”nationella provet är en dödsdom…”

Skolinspektionen har granskat betygsättningen på 30 gymnasieskolor, i första hand i kurserna engelska A, naturkunskap A och ellära A, för att se om betygssättningen motsvarar målen i kursplanerna och vilka system skolorna har för en likvärdig betygssättning. Granskningen omfattar även användningen av nationella prov i samband med betygssättningen.  Granskningen grundas på dokumentstudier och intervjuer med skolledningar, lärare och elever. Dessutom ingår en enkätundersökning riktad till eleverna i underlaget. En av eleverna säger där att ”nationella provet är en dödsdom, det enda som avgör om man ska lyckas – klarar man inte det är det kört”. Nationella prov bör ju inte vara en ”dödsdom” då de oftast inte täcker in alla mål och slutbetyget ska ju utgå ifrån en helhetsbedömning av elevens kunskaper där man även tittar på progressionen. Rapporten skrivs om i flera medier, bl. a. DN och SvD.

Projektledaren på  Skolinspektionen, Elisabeth Porath Sjöö säger

– Betygen är avgörande för eleverna både när det gäller vidare studier och möjligheter till arbete. Därför borde det vara grundläggande för skolorna att ha system för sin betygssättning som motverkar godtycke och ger rättsäkra och likvärdiga betyg så långt det är möjligt.

– Många skolledningar arbetar inte aktivt med att följa betygen i den egna skolan och sammanställa resultaten för att på så sätt skapa större likvärdighet. Utan ett sådant arbete är det omöjligt för skolorna att bli medvetna om brister när det gäller enskilda lärares betygssättning eller att genomföra förbättringar, säger Elisabeth Porath Sjöö.

De tre slutsatser av granskningen som Skolinspektionen särskilt lyfter fram i rapporten ”Betygsättning i gymnasieskolan” är:

1. Betyg sätts ibland på oklara grunder.

2. Stora variationer mellan hur elever informeras om betygskriterier.

3. Skolor brister ofta i analys av betygsresultaten.

Inspektionen har även tittat på lärarnas bakgrund för att försöka se några kopplingar till hur man arbetar med bedömning. Hälften har lärarna har någon form av kompetensutbildning i bedömning. Bland de lärare som var obehöriga var chansen att man ändå fått en fortbildning i bedömning dubbelt så stor om man jobbade på en fristående skola än en kommunal. Där har vi något att lära uppenbarligen. Just nu pågår en utvecklingssatsning i Stockholm, BLoPP, där lärare från grundskolan arbetar tillsammans med att ta fram planeringar där man kopplar ihop mål, undervisning och bedömning, utifrån gällande styrdokument och forskning om bedömning.

2 kommentarer

  1. lsantelius, 8 september 2010

    Första gången jag hörde talas om BLoPP förstod jag att LoPP stod för lokal pedagogisk planering. Jag kunde dock inte lista ut vad B:et stod för. Min spontana gissning var Bättre… :-) Tack för länken som nu reder ut detta för mig.

    Kan man finna mer information om BloPP någonstans?

    • plundgren, 10 september 2010

      hej!
      lite info finns ju i länken i blogginlägget, bilder från höstens första bloppträff i ett senare inlägg och snart kommer ett längre inlägg om BLoPP…..Bedömning och Lokal Pedagogisk Planering alltså…som vi skrivit tidigare så MÅSTE det ju inte heta LPP, utan det är ett begrepp som Skolverket använder. Är själv lite sugen på att kalla det pedagogiska planeringar för då kan vårt projekt heta BOPP… Våra lärare i BLoPP jobbar i TLC’s med 3-5 deltagare, hur går det med era TLC’s-såg att ni hade möte här i huset idag!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.