Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Närmiljö – lärmiljö

sv2sv1Stadshuset

Vem är August?

Vid promenader med barngruppen har de visat ett starkt intresse av stadshuset, funderingar kring de olika statyerna, valvet, portar, fönster och arkitekturen. Även på närliggande byggnader. Vi tog till vara på barnens nyfikenhet.

Närmiljö är lärmiljö, vi har valt ett område vid stadshuset, en del av trädgården. Barnen diskuterar under promenaden dit, reflekterar över vad de ser.

Området de först bekantar sig med är där det finns en stor järngrind (dekorerad med fiskar), statyn av August Strindberg, statyn av näcken och en fontän. Vi stannar vid varje motiv, diskuterar och granskar. Barnen undersöker August Strindberg, undrar och är nyfikna över honom. Vem är det? Varför är han där? Vi diskuterar och funderar.

Vi går vidare till fontänen. I fontänen ligger en morot som fångar barnens intresse. Varför är den där? Hur kom den dit?

Vi har sett fyra olika konstverk. Barnen får välja ett motiv att rita av utifrån det de har sett. Barnen sprider ut sig, sittande på stentrappan och på stenplattorna. De börjar genast rita, de ritar av statyn, moroten i fontänen och grinden. Några barn ritar av flera motiv och några bekantar sig med omgivning.

Vi går tillbaka till förskolan, under samlingen tar vi tillsammans fram information om August Strindberg. Vi läser om hans liv och vad han var berömd för, att han var en känd författare.

Var är moroten?

Veckan därpå går vi till stadshuset igen. Vi förbereder barnen vid samlingen att vi ska gå dit och vad vi ska göra. Direkt börjar barnen reflektera; ”Jag vet vem August är”, ”Han var bra på att göra böcker”, barnen fortsätter ”Han är död”, ”Han var bra på att skriva”, ” Han var bra på att gifta sig”. Tillsammans reflekterar och diskuterar vi.

Vid promenaden dit fortsätter reflektionerna kring August. ”Han liknar min kusin, men han heter inte Strindberg, bara August”. Vi återkommer till samma plats så barnen får en chans att bygga en relation till den platsen och ”äga” den.

Vi granskar samma statyer återigen, använder det kritiska ögat. Barnen upptäcker saker de inte har sett tidigare på statyn, sprickor i foten, namnskylt på baksidan, fågel vid foten. Vid fontänen upptäcker de att moroten är borta, tankarna är många och de funderar på vad som kan ha hänt.

sv3sv4

Fler statyer

Fjärde gången vi var där så utforskade vi ytterligare en del av området, där finns två statyer till.

På förskolan fortsätter vi att reflektera kring det vi har sett och barnen tittar på dokumentationen från de olika tillfällena. Senare vill några barn på avdelningen måla och uppmuntras då till att måla något de har sett vid stadshuset. De väljer då August Strindberg.

De granskar fotona och kommer fram till att statyn är grå. Vi hjälps åt att blanda till den gråa tonen. Vid staffliet sätts bilderna upp, både närbilder och helkroppsbilder.

De jobbar med det kritiska ögat och försöker få till konturerna, håret och ögonen. De är klara, men granskar sedan målningen ”Jag har glömt tuttarna, jag måste måla tuttarna” ett barn till tittar och instämmer ”jag har också glömt tuttarna”, sedan är de nöjda med sina målningar.

sv5sv7 sv6

Detta är ett projekt som kommer att pågå under en längre tid. Syftet med projektet är att göra barnen synliga som samhällsmedborgare och ge dem tillgång till det offentliga rummet. De får en relation till platsen och fördjupar intresset kring sin närmiljö.

Text och bild:
Eva Pehmüller – Förskollärare
Linn Åhlander – Barnskötare
Sandra Peltonen – Barnskötare
Förskolan Eira, Sjöhästen
Kungsholmens södra förskoleområde

Hur pratar vi med barnen om livsfrågor?

Under barns utforskande av sin närmiljö har vi ofta stött på att barn visar stort intresse för existentiella frågor, frågor om liv och död, vänskap, faror, hopp, fantasi och verklighet.

Frågan om vad man kan prata med barn om kommer ibland. Vi tenderar att inte vilja prata med barn om ämnen som vi uppfattar som lite obehagliga. Men när vi lyssnat på vad barnen uppehåller sig vid så hör vi att de också har ett behov av att också få reflektera kring sådant som är komplext, svårt och sorgligt i livet. Så istället för att banalisera barns upplevelser så bör vi ta dem på allvar, ge dem utrymme att reflektera kring sina tankar i grupp och möjlighet till flera sätta att uttrycka sig.

Vi bör inte ställa frågan om barn förstår utan hur de förstår dessa frågor.

”Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.” Lpfö 98

Här kommer exempel från förskolan Vängåvan på Stora Essingen och Förskolan Taffelberget i Marieberg.

Den döda fågeln

död koltrast

Oj! Vad kan ha hänt

– Den är död!
– Det är en koltrast.
– Man får inte röra den. Döda fåglar har bakterier
– Den har flugit fel med vingen. Den kanske flög in med fötterna och åkte på rygg ner och dog.
– Den skulle försöka flyga in i fönsterrutan. Den krockade och dog
– En katt dödade den. Fågeln såg inte när katten kom.
– Jag tror det kan ha varit en örn som kommit och hackat på den.
– Den är död. Den sover inte. Då skulle den sova i sitt bo.
– Jag tror den skulle hitta mat. Så hittade den ingen mat så då dog den.
– En cykel kanske har kört på den. Den kanske hade cancer. Det bor en hare här under. Den kanske har hoppat på den. Den kan ha störtlandat.
– Jag tror att något djur har dödat den. En katt smög sig dit och dödade den. Vi måste ta in den så inte ett djur äter upp den.
– Kanske katten har dödat den. Eller en jägare kanske har dödat den.
– En katt kan ha jagat den. Katten fick tag i den och bet den i halsen. Om halsen går av kan man inte leva.
– Jag tror att den flugit och nuddade ett träd och fick en reva på vingen och störtlandade.
– Fåglar tycker om sin spegelbild. Därför kraschar de ibland in i fönster.
– En bil kan ha kört på den.
– En katt dödade den.
– En katt har dödat den såklart. Katter dödar ju fåglar. Den kanske störtlandade på huset. Vi måste gå till kyrkan och begrava den.

Vad finns det för faror för fåglar?

– De kan bli uppätna av rävar eller kanske var det vargar, det har jag sett på tv. De äter upp fågelungarna ur äggen när de kläcks.
– Katter. De jagar fåglarna.
– De kan få sjukdomar.
– Kanske cancer.
– Kanske de får ont i magen och får magsjuka.
– Andra fåglar. En skata kan komma och picka på den.
– Örnen kanske slår andra fåglar med vingen.
– En svan kan döda andra fåglar.
– Att de inte hittar mat. Om de inte får mat så dör de.
– De kan frysa ihjäl.
– Jägare kan skjuta fåglar.
– Fönsterrutor. Fåglarna tror att fönstret är öppet.
– Kaniner.
– Dåligt väder. Om det blixtrar får de elektricitet i sig.
– Om det ligger tuggummi på vägen kan en kråka fastna i det.
– Eller sätta tuggummit i halsen och dö.
– Cigaretter.
– Ja det är gift i cigaretter
– Snus. Men det är inte lika farligt som cigaretter.
– Fåglar kan få glasbitar och stickor i fötterna.
– Bilar kan köra på dem.
– Människor. Vi äter ju kycklingar.

Vi bestämmer oss för att begrava fågeln

begravning av koltrast- Man ska begrava den i jorden.
– Vi får ta en spade och gräva.
– Vi kan sjunga kråksången och byta ut ordet kråka mot koltrast.
– Vi kan lägga ett kors på graven.

Det kommer en koltrast flygande. Kan det vara koltrastens vän? Vi funderar på vad som händer när man är död.

koltrast i träd

Händelsen blev till en berättelse om Koltrasten i form av Skuggspel.

skuggspel

Barnen använder sig av det som redan sagts om koltrasten. Efter en stund fantiserar barnen vidare och gör andra berättelser med egen utklädning.

Krig och fred

När kriget först dök upp som intresseområde i gruppen hade vi svårt att bestämma oss för hur vi skulle hantera detta. Vi ville inte lägga fokus på ett såpass destruktivt och negativt ämne, men när kriget stannade kvar i lekar och samtal mellan barnen så insåg vi att vi behöver bemöta de många frågor som gruppen uttrycker istället för att stänga ner samtalen.lerfigur

Vi beslöt oss för att använda motsatsord för att formulera frågor att jobba vidare med. (Krig-fred? Elak-snäll? Skjuta-vårda? Förstöra-bygga upp? Onda handlingar-goda handlingar?

”Inte ens de elaka vill bli skjutna”

”Jag vet en superhjälte som heter Malala. Det går inte att skjuta henne för hon dör inte. Hon ville inte att dom elaka skulle bestämma och då sköt dom på henne fast hon dog inte!”

”När det är krig så är alla arga, till och med de snälla är arga på de snälla, de elaka är arga på de elaka, de snälla är arga på de elaka och de elaka är arga på de snälla, så det är alla mot alla”

Sedan började vi tillsammans med barn och föräldrar skapa alster kring tema krig och fred med ett positivt fokus/framtidshopp!

Skillnaden mellan krig och fred

skillnad krig fred

inledande text: Line Dovebris, pedagogisk utvecklingsledare
text och bild fågeln: pedagoger på förskolan Vängåvan
text och bild krig och fred: pedagoger på förskolan Taffelberget
Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde

 

Ekologisk känslighet

Det har på senare tid pratats mycket om att barn är bärare av en ekologisk känslighet. Men vad betyder det? I vårt undersökande av frågan har pedagogerna riktat blicken mot barns undersökande av sin närmiljö. Vi har på flera håll sett att det finns en fascination för de små djuren i vår närhet och hur barnen visar ett empatiskt och relationellt förhållande till dem. Utöver detta förstår vi att barn har en inneboende förmåga att upptäcka detaljer och att de drivs av kreativitet och lust att lära. Dessa fantastiska kompetenser vill vi förstås bevara hos barnen så länge som möjligt. På flera av våra förskolor har man tagit tillvara på barnens intressen, börjat lyssna efter exempel på barnens ekologiska känslighet och projekterat kring naturens olika varelser. Här kommer ett exempel från förskolan Galaxen på Stora Essingen samt förskolan Luxviken på Lilla Essingen.

Myror

Under en promenad får vi syn på en myrstack som fascinerar. Vi vill veta mer om dessa små djur! Tillbaka på förskolan tar vi reda på lite fakta om olika sorters myror och det resulterar i fortsatt undersökande av myror i olika material. Bild2 Bild3 Bild4Myrorna av lera får flytta in i vårt landskap.

1Daggmaskar

Under de första veckorna på terminen samlades barnen kring en fjäril i plast. Vi erbjöd barnen olika sätt att närma sig den som att projicera upp den på väggen och måla och studera den nära. Men en dag bytte intresset fokus i barngruppen… På en av alla våra utflykter i närmiljön och till skogen hittade barnen något på vägen som 2totalt fångade deras intresse! Nämligen en ”dum” snigel som åt en daggmask. Efter den  här händelsen ändrades fokus från fjärilen till daggmaskar som sedan kom att bli det intressanta för barnen att undersöka och utforska – ett intresse som höll sig levande i barngruppen under resten av terminen.

Inte i poolen, inte i havet, i jorden.  3 Så här håller man! Titta! (kupar händerna) 4

Inledande text: Line Dovebris, pedagogisk utvecklingsledare Övrig text och bild: Pedagoger på förskolan Galaxen och Luxviken Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde  

Glädjefylld och inspirerande start på terminen

Alla är tillbaka från sina semestrar, några har jobbat en del under sommaren medan andra kan känna som att de varit borta jättelänge och glömt vad det var de höll på med innan sommaren. Många av pedagogerna har fått nya kollegor och ska möta nya barngrupper och nya föräldrar. En del ska möta barn och familjer som inte har någon erfarenhet av förskola alls. Runt omkring i området har det precis varit storstädning, målning och golvvård vilket betyder att alla möbler och saker bokstavligen är upp och ner samt i högar. Så var börjar man? Vilken förskola vill vi att barnen ska möta? Vem får man bli här? Hur kommer man överens om var allt ska stå, vad man ska börja med, vem som ska ansvara för vad och vilket förhållningssätt vi ska ha?

Studiedag

Vi väljer att börja i vår värdegrund. Vi måste prata ihop oss. Lära känna varandra. Vi ska jobba ihop nu. Vi vill alla det bästa för barnen, men vad innebär det? Vi går tillbaka till barnkonventionen och läroplanens värdegrund.

”Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten.” Lpfö98

Vi ställer oss frågor som:

IMG_0184Vad är barndom?

Vad har barn rätt till?

Vad innebär frihet i vår verksamhet?

Hur ser vi barns inflytande och möjlighet att uttrycka sin mening på vår avdelning?

Hur syns tillit i vår verksamhet?

Hur skapas känslan av samhörighet och gemenskap?

På vilka sätt kan man tolka begreppet trygghet?

Vad menar vi när vi pratar om omsorg?

 

Estetisk workshop

Med fokus på våra värden lossnar samtalet och reflektionskulturen börjar infinna sig. Trygghetskulptur i lera gjord av pedagogerna, symboliserar trygghet TillsammansTillsammans GlädjeGlädje GemenskapGemenskap Närvaro IMG_0145 Detta blev en glädjefylld och inspirerande start på terminen!

Text och bild: Line Dovebris, Pedagogisk utvecklingsledare
Marieberg & Essingeöarnas förskoleområde

Kungsörnen bor på Kungsholmen

välkomnaBarnen på förskolan Valvet utforskar olika fågelarter med hjälp av mobiltelefoner, webbkameror, QR-koder, USB-mikroskop och andra digitala verktyg. På avdelningen Raketen har barnen under läsåret 2016-2017 arbetat med ett fördjupningsprojekt kring fåglar. Projektet startade på höstterminen då vi upplevde att barnen visade intresse för fåglar. Vi arrangerade olika lekmiljöer där vi använde oss av rekvisita. För att skapa spännande miljöer för barnen att leka i har vi använt oss av ljus, ljud och naturbilder som vi projicerat i rummet med projektor. Barnen lekte olika fåglar – de byggde bon, skyddade varandra och flög tillsammans.

holkkollageFågelbo med tre ägg i skapat i lera .På vår gård har vi satt upp en fågelholk med en webbkamera i. Hur ska vi locka fåglarna till att flytta in i vår fågelholk som vi har satt upp? Barnen kom gemensamt fram till att de skulle skriva en välkomstskylt till fåglarna. Barnen följde livet i fågelholken från att den var tom till att det fanns flygfärdiga fågelungar, vilket bidrog till barnens fågelintresse. Barnen har hela tiden kunnat uttrycka sig kreativt genom till exempel måleri, teckning och lera. De har också haft tillgång till flera olika faktaböcker om fåglar.

framsidan av Barnens fågelbokVi såg att intresset för tecknandet och skriftspråket ökade, barnen gjorde egna böcker och skrev vilken fågelart de tecknat. När vi såg barnens fantastiska teckningar föddes idén att göra en gemensam bok. Eftersom vi även jobbar mycket med digitala verktyg föll det sig naturligt att barnen fick göra QR-koder som leder till deras berättelser. Ladda gärna ner vår e-bok genom att trycka på bilden av boken.

Följ oss gärna på Facebook! www.facebok.com/valvet.kungsholmen

Inger Berg och Anna-Linda Nesheim,
förskollärare på förskolan Valvet
S:t Görans förskoleområde

Kan vi rena vatten?

smutsigt vattenPå förskolan Fröjden arbetar vi mycket med hållbar utveckling tillsammans med barnen. En förmiddag började barnen samtala om dricksvatten, och hur man i vissa länder måste köpa vatten på flaska då vattnet i kranen är smutsigt. Utifrån detta började de fundera på hur vattnet i kranarna i Sverige kunde vara så rent, vi bestämde oss för att själva testa att rena vatten. Vi använde oss av flera tomma PET-flaskor som vi delade på mitten och sedan bygger ihop med toppen neråt och en botten. Vi gör ”smutsigt” vatten av att hälla i jord och sand i en hink med vatten. Från gården samlar vi stora stenar, grus och sand från sandlådan. Utöver det behöver vi bomull. Barnen turas sedan om att fylla de olika flaskorna med ovanstående saker och sist hälla i vattnet för att undersöka om det kommer ut smutsigt eller rent vatten på andra sidan.

Vad kommer hända?

Innan vi startar diskuterar vi vad vi tror kommer hända;

  • Det luktar illa!
  • Om man tar ut rent vatten här så blir det inte smutsigt.
  • Om man torkar så blir det rent.
  • Om man häller i alla massor av små stenar blir det rent.
  • Man kan ta annat vatten.
  • Om man använder bomull.
  • Om man använder alla saker blir det rent.

Vad hände?

Efter vi hällt konstaterade vi vad som hänt;

  • Det blir ny vatten, inte smutsigt.
  • Det blir renare vatten!
  • Den sjunker ner, i den där.
  • Ny vatten!
  • Om vi inte häller där, så blir det renare.
  • Kanske för lite bomull
  • Det blir lite smutsigt.
  • Det blir gult.

Då vattnet fortfarande var lite smutsigt, kom vi överens om att testa använda mer bomull för att se om det gör någon skillnad.rena vatten

  • Lite vatten
  • Det är för mycket vatten
  • Det blir ännu renare!
  • Blir renare med mer bomull.
  • Utan bomull, då blir det dåligt.
  • Kanske det blir smutsigt utan.
  • Mer vatten, då blir det bra.

Ja, vattnet som kom ut på andra sidan var klart renare än det vi hällde i högst upp!

Text: Karin Lindholm
Bild: Karin Lindholm
Förskolan Fröjden
Hornsbergs förskoleområde