Visar alla blogginlägg från: september 2010

Bedömning i Sverige och Världen

Vetenskapsrådet har precis släppt en stor forskningsöversikt  ”Svensk forskning om bedömning – en kartläggning” som tittar på vad som skrivits om och avhandlats om bedömning i och utanför Sverige. Hundrafyrtiofyra sidor med bedömning skärskådad med olika linser. Författarna, Viveca Lindberg och Eva Forsberg, efterlyser bland annat mer studier om: hur lärande–kunskap-bedömning hänger ihop, informella klassrumsbedömningar, IKT och bedömning, bedömning ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv och mycket, mycket mer. För även om det har publicerats mer på 00-talet än under flera årtionden tillsammans innan dess så ter sig den (lilla) forskning som finns som ”fragmentarisk”, enligt författarna.

De skriver även att i princip inga svenska forskare, lärare, skolverksfolk eller skoladministratörer deltagit i konferenser om bedömning, bland annat på IAEA’s konferenser (dock hade de bara kollat namnlistor fram till 2007). I år hade ju dock IAEA konferensen två svenska deltagare, som ni kunnat läsa om i ett tidigare blogginlägg…

Forskarcirkel om gensvar

Hur påverkar gensvaret  kunskapsutvecklingen hos eleven? Det var utgångspunkten för den forskarcirkel som Utbildningsförvaltningen tog initiativ till under hösten 2009.

Gensvar – vad är det? Den definition som använts av deltagarna är: den återkoppling som pedagogen gör till eleven rörande processer, lärande och utvecklingsområden i undervisningssituationen.  8 pedagoger har deltagit i kursen som har letts av Astrid Pettersson från Stockholms Universitet och Pernilla Lundgren från Utbildningsförvaltningen.

Forskarcirkeln tog sin utgångspunkt i aktuell litteratur kring gensvarets betydelse för elevens kunskapsutveckling.  Efter läsning och diskussion genomförde respektive pedagog en studie i klassrummet där teorier och metoder testades tillsammans med eleverna. Studierna utmynnade i forskningsrapporter från respektive pedagog. Dessa kommer att läggas ut på Pedagog Stockholm inom några veckor samt presenteras vid både en Bedömningskonferens 20 oktober och vid Skolforum v.44.

//Vid tangentbordet, Olle Hjalmarsson

Tomhet kan vara talande

Jag såg ett skriftligt omdöme häromdagen där det inte stod något om vad eleven kan eller är bra på. Däremot stod det vad eleven borde utveckla. Vilka signaler skickar detta till våra elever? Kunde inte läraren komma på något jag är bra på eller som jag kan?

Maria Sundin har skrivit boken ”Klarspråk i skriftliga omdömen” och skriver där: 

”Tystnad är musik. Och så är det förstås även med texter – utelämnad text har också ett budskap. Jag har läst många individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen där lärare har skrivit i text under färdiga rubriker. Mallarna är ofta bra, men det viktiga är den text som läraren själv skriver. Ofta är rubrikerna väl valda. Det kanske står Elevens starka sidor eller Det här är jag bra på överst på dokumentet. Syftet är att styra lärarna så att alla verkligen skriver något som eleven kan och är duktig på. De som har tagit fram mallen har gjort det för att de vet att elever blir stärkta av positiv återkoppling och positiva förväntningar. Men ibland låter lärare bli att fylla i text under rubrikerna. Tänk dig den elev som läser rubriken Elevens starka sidor och ser att läraren inte har skrivit någon text under alls. I verkligheten har läraren kanske inte haft tid, eller haft svårt att hitta en bra formulering, eller tyckt att mallen är dum och svår att fylla i och därför låtit bli. Men vilket budskap skickar läraren till eleven? Om jag vore eleven skulle jag tänka så här: Här har min lärare suttit och tänkt och tänkt och inte kommit på en enda stark sida som jag har. För min lärare är jag alltså alldeles osynlig.

Det är ingen härlig känsla att gå ut i livet med. Inte heller är det något som ger lust att satsa mer på skolan.” WORD! (som kidsen säger…)

Hjälp att bedöma valet?

Inför valet i september 2010 erbjuder Skolverket bedömningsstöd inom kunskapsområdet demokrati. Bedömningsstödet är framtaget för lärare i samhällskunskap för grundskolans senare del. Materialet prövar i huvudsak elevernas förståelse av Sveriges parlamentariska system men även kunskaper om politiska ideologier.

Vi gillar ju att lärare får verktyg för att kunna utveckla sin bedömning. Vi tycker även att elever bör få alla tillgängliga verktyg för att förstå vad som kommer att bedömas och för att förstå kvalitetsskillnader. Vi förvånas därför lite av att man i materialet rekommenderar att ”Eftersom bedömningsprotokollet är så pass detaljerat att eleven delvis kan förstå uppgifterna genom att läsa kriterierna är det inte lämpligt att dela ut bedömningsprotokollet till eleverna före provtillfället”, samtidigt som man säger att ”Det är av största vikt att eleverna vet vad som bedöms”.  Vi tycker inte att matrisen vore att betrakta som ”fusklapp”. Delar av matrisen beskriver inte heller skillnader i kunskapskvaliteter utan är kvantitativa och handlar om HUR MÅNGA för- och nackdelar elever kan se med att bilda allianser. Vad är då det värsta som skulle kunna hända om man gav eleverna matrisen innan provet? Att man faktiskt ger eleverna de bästa förutsättningarna att visa sitt kunnande? Det vore ju hemskt…

Ytterligare material är under utveckling och kommer successivt från och med hösten 2010 att läggas ut i den nya bedömningsplattform som Skolverket håller på att ta fram. Vi hoppas på fler och bättre exempel där även eleverna får alla möjligheter att förstå vad som bedöms innan uppgiften.

Räkna med bedömning

Professor Astrid Pettersson från PRIM-gruppen har tillsammans med Skolverket tagit fram ett material om bedömning i matematik för de yngre åren ”Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik” . Till materialet finns även en film (klicka på bilden) och bedömda elevuppgifter  som är spännande att arbeta med eller diskutera i arbets/ämneslaget. Ett annat bra material att diskutera i ämneslaget i matematik är ”Samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning i matematik”.

Jaaaa. Vi är igång!

Äntligen är vi igång med BLoPP igen! De första hundra av 250 deltagare träffade vi idag. Några av lärarna hade haft svårt att hitta samtalsguiderna vi pratade om, de finns här.

Åsa och Madeleine från Herrängens skola kom och berättade om hur de arbetar med bedömning i klassrummet.

Varför kan inte du vara som tjejerna?

Pojkar presterar genomsnittligt sämre än flickor i skolan, de har bl.a. sämre meritvärde i Sverige, men säg inte det till dem för att motivera dem att ”skärpa” till sig. Enligt en studie som The Independent skriver om har man gjort ett försök där man delade upp en klass i två försöksgrupper och där den ena gruppens pojkar fick veta att de generellt sett borde prestera sämre än tjejerna…och det gjorde de även, jämfört med kontrollgruppen. Att förväntanseffekter existerar är ju inget nytt, men kanske något det är bra att påminnas om.

”nationella provet är en dödsdom…”

Skolinspektionen har granskat betygsättningen på 30 gymnasieskolor, i första hand i kurserna engelska A, naturkunskap A och ellära A, för att se om betygssättningen motsvarar målen i kursplanerna och vilka system skolorna har för en likvärdig betygssättning. Granskningen omfattar även användningen av nationella prov i samband med betygssättningen.  Granskningen grundas på dokumentstudier och intervjuer med skolledningar, lärare och elever. Dessutom ingår en enkätundersökning riktad till eleverna i underlaget. En av eleverna säger där att ”nationella provet är en dödsdom, det enda som avgör om man ska lyckas – klarar man inte det är det kört”. Nationella prov bör ju inte vara en ”dödsdom” då de oftast inte täcker in alla mål och slutbetyget ska ju utgå ifrån en helhetsbedömning av elevens kunskaper där man även tittar på progressionen. Rapporten skrivs om i flera medier, bl. a. DN och SvD.

Projektledaren på  Skolinspektionen, Elisabeth Porath Sjöö säger

– Betygen är avgörande för eleverna både när det gäller vidare studier och möjligheter till arbete. Därför borde det vara grundläggande för skolorna att ha system för sin betygssättning som motverkar godtycke och ger rättsäkra och likvärdiga betyg så långt det är möjligt.

– Många skolledningar arbetar inte aktivt med att följa betygen i den egna skolan och sammanställa resultaten för att på så sätt skapa större likvärdighet. Utan ett sådant arbete är det omöjligt för skolorna att bli medvetna om brister när det gäller enskilda lärares betygssättning eller att genomföra förbättringar, säger Elisabeth Porath Sjöö.

De tre slutsatser av granskningen som Skolinspektionen särskilt lyfter fram i rapporten ”Betygsättning i gymnasieskolan” är:

1. Betyg sätts ibland på oklara grunder.

2. Stora variationer mellan hur elever informeras om betygskriterier.

3. Skolor brister ofta i analys av betygsresultaten.

Inspektionen har även tittat på lärarnas bakgrund för att försöka se några kopplingar till hur man arbetar med bedömning. Hälften har lärarna har någon form av kompetensutbildning i bedömning. Bland de lärare som var obehöriga var chansen att man ändå fått en fortbildning i bedömning dubbelt så stor om man jobbade på en fristående skola än en kommunal. Där har vi något att lära uppenbarligen. Just nu pågår en utvecklingssatsning i Stockholm, BLoPP, där lärare från grundskolan arbetar tillsammans med att ta fram planeringar där man kopplar ihop mål, undervisning och bedömning, utifrån gällande styrdokument och forskning om bedömning.

Nya filmer från Skolverket

Skolverket har i samarbete med RUC utvecklat material till kunskapsöversikten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” Kunskapsöversikten är en sammanställning av forskning som belyser olika faktorers betydelse för elevernas resultat.

En av de medverkande forskarna är Jan Håkansson, som hade en uppskattad föreläsning för lärare som vi anordnade i våras där han berättade om sin del i rapporten ”Skolans inre arbete”. Se Jan och övriga forskare berätta i korta föreläsningar om sina resultat här.

Stockholmslärare som vill vara med på seminarium där kunskapsöversikten diskuteras hittar info och anmälan här.

Hemma igen

Nu är vi hemma igen men kommer skriva mer från konferensen i senare bloggar.

Vi vill ännu en gång tacka Internationella programkontoret för stipendiet. :) 

Mer om hur man som lärare kan söka stipendier hittar du i ett tidigare blogginlägg!