Hur vi berättar sagor

Bild1Att lyssna på sagor är bland det roligast som finns, men att få berätta sagor för sina kompisar är minst lika roligt om inte mer. Flanosagor är en form av saga, där man sätter upp bilder på en filttavla, samtidigt som man berättar sagan. Att använda sig av ”flano” är ett roligt sätt för barn att återberätta sagor de kan, men även få en möjlighet att skapa egna unika sagor.

Sagor på olika sätt

Att berätta sagor eller uttrycka känslor med hjälp av bilder ger berättelserna flera uttrycksätt som kan nå ut till flera barn. Mimik, gester och ljud är lättare att förstå än talat språk.

Text: Jenny Olsson Söderberg
Bild: förskolan Havet
Förskolan Havet
Hornsbergs förskoleområde

ekosystem i PET- flaska

OLYMPUS DIGITAL CAMERAI läroplanen framkommer det tydligt att föräldrar ska ges en möjlighet att vara delaktiga i förskolans verksamhet, detta kan ju göra på olika sätt. Vi valde att göra ett experiment tillsammans. Nu när våren tittar fram händer det så mycket runt omkring.  Växter blommar ut och småkryp tittar fram. Allt vill vi titta närmare på! Barnen skapar egna ekosystem i en PET flaska som ska följa med dem hem. Hemma kan de tillsammans med sina föräldrar följa hur deras slutna ekosystem utvecklas.

Vi följer växters kretslopp

OLYMPUS DIGITAL CAMERAEtt slutet ekosystem ger en unik möjlighet för barnen att följa växters kretslopp från frö till planta. De ger även en inblick i vad växter behöver för att leva och hur man som människa är med och påverkar naturens kretslopp. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.” LPFÖ 98/rev16)

Inte bara naturkunskap

Ett slutet ekosystem handlar inte bara om hur naturens kretslopp kan fungera. Genom att studerar ekosystemet de har hemma och det på förskolan kommer barnen att jobba med matematiska begrepp så som jämföra, längd och mängd. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.” LPFÖ 98/rev16)

Text: Jenny Olsson Söderberg
Bild: förskolan Havet
Förskolan Havet
Hornsbergs förskoleområde

Kan vi rena vatten?

smutsigt vattenPå förskolan Fröjden arbetar vi mycket med hållbar utveckling tillsammans med barnen. En förmiddag började barnen samtala om dricksvatten, och hur man i vissa länder måste köpa vatten på flaska då vattnet i kranen är smutsigt. Utifrån detta började de fundera på hur vattnet i kranarna i Sverige kunde vara så rent, vi bestämde oss för att själva testa att rena vatten. Vi använde oss av flera tomma PET-flaskor som vi delade på mitten och sedan bygger ihop med toppen neråt och en botten. Vi gör ”smutsigt” vatten av att hälla i jord och sand i en hink med vatten. Från gården samlar vi stora stenar, grus och sand från sandlådan. Utöver det behöver vi bomull. Barnen turas sedan om att fylla de olika flaskorna med ovanstående saker och sist hälla i vattnet för att undersöka om det kommer ut smutsigt eller rent vatten på andra sidan.

Vad kommer hända?

Innan vi startar diskuterar vi vad vi tror kommer hända;

  • Det luktar illa!
  • Om man tar ut rent vatten här så blir det inte smutsigt.
  • Om man torkar så blir det rent.
  • Om man häller i alla massor av små stenar blir det rent.
  • Man kan ta annat vatten.
  • Om man använder bomull.
  • Om man använder alla saker blir det rent.

Vad hände?

Efter vi hällt konstaterade vi vad som hänt;

  • Det blir ny vatten, inte smutsigt.
  • Det blir renare vatten!
  • Den sjunker ner, i den där.
  • Ny vatten!
  • Om vi inte häller där, så blir det renare.
  • Kanske för lite bomull
  • Det blir lite smutsigt.
  • Det blir gult.

Då vattnet fortfarande var lite smutsigt, kom vi överens om att testa använda mer bomull för att se om det gör någon skillnad.rena vatten

  • Lite vatten
  • Det är för mycket vatten
  • Det blir ännu renare!
  • Blir renare med mer bomull.
  • Utan bomull, då blir det dåligt.
  • Kanske det blir smutsigt utan.
  • Mer vatten, då blir det bra.

Ja, vattnet som kom ut på andra sidan var klart renare än det vi hällde i högst upp!

Text: Karin Lindholm
Bild: Karin Lindholm
Förskolan Fröjden
Hornsbergs förskoleområde

Vi gör en egen projektor!

6”Äntligen!” hojtade flera barn när vi äntligen fick vår egna projektor till oss på förskolan Purpurn. Det är ett efterlängtat verktyg av oss alla som används flitigt. Barnen är intresserade av att återskapa saker de sett. Med hjälp av projektorn har vi tittat på noggrannare på hur saker är gjorda för att sedan kunna återskapa dem. Varje vecka kommer det nya idéer, barnen är kreativa i sitt skapande.

Undersöka med förstoringsglas

1En grupp femåringar går in i ateljén och samlas runt bordet där några skokartonger och några förstoringsglas ligger framme. Först använder de förstoringsglasen för att undersöka skokartongen och varandra. När den riktiga projektorn kommer fram på bordet tittar de på varandra och börjar undersöka den med förstoringsglasen. ”Projektorn har också ett förstoringsglas”, sa någon. ”Men vi har ju också förstoringsglas som projektorn”.

Från idé till verklighet

43”Vad ska vi göra med dem?” frågar en pedagog. ”Vi kan göra en egen projektor”, säger en av femåringarna. Barnen tar sig an uppdraget och diskuterar med varandra om hur de ska göra. Vi börjar med att skruva loss handtaget på förstoringsglaset. Sen tar vi linsen och markerar vart vi ska klippa ett hål i skokartongen. Det är ganska tjock kartong och många har svårt att klippa med sax. ”Jag har starka fingrar för att jag brukar träna dem. Så här gör man för att träna fingrarna.” tipsar ett barn. När de klipper klart hålet i kartongen sätter de i linsen i hålet. Men linsen ramlar av. Hur ska vi göra? ”Tejp!”, ropar en. ”Lim!”, ropar en annan. Vi använder båda! Till slut sitter linsen fast och vi placerar mobiler i skokartongen och stänger den. ”Men vi måste göra den fin”, säger ett av barnen. ”Därför att om man vill att andra ska tycka om den och använda den måste den vara fin.” Entreprenörskapstänk!

Framtidens entreprenörer

5Detta är ett suveränt sätt för barnen att få skapa. Dels för att materialet är lättillgängligt och dessutom signalerar det till barnen att de är aktiva agenter i skapandet och användandet av digitala verktyg. Att barnen sedan presenterar för varandra gör det möjligt för barnen att känna stolthet och ge barnen ägandet i sitt skapande. Det leder till att barn får en bättre självkänsla i att uttrycka sina idéer och tankar till att få förbli upptäckaren, utvecklare och uppfinnare i en hållbar värld.

Text: Anel Nezirevic
Bild: Anel Nezirevic & Mia Haraldsson
Förskolan Purpurn
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Hållbar utveckling – barnen skapar en egen symbol!

På Lilla Björnen har vi fokuserat på hållbar utveckling hela vårterminen. På avdelningen Raketen har vi upptäckt att vi i stort sett kan koppla allt vi håller på med till just hållbar utveckling.

Symboler

Vi pratade tidigt om viktiga symboler som har med hållbar utveckling att göra. Barnen har visat ett stort intresse för utrotningshotade djur, så vi har skapat en vägg för dem. Där har barnen sett Världsnaturfondens logga. Vi har även skapat en återvinningsstation tillsammans med barnen. Här kan vi se symbolerna ”Håll Sverige Rent” samt de gröna återvinningspilarna. Barnen har bra koll på vad symbolerna står för.

Bild på vägg med bilder av utrotningshotade djur och en återvinningshörna med värlsdskarta uppsatt på väggen bakom. Vägg med utrotningshotade djur och återvinningsstation kopplat till världen – hållbar utveckling.

Skapa egen symbol

En dag lade pedagogerna fram förslaget att göra en egen symbol för hållbar utveckling. Barnen utbrast ett rungande JA! Det kom fram olika förslag på hur symbolen skulle utformas. Ett förslag var att ha en bild på vårt jordklot, med en flaggkarta i bakgrunden. Ett annat var att barnen kunde rita en raket med saker som har med hållbar utveckling att göra runt omkring och i den. Vi bestämde oss för att dela upp gruppen, den ena fick fotografera och den andra fick skapa raketen på ett stort papper. När grupperna hade presenterat för varandra vad de skapat så ville de även ha med orden hållbar utveckling i symbolen. En del ville skriva för hand och andra ville skriva på dator.

Teckning av raket, barns hand som pekar på symbol vid sidan av raketen. Barnen förklarar inför gruppen vad de har ritat runtom och i raketen.

Hållbar utveckling för oss

Barnen ville gärna ha flaggor med i symbolen. Vi har arbetat mycket med prideflaggan – eftersom den representerar rättigheter som vi anser har starka kopplingar till hållbar utveckling. Den står för stolthet och mångfald, respekt och tolerans. Ett barn utryckte sig som följer när vi pratade om att Nelson Mandela satts i fängelse för att han stod upp för folkets rättigheter; ”Men hallå. Det var ju inte riktigt hållbar utveckling…” Hållbar utveckling för oss handlar inte bara om naturen – det är även otroligt viktigt att ha empati och vara en god medmänniska. Därav så lade vi pedagoger fram förslaget att vi kunde ha prideflaggan i bakgrunden, vilket barnen tyckte lät som en jättebra idé.

Symbol. Raketen flyger över jorden på barnens begäran – med prideflaggan i bakgrunden.Så har vårt arbete sett ut kring denna symbol. På den färdiga symbolen flyger raketen över jorden på barnens begäran – med prideflaggan i bakgrunden. Vi är lika stolta som barnen är när vi visar upp den!

Text och bild: Jesper Nyman
Förskolan Lilla Björnen
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Hållbar utveckling

En logga för Hållbar utveckling som förskolebarnen gjort. Regnbågsflagga, jordglob och texten Hållbar utvecklingNu var det dags för förskolan Lilla Björnen att skriva i denna blogg. Superkul, tycker vi!

Vi har under veckan knutit ihop många delar av ett av de ämnen som vi jobbar med – nämligen hållbar utveckling, precis som förskolan Ängsknarren skrivit om i föregående blogginlägg. Begreppet hållbar utveckling är vitt och brett, men vi har knytit an begreppet till många av de frågor och intressen som uppstår i vår barngrupp så att de konkret får förståelse för vad begreppet innebär. Många av barnen nämner ofta begreppet själva – helt fantastiskt! Bland annat så har vi tillsammans med barnen tagit fram denna symbol, som vi tycker representerar vad det innebär för just oss. Nästa vecka så kommer vi att förklara hur symbolen växte fram, och hur barnens tankar kring hållbar utveckling går.

Text och bild: Jesper Nyman
Förskolan Lilla Björnen
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Planeten i vår hand

Barn som pekar på Svalbard på karta som projiceras på väggenFör några veckor sedan föll snön och barnen undrade vilka djur som lever i snö. Vi sökte på internet och med projektorn som verktyg kunde fler barn följa utforskandet på nätet. Vi fann härliga bilder och korta filmer kring dessa djur. För att tydliggöra var de lever i förhållande till oss här i Sverige använde vi oss av appen Google Earth där vi kunde skriva in platsen där många isbjörnar lever. Platsen på planeten var täckt av is och var alldeles vit. Barnhand som zoomar in på lärplatta.

Då vi snurrade på jorden såg barnen att det fanns fler ställen som var täckta av snö barnen fick själva snurra samt zooma in och ut på plattan. Barnen är vana vid hur plattor hanteras och hur de olika rörelserna med fingrarna styr bilden.

barnhand som pekar på bild på isbjörn på en lärplatta.Då vårt övergripande fokus i enheten är hållbar utveckling kom vi in på att vår planet har feber och att vi tillsammans måste ta hand om vår jord så att den blir frisk och svalare så inte snön försvinner för ”då har ju inga isbjörnarna någonstans att leka” som ett barn sa. Vi pratade då kring hur vi kan hjälpa vår planet.

Denna app har kunnat möjliggöra att utforska olika platser våra barn i gruppen kommer ifrån. Genom att det zoomas in från rymden eller att man kan ”resa” från Stockholm får barnen till viss del en relation till avståndet mellan olika platser. Vi har även använt appen då barn som varit iväg på resor berättat och visat var de varit.

Text och bild: Anna Hansson
Förskolan Ängsknarren
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

En dinosaurie i Kronobergsparken!

en rot som ser ut som en dinosaurie

En grupp treåringar från Kronobergsparkens förskola är ute i parken och spanar efter djur. Ett barn får plötsligt syn på en dinosaurie på marken! Det är inte vilken dinosaurie som helst, utan det är en långhals. Den ligger och vaktar sitt ägg, ser ni?

Det här är mycket spännande och barnen vill om och om igen måla och rita dinosaurier. Tecknandet blir mer detaljerat och avancerat för varje gång. Tänder, taggar och ögon är några av de detaljer som ägnas uppmärksamhet.

blyertsteckning av dinosaurie med taggarbarns hand som håller i plastdinosaurieUnder tiden kommunicerar barnen intensivt med varandra, fakta och fantasi blandas när de avbryter sitt tecknande för att leka rollek med platsdinosaurierna en stund. De fortsätter sedan att rita. T-Rex har läskigast ögon. Nej förresten, de har alla läskiga ögon. Dinosaurierna måste ha vatten för att växa.

”Långhalsen äter blad”, säger ett barn och ritar ett träd fullt av blad att äta bredvid djuret. ”Nästa gång vill jag måla istället!”

Gruppen går under veckan till biblioteket och lånar böcker om dinosaurier för att uppmuntra lärandet vidare.

Text: Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
Foto: Josabeth Sellin och Yoshiko Katori
S:t Eriks förskoleområde

Växters livsvillkor

liggande odlaI S:t Eriks förskoleområde arbetar vi med projekt Hållbar framtid. Många barngrupper undersöker växters livsvillkor med hjälp av odling. Nu när det är vårvinter sker odlingen inomhus och vi använder olika tekniker. Växters livsvillkor är olika, vilket ger goda förutsättningar för ett undersökande och utforskande förhållningssätt.  

kollage odlaNågra barn odlar med hjälp av petflaskor. En bit kökstrasa transporterar fukt från vattnet genom en skåra i korken till jorden. Andra använder ett vatten/sandbord som plats för sin inomhusodling. Ett ytterligare sätt är att odla på bomull, vilket omkullkastar teorin som många har, att det krävs jord för att odla.

En barngrupp har sparat några av potatisarna som de odlade förra året. Dessa har förvarats mörkt under vintern och har nu plockats fram för att börja gro. De ska användas som sättpotatis i årets utomhusodling. På så sätt får vi möjlighet att uppleva ett helt kretslopp av potatisodling.

Förutom det egna odlandet används böcker, bilder och filmklipp som verktyg för att skapa kunskap om växters livsvillkor.

Text Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
Bild Josabeth Sellin och Annakarin Melchersson/Gunilla Furtenbach

Utforskande av teknik och fysik med hjälp av vatten

De äldsta barnen på förskolorna i S:t Eriks förskoleområde möts varje vecka i tvärgrupper och arbetar med gemensamma frågeställningar inom projekt Hållbar framtid. Detta år startades tvärgruppsarbetet med inspirationsdagar på Rosendals trädgård.  Vattentrappan fascinerade barnen och den bidrog till ett undersökande av teknik, funktion och fysik. Bilderna visar ett intensivt samarbete, kommunikation och problemlösning.

Hur gör vi för att det ska rinna mycket vatten?
Lite?
Var tar vattnet vägen när det runnit ner i hålet?
Är det samma vatten som vi pumpar upp igen?

IMG_2510IMG_2506IMG_2515

När vi stänger luckan och samlar upp mycket vatten rinner nypon och pinnar jättesnabbt ner i rännan när vi öppnar luckan igen! Utifrån denna uppstart har vattnets kretslopp, olika banor, labyrinter och rörelse fortsatt att stå i centrum för undersökandet i flera av grupperna under året. 

Text och bild:
Josabeth Sellin, pedagogisk utvecklingsledare
S:t Eriks förskoleområde