Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
ungdomsfestival

127 festivalen:beröring, motivation, kärlek och inspiration

Bakom den här oansenliga skylten händer det saker . Skärholmen kan snart stoltsera med en festival som bygger barn och ungas engagemang. Hanna Sundén, Teatercentrum från Stjärnkalaset berättar mer/ Elisabeth

Jag besöker  fältassistenterna och festival 127: s  kontor i Skärholmen för att få veta mer. Jag kommer in  i ett kontorslandskap där idéerna och engagemanget lyser igenom. Här träffar jag Naziha Hariri, Karim Aamer, Mantha Kasagianni och Aseffa Hailu.

Mantha, berätta lite om ditt arbete som fältassistent i Skärholmen:

Mantha: Vårt huvuduppdrag är att söka upp ungdomar 12-19 år.
Det vi erbjuder är att bland annat att lotsa de vidare till exempelvis ungdomsmottagningen, erbjuda skydd och stöd. Vi vill jobba förebyggande för att se till så att ungdomarna ska må så bra som möjligt.

Först och främst söker vi ungdomar genom festivalen, den senaste i somras hade 21 000 besökare. Blir så tydligt där vilka vi är och vad vi jobbar med. Det har gett tydliga resultat här färre personrån, vandalisering och istället fler som kommer ut i arbetslivet.

Vad är 127 festivalen för något?

Karim: 127 festivalen är en festival som tillhör Skärholmens stadsdel. Det är en festival för alla egentligen, men vi brukar säga att festivalens huvudfokus ligger mot
ungdomar och barn.  Vi brukar säga ”Av unga för unga”, för det är ungdomar som får vara med och jobba under hela året och planera diverse aktiviteter för att sedan genomföra de. Skulle jag beskriva festivalen med ett ord skulle jag nog bara säga kärlek.

 

Vad står namnet 127 för?

Aseffa: Det står  för postnumret för Skärholmens stadsdel.

 

Hur kom ni på idén till festivalen?

Aseffa: Det var  jag och Krister Eyjolfsson som är fältassistent här i Skärholmen
som träffades för fyra år sedan och tänkte att vi måste fixa någonting och då
blev det festivalen.

 

Var det något som ni tyckte fattades ?

Aseffa: När prinsessan skulle gifta sig så fick alla stadsdelar en liten summa pengar för att hålla i aktiviteter och då tog vi ut en basketkorg på Skärholmens torg. Sen såg vi behovet och startade festivalen. Det var så mycket ungdomar som kom dit och körde och bara hade någonstans att vara under de här två veckorna på sommaren. Efter det bestämde jag och Krister att varför inte göra detta varje sommar.

  

Hur har mottagandet varit från de besökare som festivalen haft?

Mantha: Festivalen har vuxit för att vi har märkt en så tydlig respons från unga och deras föräldrar. Det vi kunde se, dels som socialarbetare, men också boende i området
var att vi fick kontakt med nya ungdomar. Sedan var det väldigt många föräldrar
som kunde få en positiv bild av sitt närområde och vara stolta över sin
stadsdel. Nu har de dessutom en lättare form av kontakt med oss. Att vi inte
bara ska ta kontakt med de när det redan har gått snett för några av ungdomarna,
som kan vara en del av livet såklart, men vi ville vara steget före.  Också sätta Skärholmen på kartan och göra positiva saker som våra ungdomar själva styr. Responsen blir bara bättre och bättre. Vi får fler samarbetspartners, och sponsorer. Verksamheten växer för att man ser att det ger resultat. Där har kultur också har blivit en väldigt stor del i festivalen. Det började som ett starkt idrottsevenemang. Idrott vet
vi är väldigt viktigt, men nu kompletterar vi med mycket kultur. Det är också
en viktig arena att hitta sig själv på.

 

Hur gör ni för att få unga besökare till festivalen?

Naziha: Unga besökare är deras aktiviteter. Vi brukar gå till skolor och ha skolträffar där de får berätta vad de vill se och göra på festivalen. Och så brukar vi ta med oss
det till våra möten och planera. Sen använder vi också sociala medier och
affischerar.

Mantha: Sen har vi bra kontakt med förskolor, skolor och andra verksamheter i förvaltningen som gör att de i sin tur kan sprida det till sina besökare eller brukare. Det har blivit ett tänk i förvaltningen att man har det här att erbjuda som en otroligt
bra sak för alla, oavsett ålder och situation som man befinner sig i livet. I
år märker vi att alla bara förväntar sig att det ska bli av, det är som en del
av kalendariet i planeringen av semester. Att ungdomarna inte vill resa bort vissa
datum för att man inte vill missa chansen att jobba på eller besöka festivalen.

 

Är det någon specifik åldersgrupp som är svårare att nå?

Naziha: Det kanske är åldersgrupper på dagtid. När det är aktiviteter på kvällstid så har äldre ungdomar kommit och på dagarna är det yngre. Det beror på vad vi gör.

 

Tror ni att kultur kan skapa ett bättre samhällsklimat och i så fall varför?

Mantha: Ja utan tvekan. Det vi har märkt genom att ta in kulturen i så stor utsträckning på festivalen. Både ungdomar och vuxna får pröva olika arenor. Att få prova på saker som inte kostar som man tänker att det här kanske är något för mig men jag har aldrig vågat prova eller vetat vart jag ska gå för att prova. Vi öppnar
upp ett buffébord där människor kan smaka och se vad som passar och inte
passar. Kulturen har också gjort att möten har ägt rum som kanske inte har ägt
rum på ett naturligt sätt innan. Till exempel så hade Parkteaterns sin
premiärföreställning på nycirkusen Le Lido här vilket gjorde att hela Storstockholm
tog plats i ett nytt centrum; Bredäng. Det var väldigt rörande att se hur våra
ungdomar gjorde så otroligt starkt intryck hos alla besökare. De visade så goda
egenskaper som de alltid har, men det är inte den synen andra kan ha på vår ort
och våra ungdomar. Nu fick det bli normen att det här var trevliga ungdomar som
tog emot alla besökare i alla åldrar. Det var ett vackert möte från 0-100 år på
publiken. Skärholmen fick vara Stockholms centrum, det är inte en förort där
ute. Också att kulturen fick ta plats. Den dagen hände något i Bredäng som var
viktigt för alla som bor här, och för de som inte bor här.

 

Vad saknas i utbudet av kultur för barn och unga?

Mantha: Med risk för att vi ska låta lite väl kaxiga här… Men med all ödmjukhet vill jag säga att när barnen och ungdomarna får bestämma innehållet i festivalen, vara proffsen  skulle jag nog säga att vi har det vi behöver. Det de önskat har vi med hjälp
av andra aktören lyckats åstadkomma att de får se. På Stjärnkalaset när jag tar
med mig ungdomar tänker jag att de får se ännu mer.

Naziha: På vinterfestivalen förra året var det inte lika mycket kultur, det var mer sport. I år har en som har hand om event kollat vad barnen vill ha och se. Så i år
kommer Jean Banan och en trollkarl som barnen ville se.

 

På Stjärnkalaset visas ett utbud för elever från förskolan och ända till gymnasiet. Tanken är att skolornas kulturombud och även andra kulturarrangörer ska få se vad de fria teatrarna och dansgrupperna spelar för respektive årskurs. Vad tänker ni
spontant när ni hör om det?  

 

Karim:  Det är bra tror jag. Man kan ta in så mycket genom kultur. Går man på en pjäs som speglar exempelvis samhället så kan man lära sig massor. Jag började gå på teater för tre år sedan, innan dess gick jag aldrig. När jag väl går så känner jag att det är så lätt att ta in. Det känns så äkta när det inte är en filmduk, utan riktiga människor. En del av skådespelarna kan man ha sett ute på gatan. Samma sak när några som bor här i området får spela teater. För mig blir det i alla fall lättare att känna igen mig i det de tar upp.

Mantha: Sen stadsteatern fick en fysisk plats i Skärholmen så har det blivit fler barn och vuxna som tagit del av teaterns utbud. De är berörda som kommer ut och har sett
en föreställning, på ett eller annat sätt. Någonting har spelat en stor roll. Vi
ska ha också en teaterskola nu under vinterfestivalen. Förutom att uppleva så vill
många också vara den som förmedlar sin kompetens och sina berättelser genom
teatern.

 

Om ni fick välja ett ord vad en kulturupplevelse i form av en teater- dansföreställning kan ge den unga publiken, vilket ord skulle ni välja då?

Naziha: Beröring

Mantha: Inspiration

Karim: Motivation

Aseffa: Kärlek.

  

Nästa 127 festival
äger rum 2-5 januari. Mer information finns på  
www.127festivalen.se Finns även på Facebook och Instagram  under namnet 127 festivalen.

 

 

På bilden är fr v. Karim
Aamer, Naziha Hariri, Mantha Kasagianni, Aseffa Hailu

Hanna Sundén, Teatercentrum

 

 Gilla Kulan på facebook och följ oss på twitter så missar du inga erbjudandn