Närmiljö – lärmiljö

sv2sv1Stadshuset

Vem är August?

Vid promenader med barngruppen har de visat ett starkt intresse av stadshuset, funderingar kring de olika statyerna, valvet, portar, fönster och arkitekturen. Även på närliggande byggnader. Vi tog till vara på barnens nyfikenhet.

Närmiljö är lärmiljö, vi har valt ett område vid stadshuset, en del av trädgården. Barnen diskuterar under promenaden dit, reflekterar över vad de ser.

Området de först bekantar sig med är där det finns en stor järngrind (dekorerad med fiskar), statyn av August Strindberg, statyn av näcken och en fontän. Vi stannar vid varje motiv, diskuterar och granskar. Barnen undersöker August Strindberg, undrar och är nyfikna över honom. Vem är det? Varför är han där? Vi diskuterar och funderar.

Vi går vidare till fontänen. I fontänen ligger en morot som fångar barnens intresse. Varför är den där? Hur kom den dit?

Vi har sett fyra olika konstverk. Barnen får välja ett motiv att rita av utifrån det de har sett. Barnen sprider ut sig, sittande på stentrappan och på stenplattorna. De börjar genast rita, de ritar av statyn, moroten i fontänen och grinden. Några barn ritar av flera motiv och några bekantar sig med omgivning.

Vi går tillbaka till förskolan, under samlingen tar vi tillsammans fram information om August Strindberg. Vi läser om hans liv och vad han var berömd för, att han var en känd författare.

Var är moroten?

Veckan därpå går vi till stadshuset igen. Vi förbereder barnen vid samlingen att vi ska gå dit och vad vi ska göra. Direkt börjar barnen reflektera; ”Jag vet vem August är”, ”Han var bra på att göra böcker”, barnen fortsätter ”Han är död”, ”Han var bra på att skriva”, ” Han var bra på att gifta sig”. Tillsammans reflekterar och diskuterar vi.

Vid promenaden dit fortsätter reflektionerna kring August. ”Han liknar min kusin, men han heter inte Strindberg, bara August”. Vi återkommer till samma plats så barnen får en chans att bygga en relation till den platsen och ”äga” den.

Vi granskar samma statyer återigen, använder det kritiska ögat. Barnen upptäcker saker de inte har sett tidigare på statyn, sprickor i foten, namnskylt på baksidan, fågel vid foten. Vid fontänen upptäcker de att moroten är borta, tankarna är många och de funderar på vad som kan ha hänt.

sv3sv4

Fler statyer

Fjärde gången vi var där så utforskade vi ytterligare en del av området, där finns två statyer till.

På förskolan fortsätter vi att reflektera kring det vi har sett och barnen tittar på dokumentationen från de olika tillfällena. Senare vill några barn på avdelningen måla och uppmuntras då till att måla något de har sett vid stadshuset. De väljer då August Strindberg.

De granskar fotona och kommer fram till att statyn är grå. Vi hjälps åt att blanda till den gråa tonen. Vid staffliet sätts bilderna upp, både närbilder och helkroppsbilder.

De jobbar med det kritiska ögat och försöker få till konturerna, håret och ögonen. De är klara, men granskar sedan målningen ”Jag har glömt tuttarna, jag måste måla tuttarna” ett barn till tittar och instämmer ”jag har också glömt tuttarna”, sedan är de nöjda med sina målningar.

sv5sv7 sv6

Detta är ett projekt som kommer att pågå under en längre tid. Syftet med projektet är att göra barnen synliga som samhällsmedborgare och ge dem tillgång till det offentliga rummet. De får en relation till platsen och fördjupar intresset kring sin närmiljö.

Text och bild:
Eva Pehmüller – Förskollärare
Linn Åhlander – Barnskötare
Sandra Peltonen – Barnskötare
Förskolan Eira, Sjöhästen
Kungsholmens södra förskoleområde

Digitala verktyg

makey makeyUnder detta år har våra förskolor gjort satsningar för digitalisering. Det handlar om såväl kompetenshöjande insatser som satsningar på digitala verktyg.

Workshop

Vi vill att barnen på våra förskolor ska få möjlighet att prova på att använda såväl ny digital teknik som äldre analoga tekniker. För att det ska bli möjligt behöver även pedagogerna känna till och vara bekväma med de verktyg, material och tekniker som man planerar att använda sig av i förskolans undervisning. Nu i september får alla pedagoger i Marieberg & Essingeöarnas förskoleområde möjlighet att delta i workshop för att lära sig mer om just de nya digitala verktygen som köpts in.

Vilka är då dessa verktyg? Vi har sett ut vilka digitala verktyg som kan vara användbara för oss i förskolan. Med vetskapen om att dessa går i varandra har vi kategoriserat dem i följande fem grupper:

  • Ljus (ex: projektorer, ljusbord, OH, självlysande tejp)
  • Ljud (ex: hörlurar, högtalare, musikprogram)
  • Foto (ex: go-pro, digitalkameror, dokumentkamera, telefon/ipad)
  • Robotik/programmering (ex: bluebot, microbit, programmeringsappar)
  • Elektronik/teknik: (ex: makey makey, batteri, koppartejp, lysdioder)

Bild2 Bild1 Bild3

Digitalt skapande – i möte med projekten

projektMen fortsättningsvis handlar det också om att kunna använda dessa verktyg i ett meningsfullt sammanhang, dvs i de projekt kring hållbar framtid som pågår på förskolorna.

  • Vi vill på olika sätt kombinera de gamla språken med de nya, de digitala med de analoga
  • Vi vill använda digital teknik för att experimentera och skapa i möte med naturmaterial och andra analoga material.

text och bild: Line Dovebris, pedagogisk utvecklingsledare
Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde

Hur pratar vi med barnen om livsfrågor?

Under barns utforskande av sin närmiljö har vi ofta stött på att barn visar stort intresse för existentiella frågor, frågor om liv och död, vänskap, faror, hopp, fantasi och verklighet.

Frågan om vad man kan prata med barn om kommer ibland. Vi tenderar att inte vilja prata med barn om ämnen som vi uppfattar som lite obehagliga. Men när vi lyssnat på vad barnen uppehåller sig vid så hör vi att de också har ett behov av att också få reflektera kring sådant som är komplext, svårt och sorgligt i livet. Så istället för att banalisera barns upplevelser så bör vi ta dem på allvar, ge dem utrymme att reflektera kring sina tankar i grupp och möjlighet till flera sätta att uttrycka sig.

Vi bör inte ställa frågan om barn förstår utan hur de förstår dessa frågor.

”Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.” Lpfö 98

Här kommer exempel från förskolan Vängåvan på Stora Essingen och Förskolan Taffelberget i Marieberg.

Den döda fågeln

död koltrast

Oj! Vad kan ha hänt

– Den är död!
– Det är en koltrast.
– Man får inte röra den. Döda fåglar har bakterier
– Den har flugit fel med vingen. Den kanske flög in med fötterna och åkte på rygg ner och dog.
– Den skulle försöka flyga in i fönsterrutan. Den krockade och dog
– En katt dödade den. Fågeln såg inte när katten kom.
– Jag tror det kan ha varit en örn som kommit och hackat på den.
– Den är död. Den sover inte. Då skulle den sova i sitt bo.
– Jag tror den skulle hitta mat. Så hittade den ingen mat så då dog den.
– En cykel kanske har kört på den. Den kanske hade cancer. Det bor en hare här under. Den kanske har hoppat på den. Den kan ha störtlandat.
– Jag tror att något djur har dödat den. En katt smög sig dit och dödade den. Vi måste ta in den så inte ett djur äter upp den.
– Kanske katten har dödat den. Eller en jägare kanske har dödat den.
– En katt kan ha jagat den. Katten fick tag i den och bet den i halsen. Om halsen går av kan man inte leva.
– Jag tror att den flugit och nuddade ett träd och fick en reva på vingen och störtlandade.
– Fåglar tycker om sin spegelbild. Därför kraschar de ibland in i fönster.
– En bil kan ha kört på den.
– En katt dödade den.
– En katt har dödat den såklart. Katter dödar ju fåglar. Den kanske störtlandade på huset. Vi måste gå till kyrkan och begrava den.

Vad finns det för faror för fåglar?

– De kan bli uppätna av rävar eller kanske var det vargar, det har jag sett på tv. De äter upp fågelungarna ur äggen när de kläcks.
– Katter. De jagar fåglarna.
– De kan få sjukdomar.
– Kanske cancer.
– Kanske de får ont i magen och får magsjuka.
– Andra fåglar. En skata kan komma och picka på den.
– Örnen kanske slår andra fåglar med vingen.
– En svan kan döda andra fåglar.
– Att de inte hittar mat. Om de inte får mat så dör de.
– De kan frysa ihjäl.
– Jägare kan skjuta fåglar.
– Fönsterrutor. Fåglarna tror att fönstret är öppet.
– Kaniner.
– Dåligt väder. Om det blixtrar får de elektricitet i sig.
– Om det ligger tuggummi på vägen kan en kråka fastna i det.
– Eller sätta tuggummit i halsen och dö.
– Cigaretter.
– Ja det är gift i cigaretter
– Snus. Men det är inte lika farligt som cigaretter.
– Fåglar kan få glasbitar och stickor i fötterna.
– Bilar kan köra på dem.
– Människor. Vi äter ju kycklingar.

Vi bestämmer oss för att begrava fågeln

begravning av koltrast- Man ska begrava den i jorden.
– Vi får ta en spade och gräva.
– Vi kan sjunga kråksången och byta ut ordet kråka mot koltrast.
– Vi kan lägga ett kors på graven.

Det kommer en koltrast flygande. Kan det vara koltrastens vän? Vi funderar på vad som händer när man är död.

koltrast i träd

Händelsen blev till en berättelse om Koltrasten i form av Skuggspel.

skuggspel

Barnen använder sig av det som redan sagts om koltrasten. Efter en stund fantiserar barnen vidare och gör andra berättelser med egen utklädning.

Krig och fred

När kriget först dök upp som intresseområde i gruppen hade vi svårt att bestämma oss för hur vi skulle hantera detta. Vi ville inte lägga fokus på ett såpass destruktivt och negativt ämne, men när kriget stannade kvar i lekar och samtal mellan barnen så insåg vi att vi behöver bemöta de många frågor som gruppen uttrycker istället för att stänga ner samtalen.lerfigur

Vi beslöt oss för att använda motsatsord för att formulera frågor att jobba vidare med. (Krig-fred? Elak-snäll? Skjuta-vårda? Förstöra-bygga upp? Onda handlingar-goda handlingar?

”Inte ens de elaka vill bli skjutna”

”Jag vet en superhjälte som heter Malala. Det går inte att skjuta henne för hon dör inte. Hon ville inte att dom elaka skulle bestämma och då sköt dom på henne fast hon dog inte!”

”När det är krig så är alla arga, till och med de snälla är arga på de snälla, de elaka är arga på de elaka, de snälla är arga på de elaka och de elaka är arga på de snälla, så det är alla mot alla”

Sedan började vi tillsammans med barn och föräldrar skapa alster kring tema krig och fred med ett positivt fokus/framtidshopp!

Skillnaden mellan krig och fred

skillnad krig fred

inledande text: Line Dovebris, pedagogisk utvecklingsledare
text och bild fågeln: pedagoger på förskolan Vängåvan
text och bild krig och fred: pedagoger på förskolan Taffelberget
Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde

 

Ekologisk känslighet

Det har på senare tid pratats mycket om att barn är bärare av en ekologisk känslighet. Men vad betyder det? I vårt undersökande av frågan har pedagogerna riktat blicken mot barns undersökande av sin närmiljö. Vi har på flera håll sett att det finns en fascination för de små djuren i vår närhet och hur barnen visar ett empatiskt och relationellt förhållande till dem. Utöver detta förstår vi att barn har en inneboende förmåga att upptäcka detaljer och att de drivs av kreativitet och lust att lära. Dessa fantastiska kompetenser vill vi förstås bevara hos barnen så länge som möjligt. På flera av våra förskolor har man tagit tillvara på barnens intressen, börjat lyssna efter exempel på barnens ekologiska känslighet och projekterat kring naturens olika varelser. Här kommer ett exempel från förskolan Galaxen på Stora Essingen samt förskolan Luxviken på Lilla Essingen.

Myror

Under en promenad får vi syn på en myrstack som fascinerar. Vi vill veta mer om dessa små djur! Tillbaka på förskolan tar vi reda på lite fakta om olika sorters myror och det resulterar i fortsatt undersökande av myror i olika material. Bild2 Bild3 Bild4Myrorna av lera får flytta in i vårt landskap.

1Daggmaskar

Under de första veckorna på terminen samlades barnen kring en fjäril i plast. Vi erbjöd barnen olika sätt att närma sig den som att projicera upp den på väggen och måla och studera den nära. Men en dag bytte intresset fokus i barngruppen… På en av alla våra utflykter i närmiljön och till skogen hittade barnen något på vägen som 2totalt fångade deras intresse! Nämligen en ”dum” snigel som åt en daggmask. Efter den  här händelsen ändrades fokus från fjärilen till daggmaskar som sedan kom att bli det intressanta för barnen att undersöka och utforska – ett intresse som höll sig levande i barngruppen under resten av terminen.

Inte i poolen, inte i havet, i jorden.  3 Så här håller man! Titta! (kupar händerna) 4

Inledande text: Line Dovebris, pedagogisk utvecklingsledare Övrig text och bild: Pedagoger på förskolan Galaxen och Luxviken Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde  

Glädjefylld och inspirerande start på terminen

Alla är tillbaka från sina semestrar, några har jobbat en del under sommaren medan andra kan känna som att de varit borta jättelänge och glömt vad det var de höll på med innan sommaren. Många av pedagogerna har fått nya kollegor och ska möta nya barngrupper och nya föräldrar. En del ska möta barn och familjer som inte har någon erfarenhet av förskola alls. Runt omkring i området har det precis varit storstädning, målning och golvvård vilket betyder att alla möbler och saker bokstavligen är upp och ner samt i högar. Så var börjar man? Vilken förskola vill vi att barnen ska möta? Vem får man bli här? Hur kommer man överens om var allt ska stå, vad man ska börja med, vem som ska ansvara för vad och vilket förhållningssätt vi ska ha?

Studiedag

Vi väljer att börja i vår värdegrund. Vi måste prata ihop oss. Lära känna varandra. Vi ska jobba ihop nu. Vi vill alla det bästa för barnen, men vad innebär det? Vi går tillbaka till barnkonventionen och läroplanens värdegrund.

”Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten.” Lpfö98

Vi ställer oss frågor som:

IMG_0184Vad är barndom?

Vad har barn rätt till?

Vad innebär frihet i vår verksamhet?

Hur ser vi barns inflytande och möjlighet att uttrycka sin mening på vår avdelning?

Hur syns tillit i vår verksamhet?

Hur skapas känslan av samhörighet och gemenskap?

På vilka sätt kan man tolka begreppet trygghet?

Vad menar vi när vi pratar om omsorg?

 

Estetisk workshop

Med fokus på våra värden lossnar samtalet och reflektionskulturen börjar infinna sig. Trygghetskulptur i lera gjord av pedagogerna, symboliserar trygghet TillsammansTillsammans GlädjeGlädje GemenskapGemenskap Närvaro IMG_0145 Detta blev en glädjefylld och inspirerande start på terminen!

Text och bild: Line Dovebris, Pedagogisk utvecklingsledare
Marieberg & Essingeöarnas förskoleområde

Kan flyttfåglar som kommer till nya länder förstå fåglarna där?

1 Fågelprojektet som pågått sedan hösten 2016 på avdelningen Månen fick sin start genom att vi tog in ett fågelbo som vi hittat. En nyfikenhet för fåglars liv började ta fart. Barnen började diskutera hur fåglar bodde och hur de lever tillsammans, att de behöver mjukt och varmt till sina ägg. Att olika arter kommer bra överens och att de behöver sin familj för att ha det bra.

Barnen skapar ett fågelbo av lera och mossa.
"De behöver ett sovrum, ett vardagsrum och ett kök."

I flera material så som naturmaterial, lera och byggmaterial har barnen skapat många olika slags fågelhem, men även skolor, sjukhus och fängelser för fåglarna. För att berika leken har barnen även skapat fåglar som blivit en del av deras lek och utforskande runt fåglars liv. 3

Förstår olika fåglar varandra?

4I samband med att barnen diskuterade hur fåglar gör för att förstå varandra när de flyttar till olika länder, blev de mer och mer intresserade av fåglars språk. De lyssnade på olika fåglars ljud ute men även med lärplattans hjälp för att jämföra och känna igen dem. Genom att skapa QR koder för olika fågelljud blev det ett lätt och tillgängliga sätt för barnen att använda dem i olika lekar. Några av barnens funderingar och som de resonerade om var:

  • Förstår olika fåglar varandra?
  • Pratar eller sjunger fåglar?
  • Kan flyttfåglar som kommer till nya länder förstå fåglarna där?
  • Hur gör fåglarna när de pratar med varandra ?

Barnens teorier

5Samma fågelart förstår varandra
Gul och blåmes förstår varandra
Blåmes och Rödhake förstår inte varandra

Ibland förstår de inte varandra
Då fäktas och bråkas de
För att förstå varandra

Om de pratar engelska med varandra
Då förstår de varandra

De kan lära sig ett språk av
Sin mamma eller pappa
Eller gå i skola eller förskola
Och lära sig

Koltrasten och blåmesen visar med vingarna vad de menar.

Fågelljud

Barnen har härmat fågelljud, genom att prova att vissla och följa olika fåglarnas melodi. De har även reflekterat runt hur fågelljuden beskriver känslorna hos fåglarna. De tecknar ner hur olika fåglars ljud ser ut.
”En låter 123-7 och piper”
”Skatan låter arg”
”Det går upp och ner när de sjunger”( visar med fingret samtidigt, tecknar sedan av detta som pilar för att symbolisera hur det låter)

I barnens skapande har de arbetat mycket med fåglars likheter och olikheter. De har studerat detaljer och genom att erbjuda barnen gott om inspiration på olika fåglar, ser vi att de har ökat barnens lust till att skapa fåglar i olika material.

7 8 text: Pia Lagerlöf, förskollärare
bild: Birgitta Ellis, förskollärare
S:t Görans förskola (Röda villan)
S:t Görans förskoleområde

Kungsörnen bor på Kungsholmen

välkomnaBarnen på förskolan Valvet utforskar olika fågelarter med hjälp av mobiltelefoner, webbkameror, QR-koder, USB-mikroskop och andra digitala verktyg. På avdelningen Raketen har barnen under läsåret 2016-2017 arbetat med ett fördjupningsprojekt kring fåglar. Projektet startade på höstterminen då vi upplevde att barnen visade intresse för fåglar. Vi arrangerade olika lekmiljöer där vi använde oss av rekvisita. För att skapa spännande miljöer för barnen att leka i har vi använt oss av ljus, ljud och naturbilder som vi projicerat i rummet med projektor. Barnen lekte olika fåglar – de byggde bon, skyddade varandra och flög tillsammans.

holkkollageFågelbo med tre ägg i skapat i lera .På vår gård har vi satt upp en fågelholk med en webbkamera i. Hur ska vi locka fåglarna till att flytta in i vår fågelholk som vi har satt upp? Barnen kom gemensamt fram till att de skulle skriva en välkomstskylt till fåglarna. Barnen följde livet i fågelholken från att den var tom till att det fanns flygfärdiga fågelungar, vilket bidrog till barnens fågelintresse. Barnen har hela tiden kunnat uttrycka sig kreativt genom till exempel måleri, teckning och lera. De har också haft tillgång till flera olika faktaböcker om fåglar.

framsidan av Barnens fågelbokVi såg att intresset för tecknandet och skriftspråket ökade, barnen gjorde egna böcker och skrev vilken fågelart de tecknat. När vi såg barnens fantastiska teckningar föddes idén att göra en gemensam bok. Eftersom vi även jobbar mycket med digitala verktyg föll det sig naturligt att barnen fick göra QR-koder som leder till deras berättelser. Ladda gärna ner vår e-bok genom att trycka på bilden av boken.

Följ oss gärna på Facebook! www.facebok.com/valvet.kungsholmen

Inger Berg och Anna-Linda Nesheim,
förskollärare på förskolan Valvet
S:t Görans förskoleområde

”I en myrstack finns det många dörrar. Hittar man ingen är det bara att gräva sig in.”

Under höstens början hade vi en undersökningsperiod där vi iscensatte olika sorters miljöer och lekar kring de sommaruppgifter barnen hade med sig efter sommarlovet. Vi lekte sågfisk, hajar, byggde flakmoppar och reste ut i världen men framför allt lekte vi myror. De flesta barn har någon slags relation till myror och möter dem vid många tillfällen i livet. De lever nära oss, både på landsbygd och i stad och deras myllrande myrstackar kanske kan liknas vid en storstad som Stockholm. Om vi kan skapa band mellan människan/barnet och den lilla myran så bryr vi oss också om världen och varelserna som lever runt den och som är beroende av myran på olika sätt.

Tre bilder som visar hur barnen målar en myrstack på ett stort papper på golvet.
Barnens gemensamma målning över hur en myrstack ser ut och skogen runt omkring

Under de iscensatta lekarna har barnen gjort myrstackar, samlat mat, tagit hand om myräggen och lagt ut doftspår så att myrorna skulle hitta tillbaka till sin egen familj och myrstack. De har också under lekarna berättat sagor som de senare tecknat ner och många av sagorna och lekarna har handlat om de faror de minsta invånarna i skogen utsätts för varje dag. Många av lekarna har handlat om hur det brinner i skogen och myrorna måste rädda sig undan (särskilt efter ett besök i myrstacken på Naturhistoriska där filmen om branden i Tyresta finns precis bredvid) samt lekar kring myrornas fiender och myrors försvar. För hur kan myror överleva när det finns människor, björnar, myrslokar och trollsländor som förstör skogar och äter myror? Genom lekarna har barnen föreställt sig hur det är att vara minst i skogen och vad som krävs för att klara sig; myrstacken räknas som en organism där varje myra blir en del av denna (styrkan lever i det stora antalet myror), bara om man samarbetar och arbetar hårt i samlandet av mat överlever stacken.

Empiriska undersökningar

myrorPS20170502_0074arallellt med lekarna har vi också undersökt myrors kroppar, hur de ser ut, hur de rör sig, varför de ser ut som de gör, hur starka de är och om det finns olika sorters myror i samma stack. Under hösten och vintern tittade vi på filmer och foton av myror samtidigt som vi lekte, tecknade och målade och efter ett av dessa tillfällen följde denna reflektion;
”Kan myror verkligen höra? Jag har inte sett några öron?”
”Jag tror att de har små, små hål, som inte vi kan se och då kan de bara höra små ljud, som pip, pip eller jättehöga ljud som oooargh!”
Vid flera tillfällen efter det prövade vi att dansa eller röra oss som myror till klassisk musik och till dödsmetall.

När våren sedan kom har vi undersökt myror i deras stackar, experimenterat med att ge dem olika sorters mat, hur de blir påverkade i olika sorters väder och samlat myror för att undersöka dem med i närbild USB-mikroskop.

  • IMG_8628Myror har antenner, nästan som långa ögonfransar från ögonen. De kan känna med dem.
  • Myrorna har ett hål i rumpan där det kommer ut lukt så att de känner igen varandra och vilka deras fiender är.
  • De är hårda på utsidan men går lätt sönder, man får vara försiktig.
  • Vissa myror kan spruta ut gift eller bitas för att försvara sig. Då kan de jaga bort björnar och myrslokar.

Myrslokar, björnar och trollsländor

myrslokSista delen av terminen koncentrerade barnen sitt undersökande kring vilka fiender myrorna har och hur vi kan hjälpa dem. Förutom människor som slänger skräp i skogen, är oförsiktiga med eld och slänger stenar i myrstackarna hade myrorna en flygande fiende, trollsländan, eller dragon fly som den heter på engelska. Barnen fascinerades av det fantasieggande namnet och de vackra färgerna, vilket ledde till många estetiska uttryck. Till sist tittade vi på myrsloken som är en utrotningshotad djurart och blev på så sätt bekanta med termiterna också. Myrslokens lustiga utseende är perfekt anpassat till sin miljö och sin föda vilket barnen ställde många frågor kring.

Alica trollslända

text och bild: Emma Frangeskides, förskollärare
Förskolan Smulor och Frön
S:t Görans förskoleområde

Barnens nobel

Ett barns målning med himmel och sol, regndroppar, sjö, två stycken träd, eld och en orange kolibrifågel.Kungsholmens västra förskola deltar i ett projekt som heter Barnens Nobel. Det är ett projekt där förskolebarn får tolka Nobelpristagare med måleri som uttryckssätt. Barnens bilder och texter med deras reflektioner och tankar kommer sedan att ingå i en fasadprojektionsutställning på en offentlig plats under Nobelveckan. Det känns jättespännande och roligt och vi ser mycket fram emot detta! Läs gärna mer på http://www.floatingpictures.se/barnens-nobel/

”Jag gör så gott jag kan”

Nobelpristagaren vi valde att jobba med heter Wangari Maathai. Hon fick fredspriset 2004 för hennes insatser för hållbar utveckling, demokrati och fred. Tillsammans med barnen har vi berättat om henne och vad hon gjort. Vi har läst och tittat på en kort film där hon berättar den saga som hon inspirerats av: En stor skog står i brand. Alla djuren flyr och betraktar lågorna som slukar deras hem. Alla, utom en kolibri. Den flyger till närmaste sjö och hämtar en droppe vatten som den släpper över elden. Sedan en droppe till, och en till. De andra djuren hånar fågeln. ”Hur ska du kunna släcka elden, du som är så liten?”. Men kolibrin fortsätter. ”Jag gör så gott jag kan”, svarar den. Vill ni se filmen barnen sett så klicka på länken, filmen är på engelska. https://m.youtube.com/watch?v=-btl654R_pYBarn som målar vid ett bord. Det ligger många penslar på bordet och paletter med olika färger i.Sagan om kolibrin var Wangari Maathais inspiration. ”Jag ska vara som kolibrin, jag ska göra det bästa jag kan”. Barnen har sedan målat. Många fastnade för sagan om kolibrin, att det brann och att hon satt i fängelse fast att hon gjorde bra saker.

Barnens tankar och funderingar:

Barns hand hållandes i en pensel, målar ett träd.Barns målning av tre träd, sjö, vattendroppar och eld.”Hon som satt i fängelse hon är ju större än kolibrin, hon kan ju ta en hink.”

”Elefanten har ju lång snabel, varför sprutade den inte vatten?”

”Grät hon i fängelset?”

”Vi skulle göra som kolibrin.”

”Jag skulle springa, jag är rädd.”

”Hur kan man hamna i fängelset när man gör snälla saker?”

”Min mamma har också planterat på balkongen, det hjälper bina!”

”Om inga träd finns kan inte fåglarna lägga ägg.”

”Och djuren kan inte gömma sig.”

”Varför vill hon hjälpa andra?”

”Kanske om hon gör snälla saker till andra, gör dom snälla saker till andra.”

”Jag tycker hon är snäll, ändå kom hon i fängelset. Tur presidenten också var snäll och släppte ut henne.”

”Det är bra att hjälpa till, det bästa man kan.”

”Hon sa att alla ska göra det bästa de kan, i alla fall litegrann så kan man hjälpas åt.”

”Undrar om hon fick någon mat i fängelset eller inte.”

”Det var bra att hon blev utsläppt ur fängelset och att hon fick vara med och bestämma i landet sen.”

”En ond satt henne i fängelset sen släppte en snäll ut henne igen. Då fick hon bestämma själv var hon skulle plantera träd.”

För att se ett litet filmklipp där ett barn berättar om sin målning och tankar klicka på länken https://youtu.be/q6vMkKR-me4?t=4m19s

text och bild: Jenny Hallgren, förskollärare
Kungsholmens västra förskola
S:t Görans förskoleområde

Armar, tentakler och sugkoppar

Bläckfiskar 1På Orion mynnade en sommaruppgift ut i att vi på vårterminen har jobbat mycket med olika havsdjur och särskilt bläckfiskar. Barnen har fascinerats av bläckfiskarnas alla armar, tentakler och sugkopparna som sitter där. De har olika teorier om sugkopparnas funktion.

20170406_102224Barnens teorier

De har dom för att suga sig fast.

När jorden skapades så skapades bläckfiskar med sugkoppar.

De suger in vatten i sugkopparna.

De kan fastna på stenar och på glas.

Det är för att sugkopparna är kladdiga.

Och slemmiga.

Bild1Olika språk

Efter att ha undersökt riktiga bläckfiskar har vi jobbat med dem i olika språk, såsom olika leror, teckning, målning, pärlor och plus plus. Barnen har skrivit bläckfiskberättelser på våra Ipads. Det var särskilt en berättelse som vi jobbade extra mycket och länge med. Den har haft en huvudförfattare men många andra barn har varit med och hjälpt till att utveckla historien. Vi har använt oss av appen Skolstil 2 som är ett enkelt skrivprogram med talande tangentbord. Det blev en spännande historia om vänskap, förlust och empati.

FullSizeRenderDrama

Historien blev så levande i barnen att vi valde att jobba vidare med den i drama. Barnen fick vara bläckfiskar som liksom i historien bodde i en grotta långt ner på havets botten. Genom att dramatisera berättelsen fick barnen pröva på många olika känslor och undersöka hur det kan kännas att vara en bläckfisk som hamnar på sjukhus för att den har brutit alla sina armar.  Då kan det vara fint att ha en kompis.

Text: Anna Lidström, förskollärare
Bild: Anna Lidström, förskollärare och Lisa Jakobsson, pedagogisk utvecklingsledare
Kungsholms västra förskola
S:T Görans förskoleområde