Visar alla blogginlägg från: juli 2010

Vi beslutar om betygen

Valet närmar sig och debatterna avlöser varandra. Särskilt denna Almedalsvecka där det igår var Folkpartiets och utbildningsminister Jan Björklunds dag. Och skolan stod naturligtvis i fokus denna dag.

- Vi behöver betyg redan från mellanstadiet. Betyg ger information till föräldrar och för eleverna betyder det att skolan blir lite mer på allvar. ”S sviker arbetarklassens barn” DN 2010-07-06

Alliansens arbetsgrupp för utbildningsfrågor har tagit fram en rapport där de presenterar ett antal kommande förslag på reformer.

Betygsfrågan har blivit en valfråga, då även de rödgröna igår presenterade sin överenskommelse om skolan; de föreslår bland annat betyg från åk 7 och fler lärare och mindre klasser.

Så nu har vi väljare att bestämma om betyg i skolan ska ges från årskurs 6 eller 7 vid valet den 19 september.

Vi påminner oss om vad Anders Jönsson och Christian Lundahl i slutet av maj skrev om betyg på DN-debatt.

- För det andra menar vi att det finns gott om empiri som kan belysa när (om alls) betyg bör införas samt vilka de pedagogiska konsekvenserna kan tänkas bli.

I dessa skolreformstider, med nya kursplaneförslag till nästa år, vore det även intressant att höra partierna diskutera inte bara när betyg ska sättas utan även hur och vad vi bedömer? Vilka kunskaper är viktiga för dagens unga?

Sverige på femte plats

Skolverket skriver om en internationell studie, ICCS 2009 Morgondagens medborgare, gjord av IEA som tittat på 14-åriga ungdomars kunskaper om demokrati, samhälle och medborgarskap.  Rapporten är en redovisning av resultaten och Skolverket avser att i höst återkomma med en resultatanalys.

De svenska eleverna placerar sig på femte plats, en bra bit ovanför det internationella genomsnittet på kunskapsprovet. En grupp om fyra länder – däribland Danmark och Finland – får signifikant bättre resultat. En del av provet går att jämföra med en tio år äldre studie på området som Sverige deltog i. De svenska elevernas resultat nu är inte sämre än de svenska elevernas resultat då – till skillnad från de flesta andra av de länder som deltog både nu och då. Resultaten av studien bör förstås tolkas och diskuteras utifrån de svenska kurs- och läroplansmålen, vilket kanske kommer i den uppföljande analysen i höst. 

Liksom i andra studier finns den stora skillnaden i Sverige inte mellan skolor, utan merparten av differensen hittas inom skolan. Det går alltså inte att prata om bra och dåliga skolor i Sverige, denna skillnad är större utomlands. Den största skillnaden finns istället mellan klasser och mellan elever. Sverige har en hög andel elever, åtta procent,  som utifrån kunskapstestet bedöms ha svårigheter att klara sig i samhället. Denna andel är i Finland endast två procent.

I rapporten kan man även läsa att svenska elever är mer intresserade av miljöfrågor än politik och om hur de upplever skoldemokrati och SO-undervisningen i den svenska skolan.

Mer om skillnader

SCB har gjort en undersökning på uppdrag av Lärarnas riksförbund ”Lika barn lära bäst?” . I denna första rapport, som kommer i en utökad version till hösten, har man undersökt hur betygen har utvecklats från 1990 till nu. Ännu en gång kan vi läsa om att det finns skillnader i betyg  mellan elever av olika kön och med olika bakgrund. Elever med välutbildade föräldrar och/eller med hög inkomst har ökat sina betyg i större utsträckning än andra.  Man har jämfört betygen med betyg satta 1990, vilket innebär ett problem då vi hade normrelaterade betyg i Sverige fram till 1994, men samma tendenser ses även om man bara tittar på perioden med målrelaterade betyg.

LR:s ordförande Metta Fjelkner intervjuas i DN.

– Valfriheten kanske är här för att stanna, men då måste vi se till att alla har samma chans att välja det som är bäst för dem. Kan vi se alla dagens föräldrar och barn i ögonen och säga att de får den likvärdiga utbildning de har rätt till enligt ­lagen? undrar Metta Fjelkner.

Betygsskillnader mellan pojkar och flickor

DEJA (Delegationen för jämställdhet i skolan) har på uppdrag av regeringen tagit fram två forskningsrapporter i syfte att belysa den skillnad i betyg som finns mellan pojkar och flickor. Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker  är skriven av professor Inga Wernersson som undersökt vad som kan orsaka att flickor som grupp presterar bättre i skolan än pojkar.

– Flickor har i genomsnitt bättre betyg än pojkar. En direkt orsak till detta förefaller finnas i flickors och pojkars olika förhållningssätt till skolan och olika arbetssätt. Flickor lägger ner mera tid, arbete och engagemang i skolarbetet och har mer effektiva arbetssätt, säger professor Inga Wernersson.

 I Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat skriver professor Martin Ingvar om biologiska faktorer som kan tänkas påverka könen olika.

– För att vi ska kunna sätta in åtgärder för att minska könsskillnaderna i skolresultat, så behövs en adekvat förklaringsmodell till varför skillnaderna uppkommer. En sådan modell måste inrymma den biologiska förståelsen, säger professor Martin Ingvar.