Visar alla blogginlägg från: juni 2017

Kan flyttfåglar som kommer till nya länder förstå fåglarna där?

1 Fågelprojektet som pågått sedan hösten 2016 på avdelningen Månen fick sin start genom att vi tog in ett fågelbo som vi hittat. En nyfikenhet för fåglars liv började ta fart. Barnen började diskutera hur fåglar bodde och hur de lever tillsammans, att de behöver mjukt och varmt till sina ägg. Att olika arter kommer bra överens och att de behöver sin familj för att ha det bra.

Barnen skapar ett fågelbo av lera och mossa.
"De behöver ett sovrum, ett vardagsrum och ett kök."

I flera material så som naturmaterial, lera och byggmaterial har barnen skapat många olika slags fågelhem, men även skolor, sjukhus och fängelser för fåglarna. För att berika leken har barnen även skapat fåglar som blivit en del av deras lek och utforskande runt fåglars liv. 3

Förstår olika fåglar varandra?

4I samband med att barnen diskuterade hur fåglar gör för att förstå varandra när de flyttar till olika länder, blev de mer och mer intresserade av fåglars språk. De lyssnade på olika fåglars ljud ute men även med lärplattans hjälp för att jämföra och känna igen dem. Genom att skapa QR koder för olika fågelljud blev det ett lätt och tillgängliga sätt för barnen att använda dem i olika lekar. Några av barnens funderingar och som de resonerade om var:

  • Förstår olika fåglar varandra?
  • Pratar eller sjunger fåglar?
  • Kan flyttfåglar som kommer till nya länder förstå fåglarna där?
  • Hur gör fåglarna när de pratar med varandra ?

Barnens teorier

5Samma fågelart förstår varandra
Gul och blåmes förstår varandra
Blåmes och Rödhake förstår inte varandra

Ibland förstår de inte varandra
Då fäktas och bråkas de
För att förstå varandra

Om de pratar engelska med varandra
Då förstår de varandra

De kan lära sig ett språk av
Sin mamma eller pappa
Eller gå i skola eller förskola
Och lära sig

Koltrasten och blåmesen visar med vingarna vad de menar.

Fågelljud

Barnen har härmat fågelljud, genom att prova att vissla och följa olika fåglarnas melodi. De har även reflekterat runt hur fågelljuden beskriver känslorna hos fåglarna. De tecknar ner hur olika fåglars ljud ser ut.
”En låter 123-7 och piper”
”Skatan låter arg”
”Det går upp och ner när de sjunger”( visar med fingret samtidigt, tecknar sedan av detta som pilar för att symbolisera hur det låter)

I barnens skapande har de arbetat mycket med fåglars likheter och olikheter. De har studerat detaljer och genom att erbjuda barnen gott om inspiration på olika fåglar, ser vi att de har ökat barnens lust till att skapa fåglar i olika material.

7 8 text: Pia Lagerlöf, förskollärare
bild: Birgitta Ellis, förskollärare
S:t Görans förskola (Röda villan)
S:t Görans förskoleområde

Kungsörnen bor på Kungsholmen

välkomnaBarnen på förskolan Valvet utforskar olika fågelarter med hjälp av mobiltelefoner, webbkameror, QR-koder, USB-mikroskop och andra digitala verktyg. På avdelningen Raketen har barnen under läsåret 2016-2017 arbetat med ett fördjupningsprojekt kring fåglar. Projektet startade på höstterminen då vi upplevde att barnen visade intresse för fåglar. Vi arrangerade olika lekmiljöer där vi använde oss av rekvisita. För att skapa spännande miljöer för barnen att leka i har vi använt oss av ljus, ljud och naturbilder som vi projicerat i rummet med projektor. Barnen lekte olika fåglar – de byggde bon, skyddade varandra och flög tillsammans.

holkkollageFågelbo med tre ägg i skapat i lera .På vår gård har vi satt upp en fågelholk med en webbkamera i. Hur ska vi locka fåglarna till att flytta in i vår fågelholk som vi har satt upp? Barnen kom gemensamt fram till att de skulle skriva en välkomstskylt till fåglarna. Barnen följde livet i fågelholken från att den var tom till att det fanns flygfärdiga fågelungar, vilket bidrog till barnens fågelintresse. Barnen har hela tiden kunnat uttrycka sig kreativt genom till exempel måleri, teckning och lera. De har också haft tillgång till flera olika faktaböcker om fåglar.

framsidan av Barnens fågelbokVi såg att intresset för tecknandet och skriftspråket ökade, barnen gjorde egna böcker och skrev vilken fågelart de tecknat. När vi såg barnens fantastiska teckningar föddes idén att göra en gemensam bok. Eftersom vi även jobbar mycket med digitala verktyg föll det sig naturligt att barnen fick göra QR-koder som leder till deras berättelser. Ladda gärna ner vår e-bok genom att trycka på bilden av boken.

Följ oss gärna på Facebook! www.facebok.com/valvet.kungsholmen

Inger Berg och Anna-Linda Nesheim,
förskollärare på förskolan Valvet
S:t Görans förskoleområde

”I en myrstack finns det många dörrar. Hittar man ingen är det bara att gräva sig in.”

Under höstens början hade vi en undersökningsperiod där vi iscensatte olika sorters miljöer och lekar kring de sommaruppgifter barnen hade med sig efter sommarlovet. Vi lekte sågfisk, hajar, byggde flakmoppar och reste ut i världen men framför allt lekte vi myror. De flesta barn har någon slags relation till myror och möter dem vid många tillfällen i livet. De lever nära oss, både på landsbygd och i stad och deras myllrande myrstackar kanske kan liknas vid en storstad som Stockholm. Om vi kan skapa band mellan människan/barnet och den lilla myran så bryr vi oss också om världen och varelserna som lever runt den och som är beroende av myran på olika sätt.

Tre bilder som visar hur barnen målar en myrstack på ett stort papper på golvet.
Barnens gemensamma målning över hur en myrstack ser ut och skogen runt omkring

Under de iscensatta lekarna har barnen gjort myrstackar, samlat mat, tagit hand om myräggen och lagt ut doftspår så att myrorna skulle hitta tillbaka till sin egen familj och myrstack. De har också under lekarna berättat sagor som de senare tecknat ner och många av sagorna och lekarna har handlat om de faror de minsta invånarna i skogen utsätts för varje dag. Många av lekarna har handlat om hur det brinner i skogen och myrorna måste rädda sig undan (särskilt efter ett besök i myrstacken på Naturhistoriska där filmen om branden i Tyresta finns precis bredvid) samt lekar kring myrornas fiender och myrors försvar. För hur kan myror överleva när det finns människor, björnar, myrslokar och trollsländor som förstör skogar och äter myror? Genom lekarna har barnen föreställt sig hur det är att vara minst i skogen och vad som krävs för att klara sig; myrstacken räknas som en organism där varje myra blir en del av denna (styrkan lever i det stora antalet myror), bara om man samarbetar och arbetar hårt i samlandet av mat överlever stacken.

Empiriska undersökningar

myrorPS20170502_0074arallellt med lekarna har vi också undersökt myrors kroppar, hur de ser ut, hur de rör sig, varför de ser ut som de gör, hur starka de är och om det finns olika sorters myror i samma stack. Under hösten och vintern tittade vi på filmer och foton av myror samtidigt som vi lekte, tecknade och målade och efter ett av dessa tillfällen följde denna reflektion;
”Kan myror verkligen höra? Jag har inte sett några öron?”
”Jag tror att de har små, små hål, som inte vi kan se och då kan de bara höra små ljud, som pip, pip eller jättehöga ljud som oooargh!”
Vid flera tillfällen efter det prövade vi att dansa eller röra oss som myror till klassisk musik och till dödsmetall.

När våren sedan kom har vi undersökt myror i deras stackar, experimenterat med att ge dem olika sorters mat, hur de blir påverkade i olika sorters väder och samlat myror för att undersöka dem med i närbild USB-mikroskop.

  • IMG_8628Myror har antenner, nästan som långa ögonfransar från ögonen. De kan känna med dem.
  • Myrorna har ett hål i rumpan där det kommer ut lukt så att de känner igen varandra och vilka deras fiender är.
  • De är hårda på utsidan men går lätt sönder, man får vara försiktig.
  • Vissa myror kan spruta ut gift eller bitas för att försvara sig. Då kan de jaga bort björnar och myrslokar.

Myrslokar, björnar och trollsländor

myrslokSista delen av terminen koncentrerade barnen sitt undersökande kring vilka fiender myrorna har och hur vi kan hjälpa dem. Förutom människor som slänger skräp i skogen, är oförsiktiga med eld och slänger stenar i myrstackarna hade myrorna en flygande fiende, trollsländan, eller dragon fly som den heter på engelska. Barnen fascinerades av det fantasieggande namnet och de vackra färgerna, vilket ledde till många estetiska uttryck. Till sist tittade vi på myrsloken som är en utrotningshotad djurart och blev på så sätt bekanta med termiterna också. Myrslokens lustiga utseende är perfekt anpassat till sin miljö och sin föda vilket barnen ställde många frågor kring.

Alica trollslända

text och bild: Emma Frangeskides, förskollärare
Förskolan Smulor och Frön
S:t Görans förskoleområde

Barnens nobel

Ett barns målning med himmel och sol, regndroppar, sjö, två stycken träd, eld och en orange kolibrifågel.Kungsholmens västra förskola deltar i ett projekt som heter Barnens Nobel. Det är ett projekt där förskolebarn får tolka Nobelpristagare med måleri som uttryckssätt. Barnens bilder och texter med deras reflektioner och tankar kommer sedan att ingå i en fasadprojektionsutställning på en offentlig plats under Nobelveckan. Det känns jättespännande och roligt och vi ser mycket fram emot detta! Läs gärna mer på http://www.floatingpictures.se/barnens-nobel/

”Jag gör så gott jag kan”

Nobelpristagaren vi valde att jobba med heter Wangari Maathai. Hon fick fredspriset 2004 för hennes insatser för hållbar utveckling, demokrati och fred. Tillsammans med barnen har vi berättat om henne och vad hon gjort. Vi har läst och tittat på en kort film där hon berättar den saga som hon inspirerats av: En stor skog står i brand. Alla djuren flyr och betraktar lågorna som slukar deras hem. Alla, utom en kolibri. Den flyger till närmaste sjö och hämtar en droppe vatten som den släpper över elden. Sedan en droppe till, och en till. De andra djuren hånar fågeln. ”Hur ska du kunna släcka elden, du som är så liten?”. Men kolibrin fortsätter. ”Jag gör så gott jag kan”, svarar den. Vill ni se filmen barnen sett så klicka på länken, filmen är på engelska. https://m.youtube.com/watch?v=-btl654R_pYBarn som målar vid ett bord. Det ligger många penslar på bordet och paletter med olika färger i.Sagan om kolibrin var Wangari Maathais inspiration. ”Jag ska vara som kolibrin, jag ska göra det bästa jag kan”. Barnen har sedan målat. Många fastnade för sagan om kolibrin, att det brann och att hon satt i fängelse fast att hon gjorde bra saker.

Barnens tankar och funderingar:

Barns hand hållandes i en pensel, målar ett träd.Barns målning av tre träd, sjö, vattendroppar och eld.”Hon som satt i fängelse hon är ju större än kolibrin, hon kan ju ta en hink.”

”Elefanten har ju lång snabel, varför sprutade den inte vatten?”

”Grät hon i fängelset?”

”Vi skulle göra som kolibrin.”

”Jag skulle springa, jag är rädd.”

”Hur kan man hamna i fängelset när man gör snälla saker?”

”Min mamma har också planterat på balkongen, det hjälper bina!”

”Om inga träd finns kan inte fåglarna lägga ägg.”

”Och djuren kan inte gömma sig.”

”Varför vill hon hjälpa andra?”

”Kanske om hon gör snälla saker till andra, gör dom snälla saker till andra.”

”Jag tycker hon är snäll, ändå kom hon i fängelset. Tur presidenten också var snäll och släppte ut henne.”

”Det är bra att hjälpa till, det bästa man kan.”

”Hon sa att alla ska göra det bästa de kan, i alla fall litegrann så kan man hjälpas åt.”

”Undrar om hon fick någon mat i fängelset eller inte.”

”Det var bra att hon blev utsläppt ur fängelset och att hon fick vara med och bestämma i landet sen.”

”En ond satt henne i fängelset sen släppte en snäll ut henne igen. Då fick hon bestämma själv var hon skulle plantera träd.”

För att se ett litet filmklipp där ett barn berättar om sin målning och tankar klicka på länken https://youtu.be/q6vMkKR-me4?t=4m19s

text och bild: Jenny Hallgren, förskollärare
Kungsholmens västra förskola
S:t Görans förskoleområde

Armar, tentakler och sugkoppar

Bläckfiskar 1På Orion mynnade en sommaruppgift ut i att vi på vårterminen har jobbat mycket med olika havsdjur och särskilt bläckfiskar. Barnen har fascinerats av bläckfiskarnas alla armar, tentakler och sugkopparna som sitter där. De har olika teorier om sugkopparnas funktion.

20170406_102224Barnens teorier

De har dom för att suga sig fast.

När jorden skapades så skapades bläckfiskar med sugkoppar.

De suger in vatten i sugkopparna.

De kan fastna på stenar och på glas.

Det är för att sugkopparna är kladdiga.

Och slemmiga.

Bild1Olika språk

Efter att ha undersökt riktiga bläckfiskar har vi jobbat med dem i olika språk, såsom olika leror, teckning, målning, pärlor och plus plus. Barnen har skrivit bläckfiskberättelser på våra Ipads. Det var särskilt en berättelse som vi jobbade extra mycket och länge med. Den har haft en huvudförfattare men många andra barn har varit med och hjälpt till att utveckla historien. Vi har använt oss av appen Skolstil 2 som är ett enkelt skrivprogram med talande tangentbord. Det blev en spännande historia om vänskap, förlust och empati.

FullSizeRenderDrama

Historien blev så levande i barnen att vi valde att jobba vidare med den i drama. Barnen fick vara bläckfiskar som liksom i historien bodde i en grotta långt ner på havets botten. Genom att dramatisera berättelsen fick barnen pröva på många olika känslor och undersöka hur det kan kännas att vara en bläckfisk som hamnar på sjukhus för att den har brutit alla sina armar.  Då kan det vara fint att ha en kompis.

Text: Anna Lidström, förskollärare
Bild: Anna Lidström, förskollärare och Lisa Jakobsson, pedagogisk utvecklingsledare
Kungsholms västra förskola
S:T Görans förskoleområde