Bedömning av och i Borås

Fina statyer? Check!

Trevliga boråsianer? Check!

Givande konferens? Check!

På konferensen pratade Anders Jönsson om sin och andras forskning om formativ bedömning och satte det i ett IUP-perspektiv och relaterade till kursplaner, skriftliga omdömen och betygsättning. Anders refererade till dagens strävansmål som ”Kinderägg”mål – det finns minst tre mål i ett…  Vissa av målen har ju 6-7 olika aktiva verb och det har varit oklart hur man som lärare förhåller sig det. Vår tolkning är att det inte går att ta med alla dessa viktiga verb i varje pedagogisk planering då det är viktigt att ha ett fokus, och så länge man behåller den grundläggande tanken i strävansmålen och arbetar med de olika delarna vid olika tillfällen så är allt ok.

Dylan Wiliam gav en inspirerande presentation för cirka 500 deltagare på konferensen i hur man kan arbeta praktiskt med formativ bedömning i ”the black box”, dvs klassrummet. Se hans presentation här. Dylan pratar mycket om att aktivera alla elever, att ställa bra frågor/påståenden och skapa förutsättningar för att man ska kunna se alla elevers lärande, och inte bara de som kanske räcker upp handen. Mycket av dessa tankar känner vi igen från Olga Dysthes ”Det flerstämmiga klassrummet”.

Lärare, elever och utvecklingsledare från Borås berättade sedan om arbetet med TLC (teaching and learning communities) som alla stadens gymnasielärare har arbetat utifrån under 1,5 års tid, och som nu även satts igång i grundskolorna. Lärarna träffas i grupper om 8-10 stycken varje månad och har ett strukturerat möte där man pratar om vad som händer inne i ”den svarta boxen”. Samtalen leds av en samtalsledare och lärarna gör planer för vad man ska utveckla i klassrummet och sedan diskuterar man utfallet.

På konferensen presenterade även doktorander från forskarskolan i pedagogisk bedömning sina avhandlingsarbeten. Davis Rosenlund från Malmö pratade om sin studie där han samlat in bedömningsuppgifter från lärare i Historia A. Han konstaterar att det finns en låg ”constructive alignment” dvs förhållande mellan mål och bedömning, och att det finns en stor skillnad mellan lärare. Han konstaterar att flera av de lärare som hade en god koppling mellan mål och bedömning även undervisar i ett ämne som har nationella prov; något som han tror leder till att lärare diskuterar bedömning i högre utsträckning, och att det därmed kan ”spilla över” till andra ämnen.  Slutsatsen är att bedömning därmed kan betraktas som till stora delar allmändidaktisk och inte alltid så knuten till ämnesdidaktik. Åsa Hirsch rapporterade om sin studie om IUP och vi fick bland annat höra att över 90 % av det som skrivs som handlar om att elever ska ändra beteenden (vilka mål de nu utgår ifrån?) riktar sig till killar. Andreia Balan från Malmö berättade om resultat från hennes kommande lic-avhandling där hon sett att arbete med kamratbedömning tillsammans med matris och elevexempel kan ge stor positiv effekt på elevers problemlösande i matematik. Andra doktorander berättade om hur tekniken blir ”diskriminerad” i skolan, hur elever ser på bedömning och annat spännande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.