Visar alla blogginlägg från: november 2010

A(B)C(D)E och F

Nu har alliansen nått en uppgörelse med (S) om den nya betygsskalan från A till F, där A-E är godkända betyg och F icke godkänt. Socialdemokraterna ville ju ha kunskapskrav även för betygen B och D, men kompromissade och gick med på alliansens förslag med beskrivna krav endast för betygsstegen A, C och E. Enligt Mikael Damberg, utbildningspolitisk talesperson för (S), har de i kompromissen fått igenom  tydligare utformade kriterier för vad som krävs för att få de olika betygen, och andra åtgärder som ska göra det lättare för lärare att sätta rättvisa betyg. Partiet har även fått igenom krav på att reformen ska utvärderas efter två år.

Däremot tog de inte chansen att göra en bred överenskommelse om NÄR betyg ska ges, utan detta får vi veta efter omröstningen i riksdagen 20 dec. om betyg även kommer att tillämpas  i åk 6 och 7. Det troliga scenariot är att SD, som vill ha betyg redan från årskurs 4 röstar på regeringens förslag och gör så att det går igenom. Övriga partier enades om betyg från årskurs 7 tidigare i höstas, och kan förmodas rösta emot regeringens förslag.

Uppdatering: …och så verkar det bli. På Utbildningsutskottets möte föll Sverigedemokraternas eget förslag om betyg från åk 4 och de röstar på regeringens förslag den 20 dec om betyg från åk 6.

Läs mer: DN, SvD, Lärarnas Nyheter

Kontaktpersonsmöte 24 november

Tack för trevligt möte och era synpunkter!
Klicka på bilden för länk till presentationen vi visade: 

Dokument vi hänvisade till:
Wiliam: Hur man kan arbeta med Bedömning För Lärande (TLC)
Sambandet mellan grundskolebetyg och gymnasiebetyg i Stockholms skolor
KURSPLANER: enbart motiv- och syftestexter
Filmen om LPP från Rödabergsskolan

Varför håller vi på med detta?

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, skriver i boken ”Lusten att förstå” om vad lärande är, hur förståelse skapas och vilka processer i hjärnan som spelar en avgörande roll.

I en intressant  intervju från UR pratar han om hur viktigt det är att eleverna är medvetna om sitt eget lärande och att de vet ”varför jag håller på med detta undervisningsmomentet”. Det senare ska vi ju som lärare beskriva i våra pedagogiska planeringar, något som förtydligas i Skola 2011 reformen.

Jag hörde talas om en skola där man uppmuntrade eleverna att om de inte förstod varför man gjorde något så skulle de fråga läraren ”Varför håller vi på med detta?” Det är ju en bra tanke att ta med sig in i klassrummet, att kunna motivera: VAD man jobbar med, HUR man jobbar och VARFÖR man jobbar med något.

Rödabergsskolans LPP

Rödabergsskolan har kommit igång med sitt gemensamma arbete med lokala pedagogiska planeringar. Läraren Claire visar med hjälp av kollegor och elever i sin PIM 3:a hur långt de kommit.

Bedömning som business

I januari kan man gå på en konferens om bedömning här i Stockholm. För två dagar kostar det hela 11.400 kronor. Per person. Exklusive moms. Och det är inte en privatsession med Dylan Wiliam man betalar för… Bedömning har blivit en lukrativ business.  Vi har tidigare rapporterat om sajten kursplaner.se där man på en märkligt skolverkshemsidelik sajt kan köpa vad som utges för att vara kunskapskraven i matrisform (trots att dessa ju ej är färdiga än). Människorna bakom sajten anordnade även en fortbildning runt Lgr11 som man kunde betala via faktura (utan att veta kostnaden?). Information om kursplanerna och läroplanen får ju annars 1000 av Stockholms grundskolelärare och rektorer i februari på fyra seminarier anordnade av Skolverket. Gratis.

Detta säger kanske något om att bedömning varit eftersatt  i lärarutbildning, kompetensutveckling och i information från Skolverket (och kanske kommunen?) och därför är det ju många föreläsare som blir inbjudna till skolor för att prata om bedömning. ”Bedömning” är ju ett stort område, fundera över vad ni behöver och vill utveckla innan ni anordnar kompetensutveckling: är det formativ bedömning generellt? bedömaröverensstämmelse? bedömning och genus? gensvar? kamratbedömning? bedömningsmatriser? kreativa bedömningsunderlag? betygsättning? autentisk bedömning? LPP? kompetensbedömning? IUP? bedömning i specifika ämnen/årskurser/skolformer? hur kan vi jobba med bedömning i vår lärplattform? constructive alignment? bedömning och LGr11? outcomebased learning? etc. Fundera över om ni känner (till) någon som har en beprövad erfarenhet i kombination med kunskap om forskning av just det ni är intresserade av. Kanske finns personen på skolan? Kontakta annars gärna oss om ni vill ha hjälp med föreläsare till skolorna eller tips på litteratur. Om det är något vi har kunskap om så kan vi även komma ut till skolor och prata. Gratis.

Klassamhälle 2.0

Skolverket och media rapporterar att för första gången på fem år sjönk det genomsnittliga meritvärdet för niondeklassarna och dessutom är den lägsta andelen elever någonsin behöriga till gymnaiset. Man resonerar över om nedgången kan bero på mediediskussioner om ”glädjebetyg” och den granskning av nationella prov som Skolinspektionen gjorde, som visade på skillnader i kontrollrättningen, särskilt i Sv och Eng.

Den här gången ser man att det inte bara är barn till lågutbildade föräldrar som fått sämre betyg, utan samma tendens finns även i andra elevgrupper. Elever med föräldrar med grundskoleutbildning hade ett genomsnittligt meritvärde på 158,5; elever med minst en gymnasieutbildad förälder var 193,0 och elever med minst en högskoleutbildad förälder hade 230,2. Andelen elever som saknar betyg i minst ett ämne följer samma mönster, 14 procent för elever med minst en högskoleutbildad förälder, 29 procent för elever vars föräldrars högsta utbildningsnivå är gymnasieskola och 55 procent för elever vars föräldrars högsta utbildningsnivå är grundskola.

Vi har fått ett Klassamhälle 2.0. Det viktiga är dock: hur förändrar vi detta? Hur gör du?

Läs mer här.

BLoPPa

Vi BLoPPar idag igen! Nere i grottan på Hartwickska pågår härliga pedagogiska och filosofiska diskussioner.

BLoPP tjolahopp

Tjolahopp, vad kul det är med BLoPP (bedömning och lokal pedagogisk planering, för er som inte vet vad vi pratar om…)

Nu har vi träffat hälften av våra bloppande lärare i omgång 3 och fått vara delaktiga i spännande diskussioner om planering, lärande, formativ bedömning och annat.

Presentationen från omgång 3 finns här.

Dela erfarenheter

I första kapitlet i den nya skollagen kan vi läsa:
3 § ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”

Vad är då utbildning?
5 §  ”…den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål ”

Vad är då undervisning?
5 § ”…sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”

Både verksamheten i stort, på ledningsnivå, och i varje klassrum skall alltså vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  I skolans värld kan vi ju se att man ibland jobbar med saker som  har en svag koppling till forskning, t.ex. PBL, entreprenöriellt lärande, lärstilar, åldersintegrering och SET. Man kan även problematisera begreppet beprövad erfarenhet. Vad betyder det? Vad av det du jobbar med har en stor positiv effekt på lärandet enligt din beprövade erfarenhet?  Vad av det du sett i din undervisning kan bekräftas av forskning? Hur vet dina kollegor och andra om det? Mycket av lärares erfarenhet är ju annars en tyst eller muntlig tradition. Den totala erfarenheten av undervisning av lärare i Stockholm är uppskattningsvis ett par hundratusen år…  Lite av denna enorma potential till beprövad erfarenhet är delad, och ännu mindre finns skriftligt dokumenterat. Sprid din kunskap genom en utvecklingsartikel, skapa rutiner på skolan för att reflektera över vad ni gör i klassrummet (läs vad bloggkollegan Magnus skriver om vad som kan sätta igång såna processer) eller varför inte genom att blogga?

Sir Ken

Klicka på bilden och se utbildningsgurun Sir Ken Robinson, känd från bl.a. TED, prata om skolan till en häftig animering.

PS. Handlar visserligen mer om lärande än om bedömning men är enligt vår bedömning så lärande så den fick plats här ändå.