Matematiskt missmod

På förstasidan i dagens DN kunde vi till frukost läsa om Skolinspektionens granskning av matematikundervisningen på gymnasiet. Man skriver att:

  • Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen.
    Kursplanen ger lärarna svag eller obefintlig vägledning. Ett skäl kan vara att kursplanen är svår att förstå och att skolorna lägger för lite tid på att diskutera hur undervisningen ska genomföras. Flertalet lärare litar istället på att läroboken tolkar kursplanen på ett rimligt sätt.
  • Lärare gör det onödigt svårt för eleverna.
    Enskilt arbete med mekaniskt räknande i läroboken dominerar lektionerna och gemensamma samtal om matematiska fenomen får för lite utrymme. Det finns lärare som vill förenkla för eleverna och därför avstår från undervisning som tränar problemlösning och matematisk kreativitet. Tyvärr får det motsatt effekt. Eleverna får sämre möjligheter att utveckla centrala förmågor vilket försvårar deras lärande på längre sikt.
  • Elever får för lite utmaningar.
    Alla elever får inte den utmaning som behövs för att de ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Dessvärre förekommer det att lärare har förutfattade meningar om exempelvis elevers förutsättningar på vissa yrkesförberedande program. Det finns exempel på undervisning som kan beskrivas som ”fördummande” och som leder till att eleverna får problem att förstå och använda matematik både nu och i framtiden.
  • Skillnad mellan resultat på prov och i slutbetyg.
    På i stort sett samtliga skolor är betygsnivån i kursen matematik A högre än resultatet på det nationella provet. Skillnaden visar att det finns brister i skolans kvalitetssäkring av en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning.
  • Så många som 36 procent av de intervjuade lärarna bedöms ha uppvisat obefintlig kompetensmålskunskap. Det verkar allvarligt. Om man vill gå på djupet och veta mer om matematikundervisning kan man läsa om det i NCM´s rapporter om gymnasiet och grundskolan .

    Jag var på en presentation idag med Cristina Robertson som är forskningsstrateg i Jönköping och som avslutade sitt spännande föredrag med att säga att ”Skyll inte på eleven”. Du kan inte påverka elevens förkunskaper och sociala bakgrund, påverka det du kan, titta på undervisningen och fråga dig hur den kan utvecklas, ta del av forskning och diskutera med kollegor. Jag kan vara lite avundsjuk på matematiklärare för det är ju det undervisningsämne som är mest beforskat i Sverige och där det finns mest verktyg och litteratur som lärare lätt kan ta del av och grotta ner sig i… Sen gäller det ju att även att ha tid att diskutera ämnet och undervisningen, särskilt i dessa kursplanetider, en av deltagarna på dagens föredrag sa att hon inte varit på en ämneskonferens på 8 år.

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


    *

    Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.