Visar alla blogginlägg från: oktober 2010

Måste man älska sin nya läroplan eller bara följa den?

Forskningscirkeln presenterar

Forskningscirkeln kring gensvar som åtta av Stockholms stads (och lite Botkyrka) lärare deltagit i har letts av prof. Astrid Pettersson, Stockholms universitet. Idag presenterar de sitt arbete med eleverna. Fantastiskt intressant! Och snart kan du se lite av deras presentationer här på bloggen.

Stort tack till Ingeborg, Carolin, Marita, Åsa, Madeleine, Olle, Henrik och Anncha. Klicka på namnet för att se deras presentation.

Pedagogisk bedömning

Idag är vi, tillsammans med många av våra skolors kontaktpersoner, på Stockholms universitet på Nationella forskarskolans konferens i pedagogisk bedömning. Först ut är prof. Particia Murphys keynote ”Rethinking formative assessment and its relationship with summative assesment – examples from classrooms”.

I eftermiddag ser vi fram emot att få lyssna på åtta av Stockholm Stads lärare som presenterar sitt arbete i en forskningscirkel om gensvar.

Media: Lärarnas Nyheter

Matematiskt missmod

På förstasidan i dagens DN kunde vi till frukost läsa om Skolinspektionens granskning av matematikundervisningen på gymnasiet. Man skriver att:

  • Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen.
    Kursplanen ger lärarna svag eller obefintlig vägledning. Ett skäl kan vara att kursplanen är svår att förstå och att skolorna lägger för lite tid på att diskutera hur undervisningen ska genomföras. Flertalet lärare litar istället på att läroboken tolkar kursplanen på ett rimligt sätt.
  • Lärare gör det onödigt svårt för eleverna.
    Enskilt arbete med mekaniskt räknande i läroboken dominerar lektionerna och gemensamma samtal om matematiska fenomen får för lite utrymme. Det finns lärare som vill förenkla för eleverna och därför avstår från undervisning som tränar problemlösning och matematisk kreativitet. Tyvärr får det motsatt effekt. Eleverna får sämre möjligheter att utveckla centrala förmågor vilket försvårar deras lärande på längre sikt.
  • Elever får för lite utmaningar.
    Alla elever får inte den utmaning som behövs för att de ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Dessvärre förekommer det att lärare har förutfattade meningar om exempelvis elevers förutsättningar på vissa yrkesförberedande program. Det finns exempel på undervisning som kan beskrivas som ”fördummande” och som leder till att eleverna får problem att förstå och använda matematik både nu och i framtiden.
  • Skillnad mellan resultat på prov och i slutbetyg.
    På i stort sett samtliga skolor är betygsnivån i kursen matematik A högre än resultatet på det nationella provet. Skillnaden visar att det finns brister i skolans kvalitetssäkring av en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning.
  • Så många som 36 procent av de intervjuade lärarna bedöms ha uppvisat obefintlig kompetensmålskunskap. Det verkar allvarligt. Om man vill gå på djupet och veta mer om matematikundervisning kan man läsa om det i NCM´s rapporter om gymnasiet och grundskolan .

    Jag var på en presentation idag med Cristina Robertson som är forskningsstrateg i Jönköping och som avslutade sitt spännande föredrag med att säga att ”Skyll inte på eleven”. Du kan inte påverka elevens förkunskaper och sociala bakgrund, påverka det du kan, titta på undervisningen och fråga dig hur den kan utvecklas, ta del av forskning och diskutera med kollegor. Jag kan vara lite avundsjuk på matematiklärare för det är ju det undervisningsämne som är mest beforskat i Sverige och där det finns mest verktyg och litteratur som lärare lätt kan ta del av och grotta ner sig i… Sen gäller det ju att även att ha tid att diskutera ämnet och undervisningen, särskilt i dessa kursplanetider, en av deltagarna på dagens föredrag sa att hon inte varit på en ämneskonferens på 8 år.

    Kan du visa leg?

    Har du utbildning för den skolform, de ämnen och de årskurser du undervisar i? Om Ja på alla tre, då får du sätta betyg från 2012 enligt propositionen som Jan Björklund presenterade idag. Annars måste du komplettera din utbildning senast 2015. Utan legitimation måste du annars ta hjälp av en lärare som har leg, och denna har även företräde om man tycker olika (vilket medfört en ändring i  skollagen).

    Detta med leg gäller ju inte bara betygsättning utan även undervisning och bedömning. Utexaminerade lärare ska få ett års provtjänstgöring (när man då inte får sätta betyg) under handledning av en mentor och kan därefter ansöka om leg hos Skolverket, om rektor tillstyrker.

    Vi funderar på:

    – om lärare utan leg får göra bedömningar i form av t.ex. skriftliga omdömen under sin provtjänstgöring eller om man genomgår kompletterande utbildning?

    – om det kommer tas fram kriterier så det blir tydligt och likvärdigt för lärare och rektorer vad som krävs för en godkänd provtjänstgöring? (man talar om kompetensprofiler?)

    – hur man kvalitetssäkrar mentorskapet? Vem får bli mentor, och vilka möjligheter och kanske även skyldigheter ges man?

    Se webbutsändningen om lärarlegitimation här. Läs i DN och SvD.

    OBS. Bilden ovan är ett montage.

    Intervju med Dylan Wiliam

    Vid konferensen ”Bedömning för lärande” i Borås fick vi oss en liten pratstund med professor Dylan Wiliam. Intervjuar gör Margareta Oscarsson och Elisabeth Forsberg Uvemo.

    Margareta är den som översatt Wiliams material Mathematics in the black box till svenska. Hon jobbar som utvecklingsslärare i matematik på grundskoleavdelningen samtidigt som hon fortfarande undervisar elever på Eiraskolan. Elisabeth jobbar också på grundskoleavdelningen och ansvarar bland annat för utvecklingssatsningen Bedömning och betyg samt implementeringsprocessen kring den nya läroplanen.

    Dylan Wiliam from BoB Utbf Stockholm on Vimeo.

    Betyg som hagelskott

    Vi är på skolverkets konferens om de nya samlade läroplanerna och den nya skollagen. Hur dessa är konstruerade och hur de ska implementeras.

    Vi får också se kunskapskravens nya utformning, i matrisform.

    Bedömning av och i Borås

    Fina statyer? Check!

    Trevliga boråsianer? Check!

    Givande konferens? Check!

    På konferensen pratade Anders Jönsson om sin och andras forskning om formativ bedömning och satte det i ett IUP-perspektiv och relaterade till kursplaner, skriftliga omdömen och betygsättning. Anders refererade till dagens strävansmål som ”Kinderägg”mål – det finns minst tre mål i ett…  Vissa av målen har ju 6-7 olika aktiva verb och det har varit oklart hur man som lärare förhåller sig det. Vår tolkning är att det inte går att ta med alla dessa viktiga verb i varje pedagogisk planering då det är viktigt att ha ett fokus, och så länge man behåller den grundläggande tanken i strävansmålen och arbetar med de olika delarna vid olika tillfällen så är allt ok.

    Dylan Wiliam gav en inspirerande presentation för cirka 500 deltagare på konferensen i hur man kan arbeta praktiskt med formativ bedömning i ”the black box”, dvs klassrummet. Se hans presentation här. Dylan pratar mycket om att aktivera alla elever, att ställa bra frågor/påståenden och skapa förutsättningar för att man ska kunna se alla elevers lärande, och inte bara de som kanske räcker upp handen. Mycket av dessa tankar känner vi igen från Olga Dysthes ”Det flerstämmiga klassrummet”.

    Lärare, elever och utvecklingsledare från Borås berättade sedan om arbetet med TLC (teaching and learning communities) som alla stadens gymnasielärare har arbetat utifrån under 1,5 års tid, och som nu även satts igång i grundskolorna. Lärarna träffas i grupper om 8-10 stycken varje månad och har ett strukturerat möte där man pratar om vad som händer inne i ”den svarta boxen”. Samtalen leds av en samtalsledare och lärarna gör planer för vad man ska utveckla i klassrummet och sedan diskuterar man utfallet.

    På konferensen presenterade även doktorander från forskarskolan i pedagogisk bedömning sina avhandlingsarbeten. Davis Rosenlund från Malmö pratade om sin studie där han samlat in bedömningsuppgifter från lärare i Historia A. Han konstaterar att det finns en låg ”constructive alignment” dvs förhållande mellan mål och bedömning, och att det finns en stor skillnad mellan lärare. Han konstaterar att flera av de lärare som hade en god koppling mellan mål och bedömning även undervisar i ett ämne som har nationella prov; något som han tror leder till att lärare diskuterar bedömning i högre utsträckning, och att det därmed kan ”spilla över” till andra ämnen.  Slutsatsen är att bedömning därmed kan betraktas som till stora delar allmändidaktisk och inte alltid så knuten till ämnesdidaktik. Åsa Hirsch rapporterade om sin studie om IUP och vi fick bland annat höra att över 90 % av det som skrivs som handlar om att elever ska ändra beteenden (vilka mål de nu utgår ifrån?) riktar sig till killar. Andreia Balan från Malmö berättade om resultat från hennes kommande lic-avhandling där hon sett att arbete med kamratbedömning tillsammans med matris och elevexempel kan ge stor positiv effekt på elevers problemlösande i matematik. Andra doktorander berättade om hur tekniken blir ”diskriminerad” i skolan, hur elever ser på bedömning och annat spännande.

    IT och bedömning

    Vi skrev i ett tidigare inlägg om hur CITO arbetar med adaptiva test och nu har Skolverket gjort en utredning om möjligheterna i Sverige att arbeta storskaligt med datorbaserade vanliga och adaptiva test.  Rapporten avslutas med ett strategiskt diskussionsunderlag för framtida beslut om adaptiva prov i Sverige. Även skolinspektionen har ju föreslagit datorbaserade test i sin rapport om kontrollrättningen av nationella prov.  Det finns klara fördelar: snabbheten, reliabiliteten, adaptivitetsmöjligheter som kan göra att man får ett bättre underlag och det kan vara ett effektivt stöd för att ta reda på elevernas kunskaper för att planera undervisningen utifrån det. En stor nackdel är att datorbaserade  prov innebär begränsningar i hur frågor kan ställas och besvaras. Detta påverkar validiteten och  begränsar möjligheterna att pröva alla mål och kunskapskvaliteter.

    Det finns ju även tekniska problem att lösa: det är inte uteslutet att de krav som måste ställas för att kunna genomföra datorbaserade prov för vissa huvudmän kommer att innebära kostnader som inte är oväsentliga.  Man har redan bedrivit pilotstudier, och det finns ju redan i Sverige i mindre skala, så frågan är ju inte om det kommer utan när det kommer storskaligt i Sverige.

    Now you know.

    Mer om matriser

    Vi skrev i ett tidigare inlägg om att Skolverket ska presentera grundskolans kunskapskrav i matrisform, där man beskriver olika kvalitetsnivåer för de olika aspekterna för betygsstegen A, C och E. Då skrev vi att de skulle komma senare i höst, men ny information gör gällande att kunskapskraven ej kommer förrän december/januari och att det som är färdigt till höstlovets websända konferens från Skolverket är syfte (mål) för respektive ämne och ev. centralt innehåll.

    Gymnasiets ämnesplaner ska vara i stort sett färdiga och där presenteras kunskapskraven, vad vi vet, inte i matrisform.

    Vi vill även utfärda en ”varning”: på hemsidan www.kursplaner.se kan man köpa färdiga matriser för grundskolan som sägs gälla för Skola2011. Dessa är ju som sagt ej färdiga än, och de matriser de säljer för nästan 2000:- är endast hafsigt klipp-och-klistrade från det förslag som ligger på Skolverkets hemsida. Websidan är för övrigt märkligt lik Skolverkets hemsida… Slump? Skumt? Snillrikt? Sniket? Suspekt? Sinkadus? Svindel? Skoj?