Visar alla blogginlägg från: februari 2011

Fler diskussionsunderlag till nya kursplanerna

…finns nu här. Återstående kommer under mars månad.

Besök Essingeskolan!

Essingeskolan är inspirationsplats för bedömning och läraren Malin Åkerblom berättar om deras arbete med LPP, IUP och bedömning i filmen nedan. Hur gör man om man vill åka på studiebesök till Essingeskolan? Läs om det här.

Vad är ni bra på, intresserade av och har beprövad erfarenhet av på din skola? Ansök om att själva bli inspirationsplats här.

Ett enkelt, utvecklat eller välutvecklat resonemang?

Kunskapskravens progression kan sägas bestå av relativa ord som: enkelt, utvecklat eller välutvecklat. Nedan ett exempel från biologi med ett långsiktigt mål och tillhörande kunskapskrav för A, C och E i åk 6. Hur får man lärare och elever att utveckla en liknande uppfattning om vad dessa begrepp betyder? Låser man in sex lärare i samma rum så kan de säkert enas om en elevs resonemang är enkelt, utvecklat eller välutvecklat, men sittar de på varsin kammare är jag inte så säker på det. Vad kan man då göra? Ta fram elevexempel som ni tycker visar på olika kvaliteter av en viss aspekt, och håll dem inte hemliga för eleverna utan diskutera dem i undervisningen. Låta eleverna diskutera arbeten/uppgifter med olika kvalitet som en del av arbetet med bedömning för (eller som) lärande. För specifika uppgifter kan lärare även förtydliga, kanske i en specifik matris eller resultatstandard, vad som menas med ett enkelt resonemang i just denna uppgift och denna bedömningsaspekt? Vad kännetecknar ett välutvecklat resonemang? Kanske kan man även göra detta tillsammans med eleverna?

100 %-ig likvärdighet i  ett system av detta slag är ju en utopi, men kan fungera som strävansmål…eller kanske långsiktigt mål. Man bör ju i alla fall fundera över vilka rutiner man har på skolan för att ha en så hög reliabilitet och validitet i sina bedömningar som möjligt, och en transparens för eleverna så att de har bra förutsättningar att förstå bedömningen.

Hur tänker ni arbeta på skolorna med likvärdighet och transparens i det nya betygssystemet? Vilka beprövade erfarenheter av hur ni jobbat med likvärdighet vill ni dela med er av till andra skolor?

Om att bedöma det dagliga lärandet för att kunna undervisa för morgondagen

Anne-Marie Körling skriver om hur hon arbetat med bedömning i ”det dagliga lärandet för att kunna undervisa för morgondagen” långt innan hon kände till begreppet formativ bedömning och vidare om bedömning och hur det måste komma in mer i lärarutbildningen i sin tänkvärda blogg.

LPP banken

Hur hittar man till de BloPP paket som stockholmslärare gjort? I LPP-banken i Stockholm skolwebb (Filer-Mina mappar-Stockholm-LPP banken) finns alla planeringar med lärarinformation (och oftast bedömda elevexempel) som lärare tagit fram i projektet, och såhär hittar du dit.  Planeringarna kan man inspireras av, diskutera och kanske använda de elevexempel som finns i diskussion med kollegor och elever. Vi jobbar på att lägga ut ett urval av dessa LPP:er även på pedagogstockholm.

Särskolans kursplaner och kunskapskrav

På Skolverkets hemsida finns nu  läroplan och kursplaner med kunskapskrav för grundsärskolan.

I de nya kursplanerna för grundsärskolan framgår det tydligare vad läraren ska ta upp i undervisningen. Kunskapskraven för grundsärskolan blir tydligare och har fasta betygssteg. I träningsskolan införs två kravnivåer, en grundläggande och en fördjupad nivå. Grundsärskolan får samma betygsskala som i grundskolan när det gäller de godkända nivåerna A-E.
– Elever i grundsärskolan kommer däremot inte kunna få betyget F eller streck i något ämne, säger Marianne Nyhlén, undervisningsråd på Skolverket.
Eleverna och deras vårdnadshavare kommer även fortsättningsvis att behöva begära att elevens kunskaper betygsätts.

Skolverket kommer att komma ut med mer material riktat till särskolan, men redan nu finns ett bra material runt bedömning ”Kunskapsbedömning i särskola och särvux”.

Hässelbygårdsskolan

Jag har idag varit ut till Hässelbygårdsskolan och pratat om Lgr11, planeringar och bedömning.

Tack för trevligt besök, feedback och särskilt tack för blommorna! Hoppas ni hade en fortsatt trevlig och lärande studiedag.

/Pernilla

Olika saker för olika betyg

I  LGr 11 blir det tydligare att progressionen i kunnandet inte handlar om att man visar olika förmågor utan att det finns olika kvaliteter i hur man t.ex. analyserar, det är inget som man ”bara gör på mvg-nivå” utan något som alla elever kan göra från tidiga år. Säg den 7-åring som inte kan analysera….

Fortfarande kan man dock se att den ”kunskapssynen” där elever ska göra olika saker för att visa en progression återfinns. Nedan en del från ett exempel på detta i NO från lektion.se. Där ska man även för mvg ”visa engagemang” och ”ge sken av att vara mycket påläst inom ämnet”…

VG-uppgift
Läs en naturvetenskaplig text som du skriftligt sammanfattar och ger respons på genom att fördjupa dig inom ämnet utifrån valfria källor.
• Inled din text med en kort sammanfattning i fet stil där du redogör för vad din text kommer att handla om.
• Din text skall vara uppdelad i stycken och ha underrubriker.
• Du skall även ha med figurer (tabeller, diagram eller bilder). Dessa skall ha figurtext och vara tydligt kopplade till den löpande texten.
• Ursprungstexten skall finnas med som en bilaga i original.
• Du skall hänvisa innehållet i din text till källorna du använt. Du skall ha med källförteckning som en bilaga.

Bedömning:
IG: Följer inte instruktionerna eller texten är så oorganiserad att det är mycket svårt att förstå.
G: Följer instruktionerna till viss del. Texten är otydlig men går att förstå.
MVG: Följer instruktionerna helt och hållet. Texten är tydlig, organiserad, lätt att förstå.

MVG-uppgift
Håll en lektion för dina klasskamrater som du självständigt genomför genom att bearbeta faktainformation och presentera den på ett tydligt och intresseväckande sätt.
• Lektionen skall innehålla både fakta om ämnet och tillämpningar (när använder man sig av ”ämnet”?).
• Du skall ställa kontrollfrågor till publiken och även försöka svara på publikens frågor.
• Du skall ha förberett en eller flera övningar till publiken där de kan öva sig och /eller fördjupa sig i ämnet din lektion handlat om. (Tänk på att övningarna inte behöver vara enbart frågor utan av olika typ av uppgifter/gruppuppgifter)
• Du hämtar fakta från valfria källor

Bedömning:
IG: Följer inte instruktionerna eller genomförandet är så oorganiserad att det är mycket svårt att förstå.
G: Följer instruktionerna till viss del. Presentationen är otydlig men går att förstå.
VG: Följer instruktionerna med vissa brister eller felaktigheter. Genomförandet är organiserat, och lätt att förstå.
MVG: Följer instruktionerna till fullo. Presentationen är tydlig, organiserat och intresseväckande. Du skall även visa engagemang och ”ge sken” av att vara mycket påläst inom ämnet.

När man tänker på detta sätt blir det oftast så, som är tydligt i exemplet, att det inte är lärandet som är i fokus utan görandet. Uppgiften har laddats ner från lektion.se 1619 gånger…

Är styrdokumentskopplingen här:

F) obefintlig?

E) mycket svag?

D) svag?

C) ganska svag?

B) relativt väl underbyggd?

A) väl underbyggd?

Teaching to the test

Jan Björklund har aviserat nya nationella prov, nu i SO i sexan och nian. Precis som NO-proven skriver varje skola bara i ett ämne, som man inte får reda på i förväg. England och USA har länge haft en tradition med många nationella prov och vissa befarar att fler nationella prov i Sverige kommer, liksom i USA och England, inte att leda till att att elever lär sig mer utan kanske tvärtom. Man pratar där om konsekvensen att lärares undervisning kommit att handla om ”teaching to the test” och därmed utesluter man  annat och att fokus då kanske inte är på lärandet utan på att eleverna ska skriva så bra som möjligt på proven. Nu har ju vi inte på långa vägar lika många nationella prov i Sverige. Dessutom är det ju viktigt hur proven ser ut och vilken roll de har. Vill man läsa mer om nationella prov kan man läsa Christian Lundahls bok ”Varför nationella prov?”.

Forskarstudenterna Bergström och Yassin har studerat de nationella proven i trean och säger om dessa:
– De har en minst sagt ambitiös syftesbeskrivning och ska fylla både summativa och formativa funktioner. Varje provkonstruktion har därmed att ta hänsyn till olika svårförenliga eller till och med motstridiga rationaliteter.
– Ur vårt perspektiv är det tveksamt om vinsterna överväger de potentiella negativa konsekvenser som kommer med nationella prov som bedömningsform. Skolans behov att kontrollera skrivundervisningens resultat får inte utmynna i en formalistiskt präglad skrivundervisning.

Om dess positiva fördelar säger de:
– Skolverkets rapporter visar att proven har hög legitimitet, och lärare uttrycker bland annat att proven kan fungera som en bekräftelse på att deras egna bedömningar ligger på rätt nivå. Det är förstås positivt. I proven uppmuntras också sambedömning, och att lärare får tillfälle att diskutera skrivförmåga och textkvalité är förstås också positivt.

Skolverket pratar ju om att de nationella proven ska ha båda summativa och formativa syften. För att proven ska kunna ha en formativ funktion, och resultaten därmed ska kunna påverka inriktningen på den fortsatta undervisningen, är det ju viktigt att dessa inte ligger i slutet på vårterminen. Teaching to the test behöver ju heller inte vara fel om testet är bra och lärande.

Hur blir 20 poäng G?

Vi gillar klass 9A. Det gör vi. Tack för att ni ordinarie lärare på skolan öppnar upp era klassrum och ger oss en inblick.

I senaste avsnittet såg vi en sekvens där elever fick ett matematikprov tillbaka. En elev fick 20 poäng på provet och det kommunicerades som att det var den lägsta gränsen för Godkänt. Hur är det med poäng och bedömning? Skolverket skriver i frågan ”Ett sådant poängsystem är dock svårt att förena med ett bedömningssystem som bygger på kvalitativa beskrivningar av kunnande. Ett poängsystem bygger oftast på att poäng är utbytbara och det har i allmänhet ingen betydelse på vilka av provets uppgifter poängen har erhållits./…/Men det sätt att bedöma prov som beskrivs i frågan kan under alla omständigheter ifrågasättas. Det ger fel signaler om vad kunskap och lärande är och det är inte förenligt med grundtanken i det mål- och kunskapsrelaterade betygssystem riksdagen har beslutat om.”

Sen vet vi inte: Hur var provet konstruerat? Hur fortsatte arbetet med elevernas förståelse av bedömningen?