Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
värdegrund

#Tystiklassen, så här jobbar vi

I det förra blogginlägget berättade jag om vår kulturombudsträff, Sätt normerna i rörelse. En kväll som tillägnades #tystiklassen.  Hur kan vi förebygga en kultur som sitter i skolans väggar? Där elever agerar i enlighet med de förväntningar de förknippar med sin roll. I inlägget gav jag teater-, film- och litteraturtips som alla var för sig är en bra ingång för att samtala om rätten att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar.

Forumspelsövningar

I det här inlägget berättar jag om några övningar vi gjorde på kulturombudsträffen med dramapedagogen Agneta Josephson för att arbeta med #tystiklassen. Övningarna gav oss en ökad medvetenhet av vikten av att träna på att hitta ord och bemöta verbala kränkningar. Vi fick instruktioner som var lätta att tillämpa och göra även tillbaka i skolmiljön. På bilden ser du Agneta i full färd att introducera en övning. Bilden gör inte Agneta rättvisa. Hon ser sträng ut och pekar med handen men hon var raka motsatsen. Oerhört lyhörd inför gruppen. Men också tydlig med sin roll som ledare och vad övningarna gick ut på vilket gjorde att vi alla som deltog  i övningarna kände oss trygga.   
  
Teater de vill 6
 

Hur hjälps vi åt för att stoppa kränkningar?

Vi utgick från det som stod i inbjudan ”: Hur medverkar vi till att utveckla vår beredskap, liksom deras beredskap, att förhindra den här sortens utsatthet. Hur hjälps vi åt att handla för att stoppa den här diskrimineringen, de här kränkningarna. Hur kan vi medverka till att elever förblir, eller blir, uppmärksamma och handlar i situationer som dessa?

Forumspel

Agneta Josephson började med att ge en kort bakgrund till Forumteater och Forumspel, två kunskapssökande metoder som syftar till att bryta handlingsmönster. Tänk en scen i tunnelbanan, vi ser att en person blir utsatt för oönskad närhet. Vi är många i tunnelbanevagnen. Kan vi dra nytta av att vi är många? Gör det att vi kan resa oss upp och säga till de andra ”kom med mig, vi sätter oss bredvid tjejen /killen”? Vad finns det för andra alternativ? I Forumspelet kan vi pröva och testa olika ideér som därefter sitter i ryggmärgen och gör att vi nästa gång vi ser någon blir utsatt för kränkningar har en handlingsberedskap med ett batteri med alternativ beroende på hur situation är.

Vill du veta med om forumspel rekommenderade Agneta böcker av Katrin Byréus. Söker du på nätet hittar du bland annat en PDF om forumspel som Katrin har skrivit. För dig som vill arbeta med normer och normkritik rekommenderade Agneta,  Normkritisk pedagogik. För att arbeta med härskartekniker och motstånd, Fem härskartekniker 

Teater de vill 5

Lärakännaövningar med dubbelt syfte

På Agnetas webbsida har hon skrivit:  ”hur vi rör oss spelar roll. Hur vi lyssnar spelar roll. Hur vi säger det vi vill säga har betydelse. Att säga ifrån, liksom att ta in varandras perspektiv, avgör framtida möjligheter” och det var något vi fick uppleva under kvällen .

Vi började med uppvärmning. Alla fick sätta på sig namnlappar och ställa sig i en ring. Därefter blev en av oss tillsagd att gå fram till en person och säga dennes namn. Paret bytte sedan plats. De som fått sitt namn uppläst satte handen på magen för att visa att de blivit omnämnda. En enkel namnövningen alltså. Men så viktigt det är att höra sitt namn! För mig var det en ny gest med att sätta handen på magen för att markera att jag hade hört mitt namn. Det gjorde att ingen i gruppen riskerade att bli bortglömd.

Sedan utvecklade vi övningen med att gå fram till varandra men med olika instruktioner: som att gå med långa steg, korta steg, med axlarna bakåt, titta ned på något. Dessa instruktioner var det enda som Agneta sa. Det blev mycket tydligt för oss när vi därefter samtalade om övningen i par att röstläget hade förändrats när vi rörde oss på  olika sätt. När vi gick med axlarna bakåt talade vi myndigt och när vi tittade i golvet viskade de flesta av oss. Så stor förändring i en liten förändring i kroppshållningen. Värt att fundera på, får vi för mycket träning på vissa kroppsbeteenden? En ishockeyspelare exempelvis , tar hen med sig kroppsspråket utanför rinken och därmed också röstläget? Hur påverkas vi när vi möter hen i skolkorridoren? Övningen blev en snabb isbrytare för oss.

Det blev också tydligt att vi så snabbt anpassade oss till de andra och att det var den som började som satte tonen för gruppen.

IMG_4744

#MeToo repliker

Därefter fick vi bilda ett par med den som stod närmast. Eftersom vi rört om i grytan rejält i övningen tidigare var det ingen som kom att stå bredvid en vän. Ett smidigt sätt för en ledare att uppnå detta utan att komma med instruktionen ”Ställ dig bredvid någon du inte känner”.

Par om par fick vi samtala om #MeToo repliker. En replik som göra att någon blir utsatt, som är kränkade, går över gränsen. Några axplock från vår övningen: Visa pattarna, jag vet att du vill, håll käften din hora, du stinker billigt, kom igen, jag vet att du vill, lilla gumman det var väl inte så farligt, du har väl inte varit med om mycket du, tyst med dig, tänker du springa undan på toa nu? kom igen nu, jag veta att du vill, ryck upp dig för fan, skall du fega ut igen?  Vi fick därefter räkna till tre och tillsammans säga varandras repliker, först i vårt normala tonläge, därefter högt, viskande och sist med stark attityd.

Hur kan vi säga emot? Vi utforskar

Vi gör en ny parkonstellation och funderar på hur vi kan säga emot? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en arbetskamrat? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en elev? Vi fick säga varandras taskighetsrepliker och den som uttalat den i ringen fick fundera och ge svar på tal.  Därefter tillbaks till ringformationen och vem som helst i ringen fick svara på taskighetsrepliken. Vi ger tillbaka ansvaret till den som  handlar eller säger repliken.

När vi sa våra kränkande repliker kände vi verkligen det massiva motståndet från gruppen. Men som Agneta sa, ”Det finns ett värde i att utsätta sig för obehagligheter när det är en trygg miljö. Få känna hur det känns att få mothugg. Vi  behöver träna på det”.

Efter övningen pratade vi om risken med utnötning. Faran med att vänja sig, är det någon ideé att jag säger till? I vissa skolor finns en tuff attityd och språkbruk. Vi kände att vi måste vara alerta och hålla ut och hela tiden markera, det är inte okey!

Vad händer om jag svarar med samma mynt och kränker den som kränker mig? Eskalerar det? Är det synd om hen? En av våra deltagare tog också upp det vanligt förekommande ”kvinnliga ansvaret” att vi kvinnor måste sluta att både ta ansvar för sig själv och den som kränker.

Det kan också vara tryggt för den som kränker att någon ställer krav, att skolkulturen har tydliga gränser. Kan det vara skillnaden mellan skolor där taskiga repliker och beteenden är starkt förankrat?

Vi i gruppen pratade också mycket om vikten av att kännas sig trygg i rummet. Något som vi gjorde i alla övningar och som vi måste uppleva när vi agerar i skolan. Många av oss tänker därför träna på övningarna från kvällen med kollegor under trygga förhållanden.

Kvällen avslutades med att alla med en mening fick säga en tanke som vi tar med från kvällen, en efter en.

Tack Agneta för en viktig och rolig kväll!

Elisabeth

Teater de vill 2

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på 
facebook

Hur kan vi stoppa kränkningar i skolan?

När jag tänker efter i vilka situationer jag sett elever kränka varandra ser jag framför mig alla gånger jag sett killar hålla fast tjejer mot väggen. När jag stannat och sagt till så har nästan undantagslöst alla tjejer svarat att det bara är på skoj. Jag svarar då att jag inte tycker att det är ett roligt skämt men i de fall jag inte har eleverna i någon klass har jag låtit det stanna vid det.

Nu efter #MeToo har vi alla läst om betydligt värre kränkningar i #Tystiklassen. Jag har också lärt mig ett annat förhållningssätt genom Kulans kulturombudsträff som jag skall berätta om i inlägget.

Skärmklipp

#MeToo, sätt normer i rörelse

Jag minns också många samtal med elever, både killar och tjejer som menade att det var så befriande att börja i gymnasiet och slippa alla påklistrade masker och stereotypa krav på hur killar respektive tjejer skall vara. Med det i bakhuvudet planerade jag kulturombudsträffen #MeToo, sätt normer i rörelse.

Jag var tidigt på det klara med att jag ville ha med en dramapedagog som kunde leda forumspel relaterat till temat. Vill vi öka vår beredskap och handlingsbenägenhet räcker det inte med information. Jag kontaktade Agneta Josephson från Dramapedagogbyrån. Agnetas metod utgår från ett ett samtalande och gestaltande arbetssätt och det hade räckt väl för att fylla kvällen men eftersom det var en kulturombudsträff kändes det också viktigt att få med en kulturupplevelse. En föreställning som har #Metoo som tema och finns subventionerad på Kulan är Längtan som spelas på Play house teater. Ett gripande och hoppfullt drama om ömhet, sexuella övergrepp, rädsla för närhet och ungdomar i desperat behov av kärlek.

Men jag vill att kvällen skulle fokusera på något vi alla känner igen från vår skolmiljö. Där vi uttrycker oss och agerar  som vi tror förväntas av vår stereotypa könsroll.  Jag hade nyligen sett Seek & hide med #metoo som tema av Teater De Vill och den kändes klockren för kvällen. Seek & hide handlar om att sätta gränser och om vad man får och inte får göra mot någon annan. Om att hitta sig själv bakom alla lager av masker, uttryck och förväntningar. En pjäs som är baserad på ungdomars egna tankar och frågor kring inre och yttre krav. Till pjäsen finns en Lärarhandledning SeekHide  Efter varje föreställning stannar skådespelarna kvar för samtal med eleverna. Föreställningen är subventionerad med 50 kronor om du anmäler intresse på Kulanwebben.

Uppnåddes syftet med kvällen?

Några kommentarer från Kulans utvärdering av kvällen:

Ideer till undervisning styrka, skratt
Hur viktigt det är att arbeta med #MeToo med ungdomar
Teatern och dramaövningarna !
Ideer till undervisning, styrka och skratt.
Bra att få se och diskutera innehållet i pjäser som vi är intresserade av att boka för våra elever.
Vikten av att bearbeta stora tunga frågor genom upplevelser och övningar. Att bara prata räcker inte. Detta verkar jag för i kollegiet.
En betydligt större medvetenhet om hur kränkningar drabbar individen  och vikten av att träna på att hitta ord att bemöta verbala kränkningar.
Nya möjligheter vid hantering av kränkande språk.
Hur oerhört viktigt det är att vi reagerar och agerar när kränkningar förekommer.
En bra föreställning som vi förhoppningsvis kan arbeta utifrån i vårt värdegrundsarbete.
Dramapedagogen Agnetas övningar och instruktioner som verkar lätta att tillämpa, både med kollegor och elever.
Egen utveckling utifrån alla tankar och funderingar samt deltagarnas egna erfarenheter som vi delade med oss av

Filmer på tema #MeToo

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan kostnadsfritt låna eller se strömmande filmer på temat
Kulturombudsträff med tema metoo feb 2018filmer

Skönlitteratur på tema #Metoo

Mediotekets Cirkulationsbibliotek tipsar om böcker som handlar om att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar. Lärare i Stockholms kommunala skolor får fritt låna gruppuppsättningar exempelvis följande böcker på temat:

Abdel -Fattah, Randa: Ser mitt huvud tjockt ut i det här?
Alexie, Sherman: Den absoluta sanna historien om mitt liv som halvtidsindian
Hassen Khemiri, Jonas : Jag ringer mina bröder
Herrström, Christina: Tusen gånger starkare, boken finns att låna på Cirkeln och som film på SLI
Kadefors, Sara: Lex bok
Kinkaid, Jamacia: Lucy
Levithan, David: Ibland bara måste man
Lövenstam, Sara: Som eld
Niemi, Mikael: Skjut apelsinen
Olsson , Hans: Spelar roll

Nästa inlägg på #MeToo tema

Då berättar jag om några av de övningar vi gjorde med dramapedagogen, Agneta Josephson och som förhoppningsvis alla oavsett om ni var med på träffen kan göra i skolan.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

Ung i Stockholm, ett filmskapande projekt för Stockholms kommunala gymnasieskolor

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Bakgrund till filmuppgift och val av tema 

Filmuppgiften ska skapa nya perspektiv och utmana elevernas tankesätt. Vi vill också utveckla elevernas förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Årets tema för Ung i Stockholm är #trygghet. Temat skall vara en gemensam utgångspunkt för elevernas filmer. Trygghet förenar snarare än visar på olikheter mellan klasserna. Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden.

Temat går bra att förena med lektioner i samhällskunskap och är ett av utbildningsnämnden uppdrag till skolan 2018. ”Utbildningsnämnden ska stärka stödet och förutsättningarna för att höja elevernas upplevda trygghet och möjlighet att arbeta i lugn och ro. Särskilt viktigt är detta i de högre årskurserna i grundskolan samt på gymnasiet, där elevernas upplevda trygghet och studiero är som lägst. Stockholms stads barnombudsman visar i Rapport 2017 att var femte flicka känner sig otrygg i skolan. För att höja elevernas upplevda trygghet och deras möjlighet att arbeta i lugn och ro ska utbildningsnämnden fortsätta och förstärka det våldsförebyggande arbetet samt arbetet mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i skolan……. ”Skolorna ska också arbeta normkritiskt och antirasistiskt och motverka stereotypa könsroller och diskriminering”

Temat kan också vara en ingång för att arbeta med värdegrund med anledning av #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden.

Upplägg för filmprojektet

Projektet är upplagt på tolv träffar.  Utöver detta kan ungdomarna behöva lägga några träffar på sin fritid, beroende på hur grupparbetet fungerar. Vi är måna om att vara flexibla i upplägg och tid för att det skall gå att organisera i din skola.

Elisabet Jonsved, Mediotekets filmpedagog, håller genomgångar på skolan som varvas med workshops och handledning. Utöver detta får lärare stöd i att resonera kring multimodal bedömning av Katarina Lycken Rüter och gestaltning av Alexandra Ljungkvist Sjölin. Handledningen sker både på plats och via digitala kanaler.

Deltagande är gratis för skolan och iPads kan lånas utan kostnad.

Elevernas filmer visas på biografen Grand den 28 maj som en högtidlig final på projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

Informations- och inspirationskväll om filmprojektet

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00.

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.

4cdcbf87-347f-4a61-a1b5-645b783338b3

  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 

didaktorn

  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

animering

 Ung i STHLM

Samarbetsövningar för att skapa tillit

Andra delen av blogginlägget från Pantominteaterns lärarkväll. Jag berättar och visar några av de samarbetsövningar vi hann göra under kvällen. Om Alexandras föreläsning om att undervisa nyanlända och föreställningen HOPPET – för jag dog inte kan du läsa om här.

marionettscenworkhsop

I anslutning till Pantominteaterns föreställningar erbjuds skolklasser att boka workshops i olika teatertekniker som kan anpassas till olika teman/frågeställningar. De har utvecklat ett koncept utifrån fysisk kommunikation, mim och akrobatik. Vi fick under kvällen testa några övningar som de kallade vänskapsövningar. ”Workshopen är skräddarsydd för att fungera också med nyanlända, utan att alla deltagare behärskar svenska. http://pedagogblogg.stockholm.se/kulan/2017/03/22/samarbetsovningar-for-att-skapa-tillit/.” Hämtat från Pantominteaterns webbplats.

Jag har filmat övningarna under kvällen med min iPad så tekniken är inte lika proffsig som det vi fick uppleva under kvällen. Men ni hör skratt och tipps och tricks, så välkommen att dela vår glädje.

Samarbetsövningar

Publiken bjöds upp på scenen och fick i uppgift att ställa sig med någon de inte sett förut. Uppgiften var att få ned varandra och lyckades en med det fick man en poäng. Upplägget var ett till tio vilken ingen lyckades med. Några tips vi fick från workshops ledaren var att stå med benen brett isär. När vi kände oss trygga med varandra uppmanades vi att finta som exempelvis att ta ett steg tillbaka. Workshopen leds av de skådespelare vi tidigare sett i förställningen Hoppet – för jag dog inte : Sara Runsten och Nadi Vilejka

Trygghetsövning, samarbete och ordlös kommunikation

Så här jobbar Pantomteatern med workshops

Cecilia avslutade workhopspasset med att berätta att de turnerat de turnerat med Cirkus Cirkör i Ruanda och Kenya. I Kenya hade de haft gjort vänskapsövningar med patienter döende i aids som berättade att de inte på många år fått uppleva känslan att bli omhändertagna, att någon rört vid deras kroppar. I Ruanda sa en av deltagarna att efter det här vill man ju inte slå någon. Ja ni förstår, inte ett öga torrt bland oss i publiken.

Andra workshops som Pantominteatern erbjuder

Läs mer på Pantominteatern webbplats om alla workshops och förslag till Skapande skola som erbjuds. Exempelvis Commedia dell arte  ”Tillsammans med skådespelarna får eleverna prova karaktärer med traditionella commedia dell´Arte masker. Vi improviserar kring frågeställningen: Vad är en arketyp? och improviserar kring nutida arketyper. En arketyp är en karaktär som kan igenkännas i varje by, skola och/ eller grupp, t.ex. clownen, mobbaren, den mobbade och flörtisen. Detta är en workshop där eleverna får ett litet smakprov av maskers magi och där de får chansen att pröva på att spela en annan karaktär än sitt vanliga jag. Lämplig från 9 år och uppåt. ”

workshop2_galleri

Kulan i social media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

kulan_avatar

HOPPET – för jag dog inte

Pantominteatern bjöd in till en lärarkväll för att presentera föreställningen HOPPET- för jag dog inte och berättade om den verklighet föreställningen bygger på. I anslutning till pjäsen fick vi vara med på en workshop. Läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium och skådespelaren Hanna Roth från Cirkonova avslutade kvällen med att berätta hur de arbetar med nyanlända elever. En starkt berörande, rolig och innehållsrik kväll som jag vill förmedla till er i blogginlägget.  Jag börjar med föreställningen Hoppet – för jag dog inte. 

Föreställningens berättelser har ett gemensamt: Barn och unga som lämnat sitt hemland och flytt till Sverige. De frågade en av pojkarna: Vilket var det första svenska ordet du fick höra? Han svarade: Välkommen!

Vi möts på nyheterna, på bussen, i skolan. Och de ensamkommande flyktingbarnen har en historia att berätta: Om en barndom som inte fick fortsätta. Om krig och flykt. Nu är deras historier en del av vår gemensamma historia.

Pantomimteatern har lyssnat till några av berättelserna. De handlar om lyckan över ett par nya sneakers, om längtan efter familjen och kompisarna, om bottenlös rädsla och ensamhet. Men förunderligt nog också om ett hopp som vägrar dö. Pantomimteatern vill ge röst åt några av de här barnens erfarenheter .

Pantominteatern har satt samman en ambitiös och innehållsrik lärarhandledning som är fri för alla att ladda ned. Ett material ni har glädje av oavsett om ni har möjlighet att se föreställningen Hoppet-för jag dog inte eller ej. I lärarhandledningen får du fakta och uppslag om hur du kan undervisa om flyktingsituationen, tips på fördjupningslitteratur, länkar och många  övningar för klassrummet. Men har ni möjlighet. Se föreställningen! Jag rekommenderar den varmt. 

Pjäsen är en mim-föreställning och jag trodde att det skulle vara tråkigt med en föreställning utan ord. Innan jag sett Hoppet förknippade jag mim med svartklädda personer i kroppsstrumpor som försöker gå igenom en glasdörr… Men jag blev fångad direkt och tänkte inte ens på att de inte pratade förutom på slutet och då tänkte jag att föreställningen inte skulle vara lika stark med ord.  Nu gick pjäsen rätt in i hjärtat.

"HOPPET –för jag dog inte"  För alla från åk 4

Flykten till Sverige gestaltas av tre skådespelare med olika sceniska inriktningar, mim och akrobatik. Scenbilden är enkel och vackert ljussatt med  projektioner som förstärker det som sker. Rekvisitan är enkel: Tre bord som blir båtar, tåg och arbetsstationer på fabriken med blixtsnabba scenbyten. När jag tar med eleverna på en kulturupplevelse vill jag att de skall återskapa det de upplevt, de skall dansa ut från dansföreställningar och brinna för att gestalta en scen efter att ha varit på teater. HOPPET – för jag dog inte är en sådan föreställning. Föreställningens skenbart enkla rekvisita triggar fantasin hos åskådarna. Vad har vi som vi skulle kunna använda? Mim är också ett språk som inte automatiskt gynnar de som alltid är bäst på att tala och skriva i klassen.


HOPPET – för jag dog inte har Kulanpremie om du bokar via Kulan, 50 kronor i rabatt per elev. Föreställningens målgrupp är från 10 år och uppåt, och den passar definitivt också på gymnasiet.

pantomin bilder

Så här arbetar jag med nyanlända elever

I teaterns foajé finns bilder och texter från samtalen med flyktingar. Föreställningen bygger delvis på berättelser av elever från Liljeholmens gymnasium, Roohollah Yosefi, Ali Hasanzadeh, Mohammad Yousefi och Ahmad Afzali. Vi får höra deras lärare Alexandra Ljungkvist Sjölin berätta om hur hon har arbetat med klassen. Alexandra har valt att arbeta med elever som har knappt har fått någon skolgång i hemländer.

Hon  berättade om vilken stor skillnad det var att arbeta med nyanlända under våren 2017 jämfört med våren 2016. För ett år sedan när Sverige tog emot många fler flyktingar än nu, fanns det hopp och framtidstro bland eleverna. I år vet eleverna och lärarna att åtta av tio elever kommer att utvisas. Den senaste tiden har också flera unga från Afghanistan försökt ta sina liv, vilket förstärker oron i klassen. Hur kan en undervisa en grupp där 20% är mycket motiverade och angelägna att lära sig svenska och 80% av eleverna lever med ett utvisningshot? Hur skall en lärare motivera de som skall utvisas att det är viktigt att lära sig svenska? Eleverna är frustrerade, men hur mycket frustration kan en ta in i klassen?  Alexandra menar att det är viktigt att ge alla en strimma hopp.

sprint 1

Förutom att arbeta med svenska har Alexandra sett till att alla elever fått lära sig att simma, en färdighet de kan ta med sig oavsett vilket land de hamnar i. Titta på den här  filmen, Våra drömmar på 10 minuter  som Polisen IF simhopp lagt upp. Där berättar några av Alexandras elever berättar om sin flykt. Filmen börjar med en filmsekvens som en av eleverna filmat från sitt gömställe under tåget på flykten till Sverige. Eleven låg gömd under tåget tre dagar. Men i  filmen får vi  också se några härliga stunder i Eriksdalshallens bassäng. De flesta av våra flyktingar som gjorde den farliga resan med båt till Grekland och Italien var inte simkunniga. Så förutom att besöken i simhallen blir välbehövliga avbrott med skratt och motion, så ger det ett nytt perspektiv på något farligt och skrämmande de tagit sig igenom.

En paradox: Nästan alla eleverna vågar hoppa från simhallens hopptorn, några från tian. Tanken svindlar, inte sant?

båten4

Dramalektionerna

Lärarna arbetar mycket med drama och rörelse under lektionerna. Flera i publiken frågade om alla starka känslor som kommer fram under lektionerna. Alexandra menade att det är viktigt att inte vara rädd för känslorna, hon tar ansvar för att skydda eleverna i känslorna men inte från känslorna. När de arbetar med teater väljer de ofta att använda sig av fysisk teater, commedia dell arte. I början när eleverna har kommit till Alexandra klass kan många inte ens säga ” Hej jag heter” på svenska men med kropp och mim kan de berätta och vara delaktiga i gruppen. När eleverna känner att andra förstår och är intresserade av vad de har att säga blir de också intresserade av att också ta del av vad andra har att berätta. En bra grund för att arbeta språkutvecklande.

Eleverna använder sin fantasi och bestämmer själva vad de vill berätta om. Alla är starka karaktärer och Alexandra ser till att höja konflikten i dramaturgin. Trots att Alexandra ibland har stöd av en skådespelare, Hanna Roth från Cirkonova, är de noga med att det är elevernas konstnärliga slott som skall byggas. De hjälper ungdomarna med att forma sina berättelser. Att som lärare ibland få vara två i klassrummet och dessutom med två olika yrkeskompetenser är en framgångsfaktor enligt Alexandra och Hanna.

När Alexandra lämnar klassrummet för ta med eleverna på scenkonst i staden prioriterar hon dans och mim, ett kulturuttryck som alla kan ta del av oavsett språklig nivå.

VERKET

Att uttrycka sig är livsviktigt!

På fritiden arbetar läraren Alexandra och skådespelaren Hanna med en dramaklass. Verket, som gruppen kallas, ser sig som motpol till Migrationsverket.

Ett verk som ständigt är i elevernas tankar… Dramakursen är frivillig och elever kommer varje torsdag från hela Storstockholm. Man arbetar med olika tekniker blandat med lek och fantasi. Kontinuitet och tydliga ramar, exempelvis inga mobiltelefoner under lektionen, ger fokus och trygghet.

Teaterlektionerna är ett avbrott i den vanliga kvällstristessens oroliga tankar på Migrationsverket, utvisningar och kamrater som avslutat sina liv. Scenerna de spelar utgår från elevernas egna berättelser. I arbetet med teater kan de hitta en vila eller konfrontera sin oro genom att gå in i tankarna och bearbeta dem.

Alexandra och Hanna har ett tydligt mål med dramalektionerna. Eleverna skall bli bättre på teater och gruppkänslan skall stärkas. Varje kväll avslutas med en reflektionsrunda och eleverna ser själva hur de utvecklas.

I höstas hade jag förmånen att vara med på en öppen repetition med Verket. Jag filmade och skrev ett blogginlägg för Kulan, i blogginlägget ser du några av dramaövningarna Verket gjorde.

Alexandra har i tidigare blogginlägg När vi dansar talar vi samma språk berättat om varför dans är språkutvecklande och blogginlägget: Våra drömmar, så här arbetar jag med nyanlända Elever som kommer til klassen utan att kunna mer än några ord svenska, men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt.

Alexandra och Hanna avslutade föreläsningen för oss med orden: Uppgivenhet är vår största fiende!

amarioneltt

Tack Pantominteatern för en hoppingivande kväll!

Här finns blogginlägget Samarbetsövningar för att skapa tillit. Jag berättar hur du kan göra några av de vänskapsworkshops vi i publiken fick vara  med och göra. Så mycket skratt! Pantominteatern erbjuder alltid klasser workshops  i mim i anslutning till föreställningar.

marionettscenworkhsop

 

Kulan i social media

Elisabeth Söder

kulan_avatar

Vad kan skolan göra för att bryta uppgången av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Bris årsrapport är viktig läsning för oss som arbetar med barn och unga i skolan.  Nästan hälften av alla samtal till barnrättsorganisationen under 2016 handlade om depression, ångest och självmordstankar.  Bris årsrapport bekräftar att psykisk ohälsa ökar bland barn. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga skiljer ut Sverige, med en klart sämre utveckling än många andra länder. Därför lanserar Bris nu  #psykbryt – ett upprop för att stoppa den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga. Läs mer på psykbryt.nu.

psykbryt

Vi har tidigare i Kulan haft flera inlägg om hur drama i klassrummet kan vara förebyggande och stärka klassens gemenskap. Ett av de mest lästa är läraren Jordi Almeidas tips. Många av Stockholms teatrar spelar pjäser som handlar om elevers utsatthet i klassrummet och erbjuder ofta workshops i anslutning till föreställningen. Söker du på värdegrund i Kulan får du upp 21 förslag.  

En av dessa kulturaktörer är Teater Pero som i blogginlägget berättar om en lärarkväll med tema värdegrund. Lärare fick se föreställningen Ensamma Krigare och lyssna på  en föreläsning med Niklas Odén. En av Sveriges mest  efterfrågade föreläsare när det gäller värdegrunds och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Föreställningen Ensamma Krigare har Kulanpremie vilket innebär 50 kronor i rabatt per biljett när du bokar via Kulan. Tack Karin Westholm för ett värdefullt blogginlägg

/Elisabeth

eec96bbbd8f0ab375f432451edac7c87

Trygghet i skolan – en kväll på Teater Pero med föreställning och föreläsning

På måndagskvällen anordnade vi på Teater Pero en inspirationsträff för lärare och kulturombud där vi fördjupade oss i temat Mobbning och Trygghet i skolan och jag tänkte i detta blogginlägg beskriva kvällen i korthet.

I samband med alla våra premiärer här på teatern har vi för vana att bjuda in er som jobbar i skolan till en exklusiv VIP-kväll där vi visar vår nya föreställning, bjuder på något gott att äta och dricka samt bjuder på en spännande föreläsning med en expert som utvecklar ämnen som berörs i pjäsen.

Ensamma krigare

Den 10 februari hade vi nypremiär på klassrumsföreställningen Ensamma Krigare som vänder sig, i huvudsak, till mellanstadiet. Föreställningen bygger på böckerna Ensam Krigare och Ensam med hajar som är skrivna av Eva Wikander. Den handlar om Johan och Peter som berättar om hur det var när de var 10 år och gick i 4:an. Båda hade det tufft på olika sätt.

Peter berättar om hur han och hans familj under denna tid lever under ständigt hot om våld från Peters pappa. Peter flyr in i sin fantasi om att en dag bli en dykare. Peters otrygghet gör honom arg. Ilskan måste ut.

Johan, i sin tur, berättar om hur han dag efter dag utsätts för kränkningar och mobbning från Peter. Även han har en fantasi att fly till när det blir svårt. Han blir Tappra Björnen, en indian, som står emot de grova kränkningarna. Tillsammans beskriver de ett händelseförlopp som eskalerar tills de båda tappar kontrollen. Vuxna i deras närhet orkar varken se eller agera när våldet trappas upp. Och hur skulle de annat kunna göra när Johan och Peter, och alla barn runtomkring, är mästare på att dölja vad som pågår?

Föreställningen spelades mycket under åren 2008-2010 och den har sedan dess legat vilande. Vi har saknat den sedan dess eftersom vi tycker att det är en så fruktansvärt bra historia och eftersom vi såg att berättelsen gjorde skillnad. Vi märkte att föreställningen gav lärarna en bra startpunkt att prata med eleverna om värdegrund. Det kan vara svårt att komma till kärnan i diskussioner om mobbning när elevernas egen verklighet är utgångspunkten eftersom någon lätt kan känna sig utpekad. Historien om Johan och Peter blir en bra och neutral plattform för fortsatta diskussioner i klassrummet. Därför tar vi nu upp föreställningen igen. Den är fortfarande lika angelägen. Tyvärr.

Ensamma krigare TEATER PERO 3

Niklas Odén om sitt skoluppdrag

Efter pausen samlades vi igen på stora scenen och lyssnade på Niklas Odén som är en av Sveriges mest erfarna, kunniga och efterfrågade föreläsare, metod- och materialutvecklare samt projekt- och handledare när det gäller värdegrunds-, förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Niklas driver hemsidan Skoluppdraget.se. På webbsidan finns PDF.er att ladda ned: Konsten att vara snäll och bli klok i skolan, Att skapa en röd tråd i det förebyggande arbetet och Konsten att kommunicera och göra suceé på föräldramöten. Niklas har i över tjugo års tid anlitats av myndigheter, organisationer och skolor. Han höll en spännande föreläsning med fokus på vad det är som skapar trygghet hos unga och hur vi vuxna kan eliminera riskfaktorerna och förstärka skyddsfaktorerna i ungas vardag.

Skolans riskfaktorer

Vi fick bl.a. lära oss att skolan är den miljö där det är vanligast att unga utsätts för brott, kränkningar, hot och våld. Dessa tendenser frodas i de fall där skolan har en passiv hållning. Det gäller att se skolan som möjligheternas arena där vi faktiskt, genom en medveten hållning och genom att låta värdegrundsarbetet genomsyra allt på skolan, kan utveckla en god miljö och få trygga elever som i förlängningen blir trygga samhällsmedborgare.

Niklas pratar om riskfaktorer och skyddsfaktorer i barnens omgivning. Man kan säga att dessa faktorer finns på individnivå, familjenivå, skolnivå, fritid/vänner och samhällsnivå. Det är viktigt att vara i balans här. Man kan ha riskfaktorer på några av dessa punkter men man kan balansera upp detta med att ha skyddsfaktorer på andra av dessa punkter. På så vis blir skolan väldigt viktig eftersom den kan skapa balans i tillvaron även om t.ex. en elevs familjeförhållanden är svåra.

Skolans skyddsfaktorer

Goda och tillitsfulla relationer; Trivsel, Trygghet, Att bli sedd (få uppmärksamhet och förväntningar), Att bli inkluderad och Att få lyckas (skolframgång).

Man kan arbeta med skyddsfaktorerna i skolan och komma långt genom enkla åtgärder. Till exempel kan man öka tryggheten genom att fråga eleverna var på skolan de känner sig otrygga och sedan använda denna information som ett underlag för att bygga bort otrygga platser. Det är viktigt att ställa denna fråga återkommande genom nya mätningar eftersom det snabbt kan förändras på en skola.

Det som kanske förvånar är att man i undersökningar har kunna konstatera att den allra starkaste skyddsfaktorn är; ”Att få lyckas – (skolframgång)”. När man t.ex. tittar på vad som är den största gemensamma nämnaren hos personer dömda till fängelse visar det sig att de flesta har det gemensamt att de inte gick ut nian.

Det fiffiga med oss människor är att vi njuter av att vara snälla. Det har gjorts en mängd undersökningar som alla pekar på samma sak. När vi behandlas väl och bemöts av snällhet så bemöter vi själva andra på ett bättre sätt.

De skolor som lyckas bäst med resultat i skolan är de skolor som lägger ner mycket kraft på det sociala.

Niklas ger oss några handfasta tips till oss, till exempel: Var generös och uppmärksamma goda idéer. Tänk på att bestraffningar skapar avstånd mellan lärare och elever så välj dina strider. Var ett gott föredöme för dina elever. Tänk på att vi lär oss genom härmning.

Han avslutar med att summera det hela; Kan vi få till en majoritet av alla de möten som sker dagligen på en skola så att de blir positiva möten, då har vi kommit en bra bit på vägen till en bättre skola och, i förlängningen, ett bättre samhälle.

Boka Ensamma krigare

Det var en mycket fin kväll här på teater Pero som inspirerade till spännande samtal i pauserna. Mitt intryck är att de lärare som var här denna kväll sög i sig kunskapen och informationen och att de kommer att sprida den vidare på sina skolor. Vi har redan, sedan kvällen gick av stapeln, spelat föreställningen Ensamma krigare för en del elever vars lärare var här och fått ett fint bemötande. Föreställningen spelas på Teater Pero 22, 24 mars kl. 9.30 + 10.45 och är berättigad till Kulanpremie. Vi spelar den på skolorna under mars och april och föreställningen spelas även nästa läsår. Niklas föreläser gärna på skolor och nås på hemsidan skoluppdraget.se.

Välkomna att höra av er till mig på tel. 08-458 94 10 för mer information.

Karin Westholm; producent på Teater Pero

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Skapa en tillåtande och kreativ stämning genom drama

Del två i workshop med syfte att skapa ett tryggt, tillåtande och kreativt gruppklimat. Vår lärare, Jordi Almedia, lärare i drama och engelska på Sturebyskolan menar att vi klass- och ämneslärare inte skall undervärdera vår egen kompetens i att använda drama i klassen. Som undervisande lärare har vi större chans att få med alla i gruppen än en obekant dramaledare som kommer in tillfälligt. Vi känner eleverna och kan tänka strategiskt på hur vi skall para ihop elever och vilka roller vi skall ge dem, tänka ut vilka färdigheter vi vill att just den eleven skall träna. Ibland behöver övningarna inte ha något annat syfte än att bryta av ett tungt block och få in en paus med rörelse och skratt för att vi sedan med fördjupad koncentration skall kunna arbeta vidare.

P1020748

Självklart är det stimulerande att även få in dramalärare i klassen som komplement. På Kulans sida med rådgivare hittar du kontaktuppgifter till dramatiker och dramapedagoger. Du kan också få tips på en mängd  dramaövningar på webbsidan Dramaövningar .  I blogginlägget publicerar jag några filmer från våra dramaövningar. Tanken med att visa filmerna är att ni förutom att få övningen gestaltad även skall kunna iaktta Jordis aktiva ledarstil. Tack alla kulturombud som generöst ställde upp på att bli filmade! Har du missat första inlägget från Jordis workshop? Det finns här: Dramaövningar i klassrummet ? Del tre från Kulans blogginlägg med Jordi kommer att handla om kunskapsrelaterade dramaövningar.

Träna lyhördhet

Vi fortsätter med enkla dramaövningar för att värma upp klassen. En uppvärmningsövning som går fort är räkna till 10. Tio deltagare ställer sig i en ring och skall räkna till 10 utan att kommunicera med varandra om vem som skall börja och vem som kommer säger nästa siffra. Syftet med övningen är att arbeta med lyhördhet och känslan att vara en del i ett sammanhang. Vår grupp klarade uppgiften med bravur på andra försöket.

Skapa en tillåtande stämning i gruppen

När vi skall göra att grupparbete krävs det att vi bejakar varandra för att få upp att få fram många idéer. Då kan det vara bra att mjuka upp gruppen genom att göra ja-leken. Den tar inte många minuter från lektionen. Som en introduktion till ja-leken och följa John fick vi börja med att vända på det och säga nej till alla förslag. Trots att vi visste att det var en övning kändes det hårt att få nej på våra förslag.

Nej-leken

Ja-leken eller Följa John

Vi delade snabbt in oss i grupper om tre eller fyra med roterande ledarskap. I övningen är det viktigt att inte tänka, vi gör rörelsen tills vi får en ny impuls, byter ledare men stannar inte upp. Tempo, tempo, tempo är en nyckel för att det skall bli bra gruppdynamik. Om eleverna stannar upp och tänker blir det prestationsinriktat.

En bejakande övning som gjorde oss varma och glada. Jordi berättade att han ibland bara nämnde ja-övningen utan att göra den i klassen för att de skulle komma ihåg vikten av generositet och öppenhet mot varandra. Det är också en övning i att lita på sina impulser. Så fort vi börjar att stanna upp och tänka förlorar övningen i värde. Övningen går bra att utveckla genom att ledaren lägger till uppgifter, att de skall styra med huvudet, magen , höften exempelvis.

I övningen försvinner för en stund klassens gruppindelningar vilket också är positivt.

Kreativitetsövning med högt tempo

Blocket uppvärmningsövningar avslutade vi med en kreativitets övning som även den även den byggde på snabbt tempo.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Cirkus i skolan?

Välkommen till en kväll utöver det vanliga. Kliv rakt  in i cirkusens värld, se scener från föreställningar, delta i workshops, prata med oss från Kulan och träffa andra kulturombud. Vi har valt att enbart fokusera på cirkus denna kväll. Cirkus och dans är ett språk som alla förstår oavsett ålder och språk. En del av övningarna vi visar kan du själv göra med eleverna  i klassrummet. Övningar som är bra för fokus och spring i benen.

Kvällens artister och deltagande lärare

Trupp Trunk föreställning – Karin Svensson, Petter Wadsten och Camilla Rud. Tillsammans ska tre entusiastiska akrobater spela en cirkusföreställning, men allt går inte riktigt som de tänkt sig. Den visuella formen som utgår från kroppsspråk och publikkontakt passar alla, oavsett ålder eller språkkunskaper. Trupp Trunk aktiverar kroppens alla sinnen och med humor och värme gör de tre clownerna tillsammans med publiken en annan värld möjlig.

Pär Söderlund – Kan man öka elevers fokus med jonglering? Pär Söderlund har jobbat med elever och lärare och skapat en metod. En paus med jonglering, balansövningar  sänker elevernas stressnivåer,  förebygger långvarigt stillasittande och övar koordinationen.

brain-resized-365x258

Tyska skolan mötte Franzelle i ett Skapande skolaprojekt. Artisterna och pedagogerna Franziska och Pelle från Franzelle och läraren Nina Hamann från Tyska skolan berättar om cirkusprojektet  som eleverna fick ta del av. Ett värdegrundsarbete som utrycktes genom dans och rörelse.

Workshop med  Franzelle,  Franziska och Pelle låter oss få prova på några cirkusövningar som är bra för att öva upp balansen.

Claire Parsons, koreograf till föreställningen And then … och sen. Claire Parsons berättar om hennes tankar kring sin senaste föreställning. En visuell blandning av dans och cirkus med inspiration från bl a Fellinis filmer.

David ErikssonMachokultur, våga visa sitt inre. David har gjort en enmansföreställning om att våga. David berättar om föreställningen Pink on the Inside… och om reaktioner och samtal han fått från ungdomar. En svidande uppgörelse med grupptryckets mekanismer och självpåtagna krav som begränsar många killar. En artikel från DN där de samtalade med några killar som nyligen sett Davids föreställning 

 Between Someonesons  –  Patrik Elmnert och Wes Peden. Patrik och Wes visar en kortare version av sin föreställning som de turnerar med runt om i världen. Flera elever i Stockholms län har sett den, den finns på KULAN  och ikväll får ni ta del av den. Det blir en fartfylld stund med jonglering på mycket hög nivå.

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Tid: förtäring serveras från 16.30. Programmet pågår mellan 17.00-20.00
Plats: Danscentrum, Jungfrugatan 7

 Anmälan till kulturombudskväll

kulan_avatar Kulan på Facebook och twitter  kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Kulan subventionerar föreställningar med värdegrundstema

http://www.flickr.com/photos/newsoresund/13200705825/sizes/l/in/photolist-m7v4Wi-m7uSbz-cLUAQy-9ufVF7-9ufTw9-9ufVsj-9ucTsk-9tTT3Q/

 

Kulturförvaltningen avsätter totalt 150 000 kr i en riktad Kulankampanj under mars t.o.m. maj månad mot bakgrund av den senaste tidens händelser med nazistiska förtecken. Kulan erbjuder ett särskilt rabatterat utbud på teater, dans och musik som skolorna kan utgå ifrån för att ta diskussionen om värdegrundsfrågor och mänskliga rättigheter. Föreställningarna subventioneras med 100 kronor per biljett och 50 kronor  om ni även bokar workshop i anslutning till föreställningen.

Här kan du läsa mer om rabatten och om vilka 28 föreställningar som erbjuds.
Skynda och boka, erbjudandet räcker bara maj månad ut.

Har ni frågor kontakta gärna Elisabeth Söder
utbildningsförvaltningen eller Ulrika Lindblad på kulturförvaltningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kulan-kampanj i värdegrundsarbete

Utifrån den senaste tidens händelser med nazistiska förtecken som drabbat bl.a. flera av Stockholms skolor avsätter Kulturförvaltningen totalt 150 000 kr i en riktad kampanj under mars t.o.m. maj för att subventionera föreställningar om värdegrund. Vi vet att kulturupplevelser och skapande ger kraftfulla verktyg för att resonera kring svåra frågor och påverka attityder.

 

Kulanpremien

Med Kulanpremien kan ni  boka 28 utvalda föreställningar med 100
kronor i rabatt per elev. Erbjudandet gäller alla skolor i Stockholms kommun,
från förskola till och med gymnasium.  Rabatten gäller  även om ni bokar föreställningen till er skola.  Föreställningarna bokas på vanligt sätt, antingen genom Kulan eller via kulturproducenten. Ni hittar information om vilka föreställningar som ingår i kampanjen längst ned i blogginlägget.

Ta gärna hjälp av de lärarhandledningar som kulturaktörerna erbjuder på  respektive webbplats.  Workshops som erbjuds i anslutning till föreställningen subventioneras med 50 kr per barn och tillfälle. Här delar läraren Malin Appeltoft med sig av hur hon arbetade med nazismen och i samband var på en teaterföreställning med eleverna.

Missa inga erbjudanden på Kulan

Gilla oss på facebook så har du koll på vad somhänder i Stockholms kulturvärld och får tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande i skolan.

 

Föreställningar med Kulanpremie

  Föreställning Tema
Åk 7-Gy Min mamma Medea,
Teater Fredag
Flykt, identitet
  Heil clown,
Boulevardteatern
Nazityskland
  Chilla eller Tjalla, Ung utan pung Civilkurage
  Kameleonten, Tage Granit Främlingsfientlighet
  Förorten brinner,Hatets röst
Teater Fryshuset
Utanförskap
  My life (på eng),
Globträdet
Solidaritet
  Vårt förakt för
svaghet
, Stadsteatern Skärholmen
Nazism
  Ur svenska hjärtans
djup
, Boulevardteatern
Främlingsfientlighet
  Having a blond moment , Bastardproduktion Ras
Åk 7-9 Gy Åsiktsmaskinen,
Teater Barbara
Påverkan
Åk 4-Gy Respekt, en mänsklig rättighet Tage Granit Värderingar
  Hans och Greta i
Högdalen
, Fria Teatern
Flykt
Åk 3-Gy Perfect or Join my
picnic
, Christina Tingskog
Identitet
 
Åk 4-9 En pojke med resväska
Teater De Vill
Flykt
  Om det var krig i
Norden
, Mittiprickteatern
Flykt
  Lägret, Cirkus
Tigerbrand
Barns rättigheter
Åk 3-6 Kompiskompassen,
Teater Pero
Civilkurage
Åk 1-4 Jag vara jag, KolKo
Ink
Identitet
 
F- åk 6 Den okända resan, Teater De Vill Flykt
  Childs life (på eng),
Globträdet F-5
Solidaritet
F- åk 3 Marhaba Hej! Länsmusiken Mångfald
  Pasca och Perna ser
på Europa
, Turteatern
Främlingsfientlighet
  Hitta hem, Teater
Fredag
Flykt
3 år- åk 2 Diktatorn,
Boulevardteatern
Tolerans
  Du och jag i världen, Länsmusiken Mångfald
2-5 år Vit, Teater Pero Mångfald

 

Böcker på temat

Mediotekets Cirkulationsbibliotek  har också gjort ett blogginlägg på tema värdegrund. De presenterar några böcker som kan ge en naturlig ingång till samtal. Böckerna finns att låna i klass/gruppuppsättning. Många av böckerna finns säkert också i ditt skolbibliotek. En av böckerna de berättar om: Om det var krig i norden är dramatiserad av Mittiprickteatern och spelas under våren, se längre ned i blogginläggets tabell.

Film på temat

Film på temat främlingsfientlighet och  nazism kan alla skolor med avtal med Medioteket/SLI låna.

Missa inga erbjudanden på Kulan

Gilla oss på facebook så har du koll på vad somhänder i Stockholms kulturvärld och får tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande i skolan.