Visar alla blogginlägg med kategorin:
Hållbar utveckling

Kungsörnen bor på Kungsholmen

välkomnaBarnen på förskolan Valvet utforskar olika fågelarter med hjälp av mobiltelefoner, webbkameror, QR-koder, USB-mikroskop och andra digitala verktyg. På avdelningen Raketen har barnen under läsåret 2016-2017 arbetat med ett fördjupningsprojekt kring fåglar. Projektet startade på höstterminen då vi upplevde att barnen visade intresse för fåglar. Vi arrangerade olika lekmiljöer där vi använde oss av rekvisita. För att skapa spännande miljöer för barnen att leka i har vi använt oss av ljus, ljud och naturbilder som vi projicerat i rummet med projektor. Barnen lekte olika fåglar – de byggde bon, skyddade varandra och flög tillsammans.

holkkollageFågelbo med tre ägg i skapat i lera .På vår gård har vi satt upp en fågelholk med en webbkamera i. Hur ska vi locka fåglarna till att flytta in i vår fågelholk som vi har satt upp? Barnen kom gemensamt fram till att de skulle skriva en välkomstskylt till fåglarna. Barnen följde livet i fågelholken från att den var tom till att det fanns flygfärdiga fågelungar, vilket bidrog till barnens fågelintresse. Barnen har hela tiden kunnat uttrycka sig kreativt genom till exempel måleri, teckning och lera. De har också haft tillgång till flera olika faktaböcker om fåglar.

framsidan av Barnens fågelbokVi såg att intresset för tecknandet och skriftspråket ökade, barnen gjorde egna böcker och skrev vilken fågelart de tecknat. När vi såg barnens fantastiska teckningar föddes idén att göra en gemensam bok. Eftersom vi även jobbar mycket med digitala verktyg föll det sig naturligt att barnen fick göra QR-koder som leder till deras berättelser. Ladda gärna ner vår e-bok genom att trycka på bilden av boken.

Följ oss gärna på Facebook! www.facebok.com/valvet.kungsholmen

Inger Berg och Anna-Linda Nesheim,
förskollärare på förskolan Valvet
S:t Görans förskoleområde

”I en myrstack finns det många dörrar. Hittar man ingen är det bara att gräva sig in.”

Under höstens början hade vi en undersökningsperiod där vi iscensatte olika sorters miljöer och lekar kring de sommaruppgifter barnen hade med sig efter sommarlovet. Vi lekte sågfisk, hajar, byggde flakmoppar och reste ut i världen men framför allt lekte vi myror. De flesta barn har någon slags relation till myror och möter dem vid många tillfällen i livet. De lever nära oss, både på landsbygd och i stad och deras myllrande myrstackar kanske kan liknas vid en storstad som Stockholm. Om vi kan skapa band mellan människan/barnet och den lilla myran så bryr vi oss också om världen och varelserna som lever runt den och som är beroende av myran på olika sätt.

Tre bilder som visar hur barnen målar en myrstack på ett stort papper på golvet.
Barnens gemensamma målning över hur en myrstack ser ut och skogen runt omkring

Under de iscensatta lekarna har barnen gjort myrstackar, samlat mat, tagit hand om myräggen och lagt ut doftspår så att myrorna skulle hitta tillbaka till sin egen familj och myrstack. De har också under lekarna berättat sagor som de senare tecknat ner och många av sagorna och lekarna har handlat om de faror de minsta invånarna i skogen utsätts för varje dag. Många av lekarna har handlat om hur det brinner i skogen och myrorna måste rädda sig undan (särskilt efter ett besök i myrstacken på Naturhistoriska där filmen om branden i Tyresta finns precis bredvid) samt lekar kring myrornas fiender och myrors försvar. För hur kan myror överleva när det finns människor, björnar, myrslokar och trollsländor som förstör skogar och äter myror? Genom lekarna har barnen föreställt sig hur det är att vara minst i skogen och vad som krävs för att klara sig; myrstacken räknas som en organism där varje myra blir en del av denna (styrkan lever i det stora antalet myror), bara om man samarbetar och arbetar hårt i samlandet av mat överlever stacken.

Empiriska undersökningar

myrorPS20170502_0074arallellt med lekarna har vi också undersökt myrors kroppar, hur de ser ut, hur de rör sig, varför de ser ut som de gör, hur starka de är och om det finns olika sorters myror i samma stack. Under hösten och vintern tittade vi på filmer och foton av myror samtidigt som vi lekte, tecknade och målade och efter ett av dessa tillfällen följde denna reflektion;
”Kan myror verkligen höra? Jag har inte sett några öron?”
”Jag tror att de har små, små hål, som inte vi kan se och då kan de bara höra små ljud, som pip, pip eller jättehöga ljud som oooargh!”
Vid flera tillfällen efter det prövade vi att dansa eller röra oss som myror till klassisk musik och till dödsmetall.

När våren sedan kom har vi undersökt myror i deras stackar, experimenterat med att ge dem olika sorters mat, hur de blir påverkade i olika sorters väder och samlat myror för att undersöka dem med i närbild USB-mikroskop.

  • IMG_8628Myror har antenner, nästan som långa ögonfransar från ögonen. De kan känna med dem.
  • Myrorna har ett hål i rumpan där det kommer ut lukt så att de känner igen varandra och vilka deras fiender är.
  • De är hårda på utsidan men går lätt sönder, man får vara försiktig.
  • Vissa myror kan spruta ut gift eller bitas för att försvara sig. Då kan de jaga bort björnar och myrslokar.

Myrslokar, björnar och trollsländor

myrslokSista delen av terminen koncentrerade barnen sitt undersökande kring vilka fiender myrorna har och hur vi kan hjälpa dem. Förutom människor som slänger skräp i skogen, är oförsiktiga med eld och slänger stenar i myrstackarna hade myrorna en flygande fiende, trollsländan, eller dragon fly som den heter på engelska. Barnen fascinerades av det fantasieggande namnet och de vackra färgerna, vilket ledde till många estetiska uttryck. Till sist tittade vi på myrsloken som är en utrotningshotad djurart och blev på så sätt bekanta med termiterna också. Myrslokens lustiga utseende är perfekt anpassat till sin miljö och sin föda vilket barnen ställde många frågor kring.

Alica trollslända

text och bild: Emma Frangeskides, förskollärare
Förskolan Smulor och Frön
S:t Görans förskoleområde

Barnens nobel

Ett barns målning med himmel och sol, regndroppar, sjö, två stycken träd, eld och en orange kolibrifågel.Kungsholmens västra förskola deltar i ett projekt som heter Barnens Nobel. Det är ett projekt där förskolebarn får tolka Nobelpristagare med måleri som uttryckssätt. Barnens bilder och texter med deras reflektioner och tankar kommer sedan att ingå i en fasadprojektionsutställning på en offentlig plats under Nobelveckan. Det känns jättespännande och roligt och vi ser mycket fram emot detta! Läs gärna mer på http://www.floatingpictures.se/barnens-nobel/

”Jag gör så gott jag kan”

Nobelpristagaren vi valde att jobba med heter Wangari Maathai. Hon fick fredspriset 2004 för hennes insatser för hållbar utveckling, demokrati och fred. Tillsammans med barnen har vi berättat om henne och vad hon gjort. Vi har läst och tittat på en kort film där hon berättar den saga som hon inspirerats av: En stor skog står i brand. Alla djuren flyr och betraktar lågorna som slukar deras hem. Alla, utom en kolibri. Den flyger till närmaste sjö och hämtar en droppe vatten som den släpper över elden. Sedan en droppe till, och en till. De andra djuren hånar fågeln. ”Hur ska du kunna släcka elden, du som är så liten?”. Men kolibrin fortsätter. ”Jag gör så gott jag kan”, svarar den. Vill ni se filmen barnen sett så klicka på länken, filmen är på engelska. https://m.youtube.com/watch?v=-btl654R_pYBarn som målar vid ett bord. Det ligger många penslar på bordet och paletter med olika färger i.Sagan om kolibrin var Wangari Maathais inspiration. ”Jag ska vara som kolibrin, jag ska göra det bästa jag kan”. Barnen har sedan målat. Många fastnade för sagan om kolibrin, att det brann och att hon satt i fängelse fast att hon gjorde bra saker.

Barnens tankar och funderingar:

Barns hand hållandes i en pensel, målar ett träd.Barns målning av tre träd, sjö, vattendroppar och eld.”Hon som satt i fängelse hon är ju större än kolibrin, hon kan ju ta en hink.”

”Elefanten har ju lång snabel, varför sprutade den inte vatten?”

”Grät hon i fängelset?”

”Vi skulle göra som kolibrin.”

”Jag skulle springa, jag är rädd.”

”Hur kan man hamna i fängelset när man gör snälla saker?”

”Min mamma har också planterat på balkongen, det hjälper bina!”

”Om inga träd finns kan inte fåglarna lägga ägg.”

”Och djuren kan inte gömma sig.”

”Varför vill hon hjälpa andra?”

”Kanske om hon gör snälla saker till andra, gör dom snälla saker till andra.”

”Jag tycker hon är snäll, ändå kom hon i fängelset. Tur presidenten också var snäll och släppte ut henne.”

”Det är bra att hjälpa till, det bästa man kan.”

”Hon sa att alla ska göra det bästa de kan, i alla fall litegrann så kan man hjälpas åt.”

”Undrar om hon fick någon mat i fängelset eller inte.”

”Det var bra att hon blev utsläppt ur fängelset och att hon fick vara med och bestämma i landet sen.”

”En ond satt henne i fängelset sen släppte en snäll ut henne igen. Då fick hon bestämma själv var hon skulle plantera träd.”

För att se ett litet filmklipp där ett barn berättar om sin målning och tankar klicka på länken https://youtu.be/q6vMkKR-me4?t=4m19s

text och bild: Jenny Hallgren, förskollärare
Kungsholmens västra förskola
S:t Görans förskoleområde

Hållbar utveckling för Love

Bild2

Närmiljö

På förskolan Love strävar vi efter att varje barn ska få möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Vi strävar även efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. På avdelningen för de äldre barnen, Skogsfåglarna, utforskar vi tunnelbanans gröna linje.

  • VBild3ad finns det för spännande att upptäcka runt omkring de olika stationerna?
  • Hur ser miljön ut?
  • Hur många stationer måste man åka för att komma fram till målet? (start från Kristineberg)
  • Vad finns det för likheter/skillnader mellan stationerna samt miljön vid stationen?

Utifrån detta kommer vi väva in de olika läromålen så som matematik, teknik, språk, naturvetenskap. På avdelningen för de yngre barnen, Örnarna, utforskas närmiljön på deras promenader. De utforskar vad naturen har att erbjuda för material som är lämpligt att ta med tillbaka till förskolan. Materialet de samlat använder de i både skapande aktiviteter samt bygg och konstruktion. De har gjort ett konstverk med hjälp av materialet vi har hittat; nypon, kottar, ekollon och löv.

Bild1Odling och plantering

Vi vill att barnen ska få möjlighet till att undersöka och utforska kring växter så därför har vi startat igång och plantering. Barnen har planterat äppelfrön, potatis, solrosor, sockerärtor samt krasse. Barnen får ansvara över att de får vatten varje dag. Barnens lärande och den pedagogiska miljön går i hand i hand så vi försöker bygga upp en lärande miljö efter barnens utforskande och intresse.

Återvinning

Vi vill tillsammans med barnen skapa ett gemensamt tänk att man ska tänka sig att saker som man egentligen bara slänger går att återanvända till något annat. T.ex. locken på mjölkförpackningarna blir jättebra däck till sina kreationer, knappar som har lossnat från tröjan går att använda till ögon till sin skapelse, kapsyler kan bli hattar till sina figurer osv. Vi återbrukar även gamla saker som t.ex. paraplyn blir bra som ljudisolering.

Bild4Nedskräpning

Vi pratar mycket om vad man får och inte får slänga i naturen. Barnens nyfikenhet kring detta ledde till att vi grävde ner ett äpple, ett bananskal samt ett satsumasskal i jorden för att se vilket som försvinner fortast. När vi är ute så har vi pedagoger påsar i fickorna för att vara beredd om ett barn hittar något som inte ska vara i naturen. Text: Linda Almqvist Bild: Linda Almqvist Förskolan Love Hornsbergs förskoleområde

Vad gör vi med skräpet?

IMG_01462Hur började vi?

När vi var ute på våra promenader upptäckte barnen att det fanns många saker som låg och skräpade i naturen. På förskolan började barnen prata om skräp, vad är skräp? vad gör vi med det? Istället för att vi ger barnen färdiga svar ges barnen möjlighet att utifrån olika perspektiv reflektera över hur vi hanterar vårt skräp och hur vi påverkar vår miljö. Vem är det som skräpar ner och varför? Varför ska man inte lämna skräp i naturen? Kan man återvinna det på något sätt?

Barnens tankar om sopor och återvinning

  • Man får inte slänga sopor i naturen för att de kan skada djur, människor och natur.
  • Man sorterar sopor för att återvinna.
  • Man får pengar när man pantar flaskor och burkar.
  • Gammalt glas blir nytt glas.
  • Man kan göra nya tidningar av de gamla tidningarna.

Enligt läroplanen är det viktigt att ”förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.”(Lpfö 98/reviderad 2016). Vi vill därför introducera hållbar utveckling för barnen genom att de får lära sig om sopsortering och återvinning.

IMG_0295IMG_0164IMG_0115Hur arbetar vi?

Vi skapar en återvinningsstation på förskolan. Barnen får sortera skräpet i de olika behållarna och går till återvinningsstationen med det. Genom detta får barnen lära sig om återvinningssystemet och varför det är viktigt att återanvända skräp för en hållbar utveckling. Barnen tar också med sig tomma pet-flaskor och burkar hemifrån som vi sedan går och pantar tillsammans. Syftet med detta är att barnen ska få en förståelse om att man inte slänger burkar och pet-flaskor i naturen utan att man återvinner dem på en återvinningsstation.  Barnen får också prova på att göra pappersmassa för att få ökad förståelse för återanvändning av papper. Barnen river sönder kopierings- och tidningspapper i små bitar och blandar pappersbitarna med ljummet vatten. Sedan finfördelar barnen pappersbitarna till pappersmassa. Genom denna aktivitet kan barnen se hur papper omvandlas till pappersmassa som blir nya papper.

Vi kommer att fortsätta vår sopsortering/återvinning och ska diskutera med barnen hur vi ska använda de insamlade pengarna. Vi ska även delta i Håll Sverige Rents skräpplockardagar tillsammans med barnen!

Text: Mie Song
Bild: Mie Song och Raila Heinonen
Förskolan Vågen
Hornsbergs förskoleområde

Pelle Svanslös återvinner hemma hos barnen

ÅtervinningsstationNär vi gick en av våra upptäcktsfärder runt Hornsbergstrand hittade vi en återvinningsstation. Barnens nyfikenhet väcktes. Vi samtalade tillsammans med barnen om att slänga skräp och varför det är bra att sortera det som ska slängas. Vi tittade på de olika facken och läste vad som gick att sorteras där. Under våra promenader runt området och till diverse parklekar så stannar flera av barnen och plockar skräp som de sedan lägger i en påse. I fönstret i barnens hall har en egen mini-återvinningsstation skapats. Där finns tre lådor som barnen kan sortera plast, papper och matavfall i.

Pelle Svanslös i väskan1Pelle Svanslös följer med hem

Vi uppmärksammade barnens nyfikenhet och intresse för att ta hand om naturen i sin närmiljö och att de tyckte att det var roligt att få slänga skräp i återvinningstationen. Detta ledde till projektet Pelle Svanslös som vi fortfarande håller igång med. Gosedjuret Pelle ligger i en liten väska med en lapp som berättar att han ska få följa med barnet hem och sopsortera. Pelle följer med två dagar och sen när han kommer tillbaka till förskolan så får barnet visa och berätta vad dem har hittat på.

Vi avslutar med ett exempel på en text och en bild från Pelles besök hemma hos ett barn.
Pelle sorterar med ett barnHej Månen!
Valborgshelgen tillbringade Pelle hemma hos mig, han var bland annat med och körde bilbana och tyckte det var himla skoj. Det gick åt många batterier som vi samlade i en glasburk och sen gick vi till återvinningen och slängde batterierna i batteribehållaren. Sen slängde vi glasburken i glasåtervinningen och äggkartonger från frukosten i pappersåtervinningen.
Tack för besöket Pelle!”

Text: Linn Sundbom
Bild: Linn Sundbom
Förskolan Leendet
Hornsbergs förskoleområde

ekosystem i PET- flaska

OLYMPUS DIGITAL CAMERAI läroplanen framkommer det tydligt att föräldrar ska ges en möjlighet att vara delaktiga i förskolans verksamhet, detta kan ju göra på olika sätt. Vi valde att göra ett experiment tillsammans. Nu när våren tittar fram händer det så mycket runt omkring.  Växter blommar ut och småkryp tittar fram. Allt vill vi titta närmare på! Barnen skapar egna ekosystem i en PET flaska som ska följa med dem hem. Hemma kan de tillsammans med sina föräldrar följa hur deras slutna ekosystem utvecklas.

Vi följer växters kretslopp

OLYMPUS DIGITAL CAMERAEtt slutet ekosystem ger en unik möjlighet för barnen att följa växters kretslopp från frö till planta. De ger även en inblick i vad växter behöver för att leva och hur man som människa är med och påverkar naturens kretslopp. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.” LPFÖ 98/rev16)

Inte bara naturkunskap

Ett slutet ekosystem handlar inte bara om hur naturens kretslopp kan fungera. Genom att studerar ekosystemet de har hemma och det på förskolan kommer barnen att jobba med matematiska begrepp så som jämföra, längd och mängd. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.” LPFÖ 98/rev16)

Text: Jenny Olsson Söderberg
Bild: förskolan Havet
Förskolan Havet
Hornsbergs förskoleområde

Kan vi rena vatten?

smutsigt vattenPå förskolan Fröjden arbetar vi mycket med hållbar utveckling tillsammans med barnen. En förmiddag började barnen samtala om dricksvatten, och hur man i vissa länder måste köpa vatten på flaska då vattnet i kranen är smutsigt. Utifrån detta började de fundera på hur vattnet i kranarna i Sverige kunde vara så rent, vi bestämde oss för att själva testa att rena vatten. Vi använde oss av flera tomma PET-flaskor som vi delade på mitten och sedan bygger ihop med toppen neråt och en botten. Vi gör ”smutsigt” vatten av att hälla i jord och sand i en hink med vatten. Från gården samlar vi stora stenar, grus och sand från sandlådan. Utöver det behöver vi bomull. Barnen turas sedan om att fylla de olika flaskorna med ovanstående saker och sist hälla i vattnet för att undersöka om det kommer ut smutsigt eller rent vatten på andra sidan.

Vad kommer hända?

Innan vi startar diskuterar vi vad vi tror kommer hända;

  • Det luktar illa!
  • Om man tar ut rent vatten här så blir det inte smutsigt.
  • Om man torkar så blir det rent.
  • Om man häller i alla massor av små stenar blir det rent.
  • Man kan ta annat vatten.
  • Om man använder bomull.
  • Om man använder alla saker blir det rent.

Vad hände?

Efter vi hällt konstaterade vi vad som hänt;

  • Det blir ny vatten, inte smutsigt.
  • Det blir renare vatten!
  • Den sjunker ner, i den där.
  • Ny vatten!
  • Om vi inte häller där, så blir det renare.
  • Kanske för lite bomull
  • Det blir lite smutsigt.
  • Det blir gult.

Då vattnet fortfarande var lite smutsigt, kom vi överens om att testa använda mer bomull för att se om det gör någon skillnad.rena vatten

  • Lite vatten
  • Det är för mycket vatten
  • Det blir ännu renare!
  • Blir renare med mer bomull.
  • Utan bomull, då blir det dåligt.
  • Kanske det blir smutsigt utan.
  • Mer vatten, då blir det bra.

Ja, vattnet som kom ut på andra sidan var klart renare än det vi hällde i högst upp!

Text: Karin Lindholm
Bild: Karin Lindholm
Förskolan Fröjden
Hornsbergs förskoleområde

Hållbar utveckling – barnen skapar en egen symbol!

På Lilla Björnen har vi fokuserat på hållbar utveckling hela vårterminen. På avdelningen Raketen har vi upptäckt att vi i stort sett kan koppla allt vi håller på med till just hållbar utveckling.

Symboler

Vi pratade tidigt om viktiga symboler som har med hållbar utveckling att göra. Barnen har visat ett stort intresse för utrotningshotade djur, så vi har skapat en vägg för dem. Där har barnen sett Världsnaturfondens logga. Vi har även skapat en återvinningsstation tillsammans med barnen. Här kan vi se symbolerna ”Håll Sverige Rent” samt de gröna återvinningspilarna. Barnen har bra koll på vad symbolerna står för.

Bild på vägg med bilder av utrotningshotade djur och en återvinningshörna med värlsdskarta uppsatt på väggen bakom. Vägg med utrotningshotade djur och återvinningsstation kopplat till världen – hållbar utveckling.

Skapa egen symbol

En dag lade pedagogerna fram förslaget att göra en egen symbol för hållbar utveckling. Barnen utbrast ett rungande JA! Det kom fram olika förslag på hur symbolen skulle utformas. Ett förslag var att ha en bild på vårt jordklot, med en flaggkarta i bakgrunden. Ett annat var att barnen kunde rita en raket med saker som har med hållbar utveckling att göra runt omkring och i den. Vi bestämde oss för att dela upp gruppen, den ena fick fotografera och den andra fick skapa raketen på ett stort papper. När grupperna hade presenterat för varandra vad de skapat så ville de även ha med orden hållbar utveckling i symbolen. En del ville skriva för hand och andra ville skriva på dator.

Teckning av raket, barns hand som pekar på symbol vid sidan av raketen. Barnen förklarar inför gruppen vad de har ritat runtom och i raketen.

Hållbar utveckling för oss

Barnen ville gärna ha flaggor med i symbolen. Vi har arbetat mycket med prideflaggan – eftersom den representerar rättigheter som vi anser har starka kopplingar till hållbar utveckling. Den står för stolthet och mångfald, respekt och tolerans. Ett barn utryckte sig som följer när vi pratade om att Nelson Mandela satts i fängelse för att han stod upp för folkets rättigheter; ”Men hallå. Det var ju inte riktigt hållbar utveckling…” Hållbar utveckling för oss handlar inte bara om naturen – det är även otroligt viktigt att ha empati och vara en god medmänniska. Därav så lade vi pedagoger fram förslaget att vi kunde ha prideflaggan i bakgrunden, vilket barnen tyckte lät som en jättebra idé.

Symbol. Raketen flyger över jorden på barnens begäran – med prideflaggan i bakgrunden.Så har vårt arbete sett ut kring denna symbol. På den färdiga symbolen flyger raketen över jorden på barnens begäran – med prideflaggan i bakgrunden. Vi är lika stolta som barnen är när vi visar upp den!

Text och bild: Jesper Nyman
Förskolan Lilla Björnen
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Hållbar utveckling

En logga för Hållbar utveckling som förskolebarnen gjort. Regnbågsflagga, jordglob och texten Hållbar utvecklingNu var det dags för förskolan Lilla Björnen att skriva i denna blogg. Superkul, tycker vi!

Vi har under veckan knutit ihop många delar av ett av de ämnen som vi jobbar med – nämligen hållbar utveckling, precis som förskolan Ängsknarren skrivit om i föregående blogginlägg. Begreppet hållbar utveckling är vitt och brett, men vi har knytit an begreppet till många av de frågor och intressen som uppstår i vår barngrupp så att de konkret får förståelse för vad begreppet innebär. Många av barnen nämner ofta begreppet själva – helt fantastiskt! Bland annat så har vi tillsammans med barnen tagit fram denna symbol, som vi tycker representerar vad det innebär för just oss. Nästa vecka så kommer vi att förklara hur symbolen växte fram, och hur barnens tankar kring hållbar utveckling går.

Text och bild: Jesper Nyman
Förskolan Lilla Björnen
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde