Visar alla blogginlägg med kategorin:
Hållbar utveckling

Hållbar utveckling för Love

Bild2

Närmiljö

På förskolan Love strävar vi efter att varje barn ska få möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Vi strävar även efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. På avdelningen för de äldre barnen, Skogsfåglarna, utforskar vi tunnelbanans gröna linje.

  • VBild3ad finns det för spännande att upptäcka runt omkring de olika stationerna?
  • Hur ser miljön ut?
  • Hur många stationer måste man åka för att komma fram till målet? (start från Kristineberg)
  • Vad finns det för likheter/skillnader mellan stationerna samt miljön vid stationen?

Utifrån detta kommer vi väva in de olika läromålen så som matematik, teknik, språk, naturvetenskap. På avdelningen för de yngre barnen, Örnarna, utforskas närmiljön på deras promenader. De utforskar vad naturen har att erbjuda för material som är lämpligt att ta med tillbaka till förskolan. Materialet de samlat använder de i både skapande aktiviteter samt bygg och konstruktion. De har gjort ett konstverk med hjälp av materialet vi har hittat; nypon, kottar, ekollon och löv.

Bild1Odling och plantering

Vi vill att barnen ska få möjlighet till att undersöka och utforska kring växter så därför har vi startat igång och plantering. Barnen har planterat äppelfrön, potatis, solrosor, sockerärtor samt krasse. Barnen får ansvara över att de får vatten varje dag. Barnens lärande och den pedagogiska miljön går i hand i hand så vi försöker bygga upp en lärande miljö efter barnens utforskande och intresse.

Återvinning

Vi vill tillsammans med barnen skapa ett gemensamt tänk att man ska tänka sig att saker som man egentligen bara slänger går att återanvända till något annat. T.ex. locken på mjölkförpackningarna blir jättebra däck till sina kreationer, knappar som har lossnat från tröjan går att använda till ögon till sin skapelse, kapsyler kan bli hattar till sina figurer osv. Vi återbrukar även gamla saker som t.ex. paraplyn blir bra som ljudisolering.

Bild4Nedskräpning

Vi pratar mycket om vad man får och inte får slänga i naturen. Barnens nyfikenhet kring detta ledde till att vi grävde ner ett äpple, ett bananskal samt ett satsumasskal i jorden för att se vilket som försvinner fortast. När vi är ute så har vi pedagoger påsar i fickorna för att vara beredd om ett barn hittar något som inte ska vara i naturen. Text: Linda Almqvist Bild: Linda Almqvist Förskolan Love Hornsbergs förskoleområde

Vad gör vi med skräpet?

IMG_01462Hur började vi?

När vi var ute på våra promenader upptäckte barnen att det fanns många saker som låg och skräpade i naturen. På förskolan började barnen prata om skräp, vad är skräp? vad gör vi med det? Istället för att vi ger barnen färdiga svar ges barnen möjlighet att utifrån olika perspektiv reflektera över hur vi hanterar vårt skräp och hur vi påverkar vår miljö. Vem är det som skräpar ner och varför? Varför ska man inte lämna skräp i naturen? Kan man återvinna det på något sätt?

Barnens tankar om sopor och återvinning

  • Man får inte slänga sopor i naturen för att de kan skada djur, människor och natur.
  • Man sorterar sopor för att återvinna.
  • Man får pengar när man pantar flaskor och burkar.
  • Gammalt glas blir nytt glas.
  • Man kan göra nya tidningar av de gamla tidningarna.

Enligt läroplanen är det viktigt att ”förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.”(Lpfö 98/reviderad 2016). Vi vill därför introducera hållbar utveckling för barnen genom att de får lära sig om sopsortering och återvinning.

IMG_0295IMG_0164IMG_0115Hur arbetar vi?

Vi skapar en återvinningsstation på förskolan. Barnen får sortera skräpet i de olika behållarna och går till återvinningsstationen med det. Genom detta får barnen lära sig om återvinningssystemet och varför det är viktigt att återanvända skräp för en hållbar utveckling. Barnen tar också med sig tomma pet-flaskor och burkar hemifrån som vi sedan går och pantar tillsammans. Syftet med detta är att barnen ska få en förståelse om att man inte slänger burkar och pet-flaskor i naturen utan att man återvinner dem på en återvinningsstation.  Barnen får också prova på att göra pappersmassa för att få ökad förståelse för återanvändning av papper. Barnen river sönder kopierings- och tidningspapper i små bitar och blandar pappersbitarna med ljummet vatten. Sedan finfördelar barnen pappersbitarna till pappersmassa. Genom denna aktivitet kan barnen se hur papper omvandlas till pappersmassa som blir nya papper.

Vi kommer att fortsätta vår sopsortering/återvinning och ska diskutera med barnen hur vi ska använda de insamlade pengarna. Vi ska även delta i Håll Sverige Rents skräpplockardagar tillsammans med barnen!

Text: Mie Song
Bild: Mie Song och Raila Heinonen
Förskolan Vågen
Hornsbergs förskoleområde

Pelle Svanslös återvinner hemma hos barnen

ÅtervinningsstationNär vi gick en av våra upptäcktsfärder runt Hornsbergstrand hittade vi en återvinningsstation. Barnens nyfikenhet väcktes. Vi samtalade tillsammans med barnen om att slänga skräp och varför det är bra att sortera det som ska slängas. Vi tittade på de olika facken och läste vad som gick att sorteras där. Under våra promenader runt området och till diverse parklekar så stannar flera av barnen och plockar skräp som de sedan lägger i en påse. I fönstret i barnens hall har en egen mini-återvinningsstation skapats. Där finns tre lådor som barnen kan sortera plast, papper och matavfall i.

Pelle Svanslös i väskan1Pelle Svanslös följer med hem

Vi uppmärksammade barnens nyfikenhet och intresse för att ta hand om naturen i sin närmiljö och att de tyckte att det var roligt att få slänga skräp i återvinningstationen. Detta ledde till projektet Pelle Svanslös som vi fortfarande håller igång med. Gosedjuret Pelle ligger i en liten väska med en lapp som berättar att han ska få följa med barnet hem och sopsortera. Pelle följer med två dagar och sen när han kommer tillbaka till förskolan så får barnet visa och berätta vad dem har hittat på.

Vi avslutar med ett exempel på en text och en bild från Pelles besök hemma hos ett barn.
Pelle sorterar med ett barnHej Månen!
Valborgshelgen tillbringade Pelle hemma hos mig, han var bland annat med och körde bilbana och tyckte det var himla skoj. Det gick åt många batterier som vi samlade i en glasburk och sen gick vi till återvinningen och slängde batterierna i batteribehållaren. Sen slängde vi glasburken i glasåtervinningen och äggkartonger från frukosten i pappersåtervinningen.
Tack för besöket Pelle!”

Text: Linn Sundbom
Bild: Linn Sundbom
Förskolan Leendet
Hornsbergs förskoleområde

ekosystem i PET- flaska

OLYMPUS DIGITAL CAMERAI läroplanen framkommer det tydligt att föräldrar ska ges en möjlighet att vara delaktiga i förskolans verksamhet, detta kan ju göra på olika sätt. Vi valde att göra ett experiment tillsammans. Nu när våren tittar fram händer det så mycket runt omkring.  Växter blommar ut och småkryp tittar fram. Allt vill vi titta närmare på! Barnen skapar egna ekosystem i en PET flaska som ska följa med dem hem. Hemma kan de tillsammans med sina föräldrar följa hur deras slutna ekosystem utvecklas.

Vi följer växters kretslopp

OLYMPUS DIGITAL CAMERAEtt slutet ekosystem ger en unik möjlighet för barnen att följa växters kretslopp från frö till planta. De ger även en inblick i vad växter behöver för att leva och hur man som människa är med och påverkar naturens kretslopp. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.” LPFÖ 98/rev16)

Inte bara naturkunskap

Ett slutet ekosystem handlar inte bara om hur naturens kretslopp kan fungera. Genom att studerar ekosystemet de har hemma och det på förskolan kommer barnen att jobba med matematiska begrepp så som jämföra, längd och mängd. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.” LPFÖ 98/rev16)

Text: Jenny Olsson Söderberg
Bild: förskolan Havet
Förskolan Havet
Hornsbergs förskoleområde

Kan vi rena vatten?

smutsigt vattenPå förskolan Fröjden arbetar vi mycket med hållbar utveckling tillsammans med barnen. En förmiddag började barnen samtala om dricksvatten, och hur man i vissa länder måste köpa vatten på flaska då vattnet i kranen är smutsigt. Utifrån detta började de fundera på hur vattnet i kranarna i Sverige kunde vara så rent, vi bestämde oss för att själva testa att rena vatten. Vi använde oss av flera tomma PET-flaskor som vi delade på mitten och sedan bygger ihop med toppen neråt och en botten. Vi gör ”smutsigt” vatten av att hälla i jord och sand i en hink med vatten. Från gården samlar vi stora stenar, grus och sand från sandlådan. Utöver det behöver vi bomull. Barnen turas sedan om att fylla de olika flaskorna med ovanstående saker och sist hälla i vattnet för att undersöka om det kommer ut smutsigt eller rent vatten på andra sidan.

Vad kommer hända?

Innan vi startar diskuterar vi vad vi tror kommer hända;

  • Det luktar illa!
  • Om man tar ut rent vatten här så blir det inte smutsigt.
  • Om man torkar så blir det rent.
  • Om man häller i alla massor av små stenar blir det rent.
  • Man kan ta annat vatten.
  • Om man använder bomull.
  • Om man använder alla saker blir det rent.

Vad hände?

Efter vi hällt konstaterade vi vad som hänt;

  • Det blir ny vatten, inte smutsigt.
  • Det blir renare vatten!
  • Den sjunker ner, i den där.
  • Ny vatten!
  • Om vi inte häller där, så blir det renare.
  • Kanske för lite bomull
  • Det blir lite smutsigt.
  • Det blir gult.

Då vattnet fortfarande var lite smutsigt, kom vi överens om att testa använda mer bomull för att se om det gör någon skillnad.rena vatten

  • Lite vatten
  • Det är för mycket vatten
  • Det blir ännu renare!
  • Blir renare med mer bomull.
  • Utan bomull, då blir det dåligt.
  • Kanske det blir smutsigt utan.
  • Mer vatten, då blir det bra.

Ja, vattnet som kom ut på andra sidan var klart renare än det vi hällde i högst upp!

Text: Karin Lindholm
Bild: Karin Lindholm
Förskolan Fröjden
Hornsbergs förskoleområde

Hållbar utveckling – barnen skapar en egen symbol!

På Lilla Björnen har vi fokuserat på hållbar utveckling hela vårterminen. På avdelningen Raketen har vi upptäckt att vi i stort sett kan koppla allt vi håller på med till just hållbar utveckling.

Symboler

Vi pratade tidigt om viktiga symboler som har med hållbar utveckling att göra. Barnen har visat ett stort intresse för utrotningshotade djur, så vi har skapat en vägg för dem. Där har barnen sett Världsnaturfondens logga. Vi har även skapat en återvinningsstation tillsammans med barnen. Här kan vi se symbolerna ”Håll Sverige Rent” samt de gröna återvinningspilarna. Barnen har bra koll på vad symbolerna står för.

Bild på vägg med bilder av utrotningshotade djur och en återvinningshörna med värlsdskarta uppsatt på väggen bakom. Vägg med utrotningshotade djur och återvinningsstation kopplat till världen – hållbar utveckling.

Skapa egen symbol

En dag lade pedagogerna fram förslaget att göra en egen symbol för hållbar utveckling. Barnen utbrast ett rungande JA! Det kom fram olika förslag på hur symbolen skulle utformas. Ett förslag var att ha en bild på vårt jordklot, med en flaggkarta i bakgrunden. Ett annat var att barnen kunde rita en raket med saker som har med hållbar utveckling att göra runt omkring och i den. Vi bestämde oss för att dela upp gruppen, den ena fick fotografera och den andra fick skapa raketen på ett stort papper. När grupperna hade presenterat för varandra vad de skapat så ville de även ha med orden hållbar utveckling i symbolen. En del ville skriva för hand och andra ville skriva på dator.

Teckning av raket, barns hand som pekar på symbol vid sidan av raketen. Barnen förklarar inför gruppen vad de har ritat runtom och i raketen.

Hållbar utveckling för oss

Barnen ville gärna ha flaggor med i symbolen. Vi har arbetat mycket med prideflaggan – eftersom den representerar rättigheter som vi anser har starka kopplingar till hållbar utveckling. Den står för stolthet och mångfald, respekt och tolerans. Ett barn utryckte sig som följer när vi pratade om att Nelson Mandela satts i fängelse för att han stod upp för folkets rättigheter; ”Men hallå. Det var ju inte riktigt hållbar utveckling…” Hållbar utveckling för oss handlar inte bara om naturen – det är även otroligt viktigt att ha empati och vara en god medmänniska. Därav så lade vi pedagoger fram förslaget att vi kunde ha prideflaggan i bakgrunden, vilket barnen tyckte lät som en jättebra idé.

Symbol. Raketen flyger över jorden på barnens begäran – med prideflaggan i bakgrunden.Så har vårt arbete sett ut kring denna symbol. På den färdiga symbolen flyger raketen över jorden på barnens begäran – med prideflaggan i bakgrunden. Vi är lika stolta som barnen är när vi visar upp den!

Text och bild: Jesper Nyman
Förskolan Lilla Björnen
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Hållbar utveckling

En logga för Hållbar utveckling som förskolebarnen gjort. Regnbågsflagga, jordglob och texten Hållbar utvecklingNu var det dags för förskolan Lilla Björnen att skriva i denna blogg. Superkul, tycker vi!

Vi har under veckan knutit ihop många delar av ett av de ämnen som vi jobbar med – nämligen hållbar utveckling, precis som förskolan Ängsknarren skrivit om i föregående blogginlägg. Begreppet hållbar utveckling är vitt och brett, men vi har knytit an begreppet till många av de frågor och intressen som uppstår i vår barngrupp så att de konkret får förståelse för vad begreppet innebär. Många av barnen nämner ofta begreppet själva – helt fantastiskt! Bland annat så har vi tillsammans med barnen tagit fram denna symbol, som vi tycker representerar vad det innebär för just oss. Nästa vecka så kommer vi att förklara hur symbolen växte fram, och hur barnens tankar kring hållbar utveckling går.

Text och bild: Jesper Nyman
Förskolan Lilla Björnen
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Planeten i vår hand

Barn som pekar på Svalbard på karta som projiceras på väggenFör några veckor sedan föll snön och barnen undrade vilka djur som lever i snö. Vi sökte på internet och med projektorn som verktyg kunde fler barn följa utforskandet på nätet. Vi fann härliga bilder och korta filmer kring dessa djur. För att tydliggöra var de lever i förhållande till oss här i Sverige använde vi oss av appen Google Earth där vi kunde skriva in platsen där många isbjörnar lever. Platsen på planeten var täckt av is och var alldeles vit. Barnhand som zoomar in på lärplatta.

Då vi snurrade på jorden såg barnen att det fanns fler ställen som var täckta av snö barnen fick själva snurra samt zooma in och ut på plattan. Barnen är vana vid hur plattor hanteras och hur de olika rörelserna med fingrarna styr bilden.

barnhand som pekar på bild på isbjörn på en lärplatta.Då vårt övergripande fokus i enheten är hållbar utveckling kom vi in på att vår planet har feber och att vi tillsammans måste ta hand om vår jord så att den blir frisk och svalare så inte snön försvinner för ”då har ju inga isbjörnarna någonstans att leka” som ett barn sa. Vi pratade då kring hur vi kan hjälpa vår planet.

Denna app har kunnat möjliggöra att utforska olika platser våra barn i gruppen kommer ifrån. Genom att det zoomas in från rymden eller att man kan ”resa” från Stockholm får barnen till viss del en relation till avståndet mellan olika platser. Vi har även använt appen då barn som varit iväg på resor berättat och visat var de varit.

Text och bild: Anna Hansson
Förskolan Ängsknarren
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Växters livsvillkor

liggande odlaI S:t Eriks förskoleområde arbetar vi med projekt Hållbar framtid. Många barngrupper undersöker växters livsvillkor med hjälp av odling. Nu när det är vårvinter sker odlingen inomhus och vi använder olika tekniker. Växters livsvillkor är olika, vilket ger goda förutsättningar för ett undersökande och utforskande förhållningssätt.  

kollage odlaNågra barn odlar med hjälp av petflaskor. En bit kökstrasa transporterar fukt från vattnet genom en skåra i korken till jorden. Andra använder ett vatten/sandbord som plats för sin inomhusodling. Ett ytterligare sätt är att odla på bomull, vilket omkullkastar teorin som många har, att det krävs jord för att odla.

En barngrupp har sparat några av potatisarna som de odlade förra året. Dessa har förvarats mörkt under vintern och har nu plockats fram för att börja gro. De ska användas som sättpotatis i årets utomhusodling. På så sätt får vi möjlighet att uppleva ett helt kretslopp av potatisodling.

Förutom det egna odlandet används böcker, bilder och filmklipp som verktyg för att skapa kunskap om växters livsvillkor.

Text Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
Bild Josabeth Sellin och Annakarin Melchersson/Gunilla Furtenbach

Utforskande av teknik och fysik med hjälp av vatten

De äldsta barnen på förskolorna i S:t Eriks förskoleområde möts varje vecka i tvärgrupper och arbetar med gemensamma frågeställningar inom projekt Hållbar framtid. Detta år startades tvärgruppsarbetet med inspirationsdagar på Rosendals trädgård.  Vattentrappan fascinerade barnen och den bidrog till ett undersökande av teknik, funktion och fysik. Bilderna visar ett intensivt samarbete, kommunikation och problemlösning.

Hur gör vi för att det ska rinna mycket vatten?
Lite?
Var tar vattnet vägen när det runnit ner i hålet?
Är det samma vatten som vi pumpar upp igen?

IMG_2510IMG_2506IMG_2515

När vi stänger luckan och samlar upp mycket vatten rinner nypon och pinnar jättesnabbt ner i rännan när vi öppnar luckan igen! Utifrån denna uppstart har vattnets kretslopp, olika banor, labyrinter och rörelse fortsatt att stå i centrum för undersökandet i flera av grupperna under året. 

Text och bild:
Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
S:t Eriks förskoleområde