Myrornas detektivbyrå

Under vårterminen har vi arbetat med projektet Myrornas detektivbyrå. Det började med att barnen visade intresse för Lasse-Majas detektivbyrå. Barnen tyckte mycket om böckerna skrivna av Martin Wimark och Helena Gillis. Från det intresset växte vår alldeles egna detektivbyrå fram. Barnen fick brev från Lasse och Maja, där de bad om barnens hjälp med skurkar och banditer i Hornsberg! Det ställde barnen självklart upp på!

brev från bokstavstjuven.Bokstavstjuven

Vi har även en bokstavtjuv på Myran. Bokstavstjuven kommer när man minst anar det och när ingen ser! Tjuven stjäl våra bokstäver och lämnar mystiska brev och gåtor.

Mumie-mysteriet

programmering med mumienBarnen har fått mystiska brev från en Mumie som lämnar ledtrådar i form av QR-koder. Det är ett mysterium vem den här mumien är! Ledtrådarna har dykt upp både på förskolan och även i skogar och parker. Mumien har även uppdrag till barnen, där de bland annat, får tyda hemliga meddelanden med hjälp av programmering. Barnen jobbar hårt med att lösa mysteriet!

Text: Katriina Kyllönen
Bild: Katriina Kyllönen
förskolan Eden
Hornsbergs förskoleområde

Hållbar utveckling för Love

Bild2

Närmiljö

På förskolan Love strävar vi efter att varje barn ska få möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Vi strävar även efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. På avdelningen för de äldre barnen, Skogsfåglarna, utforskar vi tunnelbanans gröna linje.

  • VBild3ad finns det för spännande att upptäcka runt omkring de olika stationerna?
  • Hur ser miljön ut?
  • Hur många stationer måste man åka för att komma fram till målet? (start från Kristineberg)
  • Vad finns det för likheter/skillnader mellan stationerna samt miljön vid stationen?

Utifrån detta kommer vi väva in de olika läromålen så som matematik, teknik, språk, naturvetenskap. På avdelningen för de yngre barnen, Örnarna, utforskas närmiljön på deras promenader. De utforskar vad naturen har att erbjuda för material som är lämpligt att ta med tillbaka till förskolan. Materialet de samlat använder de i både skapande aktiviteter samt bygg och konstruktion. De har gjort ett konstverk med hjälp av materialet vi har hittat; nypon, kottar, ekollon och löv.

Bild1Odling och plantering

Vi vill att barnen ska få möjlighet till att undersöka och utforska kring växter så därför har vi startat igång och plantering. Barnen har planterat äppelfrön, potatis, solrosor, sockerärtor samt krasse. Barnen får ansvara över att de får vatten varje dag. Barnens lärande och den pedagogiska miljön går i hand i hand så vi försöker bygga upp en lärande miljö efter barnens utforskande och intresse.

Återvinning

Vi vill tillsammans med barnen skapa ett gemensamt tänk att man ska tänka sig att saker som man egentligen bara slänger går att återanvända till något annat. T.ex. locken på mjölkförpackningarna blir jättebra däck till sina kreationer, knappar som har lossnat från tröjan går att använda till ögon till sin skapelse, kapsyler kan bli hattar till sina figurer osv. Vi återbrukar även gamla saker som t.ex. paraplyn blir bra som ljudisolering.

Bild4Nedskräpning

Vi pratar mycket om vad man får och inte får slänga i naturen. Barnens nyfikenhet kring detta ledde till att vi grävde ner ett äpple, ett bananskal samt ett satsumasskal i jorden för att se vilket som försvinner fortast. När vi är ute så har vi pedagoger påsar i fickorna för att vara beredd om ett barn hittar något som inte ska vara i naturen. Text: Linda Almqvist Bild: Linda Almqvist Förskolan Love Hornsbergs förskoleområde

Vad gör vi med skräpet?

IMG_01462Hur började vi?

När vi var ute på våra promenader upptäckte barnen att det fanns många saker som låg och skräpade i naturen. På förskolan började barnen prata om skräp, vad är skräp? vad gör vi med det? Istället för att vi ger barnen färdiga svar ges barnen möjlighet att utifrån olika perspektiv reflektera över hur vi hanterar vårt skräp och hur vi påverkar vår miljö. Vem är det som skräpar ner och varför? Varför ska man inte lämna skräp i naturen? Kan man återvinna det på något sätt?

Barnens tankar om sopor och återvinning

  • Man får inte slänga sopor i naturen för att de kan skada djur, människor och natur.
  • Man sorterar sopor för att återvinna.
  • Man får pengar när man pantar flaskor och burkar.
  • Gammalt glas blir nytt glas.
  • Man kan göra nya tidningar av de gamla tidningarna.

Enligt läroplanen är det viktigt att ”förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.”(Lpfö 98/reviderad 2016). Vi vill därför introducera hållbar utveckling för barnen genom att de får lära sig om sopsortering och återvinning.

IMG_0295IMG_0164IMG_0115Hur arbetar vi?

Vi skapar en återvinningsstation på förskolan. Barnen får sortera skräpet i de olika behållarna och går till återvinningsstationen med det. Genom detta får barnen lära sig om återvinningssystemet och varför det är viktigt att återanvända skräp för en hållbar utveckling. Barnen tar också med sig tomma pet-flaskor och burkar hemifrån som vi sedan går och pantar tillsammans. Syftet med detta är att barnen ska få en förståelse om att man inte slänger burkar och pet-flaskor i naturen utan att man återvinner dem på en återvinningsstation.  Barnen får också prova på att göra pappersmassa för att få ökad förståelse för återanvändning av papper. Barnen river sönder kopierings- och tidningspapper i små bitar och blandar pappersbitarna med ljummet vatten. Sedan finfördelar barnen pappersbitarna till pappersmassa. Genom denna aktivitet kan barnen se hur papper omvandlas till pappersmassa som blir nya papper.

Vi kommer att fortsätta vår sopsortering/återvinning och ska diskutera med barnen hur vi ska använda de insamlade pengarna. Vi ska även delta i Håll Sverige Rents skräpplockardagar tillsammans med barnen!

Text: Mie Song
Bild: Mie Song och Raila Heinonen
Förskolan Vågen
Hornsbergs förskoleområde

Pelle Svanslös återvinner hemma hos barnen

ÅtervinningsstationNär vi gick en av våra upptäcktsfärder runt Hornsbergstrand hittade vi en återvinningsstation. Barnens nyfikenhet väcktes. Vi samtalade tillsammans med barnen om att slänga skräp och varför det är bra att sortera det som ska slängas. Vi tittade på de olika facken och läste vad som gick att sorteras där. Under våra promenader runt området och till diverse parklekar så stannar flera av barnen och plockar skräp som de sedan lägger i en påse. I fönstret i barnens hall har en egen mini-återvinningsstation skapats. Där finns tre lådor som barnen kan sortera plast, papper och matavfall i.

Pelle Svanslös i väskan1Pelle Svanslös följer med hem

Vi uppmärksammade barnens nyfikenhet och intresse för att ta hand om naturen i sin närmiljö och att de tyckte att det var roligt att få slänga skräp i återvinningstationen. Detta ledde till projektet Pelle Svanslös som vi fortfarande håller igång med. Gosedjuret Pelle ligger i en liten väska med en lapp som berättar att han ska få följa med barnet hem och sopsortera. Pelle följer med två dagar och sen när han kommer tillbaka till förskolan så får barnet visa och berätta vad dem har hittat på.

Vi avslutar med ett exempel på en text och en bild från Pelles besök hemma hos ett barn.
Pelle sorterar med ett barnHej Månen!
Valborgshelgen tillbringade Pelle hemma hos mig, han var bland annat med och körde bilbana och tyckte det var himla skoj. Det gick åt många batterier som vi samlade i en glasburk och sen gick vi till återvinningen och slängde batterierna i batteribehållaren. Sen slängde vi glasburken i glasåtervinningen och äggkartonger från frukosten i pappersåtervinningen.
Tack för besöket Pelle!”

Text: Linn Sundbom
Bild: Linn Sundbom
Förskolan Leendet
Hornsbergs förskoleområde

Se upp för dörrarna, dörrarna stängs!

På Pärlan, som är en specialavdelning för barn med diagnoser inom autismspektrum, har intresset för tunnelbanan varit stort under terminen. Vi har gjort egna tunnelbanevagnar, tittat på filmer projicerade på vår kub, varit på Spårvägsmuseet och mycket annat. Vid tillverkningen av tunnelbanevagnen har det varit mycket viktigt att den är blå och vit. Det var också viktigt att det skulle finnas en knapp med en pil på som man kan öppna dörrarna med.

rita klippa klistraBarn som vanligtvis inte tycker så mycket om att rita och klippa har ändå gjort det, för att få dit knappen var viktigt! Barn som annars tycker att det är lite kladdigt med färg har hjälpt till att måla flera tunnelbanevagnar.

Tunnelbanenätet byggs utT-centralen

Efterhand har tunnelbanenätet byggts ut och spridit sig över hela avdelningen. I hallen ligger T-centralen. På T-centralen är det byte mot övriga linjer samt pendeltåg, som hos oss går till Tullinge (i ateljén). Barnen har inspirerats av varandra och också varit tvungna att samsas och samarbeta. Ska man åka två i samma vagn måste man ge plats åt kamraten och sedan gå åt samma håll.

 Nya ideér

kollageDet har kommit nya ideér och lösningar från barnen. Innan vi hade gjort hål i botten på kartongerna hoppade ett barn fram med kartongen. På så sätt tog hen sig från station till station. Ett annat barn tog det mindre Briotåget, det kan också köra längs blåa linjen som går till slutstation Kungsträdgården. Behöver man en station med perrong, kan man använda pallarna att bygga med. Vid varje station stannar tunnelbanan och talar om vilken station det är. Snöret vi satt i, för att koppla ihop vagnarna med, kan man också dra den tomma vagnen efter sig med.

Text: Eva Hillerbrant
Foto: Förskolan Pärlan
Förskolan Pärlan, förskola för barn med diagnos inom autismspektrum
Hornsbergs förskoleområde

Hur vi berättar sagor

Bild1Att lyssna på sagor är bland det roligast som finns, men att få berätta sagor för sina kompisar är minst lika roligt om inte mer. Flanosagor är en form av saga, där man sätter upp bilder på en filttavla, samtidigt som man berättar sagan. Att använda sig av ”flano” är ett roligt sätt för barn att återberätta sagor de kan, men även få en möjlighet att skapa egna unika sagor.

Sagor på olika sätt

Att berätta sagor eller uttrycka känslor med hjälp av bilder ger berättelserna flera uttrycksätt som kan nå ut till flera barn. Mimik, gester och ljud är lättare att förstå än talat språk.

Text: Jenny Olsson Söderberg
Bild: förskolan Havet
Förskolan Havet
Hornsbergs förskoleområde

ekosystem i PET- flaska

OLYMPUS DIGITAL CAMERAI läroplanen framkommer det tydligt att föräldrar ska ges en möjlighet att vara delaktiga i förskolans verksamhet, detta kan ju göra på olika sätt. Vi valde att göra ett experiment tillsammans. Nu när våren tittar fram händer det så mycket runt omkring.  Växter blommar ut och småkryp tittar fram. Allt vill vi titta närmare på! Barnen skapar egna ekosystem i en PET flaska som ska följa med dem hem. Hemma kan de tillsammans med sina föräldrar följa hur deras slutna ekosystem utvecklas.

Vi följer växters kretslopp

OLYMPUS DIGITAL CAMERAEtt slutet ekosystem ger en unik möjlighet för barnen att följa växters kretslopp från frö till planta. De ger även en inblick i vad växter behöver för att leva och hur man som människa är med och påverkar naturens kretslopp. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.” LPFÖ 98/rev16)

Inte bara naturkunskap

Ett slutet ekosystem handlar inte bara om hur naturens kretslopp kan fungera. Genom att studerar ekosystemet de har hemma och det på förskolan kommer barnen att jobba med matematiska begrepp så som jämföra, längd och mängd. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.” LPFÖ 98/rev16)

Text: Jenny Olsson Söderberg
Bild: förskolan Havet
Förskolan Havet
Hornsbergs förskoleområde

Kan vi rena vatten?

smutsigt vattenPå förskolan Fröjden arbetar vi mycket med hållbar utveckling tillsammans med barnen. En förmiddag började barnen samtala om dricksvatten, och hur man i vissa länder måste köpa vatten på flaska då vattnet i kranen är smutsigt. Utifrån detta började de fundera på hur vattnet i kranarna i Sverige kunde vara så rent, vi bestämde oss för att själva testa att rena vatten. Vi använde oss av flera tomma PET-flaskor som vi delade på mitten och sedan bygger ihop med toppen neråt och en botten. Vi gör ”smutsigt” vatten av att hälla i jord och sand i en hink med vatten. Från gården samlar vi stora stenar, grus och sand från sandlådan. Utöver det behöver vi bomull. Barnen turas sedan om att fylla de olika flaskorna med ovanstående saker och sist hälla i vattnet för att undersöka om det kommer ut smutsigt eller rent vatten på andra sidan.

Vad kommer hända?

Innan vi startar diskuterar vi vad vi tror kommer hända;

  • Det luktar illa!
  • Om man tar ut rent vatten här så blir det inte smutsigt.
  • Om man torkar så blir det rent.
  • Om man häller i alla massor av små stenar blir det rent.
  • Man kan ta annat vatten.
  • Om man använder bomull.
  • Om man använder alla saker blir det rent.

Vad hände?

Efter vi hällt konstaterade vi vad som hänt;

  • Det blir ny vatten, inte smutsigt.
  • Det blir renare vatten!
  • Den sjunker ner, i den där.
  • Ny vatten!
  • Om vi inte häller där, så blir det renare.
  • Kanske för lite bomull
  • Det blir lite smutsigt.
  • Det blir gult.

Då vattnet fortfarande var lite smutsigt, kom vi överens om att testa använda mer bomull för att se om det gör någon skillnad.rena vatten

  • Lite vatten
  • Det är för mycket vatten
  • Det blir ännu renare!
  • Blir renare med mer bomull.
  • Utan bomull, då blir det dåligt.
  • Kanske det blir smutsigt utan.
  • Mer vatten, då blir det bra.

Ja, vattnet som kom ut på andra sidan var klart renare än det vi hällde i högst upp!

Text: Karin Lindholm
Bild: Karin Lindholm
Förskolan Fröjden
Hornsbergs förskoleområde

Vi gör en egen projektor!

6”Äntligen!” hojtade flera barn när vi äntligen fick vår egna projektor till oss på förskolan Purpurn. Det är ett efterlängtat verktyg av oss alla som används flitigt. Barnen är intresserade av att återskapa saker de sett. Med hjälp av projektorn har vi tittat på noggrannare på hur saker är gjorda för att sedan kunna återskapa dem. Varje vecka kommer det nya idéer, barnen är kreativa i sitt skapande.

Undersöka med förstoringsglas

1En grupp femåringar går in i ateljén och samlas runt bordet där några skokartonger och några förstoringsglas ligger framme. Först använder de förstoringsglasen för att undersöka skokartongen och varandra. När den riktiga projektorn kommer fram på bordet tittar de på varandra och börjar undersöka den med förstoringsglasen. ”Projektorn har också ett förstoringsglas”, sa någon. ”Men vi har ju också förstoringsglas som projektorn”.

Från idé till verklighet

43”Vad ska vi göra med dem?” frågar en pedagog. ”Vi kan göra en egen projektor”, säger en av femåringarna. Barnen tar sig an uppdraget och diskuterar med varandra om hur de ska göra. Vi börjar med att skruva loss handtaget på förstoringsglaset. Sen tar vi linsen och markerar vart vi ska klippa ett hål i skokartongen. Det är ganska tjock kartong och många har svårt att klippa med sax. ”Jag har starka fingrar för att jag brukar träna dem. Så här gör man för att träna fingrarna.” tipsar ett barn. När de klipper klart hålet i kartongen sätter de i linsen i hålet. Men linsen ramlar av. Hur ska vi göra? ”Tejp!”, ropar en. ”Lim!”, ropar en annan. Vi använder båda! Till slut sitter linsen fast och vi placerar mobiler i skokartongen och stänger den. ”Men vi måste göra den fin”, säger ett av barnen. ”Därför att om man vill att andra ska tycka om den och använda den måste den vara fin.” Entreprenörskapstänk!

Framtidens entreprenörer

5Detta är ett suveränt sätt för barnen att få skapa. Dels för att materialet är lättillgängligt och dessutom signalerar det till barnen att de är aktiva agenter i skapandet och användandet av digitala verktyg. Att barnen sedan presenterar för varandra gör det möjligt för barnen att känna stolthet och ge barnen ägandet i sitt skapande. Det leder till att barn får en bättre självkänsla i att uttrycka sina idéer och tankar till att få förbli upptäckaren, utvecklare och uppfinnare i en hållbar värld.

Text: Anel Nezirevic
Bild: Anel Nezirevic & Mia Haraldsson
Förskolan Purpurn
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Hållbar utveckling – barnen skapar en egen symbol!

På Lilla Björnen har vi fokuserat på hållbar utveckling hela vårterminen. På avdelningen Raketen har vi upptäckt att vi i stort sett kan koppla allt vi håller på med till just hållbar utveckling.

Symboler

Vi pratade tidigt om viktiga symboler som har med hållbar utveckling att göra. Barnen har visat ett stort intresse för utrotningshotade djur, så vi har skapat en vägg för dem. Där har barnen sett Världsnaturfondens logga. Vi har även skapat en återvinningsstation tillsammans med barnen. Här kan vi se symbolerna ”Håll Sverige Rent” samt de gröna återvinningspilarna. Barnen har bra koll på vad symbolerna står för.

Bild på vägg med bilder av utrotningshotade djur och en återvinningshörna med värlsdskarta uppsatt på väggen bakom. Vägg med utrotningshotade djur och återvinningsstation kopplat till världen – hållbar utveckling.

Skapa egen symbol

En dag lade pedagogerna fram förslaget att göra en egen symbol för hållbar utveckling. Barnen utbrast ett rungande JA! Det kom fram olika förslag på hur symbolen skulle utformas. Ett förslag var att ha en bild på vårt jordklot, med en flaggkarta i bakgrunden. Ett annat var att barnen kunde rita en raket med saker som har med hållbar utveckling att göra runt omkring och i den. Vi bestämde oss för att dela upp gruppen, den ena fick fotografera och den andra fick skapa raketen på ett stort papper. När grupperna hade presenterat för varandra vad de skapat så ville de även ha med orden hållbar utveckling i symbolen. En del ville skriva för hand och andra ville skriva på dator.

Teckning av raket, barns hand som pekar på symbol vid sidan av raketen. Barnen förklarar inför gruppen vad de har ritat runtom och i raketen.

Hållbar utveckling för oss

Barnen ville gärna ha flaggor med i symbolen. Vi har arbetat mycket med prideflaggan – eftersom den representerar rättigheter som vi anser har starka kopplingar till hållbar utveckling. Den står för stolthet och mångfald, respekt och tolerans. Ett barn utryckte sig som följer när vi pratade om att Nelson Mandela satts i fängelse för att han stod upp för folkets rättigheter; ”Men hallå. Det var ju inte riktigt hållbar utveckling…” Hållbar utveckling för oss handlar inte bara om naturen – det är även otroligt viktigt att ha empati och vara en god medmänniska. Därav så lade vi pedagoger fram förslaget att vi kunde ha prideflaggan i bakgrunden, vilket barnen tyckte lät som en jättebra idé.

Symbol. Raketen flyger över jorden på barnens begäran – med prideflaggan i bakgrunden.Så har vårt arbete sett ut kring denna symbol. På den färdiga symbolen flyger raketen över jorden på barnens begäran – med prideflaggan i bakgrunden. Vi är lika stolta som barnen är när vi visar upp den!

Text och bild: Jesper Nyman
Förskolan Lilla Björnen
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde