Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
digitalisering

Kungsörnen bor på Kungsholmen

välkomnaBarnen på förskolan Valvet utforskar olika fågelarter med hjälp av mobiltelefoner, webbkameror, QR-koder, USB-mikroskop och andra digitala verktyg. På avdelningen Raketen har barnen under läsåret 2016-2017 arbetat med ett fördjupningsprojekt kring fåglar. Projektet startade på höstterminen då vi upplevde att barnen visade intresse för fåglar. Vi arrangerade olika lekmiljöer där vi använde oss av rekvisita. För att skapa spännande miljöer för barnen att leka i har vi använt oss av ljus, ljud och naturbilder som vi projicerat i rummet med projektor. Barnen lekte olika fåglar – de byggde bon, skyddade varandra och flög tillsammans.

holkkollageFågelbo med tre ägg i skapat i lera .På vår gård har vi satt upp en fågelholk med en webbkamera i. Hur ska vi locka fåglarna till att flytta in i vår fågelholk som vi har satt upp? Barnen kom gemensamt fram till att de skulle skriva en välkomstskylt till fåglarna. Barnen följde livet i fågelholken från att den var tom till att det fanns flygfärdiga fågelungar, vilket bidrog till barnens fågelintresse. Barnen har hela tiden kunnat uttrycka sig kreativt genom till exempel måleri, teckning och lera. De har också haft tillgång till flera olika faktaböcker om fåglar.

framsidan av Barnens fågelbokVi såg att intresset för tecknandet och skriftspråket ökade, barnen gjorde egna böcker och skrev vilken fågelart de tecknat. När vi såg barnens fantastiska teckningar föddes idén att göra en gemensam bok. Eftersom vi även jobbar mycket med digitala verktyg föll det sig naturligt att barnen fick göra QR-koder som leder till deras berättelser. Ladda gärna ner vår e-bok genom att trycka på bilden av boken.

Följ oss gärna på Facebook! www.facebok.com/valvet.kungsholmen

Inger Berg och Anna-Linda Nesheim,
förskollärare på förskolan Valvet
S:t Görans förskoleområde

”I en myrstack finns det många dörrar. Hittar man ingen är det bara att gräva sig in.”

Under höstens början hade vi en undersökningsperiod där vi iscensatte olika sorters miljöer och lekar kring de sommaruppgifter barnen hade med sig efter sommarlovet. Vi lekte sågfisk, hajar, byggde flakmoppar och reste ut i världen men framför allt lekte vi myror. De flesta barn har någon slags relation till myror och möter dem vid många tillfällen i livet. De lever nära oss, både på landsbygd och i stad och deras myllrande myrstackar kanske kan liknas vid en storstad som Stockholm. Om vi kan skapa band mellan människan/barnet och den lilla myran så bryr vi oss också om världen och varelserna som lever runt den och som är beroende av myran på olika sätt.

Tre bilder som visar hur barnen målar en myrstack på ett stort papper på golvet.
Barnens gemensamma målning över hur en myrstack ser ut och skogen runt omkring

Under de iscensatta lekarna har barnen gjort myrstackar, samlat mat, tagit hand om myräggen och lagt ut doftspår så att myrorna skulle hitta tillbaka till sin egen familj och myrstack. De har också under lekarna berättat sagor som de senare tecknat ner och många av sagorna och lekarna har handlat om de faror de minsta invånarna i skogen utsätts för varje dag. Många av lekarna har handlat om hur det brinner i skogen och myrorna måste rädda sig undan (särskilt efter ett besök i myrstacken på Naturhistoriska där filmen om branden i Tyresta finns precis bredvid) samt lekar kring myrornas fiender och myrors försvar. För hur kan myror överleva när det finns människor, björnar, myrslokar och trollsländor som förstör skogar och äter myror? Genom lekarna har barnen föreställt sig hur det är att vara minst i skogen och vad som krävs för att klara sig; myrstacken räknas som en organism där varje myra blir en del av denna (styrkan lever i det stora antalet myror), bara om man samarbetar och arbetar hårt i samlandet av mat överlever stacken.

Empiriska undersökningar

myrorPS20170502_0074arallellt med lekarna har vi också undersökt myrors kroppar, hur de ser ut, hur de rör sig, varför de ser ut som de gör, hur starka de är och om det finns olika sorters myror i samma stack. Under hösten och vintern tittade vi på filmer och foton av myror samtidigt som vi lekte, tecknade och målade och efter ett av dessa tillfällen följde denna reflektion;
”Kan myror verkligen höra? Jag har inte sett några öron?”
”Jag tror att de har små, små hål, som inte vi kan se och då kan de bara höra små ljud, som pip, pip eller jättehöga ljud som oooargh!”
Vid flera tillfällen efter det prövade vi att dansa eller röra oss som myror till klassisk musik och till dödsmetall.

När våren sedan kom har vi undersökt myror i deras stackar, experimenterat med att ge dem olika sorters mat, hur de blir påverkade i olika sorters väder och samlat myror för att undersöka dem med i närbild USB-mikroskop.

  • IMG_8628Myror har antenner, nästan som långa ögonfransar från ögonen. De kan känna med dem.
  • Myrorna har ett hål i rumpan där det kommer ut lukt så att de känner igen varandra och vilka deras fiender är.
  • De är hårda på utsidan men går lätt sönder, man får vara försiktig.
  • Vissa myror kan spruta ut gift eller bitas för att försvara sig. Då kan de jaga bort björnar och myrslokar.

Myrslokar, björnar och trollsländor

myrslokSista delen av terminen koncentrerade barnen sitt undersökande kring vilka fiender myrorna har och hur vi kan hjälpa dem. Förutom människor som slänger skräp i skogen, är oförsiktiga med eld och slänger stenar i myrstackarna hade myrorna en flygande fiende, trollsländan, eller dragon fly som den heter på engelska. Barnen fascinerades av det fantasieggande namnet och de vackra färgerna, vilket ledde till många estetiska uttryck. Till sist tittade vi på myrsloken som är en utrotningshotad djurart och blev på så sätt bekanta med termiterna också. Myrslokens lustiga utseende är perfekt anpassat till sin miljö och sin föda vilket barnen ställde många frågor kring.

Alica trollslända

text och bild: Emma Frangeskides, förskollärare
Förskolan Smulor och Frön
S:t Görans förskoleområde

Armar, tentakler och sugkoppar

Bläckfiskar 1På Orion mynnade en sommaruppgift ut i att vi på vårterminen har jobbat mycket med olika havsdjur och särskilt bläckfiskar. Barnen har fascinerats av bläckfiskarnas alla armar, tentakler och sugkopparna som sitter där. De har olika teorier om sugkopparnas funktion.

20170406_102224Barnens teorier

De har dom för att suga sig fast.

När jorden skapades så skapades bläckfiskar med sugkoppar.

De suger in vatten i sugkopparna.

De kan fastna på stenar och på glas.

Det är för att sugkopparna är kladdiga.

Och slemmiga.

Bild1Olika språk

Efter att ha undersökt riktiga bläckfiskar har vi jobbat med dem i olika språk, såsom olika leror, teckning, målning, pärlor och plus plus. Barnen har skrivit bläckfiskberättelser på våra Ipads. Det var särskilt en berättelse som vi jobbade extra mycket och länge med. Den har haft en huvudförfattare men många andra barn har varit med och hjälpt till att utveckla historien. Vi har använt oss av appen Skolstil 2 som är ett enkelt skrivprogram med talande tangentbord. Det blev en spännande historia om vänskap, förlust och empati.

FullSizeRenderDrama

Historien blev så levande i barnen att vi valde att jobba vidare med den i drama. Barnen fick vara bläckfiskar som liksom i historien bodde i en grotta långt ner på havets botten. Genom att dramatisera berättelsen fick barnen pröva på många olika känslor och undersöka hur det kan kännas att vara en bläckfisk som hamnar på sjukhus för att den har brutit alla sina armar.  Då kan det vara fint att ha en kompis.

Text: Anna Lidström, förskollärare
Bild: Anna Lidström, förskollärare och Lisa Jakobsson, pedagogisk utvecklingsledare
Kungsholms västra förskola
S:T Görans förskoleområde

Vi gör en egen projektor!

6”Äntligen!” hojtade flera barn när vi äntligen fick vår egna projektor till oss på förskolan Purpurn. Det är ett efterlängtat verktyg av oss alla som används flitigt. Barnen är intresserade av att återskapa saker de sett. Med hjälp av projektorn har vi tittat på noggrannare på hur saker är gjorda för att sedan kunna återskapa dem. Varje vecka kommer det nya idéer, barnen är kreativa i sitt skapande.

Undersöka med förstoringsglas

1En grupp femåringar går in i ateljén och samlas runt bordet där några skokartonger och några förstoringsglas ligger framme. Först använder de förstoringsglasen för att undersöka skokartongen och varandra. När den riktiga projektorn kommer fram på bordet tittar de på varandra och börjar undersöka den med förstoringsglasen. ”Projektorn har också ett förstoringsglas”, sa någon. ”Men vi har ju också förstoringsglas som projektorn”.

Från idé till verklighet

43”Vad ska vi göra med dem?” frågar en pedagog. ”Vi kan göra en egen projektor”, säger en av femåringarna. Barnen tar sig an uppdraget och diskuterar med varandra om hur de ska göra. Vi börjar med att skruva loss handtaget på förstoringsglaset. Sen tar vi linsen och markerar vart vi ska klippa ett hål i skokartongen. Det är ganska tjock kartong och många har svårt att klippa med sax. ”Jag har starka fingrar för att jag brukar träna dem. Så här gör man för att träna fingrarna.” tipsar ett barn. När de klipper klart hålet i kartongen sätter de i linsen i hålet. Men linsen ramlar av. Hur ska vi göra? ”Tejp!”, ropar en. ”Lim!”, ropar en annan. Vi använder båda! Till slut sitter linsen fast och vi placerar mobiler i skokartongen och stänger den. ”Men vi måste göra den fin”, säger ett av barnen. ”Därför att om man vill att andra ska tycka om den och använda den måste den vara fin.” Entreprenörskapstänk!

Framtidens entreprenörer

5Detta är ett suveränt sätt för barnen att få skapa. Dels för att materialet är lättillgängligt och dessutom signalerar det till barnen att de är aktiva agenter i skapandet och användandet av digitala verktyg. Att barnen sedan presenterar för varandra gör det möjligt för barnen att känna stolthet och ge barnen ägandet i sitt skapande. Det leder till att barn får en bättre självkänsla i att uttrycka sina idéer och tankar till att få förbli upptäckaren, utvecklare och uppfinnare i en hållbar värld.

Text: Anel Nezirevic
Bild: Anel Nezirevic & Mia Haraldsson
Förskolan Purpurn
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Hållbar utveckling

En logga för Hållbar utveckling som förskolebarnen gjort. Regnbågsflagga, jordglob och texten Hållbar utvecklingNu var det dags för förskolan Lilla Björnen att skriva i denna blogg. Superkul, tycker vi!

Vi har under veckan knutit ihop många delar av ett av de ämnen som vi jobbar med – nämligen hållbar utveckling, precis som förskolan Ängsknarren skrivit om i föregående blogginlägg. Begreppet hållbar utveckling är vitt och brett, men vi har knytit an begreppet till många av de frågor och intressen som uppstår i vår barngrupp så att de konkret får förståelse för vad begreppet innebär. Många av barnen nämner ofta begreppet själva – helt fantastiskt! Bland annat så har vi tillsammans med barnen tagit fram denna symbol, som vi tycker representerar vad det innebär för just oss. Nästa vecka så kommer vi att förklara hur symbolen växte fram, och hur barnens tankar kring hållbar utveckling går.

Text och bild: Jesper Nyman
Förskolan Lilla Björnen
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Planeten i vår hand

Barn som pekar på Svalbard på karta som projiceras på väggenFör några veckor sedan föll snön och barnen undrade vilka djur som lever i snö. Vi sökte på internet och med projektorn som verktyg kunde fler barn följa utforskandet på nätet. Vi fann härliga bilder och korta filmer kring dessa djur. För att tydliggöra var de lever i förhållande till oss här i Sverige använde vi oss av appen Google Earth där vi kunde skriva in platsen där många isbjörnar lever. Platsen på planeten var täckt av is och var alldeles vit. Barnhand som zoomar in på lärplatta.

Då vi snurrade på jorden såg barnen att det fanns fler ställen som var täckta av snö barnen fick själva snurra samt zooma in och ut på plattan. Barnen är vana vid hur plattor hanteras och hur de olika rörelserna med fingrarna styr bilden.

barnhand som pekar på bild på isbjörn på en lärplatta.Då vårt övergripande fokus i enheten är hållbar utveckling kom vi in på att vår planet har feber och att vi tillsammans måste ta hand om vår jord så att den blir frisk och svalare så inte snön försvinner för ”då har ju inga isbjörnarna någonstans att leka” som ett barn sa. Vi pratade då kring hur vi kan hjälpa vår planet.

Denna app har kunnat möjliggöra att utforska olika platser våra barn i gruppen kommer ifrån. Genom att det zoomas in från rymden eller att man kan ”resa” från Stockholm får barnen till viss del en relation till avståndet mellan olika platser. Vi har även använt appen då barn som varit iväg på resor berättat och visat var de varit.

Text och bild: Anna Hansson
Förskolan Ängsknarren
Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde

Kungsholmens förskolor finns på Facebook!

fbcollageNu i vinter har vi startat upp Facebooksidor för alla våra förskoleverksamheter på Kungsholmen.

På Facebook kommer du att kunna få en inblick i förskolornas verksamhet och följa barnen och pedagogernas vardag.

Vi vill med dessa sidor informera och visa befintliga som nya vårdnadshavare, medarbetare och andra intresserade om våra fina verksamheter.  Gå gärna in på sidorna och använd gillaknappen.gilla

Digital teknik på förskolan Eden

På förskolan Eden jobbar pedagogerna Allison och Ingela. De berättar hur de jobbar med digital teknik på avdelningen Humlan.

Bild på QR-koder till julsånger och adventskalender i form av en tomte med QR-koderPå samlingarna använder barnen sig av QR-koder när de väljer sång. De får själva skanna in koden med hjälp av vår Ipad och sedan se vilken sång som är kopplad till just den koden. Inför Lucia var det julsånger som QR-koder. Vår adventskalender består också av QR-koder där ett barn i taget får ett uppdrag att utföra. Uppdragen kan vara av olika karaktär, språkliga, fysiska eller matematiska. T.ex. hämta en stor gris, stå på ett ben. Barnen övar sin förmåga att lyssna och ta instruktioner.

Barn som dansar balett till projicerad bildVi använder oss mycket av projektorn och Ipad i olika sammanhang. Dels för att skapa spännande miljöer i rummet, men även för att utveckla barnens intressen. Vi har just nu många barn som är intresserade av dans. Vi har därför använt projektorn för att visa olika danser. Balett har blivit en favorit. Barnen provar och härmar, jämför och diskuterar. Även ballroomdans tycker de är roligt, de tar direkt varandras händer och seglar fram genom rummet.

Barn som sitter i en projicerad bild av fiskar i havetPå Eden har vi startat ett gemensamt byggprojekt där alla avdelningar kommer att bygga en s.k. ”Kub”. Vi har börjat skruva ihop vår ”Kub”. Barnen har själva fått hjälpa till att skruva i vinkeljärnen med skruvmejsel. Kuben kan sedan användas på olika sätt, som en rumslighet, ett upplevelserum. Det blir ett utforskande både för barnen och oss pedagoger. Vi får se hur barnen tar sig an den.

Allison Lazo Zubieta och Ingela Palmquist

Film från frukostseminarierna

Här kommer filmen vi sett på frukostseminarierna som visar exempel på hur förskolorna använder digitala verktyg i sin verksamhet. I filmen kommer ni se hur pedagogerna iscensätter miljön med bland annat kuber, projektorer och USB-mikroskop.

Bild

Anna, Mikael och Lisa

Frukostseminarium

En film på skogsglänta projiceras på en kubIdag har vi haft vårt första frukostseminarium. Roligt att så många tog sig tid att delta! Vi utgick från filmerna som vi skrev om i förra inlägget. I filmerna såg vi bland annat hur pedagoger använde kuber att projicera på och pyramidhologram. Det var flera som frågade efter hur man kan tillverka dessa, så här får ni beskrivningar till dem. Filmen lägger vi ut efter nästa seminarium på samma tema. Dela gärna vidare!

Kubmaterial
Pyramidhologram mall

Mikael, Anna och Lisa