Visar alla blogginlägg från: september 2017

Digitala verktyg

makey makeyUnder detta år har våra förskolor gjort satsningar för digitalisering. Det handlar om såväl kompetenshöjande insatser som satsningar på digitala verktyg.

Workshop

Vi vill att barnen på våra förskolor ska få möjlighet att prova på att använda såväl ny digital teknik som äldre analoga tekniker. För att det ska bli möjligt behöver även pedagogerna känna till och vara bekväma med de verktyg, material och tekniker som man planerar att använda sig av i förskolans undervisning. Nu i september får alla pedagoger i Marieberg & Essingeöarnas förskoleområde möjlighet att delta i workshop för att lära sig mer om just de nya digitala verktygen som köpts in.

Vilka är då dessa verktyg? Vi har sett ut vilka digitala verktyg som kan vara användbara för oss i förskolan. Med vetskapen om att dessa går i varandra har vi kategoriserat dem i följande fem grupper:

  • Ljus (ex: projektorer, ljusbord, OH, självlysande tejp)
  • Ljud (ex: hörlurar, högtalare, musikprogram)
  • Foto (ex: go-pro, digitalkameror, dokumentkamera, telefon/ipad)
  • Robotik/programmering (ex: bluebot, microbit, programmeringsappar)
  • Elektronik/teknik: (ex: makey makey, batteri, koppartejp, lysdioder)

Bild2 Bild1 Bild3

Digitalt skapande – i möte med projekten

projektMen fortsättningsvis handlar det också om att kunna använda dessa verktyg i ett meningsfullt sammanhang, dvs i de projekt kring hållbar framtid som pågår på förskolorna.

  • Vi vill på olika sätt kombinera de gamla språken med de nya, de digitala med de analoga
  • Vi vill använda digital teknik för att experimentera och skapa i möte med naturmaterial och andra analoga material.

text och bild: Line Dovebris, pedagogisk utvecklingsledare
Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde

Hur pratar vi med barnen om livsfrågor?

Under barns utforskande av sin närmiljö har vi ofta stött på att barn visar stort intresse för existentiella frågor, frågor om liv och död, vänskap, faror, hopp, fantasi och verklighet.

Frågan om vad man kan prata med barn om kommer ibland. Vi tenderar att inte vilja prata med barn om ämnen som vi uppfattar som lite obehagliga. Men när vi lyssnat på vad barnen uppehåller sig vid så hör vi att de också har ett behov av att också få reflektera kring sådant som är komplext, svårt och sorgligt i livet. Så istället för att banalisera barns upplevelser så bör vi ta dem på allvar, ge dem utrymme att reflektera kring sina tankar i grupp och möjlighet till flera sätta att uttrycka sig.

Vi bör inte ställa frågan om barn förstår utan hur de förstår dessa frågor.

”Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.” Lpfö 98

Här kommer exempel från förskolan Vängåvan på Stora Essingen och Förskolan Taffelberget i Marieberg.

Den döda fågeln

död koltrast

Oj! Vad kan ha hänt

– Den är död!
– Det är en koltrast.
– Man får inte röra den. Döda fåglar har bakterier
– Den har flugit fel med vingen. Den kanske flög in med fötterna och åkte på rygg ner och dog.
– Den skulle försöka flyga in i fönsterrutan. Den krockade och dog
– En katt dödade den. Fågeln såg inte när katten kom.
– Jag tror det kan ha varit en örn som kommit och hackat på den.
– Den är död. Den sover inte. Då skulle den sova i sitt bo.
– Jag tror den skulle hitta mat. Så hittade den ingen mat så då dog den.
– En cykel kanske har kört på den. Den kanske hade cancer. Det bor en hare här under. Den kanske har hoppat på den. Den kan ha störtlandat.
– Jag tror att något djur har dödat den. En katt smög sig dit och dödade den. Vi måste ta in den så inte ett djur äter upp den.
– Kanske katten har dödat den. Eller en jägare kanske har dödat den.
– En katt kan ha jagat den. Katten fick tag i den och bet den i halsen. Om halsen går av kan man inte leva.
– Jag tror att den flugit och nuddade ett träd och fick en reva på vingen och störtlandade.
– Fåglar tycker om sin spegelbild. Därför kraschar de ibland in i fönster.
– En bil kan ha kört på den.
– En katt dödade den.
– En katt har dödat den såklart. Katter dödar ju fåglar. Den kanske störtlandade på huset. Vi måste gå till kyrkan och begrava den.

Vad finns det för faror för fåglar?

– De kan bli uppätna av rävar eller kanske var det vargar, det har jag sett på tv. De äter upp fågelungarna ur äggen när de kläcks.
– Katter. De jagar fåglarna.
– De kan få sjukdomar.
– Kanske cancer.
– Kanske de får ont i magen och får magsjuka.
– Andra fåglar. En skata kan komma och picka på den.
– Örnen kanske slår andra fåglar med vingen.
– En svan kan döda andra fåglar.
– Att de inte hittar mat. Om de inte får mat så dör de.
– De kan frysa ihjäl.
– Jägare kan skjuta fåglar.
– Fönsterrutor. Fåglarna tror att fönstret är öppet.
– Kaniner.
– Dåligt väder. Om det blixtrar får de elektricitet i sig.
– Om det ligger tuggummi på vägen kan en kråka fastna i det.
– Eller sätta tuggummit i halsen och dö.
– Cigaretter.
– Ja det är gift i cigaretter
– Snus. Men det är inte lika farligt som cigaretter.
– Fåglar kan få glasbitar och stickor i fötterna.
– Bilar kan köra på dem.
– Människor. Vi äter ju kycklingar.

Vi bestämmer oss för att begrava fågeln

begravning av koltrast- Man ska begrava den i jorden.
– Vi får ta en spade och gräva.
– Vi kan sjunga kråksången och byta ut ordet kråka mot koltrast.
– Vi kan lägga ett kors på graven.

Det kommer en koltrast flygande. Kan det vara koltrastens vän? Vi funderar på vad som händer när man är död.

koltrast i träd

Händelsen blev till en berättelse om Koltrasten i form av Skuggspel.

skuggspel

Barnen använder sig av det som redan sagts om koltrasten. Efter en stund fantiserar barnen vidare och gör andra berättelser med egen utklädning.

Krig och fred

När kriget först dök upp som intresseområde i gruppen hade vi svårt att bestämma oss för hur vi skulle hantera detta. Vi ville inte lägga fokus på ett såpass destruktivt och negativt ämne, men när kriget stannade kvar i lekar och samtal mellan barnen så insåg vi att vi behöver bemöta de många frågor som gruppen uttrycker istället för att stänga ner samtalen.lerfigur

Vi beslöt oss för att använda motsatsord för att formulera frågor att jobba vidare med. (Krig-fred? Elak-snäll? Skjuta-vårda? Förstöra-bygga upp? Onda handlingar-goda handlingar?

”Inte ens de elaka vill bli skjutna”

”Jag vet en superhjälte som heter Malala. Det går inte att skjuta henne för hon dör inte. Hon ville inte att dom elaka skulle bestämma och då sköt dom på henne fast hon dog inte!”

”När det är krig så är alla arga, till och med de snälla är arga på de snälla, de elaka är arga på de elaka, de snälla är arga på de elaka och de elaka är arga på de snälla, så det är alla mot alla”

Sedan började vi tillsammans med barn och föräldrar skapa alster kring tema krig och fred med ett positivt fokus/framtidshopp!

Skillnaden mellan krig och fred

skillnad krig fred

inledande text: Line Dovebris, pedagogisk utvecklingsledare
text och bild fågeln: pedagoger på förskolan Vängåvan
text och bild krig och fred: pedagoger på förskolan Taffelberget
Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde