Kan flyttfåglar som kommer till nya länder förstå fåglarna där?

1 Fågelprojektet som pågått sedan hösten 2016 på avdelningen Månen fick sin start genom att vi tog in ett fågelbo som vi hittat. En nyfikenhet för fåglars liv började ta fart. Barnen började diskutera hur fåglar bodde och hur de lever tillsammans, att de behöver mjukt och varmt till sina ägg. Att olika arter kommer bra överens och att de behöver sin familj för att ha det bra.

Barnen skapar ett fågelbo av lera och mossa.
"De behöver ett sovrum, ett vardagsrum och ett kök."

I flera material så som naturmaterial, lera och byggmaterial har barnen skapat många olika slags fågelhem, men även skolor, sjukhus och fängelser för fåglarna. För att berika leken har barnen även skapat fåglar som blivit en del av deras lek och utforskande runt fåglars liv. 3

Förstår olika fåglar varandra?

4I samband med att barnen diskuterade hur fåglar gör för att förstå varandra när de flyttar till olika länder, blev de mer och mer intresserade av fåglars språk. De lyssnade på olika fåglars ljud ute men även med lärplattans hjälp för att jämföra och känna igen dem. Genom att skapa QR koder för olika fågelljud blev det ett lätt och tillgängliga sätt för barnen att använda dem i olika lekar. Några av barnens funderingar och som de resonerade om var:

  • Förstår olika fåglar varandra?
  • Pratar eller sjunger fåglar?
  • Kan flyttfåglar som kommer till nya länder förstå fåglarna där?
  • Hur gör fåglarna när de pratar med varandra ?

Barnens teorier

5Samma fågelart förstår varandra
Gul och blåmes förstår varandra
Blåmes och Rödhake förstår inte varandra

Ibland förstår de inte varandra
Då fäktas och bråkas de
För att förstå varandra

Om de pratar engelska med varandra
Då förstår de varandra

De kan lära sig ett språk av
Sin mamma eller pappa
Eller gå i skola eller förskola
Och lära sig

Koltrasten och blåmesen visar med vingarna vad de menar.

Fågelljud

Barnen har härmat fågelljud, genom att prova att vissla och följa olika fåglarnas melodi. De har även reflekterat runt hur fågelljuden beskriver känslorna hos fåglarna. De tecknar ner hur olika fåglars ljud ser ut.
”En låter 123-7 och piper”
”Skatan låter arg”
”Det går upp och ner när de sjunger”( visar med fingret samtidigt, tecknar sedan av detta som pilar för att symbolisera hur det låter)

I barnens skapande har de arbetat mycket med fåglars likheter och olikheter. De har studerat detaljer och genom att erbjuda barnen gott om inspiration på olika fåglar, ser vi att de har ökat barnens lust till att skapa fåglar i olika material.

7 8 text: Pia Lagerlöf, förskollärare
bild: Birgitta Ellis, förskollärare
S:t Görans förskola (Röda villan)
S:t Görans förskoleområde

Kungsörnen bor på Kungsholmen

välkomnaBarnen på förskolan Valvet utforskar olika fågelarter med hjälp av mobiltelefoner, webbkameror, QR-koder, USB-mikroskop och andra digitala verktyg. På avdelningen Raketen har barnen under läsåret 2016-2017 arbetat med ett fördjupningsprojekt kring fåglar. Projektet startade på höstterminen då vi upplevde att barnen visade intresse för fåglar. Vi arrangerade olika lekmiljöer där vi använde oss av rekvisita. För att skapa spännande miljöer för barnen att leka i har vi använt oss av ljus, ljud och naturbilder som vi projicerat i rummet med projektor. Barnen lekte olika fåglar – de byggde bon, skyddade varandra och flög tillsammans.

holkkollageFågelbo med tre ägg i skapat i lera .På vår gård har vi satt upp en fågelholk med en webbkamera i. Hur ska vi locka fåglarna till att flytta in i vår fågelholk som vi har satt upp? Barnen kom gemensamt fram till att de skulle skriva en välkomstskylt till fåglarna. Barnen följde livet i fågelholken från att den var tom till att det fanns flygfärdiga fågelungar, vilket bidrog till barnens fågelintresse. Barnen har hela tiden kunnat uttrycka sig kreativt genom till exempel måleri, teckning och lera. De har också haft tillgång till flera olika faktaböcker om fåglar.

framsidan av Barnens fågelbokVi såg att intresset för tecknandet och skriftspråket ökade, barnen gjorde egna böcker och skrev vilken fågelart de tecknat. När vi såg barnens fantastiska teckningar föddes idén att göra en gemensam bok. Eftersom vi även jobbar mycket med digitala verktyg föll det sig naturligt att barnen fick göra QR-koder som leder till deras berättelser. Ladda gärna ner vår e-bok genom att trycka på bilden av boken.

Följ oss gärna på Facebook! www.facebok.com/valvet.kungsholmen

Inger Berg och Anna-Linda Nesheim,
förskollärare på förskolan Valvet
S:t Görans förskoleområde

”I en myrstack finns det många dörrar. Hittar man ingen är det bara att gräva sig in.”

Under höstens början hade vi en undersökningsperiod där vi iscensatte olika sorters miljöer och lekar kring de sommaruppgifter barnen hade med sig efter sommarlovet. Vi lekte sågfisk, hajar, byggde flakmoppar och reste ut i världen men framför allt lekte vi myror. De flesta barn har någon slags relation till myror och möter dem vid många tillfällen i livet. De lever nära oss, både på landsbygd och i stad och deras myllrande myrstackar kanske kan liknas vid en storstad som Stockholm. Om vi kan skapa band mellan människan/barnet och den lilla myran så bryr vi oss också om världen och varelserna som lever runt den och som är beroende av myran på olika sätt.

Tre bilder som visar hur barnen målar en myrstack på ett stort papper på golvet.
Barnens gemensamma målning över hur en myrstack ser ut och skogen runt omkring

Under de iscensatta lekarna har barnen gjort myrstackar, samlat mat, tagit hand om myräggen och lagt ut doftspår så att myrorna skulle hitta tillbaka till sin egen familj och myrstack. De har också under lekarna berättat sagor som de senare tecknat ner och många av sagorna och lekarna har handlat om de faror de minsta invånarna i skogen utsätts för varje dag. Många av lekarna har handlat om hur det brinner i skogen och myrorna måste rädda sig undan (särskilt efter ett besök i myrstacken på Naturhistoriska där filmen om branden i Tyresta finns precis bredvid) samt lekar kring myrornas fiender och myrors försvar. För hur kan myror överleva när det finns människor, björnar, myrslokar och trollsländor som förstör skogar och äter myror? Genom lekarna har barnen föreställt sig hur det är att vara minst i skogen och vad som krävs för att klara sig; myrstacken räknas som en organism där varje myra blir en del av denna (styrkan lever i det stora antalet myror), bara om man samarbetar och arbetar hårt i samlandet av mat överlever stacken.

Empiriska undersökningar

myrorPS20170502_0074arallellt med lekarna har vi också undersökt myrors kroppar, hur de ser ut, hur de rör sig, varför de ser ut som de gör, hur starka de är och om det finns olika sorters myror i samma stack. Under hösten och vintern tittade vi på filmer och foton av myror samtidigt som vi lekte, tecknade och målade och efter ett av dessa tillfällen följde denna reflektion;
”Kan myror verkligen höra? Jag har inte sett några öron?”
”Jag tror att de har små, små hål, som inte vi kan se och då kan de bara höra små ljud, som pip, pip eller jättehöga ljud som oooargh!”
Vid flera tillfällen efter det prövade vi att dansa eller röra oss som myror till klassisk musik och till dödsmetall.

När våren sedan kom har vi undersökt myror i deras stackar, experimenterat med att ge dem olika sorters mat, hur de blir påverkade i olika sorters väder och samlat myror för att undersöka dem med i närbild USB-mikroskop.

  • IMG_8628Myror har antenner, nästan som långa ögonfransar från ögonen. De kan känna med dem.
  • Myrorna har ett hål i rumpan där det kommer ut lukt så att de känner igen varandra och vilka deras fiender är.
  • De är hårda på utsidan men går lätt sönder, man får vara försiktig.
  • Vissa myror kan spruta ut gift eller bitas för att försvara sig. Då kan de jaga bort björnar och myrslokar.

Myrslokar, björnar och trollsländor

myrslokSista delen av terminen koncentrerade barnen sitt undersökande kring vilka fiender myrorna har och hur vi kan hjälpa dem. Förutom människor som slänger skräp i skogen, är oförsiktiga med eld och slänger stenar i myrstackarna hade myrorna en flygande fiende, trollsländan, eller dragon fly som den heter på engelska. Barnen fascinerades av det fantasieggande namnet och de vackra färgerna, vilket ledde till många estetiska uttryck. Till sist tittade vi på myrsloken som är en utrotningshotad djurart och blev på så sätt bekanta med termiterna också. Myrslokens lustiga utseende är perfekt anpassat till sin miljö och sin föda vilket barnen ställde många frågor kring.

Alica trollslända

text och bild: Emma Frangeskides, förskollärare
Förskolan Smulor och Frön
S:t Görans förskoleområde

Barnens nobel

Ett barns målning med himmel och sol, regndroppar, sjö, två stycken träd, eld och en orange kolibrifågel.Kungsholmens västra förskola deltar i ett projekt som heter Barnens Nobel. Det är ett projekt där förskolebarn får tolka Nobelpristagare med måleri som uttryckssätt. Barnens bilder och texter med deras reflektioner och tankar kommer sedan att ingå i en fasadprojektionsutställning på en offentlig plats under Nobelveckan. Det känns jättespännande och roligt och vi ser mycket fram emot detta! Läs gärna mer på http://www.floatingpictures.se/barnens-nobel/

”Jag gör så gott jag kan”

Nobelpristagaren vi valde att jobba med heter Wangari Maathai. Hon fick fredspriset 2004 för hennes insatser för hållbar utveckling, demokrati och fred. Tillsammans med barnen har vi berättat om henne och vad hon gjort. Vi har läst och tittat på en kort film där hon berättar den saga som hon inspirerats av: En stor skog står i brand. Alla djuren flyr och betraktar lågorna som slukar deras hem. Alla, utom en kolibri. Den flyger till närmaste sjö och hämtar en droppe vatten som den släpper över elden. Sedan en droppe till, och en till. De andra djuren hånar fågeln. ”Hur ska du kunna släcka elden, du som är så liten?”. Men kolibrin fortsätter. ”Jag gör så gott jag kan”, svarar den. Vill ni se filmen barnen sett så klicka på länken, filmen är på engelska. https://m.youtube.com/watch?v=-btl654R_pYBarn som målar vid ett bord. Det ligger många penslar på bordet och paletter med olika färger i.Sagan om kolibrin var Wangari Maathais inspiration. ”Jag ska vara som kolibrin, jag ska göra det bästa jag kan”. Barnen har sedan målat. Många fastnade för sagan om kolibrin, att det brann och att hon satt i fängelse fast att hon gjorde bra saker.

Barnens tankar och funderingar:

Barns hand hållandes i en pensel, målar ett träd.Barns målning av tre träd, sjö, vattendroppar och eld.”Hon som satt i fängelse hon är ju större än kolibrin, hon kan ju ta en hink.”

”Elefanten har ju lång snabel, varför sprutade den inte vatten?”

”Grät hon i fängelset?”

”Vi skulle göra som kolibrin.”

”Jag skulle springa, jag är rädd.”

”Hur kan man hamna i fängelset när man gör snälla saker?”

”Min mamma har också planterat på balkongen, det hjälper bina!”

”Om inga träd finns kan inte fåglarna lägga ägg.”

”Och djuren kan inte gömma sig.”

”Varför vill hon hjälpa andra?”

”Kanske om hon gör snälla saker till andra, gör dom snälla saker till andra.”

”Jag tycker hon är snäll, ändå kom hon i fängelset. Tur presidenten också var snäll och släppte ut henne.”

”Det är bra att hjälpa till, det bästa man kan.”

”Hon sa att alla ska göra det bästa de kan, i alla fall litegrann så kan man hjälpas åt.”

”Undrar om hon fick någon mat i fängelset eller inte.”

”Det var bra att hon blev utsläppt ur fängelset och att hon fick vara med och bestämma i landet sen.”

”En ond satt henne i fängelset sen släppte en snäll ut henne igen. Då fick hon bestämma själv var hon skulle plantera träd.”

För att se ett litet filmklipp där ett barn berättar om sin målning och tankar klicka på länken https://youtu.be/q6vMkKR-me4?t=4m19s

text och bild: Jenny Hallgren, förskollärare
Kungsholmens västra förskola
S:t Görans förskoleområde

Armar, tentakler och sugkoppar

Bläckfiskar 1På Orion mynnade en sommaruppgift ut i att vi på vårterminen har jobbat mycket med olika havsdjur och särskilt bläckfiskar. Barnen har fascinerats av bläckfiskarnas alla armar, tentakler och sugkopparna som sitter där. De har olika teorier om sugkopparnas funktion.

20170406_102224Barnens teorier

De har dom för att suga sig fast.

När jorden skapades så skapades bläckfiskar med sugkoppar.

De suger in vatten i sugkopparna.

De kan fastna på stenar och på glas.

Det är för att sugkopparna är kladdiga.

Och slemmiga.

Bild1Olika språk

Efter att ha undersökt riktiga bläckfiskar har vi jobbat med dem i olika språk, såsom olika leror, teckning, målning, pärlor och plus plus. Barnen har skrivit bläckfiskberättelser på våra Ipads. Det var särskilt en berättelse som vi jobbade extra mycket och länge med. Den har haft en huvudförfattare men många andra barn har varit med och hjälpt till att utveckla historien. Vi har använt oss av appen Skolstil 2 som är ett enkelt skrivprogram med talande tangentbord. Det blev en spännande historia om vänskap, förlust och empati.

FullSizeRenderDrama

Historien blev så levande i barnen att vi valde att jobba vidare med den i drama. Barnen fick vara bläckfiskar som liksom i historien bodde i en grotta långt ner på havets botten. Genom att dramatisera berättelsen fick barnen pröva på många olika känslor och undersöka hur det kan kännas att vara en bläckfisk som hamnar på sjukhus för att den har brutit alla sina armar.  Då kan det vara fint att ha en kompis.

Text: Anna Lidström, förskollärare
Bild: Anna Lidström, förskollärare och Lisa Jakobsson, pedagogisk utvecklingsledare
Kungsholms västra förskola
S:T Görans förskoleområde

Myrornas detektivbyrå

Under vårterminen har vi arbetat med projektet Myrornas detektivbyrå. Det började med att barnen visade intresse för Lasse-Majas detektivbyrå. Barnen tyckte mycket om böckerna skrivna av Martin Wimark och Helena Gillis. Från det intresset växte vår alldeles egna detektivbyrå fram. Barnen fick brev från Lasse och Maja, där de bad om barnens hjälp med skurkar och banditer i Hornsberg! Det ställde barnen självklart upp på!

brev från bokstavstjuven.Bokstavstjuven

Vi har även en bokstavtjuv på Myran. Bokstavstjuven kommer när man minst anar det och när ingen ser! Tjuven stjäl våra bokstäver och lämnar mystiska brev och gåtor.

Mumie-mysteriet

programmering med mumienBarnen har fått mystiska brev från en Mumie som lämnar ledtrådar i form av QR-koder. Det är ett mysterium vem den här mumien är! Ledtrådarna har dykt upp både på förskolan och även i skogar och parker. Mumien har även uppdrag till barnen, där de bland annat, får tyda hemliga meddelanden med hjälp av programmering. Barnen jobbar hårt med att lösa mysteriet!

Text: Katriina Kyllönen
Bild: Katriina Kyllönen
förskolan Eden
Hornsbergs förskoleområde

Hållbar utveckling för Love

Bild2

Närmiljö

På förskolan Love strävar vi efter att varje barn ska få möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Vi strävar även efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. På avdelningen för de äldre barnen, Skogsfåglarna, utforskar vi tunnelbanans gröna linje.

  • VBild3ad finns det för spännande att upptäcka runt omkring de olika stationerna?
  • Hur ser miljön ut?
  • Hur många stationer måste man åka för att komma fram till målet? (start från Kristineberg)
  • Vad finns det för likheter/skillnader mellan stationerna samt miljön vid stationen?

Utifrån detta kommer vi väva in de olika läromålen så som matematik, teknik, språk, naturvetenskap. På avdelningen för de yngre barnen, Örnarna, utforskas närmiljön på deras promenader. De utforskar vad naturen har att erbjuda för material som är lämpligt att ta med tillbaka till förskolan. Materialet de samlat använder de i både skapande aktiviteter samt bygg och konstruktion. De har gjort ett konstverk med hjälp av materialet vi har hittat; nypon, kottar, ekollon och löv.

Bild1Odling och plantering

Vi vill att barnen ska få möjlighet till att undersöka och utforska kring växter så därför har vi startat igång och plantering. Barnen har planterat äppelfrön, potatis, solrosor, sockerärtor samt krasse. Barnen får ansvara över att de får vatten varje dag. Barnens lärande och den pedagogiska miljön går i hand i hand så vi försöker bygga upp en lärande miljö efter barnens utforskande och intresse.

Återvinning

Vi vill tillsammans med barnen skapa ett gemensamt tänk att man ska tänka sig att saker som man egentligen bara slänger går att återanvända till något annat. T.ex. locken på mjölkförpackningarna blir jättebra däck till sina kreationer, knappar som har lossnat från tröjan går att använda till ögon till sin skapelse, kapsyler kan bli hattar till sina figurer osv. Vi återbrukar även gamla saker som t.ex. paraplyn blir bra som ljudisolering.

Bild4Nedskräpning

Vi pratar mycket om vad man får och inte får slänga i naturen. Barnens nyfikenhet kring detta ledde till att vi grävde ner ett äpple, ett bananskal samt ett satsumasskal i jorden för att se vilket som försvinner fortast. När vi är ute så har vi pedagoger påsar i fickorna för att vara beredd om ett barn hittar något som inte ska vara i naturen. Text: Linda Almqvist Bild: Linda Almqvist Förskolan Love Hornsbergs förskoleområde

Vad gör vi med skräpet?

IMG_01462Hur började vi?

När vi var ute på våra promenader upptäckte barnen att det fanns många saker som låg och skräpade i naturen. På förskolan började barnen prata om skräp, vad är skräp? vad gör vi med det? Istället för att vi ger barnen färdiga svar ges barnen möjlighet att utifrån olika perspektiv reflektera över hur vi hanterar vårt skräp och hur vi påverkar vår miljö. Vem är det som skräpar ner och varför? Varför ska man inte lämna skräp i naturen? Kan man återvinna det på något sätt?

Barnens tankar om sopor och återvinning

  • Man får inte slänga sopor i naturen för att de kan skada djur, människor och natur.
  • Man sorterar sopor för att återvinna.
  • Man får pengar när man pantar flaskor och burkar.
  • Gammalt glas blir nytt glas.
  • Man kan göra nya tidningar av de gamla tidningarna.

Enligt läroplanen är det viktigt att ”förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.”(Lpfö 98/reviderad 2016). Vi vill därför introducera hållbar utveckling för barnen genom att de får lära sig om sopsortering och återvinning.

IMG_0295IMG_0164IMG_0115Hur arbetar vi?

Vi skapar en återvinningsstation på förskolan. Barnen får sortera skräpet i de olika behållarna och går till återvinningsstationen med det. Genom detta får barnen lära sig om återvinningssystemet och varför det är viktigt att återanvända skräp för en hållbar utveckling. Barnen tar också med sig tomma pet-flaskor och burkar hemifrån som vi sedan går och pantar tillsammans. Syftet med detta är att barnen ska få en förståelse om att man inte slänger burkar och pet-flaskor i naturen utan att man återvinner dem på en återvinningsstation.  Barnen får också prova på att göra pappersmassa för att få ökad förståelse för återanvändning av papper. Barnen river sönder kopierings- och tidningspapper i små bitar och blandar pappersbitarna med ljummet vatten. Sedan finfördelar barnen pappersbitarna till pappersmassa. Genom denna aktivitet kan barnen se hur papper omvandlas till pappersmassa som blir nya papper.

Vi kommer att fortsätta vår sopsortering/återvinning och ska diskutera med barnen hur vi ska använda de insamlade pengarna. Vi ska även delta i Håll Sverige Rents skräpplockardagar tillsammans med barnen!

Text: Mie Song
Bild: Mie Song och Raila Heinonen
Förskolan Vågen
Hornsbergs förskoleområde

Pelle Svanslös återvinner hemma hos barnen

ÅtervinningsstationNär vi gick en av våra upptäcktsfärder runt Hornsbergstrand hittade vi en återvinningsstation. Barnens nyfikenhet väcktes. Vi samtalade tillsammans med barnen om att slänga skräp och varför det är bra att sortera det som ska slängas. Vi tittade på de olika facken och läste vad som gick att sorteras där. Under våra promenader runt området och till diverse parklekar så stannar flera av barnen och plockar skräp som de sedan lägger i en påse. I fönstret i barnens hall har en egen mini-återvinningsstation skapats. Där finns tre lådor som barnen kan sortera plast, papper och matavfall i.

Pelle Svanslös i väskan1Pelle Svanslös följer med hem

Vi uppmärksammade barnens nyfikenhet och intresse för att ta hand om naturen i sin närmiljö och att de tyckte att det var roligt att få slänga skräp i återvinningstationen. Detta ledde till projektet Pelle Svanslös som vi fortfarande håller igång med. Gosedjuret Pelle ligger i en liten väska med en lapp som berättar att han ska få följa med barnet hem och sopsortera. Pelle följer med två dagar och sen när han kommer tillbaka till förskolan så får barnet visa och berätta vad dem har hittat på.

Vi avslutar med ett exempel på en text och en bild från Pelles besök hemma hos ett barn.
Pelle sorterar med ett barnHej Månen!
Valborgshelgen tillbringade Pelle hemma hos mig, han var bland annat med och körde bilbana och tyckte det var himla skoj. Det gick åt många batterier som vi samlade i en glasburk och sen gick vi till återvinningen och slängde batterierna i batteribehållaren. Sen slängde vi glasburken i glasåtervinningen och äggkartonger från frukosten i pappersåtervinningen.
Tack för besöket Pelle!”

Text: Linn Sundbom
Bild: Linn Sundbom
Förskolan Leendet
Hornsbergs förskoleområde

Se upp för dörrarna, dörrarna stängs!

På Pärlan, som är en specialavdelning för barn med diagnoser inom autismspektrum, har intresset för tunnelbanan varit stort under terminen. Vi har gjort egna tunnelbanevagnar, tittat på filmer projicerade på vår kub, varit på Spårvägsmuseet och mycket annat. Vid tillverkningen av tunnelbanevagnen har det varit mycket viktigt att den är blå och vit. Det var också viktigt att det skulle finnas en knapp med en pil på som man kan öppna dörrarna med.

rita klippa klistraBarn som vanligtvis inte tycker så mycket om att rita och klippa har ändå gjort det, för att få dit knappen var viktigt! Barn som annars tycker att det är lite kladdigt med färg har hjälpt till att måla flera tunnelbanevagnar.

Tunnelbanenätet byggs utT-centralen

Efterhand har tunnelbanenätet byggts ut och spridit sig över hela avdelningen. I hallen ligger T-centralen. På T-centralen är det byte mot övriga linjer samt pendeltåg, som hos oss går till Tullinge (i ateljén). Barnen har inspirerats av varandra och också varit tvungna att samsas och samarbeta. Ska man åka två i samma vagn måste man ge plats åt kamraten och sedan gå åt samma håll.

 Nya ideér

kollageDet har kommit nya ideér och lösningar från barnen. Innan vi hade gjort hål i botten på kartongerna hoppade ett barn fram med kartongen. På så sätt tog hen sig från station till station. Ett annat barn tog det mindre Briotåget, det kan också köra längs blåa linjen som går till slutstation Kungsträdgården. Behöver man en station med perrong, kan man använda pallarna att bygga med. Vid varje station stannar tunnelbanan och talar om vilken station det är. Snöret vi satt i, för att koppla ihop vagnarna med, kan man också dra den tomma vagnen efter sig med.

Text: Eva Hillerbrant
Foto: Förskolan Pärlan
Förskolan Pärlan, förskola för barn med diagnos inom autismspektrum
Hornsbergs förskoleområde