I tidigare inlägg har jag tipsat om bra modeller för att samtala med klasser om scenkonst. I det här inlägget berättar Caroline Berntsson om hur hon arbetade med Unga Dramatens föreställning Kras. I inlägget får vi också ta del av vad eleverna tyckte var viktigast i föreställningen. Eleverna går i årskurs 2 i Årstaskolan.
” Kras är en sinnlig föreställning som nästan ordlöst utforskar gränserna mellan rädsla och nyfikenhet, risk och möjlighet, glas och kras. I en trapets ovanför ett hav av kristallglas är känslan av att vilja flyga större än rädslan för att falla…” Regissör är Tilde Björfors, grundare av Cirkus Cirkör.
Efter föreställningen fick alla elever känna på glaset som skådespelaren gick på i föreställningen. De fick också veta hur skådespelaren/cirkusartisten går på glas för att det inte ska göra ont och vikten av att använda svenskt glas som inte splittras. Glasupplevelsen avspeglar sig i många av barnens teckningar
Carolines upplägg inför teaterbesöket
Frågeställningar inför teaterbesöket: Vad betyder mod? Vad betyder mod för dig? Kan man vara modig på olika sätt? … Vad innebär det att vara modig? Varför blir vi rädda? Hör mod och rädsla ihop?
Efter teaterbesöket: Vi pratade om föreställningen som barnen tyckte väldigt mycket om. Vi tog upp frågor och funderingar. Många tankar och kloka funderingar kom fram. Efter samtalet fick eleverna rita med vaxkritor och skriva några meningar om sina tankar om föreställningen.
Elevernas bilder och tankar från föreställningen
Gå på glas är läskigt
Spela på glas är intressant
Tittut är fortfarande roligt i årskurs två
Det är modigt att hoppa ned från garderober
Det är roligt att gunga
Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook
Vem är hon? Varför hänger hon i luften? Nordiska museets skolprogram Rätten till en röst
Att passera Elin Andersdotter i utställningen Traditioner med en grupp elever utan att säga något går nästan inte. Hon hänger i utställningen som ett levande bevis på en historisk händelse. När vi skulle välja ut personliga berättelser som skulle ingå i skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst var hon en given kandidat. Elin är ett typexempel på en otroligt stark historisk karaktär som representerar de svaga i samhället. Hon anklagas på 1600-talet för att vara häxa och ställs inför rätta. Hon är en av folket, troligtvis analfabet, som utan juridisk representant ställs inför kyrkan och staten, som redan har bestämt hennes dom. Elin nekar till att vara häxa, men efter många rättegångar, massiva påtryckningar och tortyr erkänner hon till slut. Även Elins man Ifwer blir anklagad för att vara häxa.
I trolldomskommissionens protokoll står det ”Ehuruväl desse arme förförde människor oaktat åtskillige actiberande tortyrer, och prov på vattnet, hava uti det längsta nekat till det med Satan ingångne förbund. Hava de likväl omsider gått till en sann och frivillig bekännelse.”
I skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst får elever med lärare under en timme ta del av fem personliga berättelser från olika århundraden som belyser hur de svaga i samhället behandlats genom tiderna. Vi vill med detta skolprogram visa vilka starka livsöden det finns i vår historia och hur de alla är en del av sin samtid. Att vi idag i Sverige har ett demokratiskt land med sociala skyddsnät är inte något självklart som alltid funnits utan något som växt med fram genom människors kamp. Hur såg Sverige ut innan det var ett demokratiskt land och hur kunde det drabba enskilda individer.
Nordiska museets pedagoger: Katarina Hellstrand, Christina Araskog-Toll, Weronica Meijer, Leif Henrikson och Lena Bergqvist.
Skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst går att boka på Nordiska museet.
2018 är det valår i Sverige och Unga Klara spelar Torget -en föreställning om demokrati på skolor runt om i Stockholms län. För många elever är det första gången de får rösta. Vad innebär det att delta i den demokratiska processen? Vad innebär det att avstå? En gemensam teaterupplevelse ger en fantastisk möjlighet att lyfta diskussionerna om demokrati i klassrummet. Torget betraktas som demokratins urscen, en plats där medborgarna samlas för att gemensamt fatta politiska beslut. Men vem har egentligen tillträde dit? Vem räknas som medborgare? Vem plockar upp skräpet när mötet är över? Och vad händer om de egentliga besluten fattas någon annanstans? Torget är en pjäs i collageform om demokrati, som riktar sig till förstagångsväljare.
Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på facebook
Hur ser mötet mellan den fria konsten och skolans styrdokument ut? Hur kan vi mötas?
Ada Berger, Unga Dramatens konstnärliga ledare reflekterar över vår syn på lek och fantasi: Att vår tid blir alltmer polariserad och att det känns allt svårare att hitta lekutrymme i de offentliga samtalen, att det inte går att leka med tankar i dagens samhällsklimat. Det är svårt att vara en oliktänkare och det är svårt att få ändra sig. Därför vill Ada se teaterrummet som ett rum för lek. Ett rum där det finns möjligheter till att identifiera sig med tankar och karaktärer. Blogginlägg från Kulans kulturombudsträff på Unga Dramaten
En bok som inspirerat Ada är Lek och verklighet av Donald W Winnicott. Teatern kan väcka elevernas lekförmåga och konstens betydelser är mycket mer basala än att bara vara ett nöje. Ada önskar att vi tillsammans ska bygga broar mellan oss. Mellan teatern, skolan och eleverna. Hon är intresserad av hur det mötet kan se ut. Hur ser mötet mellan den fria konsten och skolans styrdokument ut? Hur skulle vi kunna mötas? Ada ser två bilder framför sig när hon tänker på konst. Den ena föreställer en tratt. Den andra bilden föreställer en trampolin. Konstnärlig höjd innebär att ta hoppet från trampolinen. Och att bra konst alltid är pedagogisk.
Skolbibliotekarie och kulturombud som gärna hoppar från trampolinen
Lars Håkan Larsson från Höglandsskolan berättade för oss hur han arbetar med för och det väl så viktiga efterarbetet för att få eleverna att samtala och reflektera om det upplevda. Här kan du läsa om vad Lars pratade om under kvällen och med flera konkreta metodövningar i Lars blogginlägg .
Föreställningen Ensam och Esmaralda
Kvällen avslutades med att vi fick uppleva föreställningen Ensam och Esmeralda. Filmtrailern är från en repetition någon vecka innan premiären. Föreställningen är en berättelse om hur en konstnär kan bli till, i det här fallet Ingmar Bergman, fritt från Bergmans självbiografi Laterna Magica.
Föreställningen är skriven av Martina Montelius och på ett lika komiskt som sorgligt sätt visar Ensam och Esmeralda hur fantasin kan bli en väg ut ur krav och förväntningar och hur barnets upplevelser kan ge material till konstnärligt skapande.
I en timme befann vi oss alla i ett rum uppfyllt av lek, färger, drömmar och fantasi. Dagens och morgondagens vuxenproblem med jobbstress, överfyllda tvättkorgar och byte till vinterdäck var som bortblåsta. Utanför Tornrummet ven höststormen och löven virvlade i Berzelii park. Men vi lekte. Med Ensam och Esmeralda. Och hoppade från trampolinen.
Unga Dramaten vill ha kontakt med kulturombud
Ada välkomnar alla intresserade kulturombud och lärare att kontakta Unga Dramaten för att vara med i en referensgrupp där vi kan prata om scenkonst så att den blir en trampolin.
Tack Mia Hertler på Unga Dramaten för en lyckad kulturombudsträff!
Blogginlägg från Kulans kulturombudsträff på Unga Dramaten den 25 oktober 2016 För Kulan – för att barn och unga (och vuxna) växer med kultur /Monica Eriksson.
Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.
Kulanbloggen är en plats för reflektion kring mötet mellan förskola/skola och kulturliv.
Alla pedagoger och kulturproducenter är välkomna att dela med sig av erfarenheter och förhoppningar.
Ansvarig för bloggen är Elisabeth Söder.
Elisabeth arbetar på Medioteket/utbildningsförvaltningen med samordning av kulturombuds-nätverket, Skapande skola samt anordnar kulturevenemang till skolan.
Kulan är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, kultur-förvaltningen och stadsdels-förvaltningarna i Stockholms stad.