Blir grisen tjockare om man mäter den fler gånger?

Rubriken på Skolinspektionens (SI) sida, där de presenterar sin nya rapport till regeringen om tillståndet i svensk skola är ”Skolan har ett allvarligt likvärdighetsproblem”. SI skriver bland annat  att:

”I vissa skolor likriktas undervisningen kring en medelnivå, utan hänsyn till varje elevs rätt att utvecklas så långt som möjligt. Det gäller både för elever med svårigheter i skolarbetet och för elever som lätt tar till sig undervisningen.”

”Det är också vanligt att skolorna lägger ansvaret hos eleverna istället för att analysera förhållandena i skolsituationen.”

”Undervisningen tar alltför sällan sin utgångspunkt i de nationella målen i läroplan och kursplan. Istället för att täcka in samtliga delar av de nationella målen tenderar undervisningen att fokusera på innehållet i läroboken.”

”Många lärare i grundskolan saknar kunskap om de nationella målen, som riksdag och regering slagit fast, och låter andra saker styra undervisningen. Alltför många lärare saknar dessutom utbildning i det ämne som de undervisar i.”

”På tre av fyra grundskolor och på en av fyra gymnasieskolor brister dock den individuella utvecklingsplanen (IUP) och den individuella studieplanen som skolan tillsammans med förälder och elev (endast studerande och eleven om denne är myndig) ska upprätta vid utvecklingssamtalet.”

”På de flesta skolor bedrivs någon form av kvalitetsarbete, men arbetet sker ofta utan systematik. Det är visserligen vanligt att man gör uppföljningar men de resulterar sällan i slutsatser och konkreta åtgärder som förbättrar skolan.”

”På många skolor är rektorn inte tillräckligt insatt i sitt arbete i skolan och axlar inte rollen som pedagogisk ledare i det praktiska arbetet.”

Jag kommer att tänka på formativ bedömning som bygger på tre viktiga processer: att man tar reda på var eleven (läs svensk skola) befinner sig, att målet är tydligt och att man får hjälp och redskap för att utvecklas och nå målet. Nu har vi i flera rapporter och analyser från olika håll kunnat läsa analyser om svensk skola och vilka problem som finns, och det är ju bra att identifiera var man befinner sig. Problemet är ju bara att grisen inte blir tjockare för att vi mäter den fler gånger…  För att skolan ska utvecklas måste kanske målen göras tydligare-vart ska vi?- samtidigt som skolor, lärare och slutligen eleverna får bra stöd, feedback och andra verktyg för att komma dit…

Tidigare nämnda Anne-Marie Körling tänker insiktsfullt till om rapporten här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.