Visar alla blogginlägg med kategorin:
Hållbar utveckling

Hållbar utveckling – barnen skapar en egen symbol!

På Lilla Björnen har vi fokuserat på hållbar utveckling hela vårterminen. På avdelningen Raketen har vi upptäckt att vi i stort sett kan koppla allt vi håller på med till just hållbar utveckling.

Symboler

Vi pratade tidigt om viktiga symboler som har med hållbar utveckling att göra. Barnen har visat ett stort intresse för utrotningshotade djur, så vi har skapat en vägg för dem. Där har barnen sett Världsnaturfondens logga. Vi har även skapat en återvinningsstation tillsammans med barnen. Här kan vi se symbolerna ”Håll Sverige Rent” samt de gröna återvinningspilarna. Barnen har bra koll på vad symbolerna står för.

Bild på vägg med bilder av utrotningshotade djur och en återvinningshörna med värlsdskarta uppsatt på väggen bakom. Vägg med utrotningshotade djur och återvinningsstation kopplat till världen – hållbar utveckling.

Skapa egen symbol

En dag lade pedagogerna fram förslaget att göra en egen symbol för hållbar utveckling. Barnen utbrast ett rungande JA! Det kom fram olika förslag på hur symbolen skulle utformas. Ett förslag var att ha en bild på vårt jordklot, med en flaggkarta i bakgrunden. Ett annat var att barnen kunde rita en raket med saker som har med hållbar utveckling att göra runt omkring och i den. Vi bestämde oss för att dela upp gruppen, den ena fick fotografera och den andra fick skapa raketen på ett stort papper. När grupperna hade presenterat för varandra vad de skapat så ville de även ha med orden hållbar utveckling i symbolen. En del ville skriva för hand och andra ville skriva på dator.

Teckning av raket, barns hand som pekar på symbol vid sidan av raketen. Barnen förklarar inför gruppen vad de har ritat runtom och i raketen.

Hållbar utveckling för oss

Barnen ville gärna ha flaggor med i symbolen. Vi har arbetat mycket med prideflaggan – eftersom den representerar rättigheter som vi anser har starka kopplingar till hållbar utveckling. Den står för stolthet och mångfald, respekt och tolerans. Ett barn utryckte sig som följer när vi pratade om att Nelson Mandela satts i fängelse för att han stod upp för folkets rättigheter; ”Men hallå. Det var ju inte riktigt hållbar utveckling…” Hållbar utveckling för oss handlar inte bara om naturen – det är även otroligt viktigt att ha empati och vara en god medmänniska. Därav så lade vi pedagoger fram förslaget att vi kunde ha prideflaggan i bakgrunden, vilket barnen tyckte lät som en jättebra idé.

Symbol. Raketen flyger över jorden på barnens begäran – med prideflaggan i bakgrunden.Så har vårt arbete sett ut kring denna symbol. På den färdiga symbolen flyger raketen över jorden på barnens begäran – med prideflaggan i bakgrunden. Vi är lika stolta som barnen är när vi visar upp den!

Text och bild: Jesper Nyman
Förskolan Lilla Björnen
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Hållbar utveckling

En logga för Hållbar utveckling som förskolebarnen gjort. Regnbågsflagga, jordglob och texten Hållbar utvecklingNu var det dags för förskolan Lilla Björnen att skriva i denna blogg. Superkul, tycker vi!

Vi har under veckan knutit ihop många delar av ett av de ämnen som vi jobbar med – nämligen hållbar utveckling, precis som förskolan Ängsknarren skrivit om i föregående blogginlägg. Begreppet hållbar utveckling är vitt och brett, men vi har knytit an begreppet till många av de frågor och intressen som uppstår i vår barngrupp så att de konkret får förståelse för vad begreppet innebär. Många av barnen nämner ofta begreppet själva – helt fantastiskt! Bland annat så har vi tillsammans med barnen tagit fram denna symbol, som vi tycker representerar vad det innebär för just oss. Nästa vecka så kommer vi att förklara hur symbolen växte fram, och hur barnens tankar kring hållbar utveckling går.

Text och bild: Jesper Nyman
Förskolan Lilla Björnen
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Planeten i vår hand

Barn som pekar på Svalbard på karta som projiceras på väggenFör några veckor sedan föll snön och barnen undrade vilka djur som lever i snö. Vi sökte på internet och med projektorn som verktyg kunde fler barn följa utforskandet på nätet. Vi fann härliga bilder och korta filmer kring dessa djur. För att tydliggöra var de lever i förhållande till oss här i Sverige använde vi oss av appen Google Earth där vi kunde skriva in platsen där många isbjörnar lever. Platsen på planeten var täckt av is och var alldeles vit. Barnhand som zoomar in på lärplatta.

Då vi snurrade på jorden såg barnen att det fanns fler ställen som var täckta av snö barnen fick själva snurra samt zooma in och ut på plattan. Barnen är vana vid hur plattor hanteras och hur de olika rörelserna med fingrarna styr bilden.

barnhand som pekar på bild på isbjörn på en lärplatta.Då vårt övergripande fokus i enheten är hållbar utveckling kom vi in på att vår planet har feber och att vi tillsammans måste ta hand om vår jord så att den blir frisk och svalare så inte snön försvinner för ”då har ju inga isbjörnarna någonstans att leka” som ett barn sa. Vi pratade då kring hur vi kan hjälpa vår planet.

Denna app har kunnat möjliggöra att utforska olika platser våra barn i gruppen kommer ifrån. Genom att det zoomas in från rymden eller att man kan ”resa” från Stockholm får barnen till viss del en relation till avståndet mellan olika platser. Vi har även använt appen då barn som varit iväg på resor berättat och visat var de varit.

Text och bild: Anna Hansson
Förskolan Ängsknarren
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Växters livsvillkor

liggande odlaI S:t Eriks förskoleområde arbetar vi med projekt Hållbar framtid. Många barngrupper undersöker växters livsvillkor med hjälp av odling. Nu när det är vårvinter sker odlingen inomhus och vi använder olika tekniker. Växters livsvillkor är olika, vilket ger goda förutsättningar för ett undersökande och utforskande förhållningssätt.  

kollage odlaNågra barn odlar med hjälp av petflaskor. En bit kökstrasa transporterar fukt från vattnet genom en skåra i korken till jorden. Andra använder ett vatten/sandbord som plats för sin inomhusodling. Ett ytterligare sätt är att odla på bomull, vilket omkullkastar teorin som många har, att det krävs jord för att odla.

En barngrupp har sparat några av potatisarna som de odlade förra året. Dessa har förvarats mörkt under vintern och har nu plockats fram för att börja gro. De ska användas som sättpotatis i årets utomhusodling. På så sätt får vi möjlighet att uppleva ett helt kretslopp av potatisodling.

Förutom det egna odlandet används böcker, bilder och filmklipp som verktyg för att skapa kunskap om växters livsvillkor.

Text Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
Bild Josabeth Sellin och Annakarin Melchersson/Gunilla Furtenbach

Utforskande av teknik och fysik med hjälp av vatten

De äldsta barnen på förskolorna i S:t Eriks förskoleområde möts varje vecka i tvärgrupper och arbetar med gemensamma frågeställningar inom projekt Hållbar framtid. Detta år startades tvärgruppsarbetet med inspirationsdagar på Rosendals trädgård.  Vattentrappan fascinerade barnen och den bidrog till ett undersökande av teknik, funktion och fysik. Bilderna visar ett intensivt samarbete, kommunikation och problemlösning.

Hur gör vi för att det ska rinna mycket vatten?
Lite?
Var tar vattnet vägen när det runnit ner i hålet?
Är det samma vatten som vi pumpar upp igen?

IMG_2510IMG_2506IMG_2515

När vi stänger luckan och samlar upp mycket vatten rinner nypon och pinnar jättesnabbt ner i rännan när vi öppnar luckan igen! Utifrån denna uppstart har vattnets kretslopp, olika banor, labyrinter och rörelse fortsatt att stå i centrum för undersökandet i flera av grupperna under året. 

Text och bild:
Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
S:t Eriks förskoleområde

Experimenterande med vatten

IMG_0056 IMG_0055 IMG_0046

Alla barn i S:t Eriks förskoleområde arbetar med projekt inom Hållbar framtid. Barnen på förskolan Lejonkotten arbetar med vatten – vattnets kretslopp och vattnets olika former. Just nu är det intressant att undersöka is, vilket görs både utomhus och inomhus. Barnen och pedagogerna har fryst in vatten i olika kärl som används gång på gång som tillägg till den is som finns utomhus.

Bilderna visar ett tillfälle när barnen undersöker och kommunicerar kring isens egenskaper inomhus i ett våtrum. De uttrycker att isen är hal, den är hård och den är kall. De undersöker hur isen kan glida på golvet. Efter en stund finns inte riktigt all is kvar och det behövs påfyllning av lite nytt vatten i kärlen när isen lyfts tillbaka för att åka in i frysen igen.

Barnens funderingar leder till fortsatt undersökande om friktion och barnen ska erbjudas att undersöka detta vidare både inomhus och utomhus. I projektet får barnen möjlighet att möta olika fysikaliska fenomen på ett konkret och spännande sätt. För att uppmuntra till kommunikation om is finns även inspirationsbilder och litteratur att tillgå.

Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
S:t Eriks förskoleområde