedömningen kommer att fokuseras. Jag brukar välja ut ett antal färdigheter som jag vill att eleverna ska visa att de behärskar (t ex etablerande anslag, vändpunkter, planteringar och avtoning) – de behöver, och ska inte, visa allt de lärt sig i denna enda film. Bättre för en vettig bedömning är att istället komplettera filmen med någon annan presentationsform om behov finns att kontrollera alla delar i det filmiska språket. Att ge eleverna dessa tydliga instruktioner gör filmen mer lättbedömd, det smalnar av det jag ska titta på och det gör det tydligare för eleverna hur de ska göra filmen bra. De kan fokusera på att finslipa detaljerna istället för att försöka visa allt.

Om filmen, vilket förstås kan ses som en självklarhet, görs som ett grupparbete brukar jag komplettera filmarbetet med en arbetslogg för att fånga in elever som arbetat bra i det tysta, men också för att kunna följa det arbete som eleverna gör när de tänker och planerar och som annars inte kommer mig som lärare till del. En arbetslogg är också ovärderlig att ha om det för någon elevgrupp, trots hårt arbete och rätt tänkande, av olika anledningar inte blir en bra slutprodukt eller ingen slutprodukt alls. Med en bra arbetslogg brukar arbetet ändå kunna användas som bedömningsunderlag.

IMG_5315 Blackan

Filmen som presentationsmodell för litterär analys

I svenska 3 ingår litterär analys som ett kunskapskrav och ett centralt innehåll. En sådan kan förstås med fördel skrivas på traditionellt sätt och jag propagerar ingalunda för att hoppa över en sådan. Däremot tycker jag att en skriven litteraturanalys med fördel kan kompletteras med en multimodal sådan. Min uppfattning är att eleverna, med rätt stöttning, har lättare att sätta multimodala ”ord” på sin analys än de kanske har att skriva den som traditionell text. En filmad ”analys” ger alltså fler elever möjligheter att visa sin allra bästa analytiska förmåga!

I år lät jag mina svenska 3-elever sätta tänderna i Majakovskijs ”Ett moln i byxor”. Det är en svår dikt på många sätt: svår att läsa och för en artonåring idag svår att analysera och förstå. Jag valde att låta eleverna arbeta med den i grupp och gemensamt välja ut strofer ur dikten som de analyserade, tolkade och konkretiserade genom att visualisera dem på film. Resultatet blev fantastiskt!  På intet sätt blev det heller svårbedömt. Jag hade sett eleverna arbeta i klassrummet och följt deras tankar och deras analys. Jag hade hjälpt dem att bena ut svåra textpartier. Jag hade hört dem diskutera texten och använda litteraturvetenskapliga begrepp. Vi hade parallellt med arbetet läst om modernismen och skrivit ett traditionellt prov och en litterär essä, så kunskapsmässigt var eleverna så förberedda som de kunde vara.

De fick inför det praktiska momentet mycket tydliga instruktioner på vad som skulle bedömas i filmerna. Här kunde det ju inte bli tal om att bedöma filmerna på samma traditionella sätt som i mitt första exempel, eftersom en modernistisk dikt ju saknar all logik och all ”dramaturgi”. Istället var jag tydlig med att jag i dessa filmer skulle titta på det analytiska, på det modernistiska språket och på vad de förstått och kunde tillämpa av modernismen som litterär epok. Min bedömning av deras filmer kom här alltså att i mycket likna den bedömning jag skulle ha gjort av traditionella skriftliga prov på samma tema. Eleverna fick även här skriftliga instruktioner och grund för bedömning. Då instruktionerna var tydliga med vilka färdigheter som faktiskt skulle bedömas i projektet, så hade eleverna också jobbat hårt med att visa just dessa färdigheter, varför filmskapandet som lärandesituation också blev mycket lyckat.

Eftersom filmarbetet i detta fall var ett grupparbete, kompletterades arbetet även här med en individuell arbetslogg.

 IMG_5307 Blackan

Sammanfattande tankar

Allt som jag kan bedöma i traditionella skrivna eller talade texter, kan jag förstås också bedöma i en multimodal text, till exempel en film. Film är en texttyp bland andra, och inte alltid ett självändamål. Att arbeta med elevfilm ger dock eleverna ofta känsla av variation och bidrar, enligt min erfarenhet, till en lustfylld lärandeprocess för många av dem.

Syftet med själva uppgiften måste få vara avgörande för hur en elevfilm bedöms och på vilka grunder bedömningen görs. Jag tror dock att grundtankarna måste vara desamma. Jag tror på tydliga instruktioner för hur arbetet ska gå till och vad som ska bedömas.

 

Jag tror att det är viktigt att vid bedömning av elevfilm ha lyhördhet för det som är bra. Låt lusten flöda och tillåt dig att blunda för missar som kanske bara är resultatet av elevernas kreativa glädje. Med tydliga bedömningsinstruktioner brukar det gå lätt att hitta det eleverna har lärt och förstått, även om det annars drunknat i ett kreativt ”potpurri”.

Loggbok är ofta bra för att följa arbetets gång, tydliggöra tankar och garantera ett bedömningsunderlag även om slutprodukten saknas. En arbetslogg brukar också dämpa eventuellt missnöje med en haltande grupprocess, eftersom elever kan skriva av sig och lyfta sina egna tankar och sin egen insats.

Skriftliga instruktioner om uppgiftens syfte är en självklarhet, men konkretisera – och minska gärna ned – vad som faktiskt ska visas upp denna gång. Det underlättar såväl elevernas arbete som din egen bedömning. Eleverna behöver inte alltid visa allting! Att skriftligt konkretisera vad som är underlag för bedömning denna gång brukar också hjälpa mig att bedöma slutresultatet på ett rättvist sätt – och med att hålla mig till kunskapskraven vid bedömning.

Slutligen: friskt vågat är hälften vunnet. Vi är ålagda att arbeta med multimodala texter och då dagens verklighets textvärld är multimodal, måste också skolans textvärld vara det. Det bästa med ett sådant arbetssätt är, tycker jag, att det är också är ett roligt och stimulerande sätt att låta eleverna lära. När de har roligt lär de, och när de lär har jag roligt! Mer film åt folket!

IMG_4911

Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium

Modalitetens betydelse

Jag bad gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter vara med på ett seminarium om multimodal bedömning för lärare som deltar i filmprojektet Ung i STHLM   Efter det att Katarina tackat ja bad jag också om en text om bedömning av multimodala texter till lärare.

IMG_4879

I brevet från Katarina tar hon upp hur lite stöd det finns för bedömning av ett breddat meningsskapande i kunskapskraven i svenska på gymnasiet. Brevet är riktat till lärare som är med i filmprojektet UNG I STHLM men jag tycker att det är så viktigt resonemang att jag bad om lov att få dela med fler på Kulanbloggen. Vill du höra hur Katarina och andra resonerar  i bedömning av multimodala texter är du varmt välkommen till ett seminarium på Medioteket den 7 maj, Multimodal bedömning, så här tänker vi. Det är gratis att delta men anmälan är obligatorisk eftersom vi bjuder på filmisk förtäring.

feedback-3240007_1920

Katarina har tidigare skrivit ett inlägg om varför det är bra att arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet 

Modalitetens betydelse…

ett brev till svensklärarna som deltar i Stockholms stads filmprojekt Ung i STHLM

Jag vill inte skriva den här texten! Tanken var – och är fortfarande – att vi skulle ha ett samtal, kanske att jag skulle föreläsa lite eller hålla en längre inledning till ett samtal om bedömning av multimodala texter… inte att jag skulle leverera en skriven text. När uppdraget omvandlas till en skriven text förändras så mycket av förutsättningarna. Ord och tankar sätts i en helt annan kontext. Möjligheten att genom röst och gester tona ner, lägga in tvekan, öppna för ifrågasättanden… det blir något helt annat med bokstäver på skärm eller papper. Modaliteten har betydelse.

Just därför, just för att modalitet har betydelse, tror jag att vi gymnasielärare i svenska verkligen behöver diskutera och utveckla vår gemensamma förståelse av hur vi lär elever att förstå och använda multimodala uttryck, och hur vi bedömer deras kunskapsutveckling. Ett samtal om detta, kopplat till projektet Ung i STHLM, kommer vi att ha den 7 maj. Se alltså denna text som en start på det samtalet, som de utgångspunkter jag vill bidra med i vårt gemensamma tankearbete framåt.

Min första utgångspunkt:

Vi som lärare har ett professionellt ansvar att läsa styrdokumenten med all den kunskap om världen vi besitter. I grundskolans svenskämnesbeskrivning kan texter vara “texter där ord, bild och ljud samspelar”, och där talas också dessa kombinats “dramaturgiska komponenter”, beskrivningar som betonar att mening skapas med olika modalitet. Grundskoleelever ska alltså kunna arbeta med att skapa mening i olika modaliteter. Vad säger det oss på gymnasiet?

I syftestexten för svenskämnet på gymnasiet står att vi ska ge eleverna “förutsättningar att utveckla sin förmåga i att orientera sig i, läsa sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter”. Vi som arbetar på gymnasiet behöver därmed ta ställning till vad en “textvärld” är. Innefattar den ljud, bild, rörlig bild? Mitt eget svar är ja. Det vill jag diskutera med er.

Min andra utgångspunkt
Vi har mycket lite stöd för vår bedömning av ett breddat meningsskapande i kunskapskraven. Svenskkurserna på gymnasiet har snarast snävats in till att verkligen fokusera på enbart det verbala, och i första hand skriftspråkliga, meningsskapandet. Nu vet vi att det är både nödvändigt och nyttigt att ha ett starkt fokus på skrivande – men utifrån förståelsen att textvärldarna våra elever (och vi) har att förhålla oss till är multimodala med betoning på multi, kan vi inte släppa att det utöver verbalspråket finns andra modaliteter som används och behöver värderas. Elever ska kunna producera “texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation” (Sv1) – och då måste vi resonera, både med varandra och med våra elever, om vad som kännetecknar en sammanhängande, begriplig och mottagaranpassad multimodal text. Det vill jag diskutera med er.

Min tredje utgångspunkt
Det finns lärande där processen skapar större insikt och mer kunskap än slutresultatet alltid visar. Det är inte säkert att det behöver bli “en bra film” trots att elever lärt sig mycket om dramaturgi, rytm, berättarperspektiv, textens tomrum och annat i filmskapandet. Kanske har elever utvecklat ett nytt ämnesspråk, internaliserat begrepp och fått verktyg för fortsatt analys av multimodala texter – även om den film de producerat är ganska kass, eller kanske inte ens blev klar? Jag tror att det finns en poäng att i projekt som Ung i STHLM naturligtvis ha siktet mot en färdig produktion, men att kanske ha bedömningsfokus snarare i processen och de begreppsliga redskap som eleverna får använda där. Det vill jag diskutera med er.

Jag ville inte skriva den här texten – men nu är den här, bokstäver mot vitt. Den 7 maj ses vi, med andra förutsättningar. Jag ser fram mot det! Katarina Lycken Rüter

katarina

Inbjudan: Multimodal bedömning, så här tänker vi

Vi lärare behöver diskutera och utveckla vår gemensamma förståelse av hur vi lär elever att förstå och använda multimodala uttryck, och hur vi bedömer deras kunskapsutveckling.

feedback-3240007_1920

Kvällen har tillkommit för att vara ett stöd för de lärare på gymnasiet som tillsammans med sina klasser är med i film- och scenkonstprojektet Ung i Stockholm.  Men vi har vidgat målgruppen till alla lärare som är intresserade eftersom vi vet att det finns en osäkerhet bland lärare om hur multimodala texter skall bedömas. Vi hoppas även att du som redan känner dig trygg i att bedöma multimodala texter anmäler dig och deltar med dina erfarenheter och tips. Vi utlovar en biobiljett per tips.smiley-163510_960_720

Program

Upplägg för seminariet – vi varvar föreläsningar  och praktiska workshops med resonemang om multimodal bedömning. Medverkande under kvällen är Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, lärarna Katarina Lycken Rüter och Anna Bergkvist.

  • Elin Jönsson, filmpedagog, pratar grundläggande om kamerans alfabet och grammatik. Elin visar exempel på hur hon planerar en filmuppgift för att underlätta bedömning och delar med sig av sina erfarenheter. Passet avslutas med en praktisk övning.
  • Anna Bergqvist talar om sina elevers deltagande i filmprojektet Ung i STHLM och vilken betydelse det haft för deltagande klasser. Anna kommer dessutom att berätta hur hon använder film – och bedömer densamma – i svenskundervisningen. Vi får se några elevexempel från litteraturundervisningen i svenska 3 och höra hur Anna tänker vid bedömning av dessa. Anna är lärare på Blackebergs gymnasium.
  • Katarina Lycken Rüter för ett resonemang om lärande, det finns lärande där processen skapar större insikt och mer kunskap än slutresultatet alltid visar. Det är inte säkert att det behöver bli “en bra film” trots att elever lärt sig mycket om dramaturgi, rytm, berättarperspektiv, textens tomrum och annat i filmskapandet. Kanske har elever utvecklat ett nytt ämnesspråk, internaliserat begrepp och fått verktyg för fortsatt analys av multimodala texter – även om den film de producerat är ganska kass, eller kanske inte ens blev klar?

bildmanus panorering_tiltKLAR

Kontakt och anmälan

Målgrupp: lärare på högstadium och gymnasium
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor, Liljeholmen.
Tid: 7 maj, 17.00-20.00. I pausen serveras filmisk förtäring.
Kostnad: gratis för lärare i Stockholms kommun.
Ung i STHLM bekostar arrangemanget.
Anmälan Ung i STHLM

Välkommen till ett möte mellan tidsepoker och kulturer på Drottningholms Slottsteater

Vi hoppas få till ett samarbete mellan Drottningholms Slottsteater och scenprojektet Ung i STHLM i höst. Vi vill att elever skall få uppleva vårt gemensamma kulturarv, musik med rötter i persisk-, barock-, och nutida musik. Någon klass kanske också vill delta i workshops med musiker från Drottningholms Slottsteater?

Med anledning av detta besökte jag och Alexandra Ljungkvist Sjölin teatern för att tillsammans med Maria Lindal, musikalisk ledare, Sofi Lerström, teaterchef och Tuvalisa Rangström regissör och ansvarig för pedagogmaterial för skolor spåna och drömma hej vilt om vad vi vill åstadkomma.

salongen
Vad det innebär konkret för Stockholms skolor återkommer vi till. Tills dess, följ med på min och Alexandras rundvandring på Drottningholmsteatern, lyssna på åskmaskinen och förundras över scenbyten som sker manuellt. Men först, du har väl anmält dig till lärarträffen den 19 april?

LÄRARTRÄFF 19 APRIL

Kvällen börjar med en guidad visning av Drottningholmsteatern. Sen bjuder teatern på en matig smörgås i vackra Déjeunersalongen. Det blir samtal med regissören Pia Forsgren och Maria Lindal, Drottningholmsteaterns musikaliska ledare. De två står bakom idé och koncept för Syskonen i Mantua, en föreställning som tar upp frågor om utanförskap och integration. Vi lyssnar på underskön musik och får veta vad teatern kan erbjuda gymnasieskolor.

Om föreställningen
Syskonen i Mantua är en nyskriven opera som bygger på en skatt av sällan spelad barockmusik. Det är den sanna berättelsen om ett ungt judiskt syskonpar som levde i Mantua för fyrahundra år sedan och utmanade föreställningen om att ingå i flera olika gemenskaper. Salamone Rossi var en nyskapande tonsättare som skrev den tidens moderna musik och Europa Rossi var en av världens första professionella operasångerskor. Tack vare sitt konstnärskap fick de möjlighet att röra sig fritt mellan det judiska ghettot och furstehovet. Men vem är man om man lever och verkar i två kulturer? Vilken gemenskap tillhör man?

Tid: torsdagen den 19 april kl 17.30–19.30
OSA 16 april till elin.west@dtm.se
Skolprogrammet för gymnasiet innehåller:
• Biljetter till en föreställning av Syskonen i Mantua 11, 13, 17 eller 20 september kl 19.30. Biljettpris gymnasieskolor 100 kr per elev.
I samband med föreställningen finns resurser som kan utnyttjas var för sig eller kombineras:
• Ett fördjupande skriftligt material
• Besök på skolan innan föreställning av personal från teatern
• Samtal med delar av ensemblen efter föreställningen gång

Följ med oss på rundvandring

På lärarträffen i april är det förhoppningsvis varmare, Alexandra är stel som en pinne som du ser. Bredvid Alexandra vår eminenta guide.

framför teatern23

Plats på scenen, Alexandra och Elisabeth. Scengolvet sluttar och vi får testa den fantastiska  akustiken och förmodligen för sista gången uppleva den vackra 1700-tals salongen från scengolvet.

på scenen2

Jag glömde att fråga vilken opera vi befinner oss i men det framgår tydligt av scenografin att vi är på havet och att vågorna sinnrikt kan ge sken av kraftig storm.

vågor1

Under och ovanför scenen finns ett maskineri som drivs genom muskelkraft. Rekvisita kan komma från taket, sidan och från golvet. Oväder kan mullra med hjälp av åskmaskinen som sitter uppe på vinden. Det är en stor trälåda fylld med sten som med ett rep vickas fram och tillbaka, stenarna låter då som åska. Tillsammans med vindmaskinen kan det bli en ordentlig storm på scenen. Upplev effekten i vår enminuters film.

imponerad24

 

Det är spännande att få undersöka vad som finns under scengolvet.

trappa280

Under en föreställning är det fullt med scenarbetare som nästan springer på varandra i de trånga utrymmena. Eftersom de är nära scenen och publiken är det viktigt att de vet vilka 1700-tals plankor de kan gå på så att inte publiken får höra oplanerad ljud.

 

knarr280

Det är tungt arbete med tunga tåtar att dra i eller driva karusellen som drar fram olika kulisser. Men teaterarbetarna har nytta av Newtons lagar i maskineriet. På bilden ser du karusellen som drivs av 4 män eller kvinnor under föreställningarna. Under scengolvet ser vi också falluckor som gör att sångarna snabbt kan försvinna ned i underjorden.

dra kuliss2

Besök i en teaterns finaste loge som kallas Primadonnelogen. Trots det vackra rummet hade de skådespelare som uppträde på teatern på 1700-talet inte det så bra. De flesta hämtades från Frankrike och var inte förberedda på kylan i Sverige och det svenska hovlivet. Flera försökte rymma men blev oftast upphittade innan de hunnit till Drottningsholmsbron och återfördes till teatern. 

tapeter80

På rundvandringen under lärarvisningen kommer du också få se några av de scenkostymer som burits av 1900 talets sångare.

kläder23

Livet på Drottningholm under Gustav III

På vår rundvandring i teatern fick vi höra talas om Hedvig Elisabeth Charlotta som 15 år gifte sig med Karl X111. ”Med sitt kvicka och livliga temperament vann hon snart allas tillgivenhet, kanske med undantag för de bägge drottningarna Sofia Magdalena och änkedrottningen Lovisa Ulrika som tyckte hon var alldeles ”för yr och orädd om etiketten”. Hos sin svåger Gustav 111 blev hon däremot genast en favorit, och det berättas att han efter deras första möte skall ha sagt; ”så väljer den, som får välja själv”.” Citat hämtat från Historiesajten .

F3_21feb_Laestadius_Larsson_Rbg0060-stl-540

Det som gjorde oss så intresserade av Hedvig Elisabeth Charlotta var att hon skrev dagbok om livet på Drottningholm och med det också gav en inblick i hur slottsteatern nyttjades på 1700-talet. Dagboksanteckningarna är öppenhjärtliga om hovlivet. Dagboksanteckningarna finns förvarade i arkiven. De har även getts ut i bokform.

2016-02-26-17_53_34-e1456506591330

”Måndagarna är det opera och därefter stor supé hos kungen, tisdagarna kur och offentlig supé. Onsdagarna är det antingen supé, åtföljd av en bal hos änkedrottningen på Fredrikshov, dit den unga drottningen och hela familjen äro inbjudna, eller också franskt spektakel hos kungen jämte stor supé för änkedrottningen; det senare inträffar dock oftare än det förra. Torsdagarna är det operaföreställning, åtföljd antingen av stor supé hos kungen eller också supé hos någon af statsfruarna för ett mindre sällskap, varvid kungen och drottningen bruka vara närvarande. Fredagarna maskeradbal, före vilken det alltid är supé hos någon statsfru.”

Vi ses på lärarvisningen

Alexandra Ljungkvist Sjölin, lärare, Elisabeth Söder, Maria Lindal, musikalisk ledare, Sofi Lerström, teaterchef, Elin West och Tuvalisa Rangström regissör och ansvarig för pedagogmaterial . På bilden brainstormar vi om hur Stockholms skolor och Drottningsholms slottsteater kan samarbeta. Information om vad det blir kommer att gå ut till stadens kulturombud.

sammanträde25

Alexandra och Elisabeth för Ung i STHLM

Ung i STHLM

 

Första filmlektionen i Ung i STHLM

Vi kommer att berätta om alla lektionsupplägg så att du som inte är med i Ung i STHLM kan inspireras till filmarbete i din klass. Här är vår iPad vagn på väg till Östra Reals gymnasium.

29133433_231133360795715_1105924052603633664_n

Filmprojekt pass 2: Att berätta med kamera

Eftersom syftet med filmprojektet är att elever från nationella program och elever på språkintroduktion skall arbeta tillsammans under flera lektioner för att lära känna varandra och så klart göra bra filmer laddar vi upp med fika och frukt under varje pass. Eleverna skall känna sig betydelsefulla.  På bilden syns filmpedagogen Elin Jönsson samtala med en grupp som tagit för sig av våra mackor.

IMG_4877

Måste alla visa sin film på Grand?

Filmprojektet Ung i STHLM utmynnar i en stor filmpremiär på biografen Grand den 28 maj.  Några elever berättar att de känner sig oroliga för att deras filmer inte skall bli tillräckligt bra. Elin förklarar att det är därför vi har så många lektioner tillsammans. Vi har god tid på oss att gemensamt utforska olika knep som gör att vi kommer att vara stolta när vi ser vår film på stora duken.

Scen, klipp och bildutsnitt

I det första passet introducerar Elin bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin började med att visa två korta filmer med samma motiv och handling. En man som dricker kaffe. Vad är skillnaden? Jo i den ena filmen är mannen filmad rätt upp och ner. Den andra filmen består av flera klipp med olika bildutsnitt. Eleverna får jämföra med filmen de sett tidigare. Vad är skillnaden? Vilken scen känns mest intressant att titta på? Den senare har mer action som en elev säger. Med den filmvisningen har vi introducerat tre facktermer, scen, klipp och bildutsnitt.

kaffedrickande oliak längd b

Bildutsnitt

Vilket bildutsnitt du får beror på hur nära du går med kameran. Genom att behålla samma motiv men flytta kroppen upplever vi motivet på olika sätt: översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Översiktsbild används ofta i början av en film för att etablera den miljö eller plats som filmen utspelar sig i. Med helbilden får du en uppfattning av hur aktören förhåller sig till miljön. Halvbild används ofta i scener med dialog eftersom den visar aktörens ansiktsuttryck och kroppsspråk. I närbilden kan vi  genom minspelet se känslor som skräck och ointresse. Vi tolkar omedvetet in personens inre tankar och personlighet. 

extrem närbild b Extrema närbilder där kameran befinner sig mycket nära motivet ger ofta ett dramatiskt intryck. Skräckfilmer har en förkärlek för extrema närbilder, där kanske bara huvudpersonens öga syns. En extrem närbild kan även användas för att beskriva en detalj som är viktig för handlingen. Till exempel i en scen där en person glömmer ett par nycklar kan en extrem närbild på nycklarna användas för att betraktaren tydligt ska förstå vad som pågår.

Kameraposition

Vi fotar ofta från ansiktshöjd, normal perspektiv. Men om vi kliver upp på ett bord eller lägger oss ned på golvet kan det bli mer dynamik, beroende på vad vi vill berätta med bilden. Vad har fotografen för syfte med bilden när kameran befinner sig lägre  än motivet och filmar uppåt? Det gör att motivet upplevs större. Denna typ av kameravinkel används t.ex. när en person ska upplevas hotfull, så kallat grodperspektiv. Det är ett vanligt perspektiv när syftet att är att beskriva en person med makt. När kameran befinner sig ovanför motivet och filmar neråt upplevs motivet upplevs mindre, fågelperspektiv. En person som är filmad uppifrån kan upplevs som svag och i behov av hjälp.

Objektiv kamera. Vi ser en person.​ Subjektiv kamera. Vi tittar igenom personens ögon, vi ser det personen ser som om kamera vore placerad i personens ögon.

objektiv kamera b

Bildrikets filmskolan

Den här korta filmen visar vilken skillnad det blir när du använder  olika bildutsnitt och bildvinklar när du spelar in din film.

Praktiskt övning

Elin går igenom bildmanuset. Eleverna ska sedan, i sina grupper, följa bildmanuset och spela in de två filmscenerna. De har trettio minuter på sig för att göra filmen.

IMG_4911

Därefter lägger de klippen på rad i iMovie. Övningen går ut på att:​ Praktiskt prova filma med ipad, Prova att filma korta klipp​, Prova att filma med olika bildutsnitt​, Prova importera filmklipp till iMovies tidslinje

IMG_4903

De arbetade praktiskt utifrån ett färdigt bildmanus där de provade att filma en kort sekvens, en person som klär på sig ytterkläder, går ut och möter vän. I den praktiska uppgiften fick eleverna träna på att använda det filmiska språket för att skildra en vardagssituation.

IMG_4887

övning närbild

Lyckades eleverna göra en film?

Jajamensan, alla var klara på utsatt tid så att vi hann titta på varandras filmer.

IMG_4879

 

Nästa lektion

I nästa blogginlägg berättar vi om en lektion där eleverna praktiserar tild och panorering och börjar fundera på sitt bildmanus.

Hej från Ung i STHLM, Elisabeth

IMG_4888

Tidigare blogginlägg

Ung i STHLM, film och scenprojekt i Stockholms skolor

Ung i STHLM