Visar alla blogginlägg från: mars 2017

En dinosaurie i Kronobergsparken!

en rot som ser ut som en dinosaurie

En grupp treåringar från Kronobergsparkens förskola är ute i parken och spanar efter djur. Ett barn får plötsligt syn på en dinosaurie på marken! Det är inte vilken dinosaurie som helst, utan det är en långhals. Den ligger och vaktar sitt ägg, ser ni?

Det här är mycket spännande och barnen vill om och om igen måla och rita dinosaurier. Tecknandet blir mer detaljerat och avancerat för varje gång. Tänder, taggar och ögon är några av de detaljer som ägnas uppmärksamhet.

blyertsteckning av dinosaurie med taggarbarns hand som håller i plastdinosaurieUnder tiden kommunicerar barnen intensivt med varandra, fakta och fantasi blandas när de avbryter sitt tecknande för att leka rollek med platsdinosaurierna en stund. De fortsätter sedan att rita. T-Rex har läskigast ögon. Nej förresten, de har alla läskiga ögon. Dinosaurierna måste ha vatten för att växa.

”Långhalsen äter blad”, säger ett barn och ritar ett träd fullt av blad att äta bredvid djuret. ”Nästa gång vill jag måla istället!”

Gruppen går under veckan till biblioteket och lånar böcker om dinosaurier för att uppmuntra lärandet vidare.

Text: Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
Foto: Josabeth Sellin och Yoshiko Katori
S:t Eriks förskoleområde

Växters livsvillkor

liggande odlaI S:t Eriks förskoleområde arbetar vi med projekt Hållbar framtid. Många barngrupper undersöker växters livsvillkor med hjälp av odling. Nu när det är vårvinter sker odlingen inomhus och vi använder olika tekniker. Växters livsvillkor är olika, vilket ger goda förutsättningar för ett undersökande och utforskande förhållningssätt.  

kollage odlaNågra barn odlar med hjälp av petflaskor. En bit kökstrasa transporterar fukt från vattnet genom en skåra i korken till jorden. Andra använder ett vatten/sandbord som plats för sin inomhusodling. Ett ytterligare sätt är att odla på bomull, vilket omkullkastar teorin som många har, att det krävs jord för att odla.

En barngrupp har sparat några av potatisarna som de odlade förra året. Dessa har förvarats mörkt under vintern och har nu plockats fram för att börja gro. De ska användas som sättpotatis i årets utomhusodling. På så sätt får vi möjlighet att uppleva ett helt kretslopp av potatisodling.

Förutom det egna odlandet används böcker, bilder och filmklipp som verktyg för att skapa kunskap om växters livsvillkor.

Text Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
Bild Josabeth Sellin och Annakarin Melchersson/Gunilla Furtenbach

Utforskande av teknik och fysik med hjälp av vatten

De äldsta barnen på förskolorna i S:t Eriks förskoleområde möts varje vecka i tvärgrupper och arbetar med gemensamma frågeställningar inom projekt Hållbar framtid. Detta år startades tvärgruppsarbetet med inspirationsdagar på Rosendals trädgård.  Vattentrappan fascinerade barnen och den bidrog till ett undersökande av teknik, funktion och fysik. Bilderna visar ett intensivt samarbete, kommunikation och problemlösning.

Hur gör vi för att det ska rinna mycket vatten?
Lite?
Var tar vattnet vägen när det runnit ner i hålet?
Är det samma vatten som vi pumpar upp igen?

IMG_2510IMG_2506IMG_2515

När vi stänger luckan och samlar upp mycket vatten rinner nypon och pinnar jättesnabbt ner i rännan när vi öppnar luckan igen! Utifrån denna uppstart har vattnets kretslopp, olika banor, labyrinter och rörelse fortsatt att stå i centrum för undersökandet i flera av grupperna under året. 

Text och bild:
Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
S:t Eriks förskoleområde

Experimenterande med vatten

IMG_0056 IMG_0055 IMG_0046

Alla barn i S:t Eriks förskoleområde arbetar med projekt inom Hållbar framtid. Barnen på förskolan Lejonkotten arbetar med vatten – vattnets kretslopp och vattnets olika former. Just nu är det intressant att undersöka is, vilket görs både utomhus och inomhus. Barnen och pedagogerna har fryst in vatten i olika kärl som används gång på gång som tillägg till den is som finns utomhus.

Bilderna visar ett tillfälle när barnen undersöker och kommunicerar kring isens egenskaper inomhus i ett våtrum. De uttrycker att isen är hal, den är hård och den är kall. De undersöker hur isen kan glida på golvet. Efter en stund finns inte riktigt all is kvar och det behövs påfyllning av lite nytt vatten i kärlen när isen lyfts tillbaka för att åka in i frysen igen.

Barnens funderingar leder till fortsatt undersökande om friktion och barnen ska erbjudas att undersöka detta vidare både inomhus och utomhus. I projektet får barnen möjlighet att möta olika fysikaliska fenomen på ett konkret och spännande sätt. För att uppmuntra till kommunikation om is finns även inspirationsbilder och litteratur att tillgå.

Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
S:t Eriks förskoleområde